Full text of "Herr Ivan Lejon-Riddaren, en svensk rimmad dikt från 1300-talet, tillhörande sago-kretsen om konung Arthur och hans Runda Bord. Efter gamla handskrifter af J. W. Liffman, och George Stephens"

See other formats

Google

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project
to make the world's books discoverable online.

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge thafs often difficult to discover.

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the
publisher to a library and finally to you.

Usage guidelines

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.

We also ask that you:

+ Make non- commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for
personal, non-commercial purposes.

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each file is essential for informing people about this project and helping them find
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
anywhere in the world. Copyright infringement liability can be quite severe.

About Google Book Search

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers
discover the world' s books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web

at ht tp : / /books . qooqle . com/

Google

Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibliotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet.

Den har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap
som många gånger är svårt att upptäcka.

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken finns med i filen. Det är en påminnelse om bokens
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig.

Riktlinjer för användning

Google är stolt över att digitalisera böcker som har blivit allmän egendom i samarbete med bibliotek och göra dem tillgängliga för
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor.

Vi ber dig även att:

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke

Vi har tagit fram Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, och vi vill att du använder dessa filer för
enskilt, ideellt bruk.

• Avstå från automatiska frågor

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, text igenkänning eller andra
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov.

• Bibehålla upphovsmärket

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den.

• Håll dig på rätt sida om lagen

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är lagligt. Förutsätt inte att en bok har
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt.

Om Google boksökning

Googles mål är att ordna världens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att
upptäcka världe ns böcker och författare och för läggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben

på följande länk Ihttp : //books . google . com/

igitized by

Google

Digitized by Google

igitized

by Google

Digitized by Google

Digitized by

Google

I ......

SåHlIflQAB

UTOIFIA

FORNS KR IF T -SÄLLSKAPS T.

i*4 f-+n

HERR IVAN LEJON-RIDDAREN.

P. A. NORSTEDT & SÖNKR,
Kongl. Boktryckare.

Digitized by Google

Första häftet af Hr Ivan (Texten *).... utlcom ör 1845.

Andra » » » » (Varianter**) . . » » 1847.

^»dje » » » » (Inledning, m. m. ***) » » 1849.

) Sid. 1—192.

**) » 193—388 (och Tabell).
•*♦) 9 I — CCV1II.

Digitized by Google

(HERR DVÄM lUEJIOINI-ISOPPARiEM,

EN SVENSK RIMMAD DIKT

IFRÅN 1300-TALET,

TILLHÖRANDE SAGO-KRETSEN

J. W. LIFFMAN,

OCH

GEORGE STEPIIENS, ESQ.

A. NORSTEDT * SÖNER,
Koogl. Boktryckare.

Digitized by Google

■ ■ ■ ■

2824I1B

Digitized by

Google

INNEHALL.

Sid.

Inledning i-xvi.

Prole gomena:

I. Öfverflyttades Eufemia-dikterna på

Svenska eller Norska? . . . . xvu-xxx.

II. Prof på de Utländska Sagorna xxxi-xlv.

III. Jemförelse of ver Egen-namnen i

de olika texterna . . . . ' . xlvi, xi.vii.

IV. Jemförande öfversigt af sagans

innehåll xlviii, xlix.

V. De olika handskrifternas rättskrifning lx, lxi.
VI. Literatur-Öfversigt lxii-lxxi.

Beskrifning öfver de begagnade Handskrifterna:

I. A. (Svensk) lxxii-xcii.

II. B. (Svensk) xcu.

III. C. (Svensk) xciii.

IV. D. (Svensk-Norsk) xcni-cvu.

V. E. (Dansk) cvm-cxxu.

VI. F. (Dansk) cxxm-cxxix.

VII. G. (Forn-Norsk) cxxix-cxxxvui.

VIII. H. (Forn-Norsk) cxxxix, cxl.

Anmärkningar cxli - cc v.

Förteckning på Egen-namn ccvi-ccviii.

Herr Ivan Lejon-Biddaren (Texten) . . 1-184.

Olika Läsarter 185-388.

(Tabell): — Utdrag ur de Ser skilda Hand-
skrifterna, till Jemförelse .... 388.

— - ^>tt. anm,

Digitized by Google

INLEDNING.

en Keltiska bildningen, denna praktfulla mystiskt-

symboliska blandning af Druid-lära och folk-diktning, h vil-
ken under århundraden herrskade ifrån den Kimbriska
halfön ända ned igenom Gallien, och öfver alla de Brit-
tiska öarne, har genomgått märkeliga öden. Ursprungli-
gen medförd ifrån det gyllne österlandet och sedermera
påverkad af den mägtiga Phocniciska kulturen, stred den
först på lif och död med Roms ärelystnad och de öfver-
allt inbrytande Germaniska stammarne, och skakades se-
dermera till sitt innersta af Kristendomens allt genom-
trängande, allt förvandlande tro. Och likväl dog den
icke. Den krossades, men h varje del för sig bibehöll en
underbar lifskraft; den syntes försvinna för en tid, men
snart uppträdde den åter, iklädd den Frankisk-Normanni-
ska manteln, talande sina öfvermodige besegrares tungo-
mål , och inom några få sekler hade dess rika traditioner
ännu en gång uppvuxit till en mägtig literatur, — ett
föremål för hela den bildade verhdens uppmärksamhet,
forskning och beundran. Mycket skönt, mycket egendom-
ligt, mycket förädlande har Europa under den mångfär-
gade medeltiden härifrån tillegnat sig, och sent skall in-
flytelsen deraf utdö uti bildningens stora vexel-skola.

Det är en af dessa stora Keltiska förlä I jningar,
hvad förändringar och tillägg den än har undergått ige-
nom mundtlig öfverlemning eller skriftlig uppfattning, öf-

Sv. Farntkr. Säitsk. Sami. II t P—4. A

Digitized by Google

ARTHUR OCH A RTBt A-SAGA K.

versSllning och bearbetning, hvilken 9 i en åldrig och
ädel Svensk dr ägt , Ii är medel si lem nas till den Svenska
allmänheten.

I dess allra forsla, naturligaste uppränning synes sagan
om herr ivan — i detta Tall liknande så många an-
dra forntida berättelser — ytterst hvila på öster-
ländska minnen. Åtminstone ar dess hufvud-tanke, Den
Underbara Källan , (hvilken annars lin i dag visas vid
Baranton uti Bretagne) en j Persien urgammal och
derstädes ännu fortlefvande Folksägen *). Men i dess
nuvarande Europeiska skepnad ar denna dikt till sitt ur-
sprung innerligen förbunden med den half-mylhiska f
half- historiska vAlsiska sago- kretsen om arthur och
hans man. Som vi vela, dog denna sago-konung, enligt
folktron, icke af sina sår. På Avalons ö i Elfva-
I and et lefver han ännu, och skall en dag igenkomma
för att åter upprätta, i än större glans, ett kejsare-döme
hvars välde sträckte sig "ända från Skandinavien
till Hispa ni a-land." Med el t ord, såsom Hjelte var
han den Segerrike, äfven efter döden bestämd till sitt
folks befriare; såsom Gud eller Half-Gud var han bränn*
punkten för sina stammars vördnad. Hvar är gränsen för
hans rykte? Der sång eller forn-saga finnas, är hans namn
på hvarje tunga; och högt på den Keltiska himmelen tindra

*) Se Sketches on the Shores of the Caspian, de-
scriptive and pictoriaJ. By W. B, Holmes. — För
Öfrigt förekomma dylika under-källor uti berättelsen Le Pa-
radis d'Amour (Le Grand, Fabliaux, T. II, Par. 1779,
ss. 48 — 60), uti The noble bystory of Kyng Pon-
thus of Galyce, Lond. 1511, b. 1. (öfversatt ifrån
Franskan), samt såsom folk-sägen uti Vällts, angående vatt-
net i sjön Dulyn, invid Snowdon-bergen. (Se Tbe
Greal, Welsb Magazine, Lond. 1605.)

Digitized by Google

KONUNG ARTBURS RYKTBARHET. |]|

ännu hans si jerne- bilder i ofördunklad glans, ty det hr
han. som (ros styra genom rymderna den silfver-smidda
Karlavagnen, och den himmelska Lyran heter fin Kung
Arthurs Harpa!

Väl kan man ulropa, med den Svenska skalden:
ower alla werldina gaar [hans] loff*),
och med den ännu äldre Tyska diktaren:
Wer strebt mit allén Sinnen,

die Tugend zu gewinnen,

dem folget Glöck und Ehre.

Artus bezeugt die Lehre,

der gule König hochberuhml:

gesinnl, wie's einem Ritter ziemt,

wusst' er mit Ruhm zu sfreiten.

Er hat bei seinen Zeiten

gelebt so tadelsohne,

dass er der Ehren Krone

trug und noch wird gepriesen.

So hat sichs wahr erwiesen,

was man in se i ne m Lande sprichtj

er lebe noch, er sterbe nichl.

Er hat den Ruhm erworben,

ist auch sein Leib gestorben,

lebt doch sein Name i mm ordar **).

*) Herr tvan Lejon-riddaren, rad. 21.

**) Iwein und der arme Heinrich, erzfihlende Ge-
dichte HartmannU von ÅWj aus dem MitteJhoch-
deutschen ubersetzt von Friedrich Kock. — Iwein,
rad. 1—17. (Das Ritter buch, Halle 1848, 8:o, fcter
Band, s. 1.) Tyska ur-skriftens text lyder:

Swer an rehte giiete
Wendet stn gemuete,
Dem volget aaelde unde ére.

Digitized by Google

IVANS-fAOAN VALtltK.

Intet under då att Arthurs namn och bedrifter har-
va dragit till sig, och deri genom bevarat, sé många an-
dra berältelser! Också ar den äldsta och enklaste oss be-
kanta uppteckningen om Lejon-Riddaren ett Fälsiskt
äfventyr. Härifrån härstamma alla de andra bearbetnin-
garne. Kanske användes för en tid Latinet såsom öfver-
gångs-språk, men den äldsta ännu bibehållna öfver-
sältningen är på Fransk vers: källan, medelbart eller
omedelbart, för alla de andra redaktionerna. Vissa Platt-
tyska språk-egenheter i den Svenska texten lyckas göra
troligt, att äfven en Nederländsk eller Platt-tysk
öfver sätt ning fordom funnits. Denna, hvilken troligen
noga följt den Franska dikten, och tvifvelsutan var
äldre än Hartmanns Medel-högtyska qväde, har förmod-
ligen varit originalet för den Svenska förtäljningen *).

Des gtt gewisse lére

Kunec Artas der guote,

Der mit rtters muote

Näch lobe kunde strtten.

Er båt b! slnen zlten

Gelebct alsö scböne,

Daz er der ören kröne

Dö truoc unt noch sin namc Ireit.

Des habent die wärheit

Slne lantliute;

Si jehent er lebe noch hiute:
Er håt den lop erworben,
1st im der Itp erstorben,
Sö lebt doch iemer stn namc.

Beneeke, s. 9.

*) Äfven Hertig Fredrik af Normandie (den 2:dra i
ordningen af de 3:ne "Eufemia-Visorna") är, såsom förfat-
taren uttryckligen säger, öfversatt ifrån Tyskan.

henne lot kesar otte göra

ok vaenda aff valsko ij thyjt maal

gudh nadbe thacs aedhla första siae-l

nu ser hon annan tiidb giordh til rima

Digitized by Google

STItltSftA SAGANS SKAPLYNtfV.

Men då den Nederländska öfversätt ningen har försvun-
nit, och en Platt-tysk bearbetning är alldeles obekant,
kan denna fråga icke nu afgöras. Från Hartmanns
bearbetning är den Svenska i alla fall icke hämtad;
och således måste Le Chevalier au Lion, tills vi-
dare, anses och behandlas såsom den Svenska diktens
ur-skrift.

Men vare huru som hälst med denna fråga > sä-
kert är, att den Svenska öfverflyltaren var ingen van-
lig rimmare. Man kan väl icke afgifva något bestämdt
svar angående det poetiska värdet och den konstmessiga
framställningen i hans dikt, jem/örd med den Franska
texten, då en kritisk upplaga af den sednare icke ännu
har lemnat pressen. Likväl kan man tydligt skönja att
den Svenska icke är underlägsen någon enda af de ut-
ländska Romancerna. Dess hållning är öfverallt jemn och
episk, vers- byggnaden är nästan alltid lätt och vällju-
dande 11 ); vackra helgjutna skildringar äro icke sällsynta,
och på flera ställen visar författaren poetiska gåfvor af
en högre art.

Härvid har han visserligen, med berömvärd trohet,
i allmänhet följt sin Franska ledsagare i spåren. Likväl
saknas ingalunda prof på en fri och sjelfständig uppfattning
ufaf ämneL Uteslutningar, omändringar och tillägg före-

nylika innan stuntan tim.)

aff thy^ko ok ij swxnska lungas
Likväl är också Tyska originalet till denna dikt nu-
mera försvunnit! — Här kan ock nämnas att äfven Namnlös
och Valentin är öfversatt från Platt-tyskan; se Hr Klem-
mings upplaga deraf i Forn skrift-Sällskapets Sam-
lingar.

*) De få undantagen härleda sig utan tvifvel ifrån ändringar
eller fel i texten.

Digitized by Google

SVRIfSKA MGAltS tKAPLTNHt.

komma på bvarje sida, och det hela bar en omisskän-
nelig Svensk prägel. Utan att gå vidare, år t. ex.
sjelfva Inledningen, rad. 1 — 32, Svenska skaldens egen-
dom; och att den år både skön, ädel och kraftfull,
lårer väl ingen kunna neka. Dess slut år kanhända en
lått håntydning på den rätls-löshet som så allmånt rådde
i Sverige vid den tidpunkt då denna roman öfversaltes:

oo alle the ther wider kunno na

om thenne werdug konung arlus dagha

waro kempae starke, thera liifT tordo \va$a

for ridderskap och frur flerfe,

thz asr Ulm the mru nw feer ras ;

fore fruor priis wilae loff at winnae,

man kan t hem nw nceplik finna!
Ännu ett prof på lif och lyrisk känsla — med ett
ord på den högsta poesi, ij några rader helt och
hållet egna för den Skandinaviska dikten. Herr Ivan bör-
jar sitt äfventyr, och kommer till en borg der han upp-
vaktas af en skön och ädel jungfru. Men hvilken färg,
hvilket behag, i de lätt flytande verserna!

Tha han vaempter var, han theedhan reedh

krankan voegh ok myrka leedhj;

högh bergh ok diwpa dala,

han foor ther ower med mykin kwala.

Thaen vaegh var myrk, ok aenkte liws,

ther honom ledde til thet hws

ther han ij the aedhla iomfrw sa

som ij hördhin förra sakt ij fra.

Han kunne thet ey fulsiglira lt<er

aff alle the aero han fik th&r,

aff the stolta iomfruo klara

the sina tokt kan vrel bevvara.

Digitized by Google

VBRK HVILKA BORD K RÅDPRÅCAS. VII

Hualh han bafdbe förra aflf vaerldinne leel ,

haenna lika hafdhe han äldre seet

til tokt ok »ro ij allan sladh.

Man matte vasl see /het gudh var gladh

ok blidh jor vtan mödha,

t ha han leet hona Jodha.

Gudh hamna a? ro nw wcel gömc ,

ok med sina nadher ey forglöme! *)

Mycket kunde ordas, och måni^a upplysningar tilläg-
gas, om denna dikt och deri uppträdande personer. Men
det är bättre att hänvisa till andra arbeten, hvilka
verkliga forskare i alla fall måste begagna. Isynnerhet
borde följande rådfrågas:

Lady Guest, The Mabi nogion **).

[Anonymous ,] Britannia after the Romans;
being an attempt to i 1 1 u s t ra t a te the Religious
and Po I i ti ca I Revolutions of (hat province in
the fifth and succeeding centuries. Vol. I, II.
London 1836, 1841, 4:o.

San-Marte> Die A rthur-Sage **).
» » Beiträge zur bretonischen und
celtisch-germanischen Heldensage **).

Benecke, Iwein**), samt

fVolf, Ueber die a 1 1 - fr a nzösisch e n Hel-
dengedichte aus dem fr ä n k i sch - Ka r ol i n g i schen
Sa g en k re i se. Wien 1833, 8:o.

*) Herr Ivan Lejon-Riddaren. Rad. 654—73.
*) De utförliga tillarne förekomma längre fram.

Digitized by Google

VIII

PftOLGGOMENA.

Likväl har jag ansett nödvändigt att utreda vissa
förhållanden, mera egna för den Svenska läsaren.

Således, för att ännu mera belysa frågan om Eu-
femia-Visornas Svenska eller Norska ursprung, meddelas
den lilla uppsåt Isen, (N:o I):

ÖFVERFLYTTADES EUFEMIA-DIKTERNA PÅ SVENSKA ELLEN NORSKA?

Emedan de arbeten hvilka innehålla Sagan om Herr
Ivan på främmande språk för det mesta äro ganska säll-
synta, bifogas, (N:o II):

PROF PÅ DE UTLÄNDSKA SAGORNA.

Dessa efterföljas, för att ännu närmare skärskåda be-
handlingen i de särskildta länderna, af (N:o III):

JEMFÖRELSE ÖFVF.R EG EN-NAMN EN I DE OLIKA TEXTERNA.

Ålldenstund den Svenska dikten är tryckt utan någon
slags gruppering, afdelning, öfverskrift eller innehålls-
förteckning, samt för att kunna sammanhålla dess gång
icke mindre med den ursprungliga Välsiska berättelsen ,
än med alla de andra bekanta bearbetningarna, lemnas
(N:o IV):

JEM FÖR ANDE ÖFVF.RSIGT AF SAGANS INNEHÅLL.

Vidare, för att påminna om hvarje Svensk handskrifts
sjelfständighet i hänseende till språket, meddelas (N:o V)
en kort tabell öfver

DE OLIKA HANDSKRIFTERNAS HÅTTSKHIFNING.

Sist, och så långt som det inskränkta förrådet sådant
medgifvit, är Sagans fortplantning och utsträckning i den
Europeiska vitterheten upplyst medelst (N:o VI) en allmän

LITERATUR-ÖFVERSIGT.

Digitized by Google

SAGANS tTÄLLMMG TILL RRLA ARTH0I-IRBT8CH. IX

Önskligt hade varit att kunna hänvisa till ännu en
vn:de uppsats, nämnligen:

OM DENNA SAGAS VÄHDE, BETYDELSE OCH STÄLLNING SÅSOM EN
SJELFSTÅNDIG DEL AF HELA DEN STORA ARTHUR-KRETSEN.

Men en sådan afhandling har ingen ännu författat,
och i sjelfva verket fordrade den sin egen bok. Alt
samla alla hithörande literär-historiska upplysningar, att
spåra de olika traditionernas gång och omarbetningar, på
vers och prosa, såsom episk dikt eller kortare folk-sång,
att följa deras inflytelse och utgreningar från land till land,
ifrån en aflägsen forntid ända ned till våra egna dagar,
då de åter börja upptagas och behandlas af utmärkte för-
fattare *\ samt att med säker hand fatta hela denna
massa och på en gång ordna och enkelt framställa dess
invecklade mångfald, — allt detta är en uppgift som
ar omöjlig att lösa, utan genom mångåriga mödor
och kostsamma forskningar, hvilka ganska få mägta
erbjuda. Ty ännu ligga så många af de hithörande äldre
och nyare bearbetningarne outgifna, flera tryckta literära
källor äro ännu så sällsynta, och grund-tankan i de ur-
sprungligen Keltiska traditionerna härom är ännu så föga
utredd, att säkert många år måste försvinna, innan
man kan hoppas att fullt beherrska ämnet och öfverskåda
delsamma. Men en sådan klar, grundlig och omfattande
öfversigt af hela detta ämne är oumbärlig, om vi skola
kunna rätt uppfatta sjelfva hufvudbyggnadens liksom
h varje enskildtbets ömsesidiga sammanhang. Först då

*; Se, t. ex. La Table Rondc, Poeme, 4:me Ed. Paris
1829, samt Bulwers nya dikt Kin g Arthur.

Digitized by Google

SAGAN» STÄLLNING TILL DftOTTftMC EUFEMIA.

framträda de olika delarnes rätta förhållanden till »var-
andra, först dä uppkommer den konstmessiga dagern hvari
de alla måste skådas.

Visserligen kunde åtminstone ett försök, ehuru jem-
förelsevis kort och ofullständigt, till en dylik öfverblick
här anses på sitt ställe. Den hade, kanhända, varit till
verklig nytta både för den vanliga läsaren och för fram-
tida forskare, ty hvarje sådan bearbetning erbjuder något
eget i uppfattningen och sparar någon möda för efterkom-
mande. Men författarens tid och krafter tillåla honom
icke, att "vidare vandra och blommor plocka'* i dessa
grönskande fält. Den h vardagliga förmågan måste ännu
för en tid åtnöja sig med att vänta, eller på sin höjd
försöka odla någon liten fläck i Sago-drottningens rika,
men äfven dunkel-rika, trädgård.

Förf. skattar sig i alla fall lycklig, att han kunnat
bidraga med något litet till det stora helas utförande. Må
denna första upplaga af den Svenska Sagan om Herr Ivan
Lejon-Mddaren anses såsom åtminstone en skärf , och såsom
något tackoffer åt denna drottning Eufemia — "t hen
fidela blomma" — h vilken, sjelf dotter af en Vendisk
furste-ätt, men med Tysk bildning, glänste med en då
ovanlig vitterhet uti Norges hof, der bon, såsom vängåfva
åt någon förnäm Svensk man, bland annat lät från en
Fransk trouvére bearbeta denna vackra, ur gamla Keltiska
berättelser upprunna dikt, som genom denna öfversättning
snart blef öfverförd äfven till Danska läsare!

Ulan tvifvel lät Drottningen verkställa denna för-
svenskning, hvilket uttryckligen berättas hafva skett år

Digitized by Google

DÄOTTWIHÖ EUFEMIA OCH IK1TI0 IftlK. XI

1303, åt den Svenske hertigen Erik Magnusson, som årel
förut trolofvades med hennes helt unga dotter Ingeborg*).
Erik sjelf, då för tiden Nordens mest praktfulle riddare,
och helsad med tillnamnet "then milde'', tillvann sig allas
uppmärksamhet och de flestas kårlek, samt synes varit
ansedd som mönster för en höfvisk ungersven, begåfvad
med alla de egenskaper hvilka borde pryda un preux eke-
valier. Men sjelfva tillfället för denna föröring, och de
dermed förknippade omständigheter, gro oss obekanta.
Nog af, att den var en likaså ädel som ovanlig artighet,
och alt den drottningliga gåfvan inom kort blef, snart
sagdt, en folkbok uti Norden.

Då det således år att förmoda, det ofvannåmnde
unge Svenska hertig utgjorde närmaste orsaken till detta
arbetes föranstaltande, kan det vara på. sin plats att af-
sluta denna utflygt med ett par af Rimkrönikans kraf-
tiga och målande uttryck om denna de skönas gunstling
både i Sverre och Norge:

Arla om Morgonen dagen kom/
Marg Hälade stolt) ok from
Tha war i Hertug Erikes rot ha/
Bade Riddare ok Riddara notha ;

*) Troligen är det denna Ingeborg , som har ägt, och förmod-
ligen kunnat läsa, latinska skrifter: "Efter Förteckningen på
bandskrefna Böckerna uti Upsala Bibliotheque N. 14. in 4:to
finnes [en Latinsk] Beskrifning på Canaans land och åtskil-
liga Latinska Homilier. På Bandet war tecknadt: "Me k
ftgher een ätla ok wfilbyrthäg Fruä Fru Ingeburgh
H&rtighinnä i Noriä ok Swerigiä ok Halland". För-
teckningen dr uppsatt iif Ärkeb. Erik Benzelius och meddelad
af ('. J. Benzelius." — Lagerbring, Swen R. Hist., II, s. 837.

Digitized by Google

XII

1IM-KÄÖHIKA» OM ■IKTI6 KRK.

Förr wille ihe Mässa höra/
Sidan loto the sin örs framföra.
I Hertug Erikes herberge war tha Hofwit/
Hans Tokt gitter ingen man full lofwit
Eller sagt/ huru myckin hon war;
Hans milda bierta ok blida answar
Thet fägrade alle hans gör n ingår swa/
Som Gull och Sölff ther innan sta.

Hans Broder Hertug Erik/

War som en Engil i Himmerijk/

Han skipade sik swa /

Hwar Man bad wäl för honom tha;

Han wart tha Riddare aff Konungens hand/

Sedan mange andre aff främmande Land. *)

Herlog Erik han hade fäst
Ena Jomfru/ then han unte bast/
The wänasla man wille see/
Konungens Dotter aff Norge.
Jak tror at hon ey äldre war/
An tha pa sitt sex te aar.
Konung Hakon sände tijt bref/
Ther stodo i fager ord ok geef/
Som Hertug Erik the tijenden fick /
Ok bad honom strax komma til sik/
At han skulle ey långer bijda /
Vthan strax fran thet Hofwel rijda/
Ok til hans thet mästa han matte:

*) Iladorpk, Tw3 gambla Swensko R i j in - K r ö n i k u r ,
Stockholm 1674, s. 59.

Digitized by Google

MM-KllÖIIJIAlt OM B Bl TIO Bill.

XIII

The Bröder skildes at wäl satte.
Konungen foor sina leed/
Ok Hertugen til Norges redh

Ok folgdc tha alla gerna honom:

Förty honom war Konungens Dotter i wanom/

Swa at han förde en wänan Rot ha/

Riddare ok Riddare not ha

Til Oxlo til then Stad/

Han giorde som Konungen bad/

Ok hwar man honom ther wäl undfick/

Ok Konungen vth moot honom gick/

Ok undfick them med myckin heder/

Förty han war ther sällan sedder.

Tha styrnade folcket a han/

Ok sade: är thet man/

Then milde Hertug Erik?

Ok huxade mänga wid sik/

Gudh hafwer han wäl til werldena skapat.

Tha the hade upa han länge hapat/

Tha bad honom god t hwar man han saa/

Gudh late hans wilja här wäl gaa/

At han främje hwad han wil/

Ther gifwi Gudh honom lycka til!

Tha gick han tijt ther Drotningen war

Med t ok t/ som bonom til rätta bar:

Hon undfick bonom wäl/ som hon wäl kunne/

Med sööt ord ok munne/

The aff hiertans kärlek gingo.

Huru the then ädla Förste ondfingo/

Then kärleek far jak ey sagt en tusende deel/

Förty mik räcker ey konsten tel/

Digitized by

XIV

MM-MIÖKIKAN OM U El TIO MIK.

Ok liffde the som the hade kokt/
Med heder ok ära ok mycken lokl.

Nijonde dag Jula han orlof tok/

Som hfir siar skrifwil i l hen na bok/

Tocht ok ädla sidh honom aldrig brant.

Konungen sade: (het är mik last/

J wiljcn ey wara hfir Julen all;

Han sade: thet ar swa mine fall/

Thet jak gitter här ey tänger bijdl/

Jak wil ok gärna see hwad hemma Sr lijl.

Will tu här ey länger wara/

Tha lati Gudh tik wäl fara/

Ok lati eder ära ok lykka skee/

Ok lato mik skött eder ater see/

Med frögd ok glädi som jak eder an!

Tha gick then ädla wijse man

Til Drolningen ther hon stod;

Tha sade thet ädla rena blod:

Far wäl Son ok Jula Broder.

Han sade/ min ädla söta Moder/

Nu wil jak gifwa ider Gudh i wald/

För idra dygd swa margefald/

The jak hafwer aff ider rönt ok sedl/

Ok myckin glädi i bafwen mik tedt:

Min tiänist är ider ä hwar jak är.

Hon sade til honom: min hiertelig kär/

Förvthan al lan falskan sidh/

Swa rönte han tha ban lorffte wid.

Han hälsade hwar then man han saa/

The Fruer gingo alle at staa

Ä hwar thera i sitt windöga/

Digitized by Google

AMKTFTS UTGIFTANDE.

Med käran wilja ok godan huga/

Ok sago alla efTler honom:

Honom war full godl herberge i wanom:

Alla läsle för lionom/ ok bade/

Al (iiidh skulle med sina nade

Sända han wäl (il Landa hem.

Thessalund skildes han wid (hem!

Ok redh swa lädan hem til Landa:

llwad han sidan hade til hända/

Thet warder ider framdeles sakt/

Til dygd ok are war all hans ack( *).

Tha Herlug Erik lil Konungen kom/
Hans Kläde slodo honom höfweliga om
Hans UjfT ok alla hans lidhi/
Honom fölgde (okt ok goda sidhi ; **)

Det återstår endast, att (illkännagifva den andel jag
haft vid delta arbete.

Mitt åtgörande härvid har egentligen varit inskränkt
till att» i möjligaste korthet» söka upplysa den redan
tryckta texten. Vid dess läsande böra Anmärkningarrie
ovilkorligen begagnas. Igenom dem äro talrika i hand-
skriften A (efter hvilken ensam texten aftrycktes) öf-
verhoppade rader återställde till poemet» så att hela dik-
tens längd har vuxit ifrån 5754 till 6288 verser. För-
modligen äro en hel mängd rader ändock bortfallna ur
de handskrifter vi nu besitta» så att diktens ursprungliga
vers-antal kanske har uppgått till närmare 6500 rader.

*) Samma bok, ss. 71 — 74.
**) Samma bok, s. 78.

Digitized by Google

X\I AMRTKTS OTGirVANDE.

Nämnda text (ss. 1 — 183) är utgifven af Herr reklor
J. W. Liffman i Gefle, hvilken afven utarbetat de följande
Olika Läsarter, ända till och med sidan 225, rad.
2376;, tillika med tabellen: Utdrag ur de Serskilda
Handskrifterna till Jcmförelse.

För allt annat i boken, (Lösarterna: rad. 2382}-
5754Vt, samt hela Inlednings-afdelningen *), sid.
I — CCVIII), Sr undertecknad ansvarig.

GEORGE STEPHENS.

Stockholm, Juli 4, 1849.

*) Någon Orda-Lista förekommer icke, emedan Svenska
Forn-Skrift Sällskapets Styrelse, för att undvika
onödigt upprepande och stora omkostnader, ansett bast att
svårare ord uti de redan utgifna häftena af Sällskapets Sam-
lingar skola upptagas uti den, i alla falt särdeles vigtiga
och innehållsrika, Ord-förklaring till det under utgifning
varande Forn-Svenska Legendarium, hvarmed jag för
närvarande är sysselsatt.

Digitized by Google

ÖFVEBFLYTTADKS EtFEIIA DIKTERNA PÅ SVENSKA ELLER NORSKA?

(Denna fråga har sist och sakrikast varit vidrörd
af Hr Klämning, uti inledningen till Flores och Blan-
zeflor. Här hålla vi oss hufvudsakligen till dikten om
Herr Ivan.)

Ofverflytladl ifrån en Fransk romans genom en
Norsk drottnings omsorg, blef qvädet om Lejon-Riddaren
snart last och sjunget öfverallt i Skandinavien, och det
skall ännu länge fort lefva, en gemensam Nordisk egendom.
Drottning Eufemia måste varit en varm vän af den ro-
mantiska litteraturen. Hon låt öfversatfa

ivan, år 13 )3, ,

HERTIG FREDRIK, år 1309,

FLORES Och BLANZEFLOR, år 1310 — 1*2*),

och kanske ånnu flera dylika, hvilka sedermera försvunnit.

Att drottning Eufemia uppdrog åt någon Svensk
skald omdiktningen af dessa ryktbara qväden, — för-
modligen såsom gåfva eller gengåfva åt någon medlem af
Svenska konungahuset, — tyckes vid närmare skärskå-
dande vara mera ån troligt, ja nästan alldeles säkert.
Isynnerhet tala följande skäl derför:

*) "Jitith för «n hon do''. — Hon dog år 1312.
Sv. Fornskr. Sällsk. Sami. 11 1 ^.

Digitized by Google

XVIII

ÖFVERFLYTTADK9 EUFEMIA —DIKTERNA

i. Dikternas egna vittnesbörd.
Om ivan heter det:
Eufemia drotning thet maghin ij tro
l»t thsessa bokena vanda swo
aff valske tungo ok a vart maal

Om HERTIG FREDRIK sfiges :

nu «r hon anna/i tiidh giordh til rima
nylika inna/i si u/it an lima
aff thyjko ok ij swa?nska tu/iga?
I h} forstanda gamble ok vngae
hona lot vaenda a vart maal
cufemia drotniwg
Om flor KS sfiges, helt kort:
tben them loot vaenda til rima
eufemia drotning ij then sama lima
litith for aen hon do
Sammanhåller man nu uttrycken på dessa tren-
ne stållen, påminner man sig vidare att vart maal
sällan eller aldrig begagnades i annan mening fin pa
Svaenska eller Svaenska tunga, under det att Norr-
mannen vid denna tid nfira nog* alltid begagnade benäm-
ningen Norrcena*) om sitt eget språk, — och då
samma drottning Eufemia har låtit öfversålta dem alla
på samma vers-art, tyckes det vara klart alt
IVANS a vart maal

H. Fredriks ij swaenska tung»

a vart maal
och flores' til rima
måste hafva samma betydelse, nämnligen, på svenska
sprAket.

*) Jemför slutet af den Norska prosa-berättelsen om A/ttr Ivent.
— er hokon konungr gamle leit snua or franzeisu j norenu.

Digitized by Google

fk SVENSKA KLLKR NORSKA .'

XIX

2. Deras obehöflighet på Norska.

Vi vela med säkerhet att rom;inerna om Herr Ivan
samt om Flores och Blanzeflor allaredan funnos på
Norsk prosa. Om Hertig Fredrik äfven fanns på
Norska, kan icke numera bevisas. Men underdel alt den ut-
ländska vitterheten var så rik på åmnen passande till öfver-
sätlning, hvarföre skulle man skynda med dessa dikters
bearbetning Jbr andra gången på samma Norska språk?

3. De äro obekanta på Norska.

Men om de verkligen hade blifvit öfversatta på Norska,
kunde man vänta att åtminstone något spår af dessa
trenne dikter skulle finnas. Men icke endast Sr detta
icke fallet, utan Norriges hela literatur kan icke uppvisa
någon enda roman eller annan dikt ifrån denna lid, för-
fattad på samma vers-art, h varom nu är fråga.

4. Frånvaron aj Norska egenheter.
Hvarje. öfversättning förråder ifrån hvilket språk den Sr.
Således, om dessa dikter endast voro förändringar efter
en Norsk ur-skrift, måste språket tillkännagifvit delsamina
igenom Norskheter i ord och uppställning. Åtminstone
kunde man icke vänta sig andra länders språk-egenheter.
Men både Ivan och H. Fredrik hafva inga Norska
men deremot flera Tyska egenheter.

5. Vers-artens olikhet.
Utan tvifvel hafva vi förlorat många olika diktningar
både på Svenska och Norska, ifrån 14:de århundradet,
men om ock det- fullständiga utgifvandet af hvad som ännu
är qvar, skall sprida nytt ljus öfver många dermed fur-
knippade ämnen, vet man likväl nu — att den Svenska
vers-byggnaden i början på 14:de seklet, redan hade aflagt

Digitized by

ÖFVERFLYTTADES EUFEMIA- DIITIvA KA

den äldre orimmade alliterationen, och öfvergått till den
allmänna Europeiska formen — de fria, accentuerade och
rimmade vers, pé h vilka Eufemia- visorna åro skrifna.
Någonting sådant vet man icke om den Norska poesien.
Tvertom; allt tyckes bevisa att denna öfvergéng skedde i
Norrige och på Island först ett helt århundrade sednare,
samt äfven då endast såsom undantag.

Vi åro dock för mycket okunniga om de inre
förhållandena under denna lid uti de Norska och Svenska
hofven, för att kunna vela hvarfore Eufemia låt öfverflytta
dessa arbeten på Svenska hällre ån på Norska; och der
de skrifna vittnesbörden tiga, är det fåfängt alt hjelpa sig
fram med tomma gissningar. Utan Ivifvel funnos anled-
ningar och tillfällen nog för ömsesidiga vänskaps-prof
emellan de tvenne konunga-husen , hvilka begge, men isyn-
nerhet det Norska, vid denna tid voro utmärkta för
ovanlig prakt och vitterhet.

Vi få likväl icke vänta alldeles samma språk uti dessa
dikter, som det drottning Eufemia läste uti den Sven-
ska öfversät lårens gåfvo-exemplar. Den äldsta ännu öf-
verblifna handskrift hvaruti de finnas, är icke äldre
än ungefär ifrån 1430-talet , och är sjelf säkerligen en
afskrift af kanske den 10:de eller 20:de afskriften. Och
huru man då afskref böcker, vela vi alla. Hvarje kopist
var merendels en klerk, och trodde sig hafva både rätt
och skyldighet att lemna ifrån sig ett arbete hvaruti alla
läsare eller åhörare fullkomligt kunde deltaga, isynnerhet
när frågan gällde vanliga skrifter (icke kyrkliga eller
lag-arbeten). Derföre utbyttes också äldre ord emot mera
lättfattliga, föråldrade ordställningar kastades om, rim-
sluten "förbål I rades*' (d. v. s. gjordes mera moderna), och
hela verser utcslölos efter behag. På delta salt uppkommo

Digitized by Google

PÅ SVENSKA ELLKR NORSKA?

XXI

allljemt nya läs-arter , under del likväl texten och berät-
telsen i sin helhet förblef densamma.

Såsom slutsats, och att dömma ifrån inre kännetecken,
tyckes behandlingen af språket i dessa dikter, såsom vi
~ nu ha/va dem, härstamma ifrån den stadgade språkform
hvilken herrskade under sista fjerdedelen utaf 14:de århun-
dradet, eller ungefär ifrån 1370 till 1400.

Hela denna undersökning vinner intet ljus ifrån den
ännu befintliga äldre Norska prosa-sagan om Herr Ivent.
Denna följer väl troget den Franska dikten, men i en
starkt sammandragen form. Likväl öfverflödar den af
sköna Nordiska ordalag, och borde utan dröjsmål offent-
liggöras. Författaren skrifver som en man väl bekant med
den Keltisk-Franska literaturen. I synnerhet är ett ställe
ganska märkvärdigt, nämnligen raderna 2125 — 30 uti den
Franska texten:

Veaux touz les barons se done.

La dame a mon seignor Yuein.

Par la main de son chapelain.

Einseinl la dame de lenduc.

La dame qui fu fil le au duc.

Lan donez donl len note .1. lai.
hvilka äro återgifna sålunda:

Sidan stod hcrva \\ent & fest i fräna. & fik ho/t sik
ho/mm Ivald & allt sitt hertuga da?mi f>ut er att hafdT
laudun fader hennar er aagaelajslr var ein/i hofdingi J
eingle//di. & eru af honum gior hin fegurslu hliod er
syngia valer & bretar. (Ivents Saga. bl. 29, verso).

Det var kanhända ifrån denna hittills oanmärkta och
numera troligtvis förlorade Lai dc Laudun, som under-

Digitized by Google

XXII

ÖFVEUFLI TTADCS KUFKWA— DIKTKSHA

rättelsen om Luneta och hennes fader hemtades. — Se
B ene ekes Iwein, s. 429: — "Der Tanbuser nennt Lu-
neten väter fVilkbrant. woher er das weiss?"

Mångfaldiga dylika arbeten hafva, tyvårr! redan för-
svunnit. Några få öro ulan tvifvel ännu obekanta, på
aflågsna bibliotbeker *). Låtom oss skynda att rädda
hvad {innu kan räddas af dessa dyrbarheter*!

Deremot kan möjligheten af, att Eufemia-romanerna
ursprungligen öfversattes på rimmad Norsk vers (un-
gefar som flera Rimur) icke nekas. Såsom stöd härför
kan man anföra Norska språkets tillstånd vid 1300-
talets början, och dess redan då starka benägenhet för
bvad man kan kalla del nya Unions- språket **) — ny-

V *) Så, tillexempel, bevaras uti Kongl. Bibliotheket i Stockholm
^sj&n Bohmisk handskrift i 8:vo, på papper, innehållande tven-
ne iVjddare-romaner på vers,

1. Turistan. Afskrifven år 1483, af en Magister Johan

\. Hebsa. Fyller 197 sidor.

2. Tanchfcius och den sköna Floribelle. På 40 sidor.

++) Såsom prof pa\ den stora likhet, b vilken i vissa fall kan råda
emellan Forn-iNorekan och äldre Svenskan, i synnerhet när
poesi ar i fråga behöfs endast att omnämna följande, ur
Wieselgrens Sveriges Sköna Litteratur, 2:dra Uppl.
Bd. !, s. 56: \~

"En Messusangstyyok ogde Hal len berg. Se De Nom.
Visus et Lucis, derur h»n citerar:

Skapa mit hiarta skfjert og hreint
Med skyrum anda \\ost og leint."
Efter mycket letande och besvär, (då stallet icke är upp-
gifvet), finna vi ändtligen att den onatalte "booken" (se Hal-
lenberg, Bd. II, s. 443, 44), alldeles Ncke är, som Hr W.
förmodar, på Svenska, utan på vanlig for n-Nor ska, samt
yttermera att titeln "Messusaungs book" ar Hallenbergs
vanliga förkortning för den af honom i l:sth bandet utsatta
fulla titeln, icke på någon handskrift utan pfr, en tryckt bok,
Messusaungs book, Hoolum 1679 4:to,\ ett Isländskt
lutheranskt, flera gånger tryckt, Grad u a le', SO m äfven
innehåller några mycket äldre hymner.

Digitized by Google

tÅ 1VKN4SA ELLt* HOMKA ?

XX III

modiga, förkortade och enklare former ooli ord-ställningar
— i synnerhet hvad angick folk-skrifter (legender
och hvardagliga uppsatser), i h vilka man redan saknar
den historiska sago-literaturens klassiska språk.

Föratthäruli komma sanningen närmare, har jag för-
skaffat mig en öfversältning af de första 30 raderna utaf
den här tryckta Ivan, på Norska Språket, sådant det
var vid början af 1300: t a let och på den då för tiden an-
nars allmänna knitlel-versen, med särskildt iakttagande
af de nyare formerna uti arbeten ämnade för folkbruk
eHer hof-folkets underhållning. Detta dyrbara bidrag
har blifvit mig godhelsfullt meddeladt af H:r Konrafo
Gislason i Köpenhamn. En annan lärd vän, den numera
aflidne M:r Clcasby , har lemnal en dylik öfversättning
på prosa, till jemförelse med den föregående.

Läser man med uppmärksamhet dessa ufversällningar,
och jemförer dem med språk-öfvergångarne i de följande
Svenska, Svensk-Norska och Danska texterna, skall man
ovillkorligen erkänna, del något kunde sägas äfven om
Norges anspråk att hafva varit Eufemia-Visornas hemland.
Ett visst dunkel skal) utan tvifvel alltid omgifva denna
fråga, då föga förhoppning nu återstår alt upptäcka något
mera betydande af de vittra skatter som vid reformationen
så barbariskt förstördes öfver hela Norden, och hvilka en-
samma kunnat förklara denna, lika som så många andra
omständigheter uti Nordens fordna civila och literära lif.

Digitized by Google

XXIV ÖIVEfcrtYTTADM KUKEWA-ftlRTfcftlV A

ORDRÄTT FORNNORSK ÖFVBRSÄTTNING ,
AF m:r. CLEASBY.

I nafni föfcur ok sonar ok liins helga anda

vil ek taka mer (til hända) fyrir hendr

forna sögu fram at fora

peim til gleSi er å vill heyra,
5. af hinum virSuligstum Kon un gum tveim

er menn hafa heyrt sagt i frå,

Karlamagnos ok Konungr Artus,

lil dygSar ok aeru våru J>eir fusir.

Artus var Konungr af Englandi,
10. hann vann Rörmborg meS (svcrSi ok brandi) våp-

num ok eldi,

ok var par Keisari me5 mikilli aeru;

hann frjålsti England fra hör£um kosti

ok skatti peim sem Romvcrjar fyrr görfcu,

sva at eingi hann sifcan krefja porfci.
15. Annarr var Konungr Magnus af Franz;

pal vil ek y$r segja fyrir satt, x

at fremri våru eingir i pann tirna

fyrir kristni i mot heföni at strföa.

BåSir pessir herrar er ek segi i frå
20. hafa peir ra (sina) framferS skipat sva,

um (alla veröld) allan heim gengr peirra lof

h varg i er peir slriSa me?> sinni hirS;

Konunga synir söttu på beim,

hertogar, jarla, greifar pjönuSu peim,
25. riddara synir görfcu ok svå,

ok allir peir er vid* kunnu nå.

Um pessa virftuga Konungs Artuss daga,

våru kappar sterkir, herrar por<5u I £ ii sinu al voga

fyrir riddaraskap ok frua a?ru,
30. pvi er verr, peir eru nu faerri.

Digitized by Google

*k SVENSKA KLLKt ROMKA ? XXV

ÖFVKRSÄTTNING PÅ FORN-NORSK VERS,
AF HERR G1SLASON.

I namni fafcur ok sonar ok keilags anda

vil ék (aka mer hér lil hända

forna sagu fram at fflra,

]>eim at skemmtan, er a vill Ii0ra f ),
5. um virSuligstu konunga två,

er menn ha fa höyrt sagt i frå,

Karlamagnus ok konung Artus,

lil dyggSar ok aeni-hvårr var fiis 2 ).

Artus var konungr af Englandi,
10. han vann Rom me$ sverfci ok brandi,

keisari var meS kurt ok aeru;

hann frelsti England af hariSri kaeru

ok skatti, er Römverjar gjörfcu [skipafcu?] *) foriSurn,

své at hann engir krefja J>or$u.
15. Annarr var Karlamagnus af Franz,

|>al vil ék segja yör til sanns,

for kristna mot hetfSnum at höyja stri%

var enginn *) fremri i pann Ifö.

BåSir pessir herrar, ék segir •) y$r frå,
20. hafa sinni framferS skipat svå,

at yfir alla veröld gengr j>oira lof,

hvar sem J)eir si rid du meS sitt hof 9 ).

Konunga synir soktu |>å heim,

hertugar ok jarlar pjönaftu j>eim,
25. riddara synir gjörfcu ok svå

ok hverr sem (J)ar) vi$r komas! ? ) må Ä ).

Um viriSuligs konungs Artos daga

kempur poriSu lifi at vaga °) 1

for riddaraskap ok frua aeri t0 ) ;
30. J)vi er illa, {>eir eru nu fcri ").

Digitized by Google

XXVI

ÖKVKBFLTTTADK5 El FE III A- Bl I T Kil» A

HERR GISLASOftS ANMÄRKNINGAR.

') I Fald Sammenblandingen iif ic og Sy allerede
var begynd».

2 ) For fus; allsaa med Udeladelse af Nominativ-
flexionen.

') Skipcf&u (som ikke findes i nogen af de Ire Bear-
beidelser) vilde restituere Rimbogstaverne.

4 ) En nyere Form (hvoraf ingen er fremgaaet), men
som dog allerede findes i det 14 Aarbundrede.

*) Overeenssfemmende med de nyere nordiske Sprog,
for segi.

*) I Fald eliers delte Ord er saa gammelt i Norden,
for

T ) Eller koinaz, komas.

8 ) Historisk Imperfectum, for Praesens.

•) Forudsat, att detle Ord (som for övrigt burde hede
väga) er saa gammell i Norden.

,0 ) i for a (ari for a&ru), hvilket allerede findes i
norske Haandskrr. fra det 13 Aarbundrede, i
det mindste i Verbalflexioner.

M ) En brugelig Form, der cr oprindeligere end fasrri.

Digitized by Google

PÅ iVENSEA KL LEE NORSKA l XX VII

(cod. A.) SVENSK. 1430 — 40.

. i\) nampn fadhcrs oc sons oc tha?/*s ha?Iga a[nda]
'^2^ wil iak laka mik lil hända
(o£oi) forna saghu fram at föra
ihem til gledhi ther a wil håra
5. aff (he werdhogasla kona/iga twa
iher man ae hordhe sak t j fra
karlam a g na.? oc konung artws
(il dyghdh oc »ro waro Ihe fws
artws war konung aff a?ngland
10. han van rom mj swerdh oc brand
ok war iher keyser mj mykle «ra
han fra?lste rengland aff hardhe keara
ok skat ther romara förra giordho
swa at aengin han sidhan kreffwia thordho
15. Annar war konw/ig Magnus aff franj
thj wil iak idher sighia lil san)
at frembre waro oenge j thera ( AY tima) tidha
for cr/stna mot hedhna mj at stridha
Badhe the herra iak sigher j fra
20. the haffwa thera framf&rdh skipalh swa
ow/r alla wcrldina gaar Ihera loff
a3 hwar Ihe stridda mj sil hoff
Kontmga synir (he sökto thera heem
hertoghar iaerlar greffwar [thia?nte them]
25. Riddara synir the gior[do och swa]
[och alle the ther wider ku/sno na
om the/zne werdug konung arlus dagha
waro ke/npae starke herra [? thera]' liiff (ordo waga
for riddcrskap och fraar rerae
30. thj aer illee the «ru nw fieriee]

Digitized by Google

XXVIII UFVCBPLYTTAbKS EUFEMIA — DIITKRM A

(COD. O.) SVENSK-NOKSK. 1450 — 60.

them til ske ml an som a wiliae h*re
5. Aff them werdogastae konu/igas ihwa
Iher ma/i haflWr Ii0rth al Ii segia? i fra

til dygdh oc a?rc ware the fuus
Konung aiius war wtaff cnglandli
10. ha/i wan rom mj swaerdh oc brandb
Oc war (ber keiser m) mykil «re
han frelscde them aff hårde ka?re
Ok skal t hen fordom romare giorde
swa atli honom i/igen sida/i kraefliiiae lorde
15. Anner war karlamagwa* aff frandj
Ih) wil jek ider segise for sand)
Molli hcidne men for cr/sne at slride
var inge/i fromare i thera? (iidhe

Offuer alle men siar thera loff
huar fleste herre s0ke til hoff
Konu/igs s0ner s0ke (hil them
hertoger ja r I ar greffue llii^ne them

25. Riddare oc swene g0ra oc swa
oc alle the som wider ku/tnae na
Vm the/ine werdoghe konung arlus daglie
ware kempe starke som liiff lorde wage
Fore riddarescap oc fruor a?re

30. ih) aer i lie ath Ihe «re nw fterrc

Karlamag/ui^ oc konu/ig artus

Digitized by

Google

fÅ SVENSKA KLLKft NORSKA? XXII

(cod, E.) DANSK. 1450 — 1500.

naffn fii der ss ok s*ns oc then helligor and®
Vill iecli laghe mek (ill handhar.
Forom sagher fram alfora?.
ihem till g I a? de ther a a ville hora?.
5. Aff Ihe verdughe komii/iger ihoo.
iher noger ma/i hörda? al sii>he aff.
Karl I magrius oc ko#*ni/#gh artus.
till dygdh oc a?ra? I ha vare ihe fwss.
Arlus var ko//ni//gh aff ongelandh.
10. han vaan rom mj swa?rd oc brand,
ha/i war iher keysere mj megel a?ra?.
ha/i frclslae ok cngelandh af hörde ka?ra?.
Then skal Iher forwm romere giorde.
oc siden ha/inu/jt enge/* kra?ffue torda?.
15. Anner var karl I magnus ko/*ni//g af frans,
oc vill iech sige elher th$ I il saanss.
ma?t hedne men fore crislne al slride.
oc enge/i var fromere j I lie liida?.
Bode ihe herra? iech sigher n\v.
20. Ihe hadde ihera? fremferd skepet soa.
Offuer all vcrden t ha gor iheris loff.
huar herra?r oc ftfrsta? ihe s0ga? hoff.
Ko/mi//ge s0/ina?r s^cta? Ihera? heem.
hertuge ok kemppe greffue lie/ila? ihem.-
25. Riddere sonner giorde ok soa.
oc alle ihe iher velaer ku/ine noa.
J Ihenna? verduge ko/#ni/#g arlus dage.
Vare kempe slercke ihere liff Ihore voghe.
Fora? ridderskap oc frwa?r a?ra?.
30. Ihj a?r illa? ihe a?ra? n\v fa?ra?.

Digitized by Google

XXX ÖFVKBFLYTTADKS K.-O. PÅ «VK*SKA ELLER KORSKA.'

(COD. F.) DANSK. 1484.

Naffn fader oc s0n oc then hellig andh
Vil iec meg tage here (il handh
Fromme saghe fram alh f#re
Thern til skiemlen som ihj vil li0re
5. Aff tbe verdugeste konger (oo
Thcr man hawer b0rd saffd fraa
Koni/igh magnus oc koni/igh arlus
Til dygdh oc ere vare (he wijs
Arlus var ien koni/?gh a(T engeland
10. Han wand rom mj swerd oc brand
Ha/i var keysjer I ber mj ere
Och freljadb ehgeUind aff h0ghe kiere
Aff then skatb ther romere giorde
Var jngen ther banwm krewe tordhe
15. A/men var karl magnit* koni/ig aff frandsj
Tbj wil iec seye eder I il sands)
Mod dieden mend for krislen ath stride
Var jngen frommere i (be tide
End bode tbesse herrer iec seyer eder fra
20. Tbe hawe ihiere fromhet bewijst saa
Ath ower alle werden gonger ihcrc loff
Hware herrer oc fyrsler s0ge boff
Koni/ige s0/iner s0kte ther b i em
Heituger oc grewer thienle them
25. ridder s0/iner giorde och saa
och alle tbe weder k ömme moo
j the/me koni/igh avius hans dage
war slerkke kiemper som liweth torde wowe
for rider skab och for fruer ere
30. thisse werre the n\v ferre ere

Digitized by Google

PROF PÅ DE UliÅMSiA SAGORNA.

HERR KYNON [KALEGREVANS] UTMANAR DEN
SVARTE RIDDAREN.
Bad. 382—451 uti den Svenska dikten.

Se tabellen: — Utdrag ur de Serskilda Hand-
skrifterna, till Jemförelse.

VÄLSISKA UR-SAGAN.
/ Engelsk öf versätt ning. lady guest, I, ss. 48, 49. '

<l^o 1 journeyed on, until I reached the summit
of the steep. And there I found every thing, as the black
man had described it to me. And 1 went up to the tree,
and beneath it 1 saw the fountain, and by its side the
marble slabj and the silver bowl fastened by the chain.
Then I took the bowl, and cast a bowlful of water upon
the slab; and Ihereupon behold the thunder came, much
more violent than the black man had led me to expect;
and after the thunder came the shower; and of a truth I
tell thee, Kai, that there is neither man nor beast that

Digitized by Google

XXXII PROF PA Dt l'TLÄ*DSIA fACOBKA.

could endure that shower, and Ii ve. For not one of ibosc
hailstones would be stopped eilher by (lie flesh, or by
I he skin, unlil it bad reacbed (be bone. I (ur ned my
horses flank (owards (be shower, and placed (he beak of
n»y shield over bis head and neck , wbile I beld ibe up-
per par( of it over my own head. And thtis I withstood
ihe shower. When I looked on the tree, tfaere was not
a single leaf upon it, and (hen the sky became clear;
and wilh that, behold the birds lighled upon the tree,
and sang. And tmly, Kai, 1 ncver heard any tnelody
equal to that, either before or since. And when I was

most charmed with listening to the birds, lo, a

knight on a black horse appeared, clolhed' in jeJ black
velvet, and with a tabard of black linen abotit him.

II.

FRANSKA UR-ÖF V ERSÄTTNING EN.
CHREST1KN DK TROYES. «J- 1191.

Le Chevalier au Lian , r. 404— 77. lady gckst, I, s. 139.

404. Espoir si fu tierce passee.

Et pot estre pres de midi.

Quani larbre el la chapele vi.

Bi en pres de larbre cest la lins.

Que ce estoil Ii plus hauz pins.

Que onques sor ter re creust.
410. Ne cuit conques si biVn pJeusl.

Que

Digitized by Google

*BOF *Å DE UTLÄNDSKA SAGORNA. XXXIII

Que deue i passast une goute.
Aincois coloit par desus tote.
A larbre ui .1. bacins pe/idre.
Del plus fin or qui fust a uendre.
415. Onques oncor en nule foire.
De la fonteine poez croire.
Que ele boloit come eue chaude.
Li perrons est dune esmeraude.
Ausi percuz come .1. bohors.
420. Si ot .1. rubi par dehors.

Plus flamboiant et plus uermeil.
Que nest au matin le soleil.
Quant il apert a escient. co/zrient.
Ja qui re sache a escient.
425. Ne uos en mewtire de mot.

La merucille fmerueillej en/iuier me pof.
De la tempeste et de lorage.
Dont je ne me tieig mie a sage.
Que meintenant se ie poisse.
430. Malt uolcnters me repentisse.
Quant ie oi le perron crouse.
De leue au bacin arouse.
Mes trop en uierse ce dout.
Car lues nerci le cul deltout.
435. Que plus de parz xiiii parz.
Me feroit es euz li esparz.
El les nues tont [touf] pelle melle.
Jetoient noif et pluie et grelle.
Tant fu li tans pesmes et forz.
440. Que .c. fois cuidai estre morz.
Des foudres quentormoi chooie/it.
Sv. Fot nskr. Sållsk. Sami. 2—4. C.

Digitized by Google

XXXIV PROF PÅ DE UTLÄNDSKA SACORIVA.

Et des arbres qui pecooient.

Sachiez quc malt fui esmaiez.

Tant quc Ii tens fti enpesiez.
445. Et tuit Ii uent se reposere/it.

Quani den ne plot uentcr ne sorent.

El qwanl ie ui lair cler et pur

De ioie fui fonz asseur.

Quc ioie sonques ia conui.
450. Fait oublier mull grant enmii.

Desque Ii tans Tu trespassez.

Vi for le pui [pin] tant amassez.

Oisians [Oisiaus] sest quc conire me nueile [imeilej.

Quc\ ui [ni] auoit brancbe ne foeille.
455. Qui totit ne fust coucrt doisians [doisiaus].

Sen estoit Ii arbres plus bians [biaus].

Et testuit [cestuit] ti oisel cha[n]toient.

Si quc mull bie« senlrecordoienf.

Mes duiers [diuers] cha/iz cha//toit chasen/is [chaseu/is].
460. Conqwes ce q//e chautoit Ii uns.

Alantre [Alautre] chanter ui [ni] oi.

De la ioie me resioi.

Seslunent [?] tant quc lorent fait.

Le seruice t rest ou t alrait.
465. Quc mes soi si bele ioie.

Ne mes ne cuit que nus horn oie.

Se il ne ua el leu cclui

Q//e tant me plot el embeli.

Quc ie mi due porfoltenir.
470. .Tant i fu quc joi venir.

Cheualicrs cc me fu auis.

Bien cuidai quc il fussent dis.

Tel noise et effroi demenoit.

Digitized by Google

►»Of Kl OK UTLANDS»* SACOKJ,*. XKXy

Vns seus chW/ers qui uenoil.
475. Q««n( je le ui lot sol uenawl.
Mon cheual reslrains me*tena«l.
Na monler demore ne fis.

Ill, a.

MEDEL-HÖGTYSKA BEARBETNINGEN
(EFTER FRANSKAN).

HARTMAN VON DER AUE. - ? Skr. 1200-4?

/tv«« der Mer mit de m Lcwen. bknecke, r. 598 - 709.

598. Hin wlste mkh der waltman

Einen sllc ze der winslern hant:

Ich vuor des endes unde vant

Der rede eine wårheit

Als er mir håle geseil,

Unl vant då grdz ére.

Man enhaerel nimer mére,
605. Diu werlt sté kurz ode lanc,

50 wiinneclichen vogelsanc
Als ich ze der linden vernam,
06 ich derzuo geriten quam.

Der ie gewesen waere
6Ul Ein lolriuwessere,

Des herze waere då gevreut.

51 was mil vogelen beslreut
Daz ich der esle scbln verlös

Digitized by Google

XXX VI PROF PÅ DE UTLÄNDSKA SAGORNA.

Unde ouch des loubcs liilzel kös.

615. Då wåren niender zwéne gelich:

Ir sanc was sö mislich,
Höch unde nidere.
Die stimme gap in widere
Mit gelichem galme der wall.

620. Wie då sanc sange galt.

Den brunnen ich dar under sach
Unt swes mir der waltman jach.
Ein smareides was der stein:
uz iegelichem orte scbein

625. Ein alsö gelpfer rubin,

Der morgensterne möhte sin
Niht schaener, swenner uf gal
Undin des luftes Iruebe låt.

Dö ich daz becke hangen vant,

630. Dö gedåbt ich des zchant,

Sil ich nåch åventiure reit ,
Ez waere ein unmanheil,
Ob ich dö daz verbaere
Ichn versuochte waz daz waere:

635. Unt riet mir min unwiser muot ,

Der mir vil ofte schaden tuot,
Daz ich göz uf den stein.
Do erlasch diu stinne, diu é schein,
Unt zergienc der vogel sanc,

640. Als ez ein swarz weter twanc.

Diu wolken begunden
In den selben stunden
Von vier enden uf gån:
Der liehte tac wart gelån

645. Daz ich die linden kume gesach.

Digitized by Google

PROF PÅ DE UTLÄNDSKA SAGORNA. XXXVII

Gröz ungnåde då goschach.

Vil scliiere do gesacli ich

In allenlhalben urnbe mich

Wol tusent tösent blicke:

Dar nåch sluoc alsö dicke

Ein alsö kreftiger donreslac

Daz ich of der erde gelac.

Sich liuop ein hagel unde ein regen:

Wan daz mich der goles segen

Vriste von des weleres not,

Ich waere der wile dicke fot.

Daz [wetcr] wart alsö ungernacli

Daz der walt nider brach.

Was iender bouni då sö gröz

Daz er sluoni, der wart blöz,

Unt loubes alsö laere

Als er verbrennet waere.

Swaz lebte in dem waldc,

Ez entrunne danne balde,

Daz was zehant töt.

Ich hete Von des weleres nöt

Mich des llbes begeben

Unde enahte niht uf min leben,

Unde wcere sundcr zwivel töt:

Wan der hagel unt diu nöt

In kurzer wfle gelac,

Unt begunde liehten der (ac.

Dö diu vreise zergienc
Undez ze wetere gevienc, —
Waer ich gevvesen vur wår
Bt dem brunnen zehen jar,
Ichn beguzze in nimer mé,

Digitized by Google

XXXVIII mor 9k »K UTLÄNDSKA SAGORNA.

Wandich hctez baz gelåzen é.
Die vogele kornen widere,

680. Ez wart von ir gevidere

Diu linde anderstunt bedabt ,
Si Imoben abcr ir suezen brahl
Unl sungen verrc baz dan é.
Mirne wart då vore nie sö wé,

685. Desn waere nu al vergezzen.

Alsus het ich besezzen
Daz änder pardise.
Die se I ben v re u de icb prfse
V ur alte die ich ie ge$acb. '

690. Jå wåndich vreude ån ungemacb

v «Unangestlichen iroer hån:

Sehf, dö betrouc mich min wån;
Mir nåhete laster unde leit.
Nu seht wå dort bere reit

695. Ein riter, des geverle

Was s6 grimme unde also herte
Daz icb des wånde ez waere ein her:
ledoch bereite icb mich ze wer.
Sin ros was siare, er selbe gr«te;

7(X). Des icb vil Ititzel genöz.

Sin stimme lute sam ein horn:

Ich sach wol, inie was an micb zorn.

Als ab ich in einen sach,

Mfn vorhte unt min ungemacb

705. Wart gesenftet iedoch,

Unt gedåhle ze lebenne nocb

Unt gurle mfme rosse baz.

Do ich då wider uf gesaz,

Do was er kornen daz er mich sach.

Digitized by Google

PROF PÅ Dk UTLÄNDSKA SAGORNA. XXXIX
III, b.

SAMMA STÄLLE, I TYSK Ö F V E R SÄ TT N I N G.

Iwein. K och, r. 598 — 709.

Der Waldmann wies mich min sofort

nacb einem Stiege linker Hand:
ötX). ich schlug die Richtung ein und fand,

dass nicht die Wahrheil fehlle

dem Ding, was er erjahlte.

Und fand da allés prächtig sehr.

Vernehmen wird man nimmermehr,
fj{)5. mag kurj die Welt slelin oder lang,

so wonnigliclien Vogelsang,

als bei der Linde ich vernahm,

da ich ju ihr geritten kam.

Wer selbst durch länge Bussung waic
610. fur Allés slumpf: nach Kummers Schwere

wurd' er im Herjen doch erfreut.

Mit Vöglein war sie wie bestrcut,

dass ich die Aste kaum noch sah,

und selbst das Laub verschwand beinah.
T»15. Nicht Jwei von ihnen glichen sich:

ihr Sang war auch verschiedenllich ,

die Einen lief, die Andern hoh.

Und wie sie sangen, eben so

drängs gleichen Ton's juriiok vom Walde.

Digitized by Google

XL PROF PÅ DE UTLÄNDSKA SAGORNA.

620. Wie auf Gesang Gesang erschallte!
Den Brunnen sah ich unler ihr,
ganj wie s der Jlann beschrieben mir.
Der Slein darauf war ein Smaragd:
in jeder Ecke angebrocht

625. war ein so strahlcnder Rubin,

dass selbst nichl heller jemals schien
der Morgens! ern sfeigl er empor
hel I aus der Wolken dustVem Chor.
Als ich das Becken hangen sah,

630. in meinem Sinn gedacht ich da,
wollf ich auf Abenleuer gehn,
nichl wiirde ich als Mann hestehn,
wenn ich dahin nichl slreben wollte,
Ju suchen, was d'raus werden sollte.

635. Da rielh mir's mein unweiser Mulh,
der mir so hSufig Schaden thul,
dass ich goss Wasser auf den Slein.
Alsbald erlosch der Sonne Schein;
verslumml war aller Y 7 ögcl San<r

640. vor*m schwarzen Welter, das sie Jwang.
Und Slurmeswolken flogen
Jugleich am Himmelsbogen
aus den vier Enden dichl gedrängt.
Verandert ward der Tag, gescnkl

645. in Nacht die Linde, kaum ju selin.
Gross Wirrsal sollte da geschehn.

Darauf ich schnell erblickte,
wies ringsher mich umjuckte
von Bliljcn lausend (ausendmal.

650. Dann schlug der Donner in das Thal
mit so gewalfgem harlen Schlag,

Digitized by Google

PROF PÅ DE UTLÄNDSKA SAGORNA. XLI

dass ich entsetjt am Boden lag.

Ein Hagel fiel und dickcr Rcgen:

wenn mich nicht Gotles Huld und Segcn
655 beschirpite vor des Wetters Noth,

ich war die Weile Jehnmal todt.

Der Sturmwind blies so ungemach,

dass er im Wald die Zweige brach.

Ein jeder Baum, wie breit und gross
66O. er dorlen stånd, der ward nun bloss,

und aller Blatter so beraubt,

als hStt' ein Feuer ihn entlaubt.
, Was lebte in dem Walde,

enlränne es nichl balde,
665. schnell wurde es geschlagen todt.

Ich halte vor des Wetters Noth,

des Le i bes mich begeben ,

verjweifelnd an dem Leben:

und ohne Zwcifel blieb ich todt,
670. wenn nicht der Hagel und die Noth *

nach kurjer Weile Hessen nach,

und wieder schien der lichte Tag.
Da die Gefahr nun war vergangen,

und bessres Welter angefangen,
675. geblieben wäre ich furwahr

beim Brunnen mehr als jehen Jahr ,

und nicht begösse ich ihn mehr:

auch besser unlerblieb's vorher.

Die Vögel kamen wieder.
680. Es ward durch ihr Gcfieder

bedeckt die Linde wie juvor.

Mit siissem Schall der Vöglein Chor

sang min noch lieblicbcr als je.

Digitized by Google

jlLll PROF PÅ OK UTLANDSKA SAGORS A.

Was mich bedröckte, jedes Weh
685. das war nun ganj vergessen.

So hötte ich besessen

ein Jweites Paradies dahier;

denn diese Freude lob' ich mir

vor allén, die ich sah hernach.
690. Ich dachte, ohne Ungemach

solll* ich mich freuen immerdar.

Scht, wie mein Wahn belrogen war.
Mir wurde Schmach und Leid Ju Theil.

Hört, wie geritten kam in Eil
Ö95. ein Ritter: selber fuhr daher

gewaltig und ergrimmt so sehr,

dass ich ein Herr Ju hören dachte,

doch mich bereit jur Abwehr machte.

Sein Ross war stark und gross der Mann;
7( X ). wodurch ich freilich nichts gewann.

Sein Ruf ertönte wie ein Horn:

er trug mir augenscheinlich Zorn.

Doch als ich sah, er war allein,

ward meine Furcht und Unruh klein
705. und allés Ungemach dahin;

ju leben hatt' ich noch im Sinn;

und gurtete nochmals jum Streit

mein Ross, und stieg dann auf, bereit,

ihn Ju empfahn.

IV.

NORSKA BEARBETNINGEN (A och B, EFTER FRANSKAN).
Se Utdrags-labellen.

Digitized by Google

PROF FÅ DE UTLÄNDSKA v SAGORNA.

XLIlt

ENGELSKA BEARBETNINGEN (EFTER FRANSKAN).

1350-75?

Jiil so fi , Ancienl
I. Ywainc

349. Than (oke i leve, and went my way.
And rade unlo (he midday;
By (han i come whare i sold be,
I saw the chapel and (he (re;
Thare i fand the fayrest (borne ,
Tha( ever groued sen god was born;

355. So tbik i( was wi(h leves grene,
Migh( no rayn cum (har-by(wene,
And Ihat grenes lasles ay,
For no winter dere yt may.
1 Tand (he bacyn, als be (alde,

360. And (he wel with waler kalde,
An amerawd was (he slane,
Richer saw i never nane,
On fowr rubyes on hegh( standand,
Thair ligh( lasted over al (he land;

365. And when i saw (hat semely syghl,
l( made me ba(h joyful and lyghl;
I (oke (he bacyn sone onane,
And helt wa(er opon (he stane:
The weder wex (han wonder blak,

370. And (he (honer fas( gan crak.

E n g I e i s h M e l r i c a I Romanceés.
and Gawian, rad. 349 — 406.

Digitized by Google

XL1T

PftOF PÅ DE UTLÄKDSIA SAGORNA.

Thar come slike stormes of hayl and rayn,

Unnethes i miglit stånd thare-ogayn;

The store windes blew ful lowd,

So kene come never are of clowd;
375. I was drevyn with snäw and slete,

Unnethes i might stånd on my fete ;

In my face the levening smale,

1 wend have brent, so was it hatc.

Thåt weder made me so will of reik,
380. I hopid sone to have my dede;

And, series, if it lang had last,

I hope i had never thethin past;

Bot, thorgh liis might that tholed wownd,

The storme sesed wilhi n a stownde;
385. Than wex the weder fayr ogayne,

And tharof was i wonder fayne;

For best comforth of al thing

Es solace efter myslikeing.

Than saw i sone a mery syght,
390. Of al the fowles that er in Oyghl

Lighted so thik opon that tre,

That bogh ne lefe none might i se;

So merily than gon thai sing,

That al the wode began to ring;
395. Ful mery was the melody,

Of thaire sang and of thaire cry;

Thar herd never man none swilk ,

Bot if ani had herd (hat ilk;

And when that mery dyn was done
400. Another noyse than herd i sone,

Als it war of horsmen,

Mo than owther nyen or ten.

Digitized by Google

PiOP PÅ DR UTLÄNDSKA SAGORNA. ULV

Sone (han saw i cum a knyght,
In riche armurs was he dight,
405. And sone when i gan on him loke,
IHi shelde and sper (o me i toke;

Digitized by Google

XLVI

JRMFÖAKLSK OFVKR ECKN-NAM^bN

O»

3 3 %1 «fl

J- u u u *u u

• — —i • — nj *»» ?T*

33 O/ V C tö O SJ

& & & £d £tf Srf SjS

ca o

CO
• — "9

ndh

< <

»■»

-5

C -S
« - w

^ .ca w — W

3 < u 5 5

fe >5 -g ~ ~

-r ^ -5 <

-o iJ .2 2 — 10 *

a> o v v a> "cd a>

c c c c c c c

3 9 S 9 3 9 9

J J J J J J J

O Sm .£ i Sm ^ Sm

CO CO

9 É * *

<8 <o >• <0 ce co

O O ^ O O O

Co Co

2 * ^

co ^ * *5

S *
-5 *5 -5

^ i

*5co

.co «^>5

« « Co jj w

e ig j? «

•s 2 9 -| -g ig %
^ k, co Q

Digitized by Google

JRlf FÖREL5K ÖFVER EGKN-XAMNEN.

XI VII

Digitized by Google

XL VIII

IV.

JEMFÖRANDE ÖFTERSIGT AF SAGANS INNEHÅLL

VÄLSISKA SAGAN
"IARLLES Y F FY N N A W N*\

(Källans Fru.}

N:o I.

N:o a.

Nso 3.

1. SAGANS INLEDNING.

Välsiska
Sagao.

F ra o sy sk a
Sagao.

Tyaka
Sagao,

Sida

Rad

1-3,21-30

*1-5(T'

4-20
31-85

Samtalet emellan Kynon och Kat . . .

40,41

51-171

86-259

II. HERR KYNONS ÄFVENTYR

VID BRUNNEN.

Kynon rider til en Riddare- borg . . . .
Besk ritning p& den fule Herden ....

42-44
45
45
46

172-93

194-271

272-82

283-323

324-60

260-65

286-392

393-422

423-82

483-542

Herdens tal om den underbara Källan
Kynon kommer dit och slår vatten på

47,48
48

361-401
402-30

543-97 .

Digitized by Google

XLIX

IV,

JE1FÖRANDB ÖFTERSIGT AF SAGANS INNEHÅLL

SVENSKA SAGAN
HERR IVAN LEJON-RIDDAREN.

N:o 7 (Danska Sagan) instämmer med den Svenska.

N:o 4.

Nx» 5.

N:o 8.

Norska

Engelska

Norska

Sagan, A.

Sagan.

Sagan, B.

Blad

Rad

Sida

1-6

24, r.

7-14

24, r.

15-58

59-152

24, r.

153-66

24, v.

167-235

24, v.

236-44

24,

245-71

25, r.

272-318

25, r.

319-48

25, r.

349-68

I. SAGANS INLEDNING.

Inledning

Jrthurs och Karlamagnus*

lof »)

Festen på Karidol ....
Striden emellan Ka/egrevans

och Keye

II. HERR KALEGREVANS' ÄF-
VENTYR VID BRUNNEN**).

Kalegrevans rider till cn Rid-
dare-borg

Hans gästfria emottagande. .

Bortfärden

Beskrifning på den fule Herden

Samtalet dem emellan . . .

Herdens tal om den underbara
Källan *

Kalegrevans kommer dit, och
slår vatten på stolpen • .

N:o t.

Svenska

Sagan.

Rad

1-6

7-26
27-70

71-158

159-70

171-240

241-50

251-96

297-338

339-79

380-409

*> Karlamagnvt är icke omnämnd uti den Tyska och Engelska testen.
**) Detta äfventyr försiggår uti skogen Breceliande, enligt Fr»n*ka texten, skogen
Bresiljån^ enligt Tyska texten.

Sv. Fornskr. Sällsk. Sami. II, a— 4.

Digitized by Google

JF.MPÖft A!f DK ÖPTIR8IAT

!f:o 1.

N:o 2.

H:o 8.

Vilsiska
Sagao.

Franska
Sagan.

Tyska
Sagan.

Bind

Rad

48,9

431-72

638-92

Han öfvervinnes af Källans Riddare . .

A tArvumlPr till nor Dl* n

49
50
51

473-535

536-67

568-70

693-752
753-800
801,802

III. HERR OWAIN.

Herr Owain vill fresta samma äfventyr •
Hans ordvexling med den dumdristige

51
51

571-^0
581-637
638-65
666-710

803-10
811-78
879-908
909-46

IV. HERR OWAIN UTFÖR ÅFVENTYRET

VID DRUNNtN, OCH VINNER SIN KÅ-

BISTA TILL GEMÅL.

Herr Owain rustar sig till sin färd . . .

711-39

947-62

Han kommer till Riddare- horgen ....

Kommer till Källan , och sl5r vatten på
Öfvervinner den Svnrte Riddaren , som
Förföljer honom, och kommer inom fiir-

52
53
53

740-69
770-85
786-92

793-6

796-868

869-943

963-76

977

978-88

989-93

994-1055

1056-1118

Digitized by Google

AF SAGANS INNEHÅLL.

Nu> 4.

—
Norsk i
Ssgau, A.

Blad

N:o S.

—
Engelska
Sagan.

Rad

N:o ft.

—

Norska
Sagan, B.

Rad

25, v.

369-402

25, v.

403-30

25, v.

431-54

25, v.

455,56

26, r.

457-65

26, r.

466-506

36, r.

509-34

26, r.

535-64

N:o 7 (Danska Sagan)
instämmer med den
Svenska.

Följderna deraf

Han öfvervinnes af Vadoin
röde, Källans Riddare . .
Återvänder till borgen . . .
Och slutar sin berättelse . .

III. KONUNG AR TUS' LÖFTE.

Ivan vill hämnas sin frände
pl Padoin

Hans ordvexling med den dum-
dristige Herr Keye . . .

Konung Artut svär att sjelf
hämnas Ka U gr ev ans . .

Men Ivan beslutar att före-
komma konungen . . . .

N:o 0.

Svenska
Sagan.

Rad

410-41

442-89

490-519

520-23

524-35
536-87
588-619
620-27

IV. HERR IVAN UTFÖR ÄF-
VENTYRET VID BRUNNEN,
OCH VINNER SIN KÄRESTA
TILL GEMÅL.

26» r.

26, r.
26, r.
26, r.

26, r.

26, v.

565-84

585-604

605-10

611-18

619-22

623-64

665-94

8
9
10

Herr Ivan rustar sig till sin

Tärd 628-41

Han kommer till Riddare-
borgen 642-61

Begifvcr sig dädan .... 662-73

Möter den fule Herden . . 674-78

Kommer till källan och slår

vatten pä stolpen .... 679-87

Öfvervinner Vadoin röde, som

flyr till sin borg .... 688-739

Förföljer honom , och kommer

inom första porten . • . 740-69

Digitized by Google

Ill

J EU FÖRANDE OFVRMIGT

N:o t.

Välsiska
Sugan.

Kiddareu kommer inom andra porten . .
Jungfru Luned kommer för att rädda Herr

Owain

Hon skänker honom en Osyulighets-ring

(»ten)

Och leder honom till en kammare inom

andra porten

Den Svarte Riddaren dör

Den Svarte Riddarens fru följer med li-
ket till grafven . . ^

Herr Owain förälskar sig.i henne . . .

Luned lofvar att hjelpa honom i sin kärlek

Hon samtalar med enkan, och friar till
henne på riddarens vägnar

Ändtligen samtycker hon
Luned för Owain till sin fru

Deras giftermål

KONUNG ARTHUR UPPSÖKER

nr.RR owain.

Arthur och hans hof fara till Brunnen .
Herr Kai siar vallen på marraor-skifvan

Owain öivcrvinner Herr Kai

Och alla de andra riddarne utom Herr

Gwa/chmai , sin frände

Owains tal med konungen

Blad

55
56
57

58
59

59
60,61

64,65

66
66,67

67,68

N.o 1.

Franska
Sagab.

Rad

944-1005
1006-21
1022-63

1069-1170

1171-87

1188-1242
1243-1520

1521-40

1541-67

1568-1705
1706-9
1710-1800
1801-57
1858-1924
1925-2015
2016-2146

2147-94

2195-2201

2202-44

2245-83

K:o 1.

Tyska
Sagan.

Ead

1119-34
1135-71
1172-1210
1211-1300

1301-69

1370-1402

1403-77
1478-82

1483-1690

1691-1756

1757-82

1783-1992

1993-2002

2003-72

2073-2176

2177-2252

2253-2370

2371-2446

244t-$to8

2529-36
253^4»

256I-Ä8I

Digitized by Google

AF SAOANf INNEHÅLL.

Ull

N:o 4.

Norska
Sagan, A.

Blad

•5

•c

27, r.

27, r.
27, v.
27, v.

27, y.

28, r.
28, v.

29 r, v.

29, v.

30, r.

N: 0 5.

Engelska
Sagan.

Rad

W:o 8.

Norska

Sagan, B.

695-736

737-46

747-90

791-816

817-38

839-908

909-30

931-1018
1019, 20
1021-32
1033-96
1097-1130
1131-76
1177-1266

1267-90
1291-1300
1301-34 .

1335-56

15-18

19
19
20-22
23

24
24

N:o 7 (Danska Sagan)
instämmer med den

Svenska.

Vadoin kommer inom Adels
(andra) porten, och dör .
JiiDgfru Lunet a kommer för
alt rädda Herr Ivan . . .
Hon skänker bonom en Osyn-
lighcts-ring (sten^ . . . .
Och leder honom till en kam-
mare inom andra porten .
Vadoins hustru (källans fru)
sörjer vid sin mans lik ,
hvilket blöder å*nyo när det
föres in i Ivans kammare
Det oaktadt kunna de icke
upptäcka honom . . . .
Källans fru följer med liket

till grafven

Ivan förälskar sig i henne .
Luneta förhindrar honom att
gå ned till henne ....
Hon går ifrån grafven .
Ivans kärlek och sorg .
Luneta lofvar att hjelpu

nom i sin kurlek .
Hon samtalar med rnkan,

ho-

och

friar till henne på ridda-
rens väpnar

Ivan far afslag

Men Källans fru besinnar sig
Och begär att fa se honom .
Luneta för Ivan till sin fru
Ivans och hans kärestas samtal
Deras giftermål

V. AR TUS t'1'PFYILKR

sitt löfit:.

Konung Artus och hans hof
fara till Brunnen ....
Kungen slår vatten på stolpen
Ivan öfvervinner Herr Kejre

Ivans tal med Konungen .

N:o G.

Sven »k a
Sagan.

Rad

770-79
780-815
816-29
830-901

902-20

921-30

931-59
960-95

996-1009

1010-65

1066-97

1098-1229

1230-33

1234-40

1241 -131*

1318-72

1373-1473

1474-1573

1574-86

1587-1625

1626-77

1677-1720

Digitized by Google

LIT

JK* FORA HD* 0FTIE81CT

H:o I.

VäUisk»
Sagan

Arthur gästar hos Owatn

Och öfvertalar honom alt fara med sig

Grefrtnnan (Owains fru) samtycker till
hans fard, men endast på 3:ne månader

VI. HERR OWAINS BORTOVARO ÖFVER
TIDEN , HVARIGENOM HAN ÅDRAGER
SIG SIN FRUS OVÄNSKAP OCH
LIDER STORLIGEN.

Herr Owain är borta öfver den utsatta
tiden

En Jungfru återtager Osynlighets-ringen
Herr Owains galenskap och ömkcliga irr-
färder ' . . . .

En Jungfru finner honom sofvande i sko*
gen, och botar hans galenskap . . . .

Han rider med henne till en borg . . .

Och tillfångatager en Jarl

Samt lemnar borgen

VII. HERR OWAIN SÅSOM LEJON-RIDDARE.
HANS FÖRSONING MED SIN FRU.

Owain dödar eu Orm, hvilken slogs emot
ett Lejon

Lejonet blifver Riddarens följeslagare .

Sida

70
70,71

71,72

72
73,74
75

75
75

N:o t.

Franska
Sagan.

Rad

2284-2458
2459-2520

2521-2615

2616-680

2681-2768
2769-2863

2864-2999

3000-3108
3109-3287
3288-3313

3314-66
3367-34*

Tf:o I.

Tyska
Sagan.

Rad

2653-2762
2763-2912

2913-70

2971-3092

3093-3200
3201-3362

3363-3596

3597-3694
3695-3784
3785-3829

3827-64
tor m A/l ia^

Digitized by Google

AF SÅGAR* INNEHÅLL.

M*> 4.

Norska
Sagan, A.

Blad

30, r.
30, r.

30, v.

30,v.,3i,r.

31, r.

31, r, v,

31, v.

32, r.
32, v.

32, v.
32,

W:o 5.

Engelska
Sagao.

Rad

1357-1448
1449-80

1481-1560

1561-90

1591-1636
1637-1708

1709-99

1800-68

1869-1954

1955-74

1975-2000
2001-58

N:o &

Norska
Sagao, B.

Sida

26
27

30
31

32-3

34
35-6
37

36
38

N:o 7 (Danska Sagan)
instämmer med den
Svenska.

Artus gästar bos Ivan . . .

Gavian öfvevtalar Ivan att
fara pi riddare-äfventyr .

Hans fru samtycker der t il I ,
men endast på 1 år, samt
skänker honom en Skydds-
ring

VI. HERR IVANS BOIUO-
VAKO ÖIVER TIDEN, tIVAU -
IGENOM HAN Ål) RA li VM SUS
SIN FRUS OVÅXSKAP OCH
LIL k KR STORLIGEN.

Herr Ivan är borta öfver den
utsatta liden

En Jungfru förbjuder honom
att återse sin fru , och bc-
röfvar honom Skydds-ringen

Herr Ivans galenskap och öm-
keliga irrfärder

En Jungfru finner honom sof-
vaudc i skogen , och botar
hans galenskap

Han rider med henne till en
bovg

Och tillfångatager Arians Jarl

Samt lemuar horgen . . . .

VII. HERR IVAN SÅSOM
LEJON-RIDDARE.

Ivan dödar en Orm hvilken
slåss mot ett Lejon . . .

Lejonet blifver Riddarens föl-
jeslagare

N:o 0.

Svenska
Sagao.

Rid

1721-1832
1833-72

1873-1944

1945-2004

2005-50
2051-2130

2131-2222

2223-90

2291-2450

2451-76

2477-2502
2503-84

Digitized by Google

I.¥I

JKNFORARDK OFYEt.il G T

N:o |.

Välsiska
Sagan.

Han träffar Luned, samt spörjer att hon
skall brännas

Han tillbringar natten Cen borg .

Hör der talas om cn grym Jätte
Och dräper detta troll. . . .

Med Lejonets hjelp bäranas Owain Luned
på hennes tvenne beljugare

Samt återvänder till Under-källan ocb för-
sonas med sin fru

På vägen till Hofvet kommer lian till en
grym Svart Fildes slott

De fångna qvinnornas tillstånd derinne

Owain Öfvervinner den Svarte Riddaren

Befriar fångarne , och anländer till Konung
Arthur

Sagans slut

Sida

76,77

79
80

80, 81

rt:o 2.

Franska

Sagan.

»Rad

3461-3616
3617-3741

3742-3800

3801-4058
4059-4232

4223-78

4279-4616

4617-28

4629-68

4669-82
468.3-4702

4703-5067
5068-5148
5149-5306
5307-5400

5401-5634
5635-48

5649-5754

5755-90

!f:o s.

Ty.kaJ
Sagan.

Rad

4011-4210
4211-4357

4358-4452

4453-4739
4740-5074

50(75-5144

5145-5556

5557-74

5575-5624

5625-62
5663-76

5677-6072
6073-6182
6183-6426
6427-6675

6676-6798
6799^-6834

6835-76

6877-81

Digitized by Google

AF SAGANS INNEHÅLL.

LV1I

If:o 4.

If:o 5.

N:o 8.

Noraka
Sagan, A.

Engelska
Sagan.

Norska
Sagan, B.

Blad

Rad

Sida

32,v., 33,r.
33, v.

2059-2158
2159-2206

40,41

33, v.

2207-40

42, 43

33, v.

34, r.

2241-2378
2379-2506

43
44,46

34, r.

.34, r.

2507-2700

48-52

34,v.,35,r.

2701-10

35, v.

2711-42

5 i

2743-58

Här sakna sett
i Handskri/

2759-66

36, r.

2931-58

36, r.

2959-3080

54,55

36, r.

3081-3126

36, r. v.
36, v.

3127-3285
3286-98

57,58
58

36, y.

3299-3358

37, r.

3359-90

N:o 7 (Danska Sagan)
instämmer med den
Svenska.

Ivan k om mer t till källan och

träffar Luneta

Särat lofvar att frälsa henne
Han tillbringar natten i cn

borg

Hör der talas om Jätten Fiael-
s kar per

Och dräper defta troll . . .

Samt skickar Dvergen till
Gavian

Ivan , med sitt Lejons tillhjelp,
hämnas Luneta på hennes
heljugare .

Vandrar okänd ifrån sin kä-
rastes gård

Kommer till ett slott, med
sitt sjuka Lejon

N:o 0.

Svenska
Sagan.

Rad

2585-2644
2645-2796

2797-2852

2853-3024
3025-3194

3195-3228

3229-3450
3451-3548

3549-98

Hör talas om Svartakiimgra
och hans tveune döttrars
tvist

Äldsta dottern skaffar sig Ga-
vian till sin kämpe, men
han vill vara okänd . . .

Den yngsta, förorättade, dot-
terns sändebud skaffar åt
henne den också okände
Lej on- Riddaren till kämpe

Samt följer honom till Pi-
nande Borg

De fångna qvinnornas tillstånd
derinne

Den Gamle och hans sköna
Dotter .

Ivan > med sitt Lejons hjelp »
öfvervinner de 2:ne Troll-
resa me

Afslår den Gamles Dotter .

Befriar fångarne i Pinande
Borg och reser bort . . .

De komma till den yngsta
dotterns borg, hvilken föl-
jer med sin riddare till Ka-
ridol

3599-3622
3623-38

3639^-4030
4031-4124
4125-4314
4315-4438

4439-4610
4611-78

4679-4706

4707-80

Digitized by Google

LV1I1 JKMFÖaAHDB ÖF VIMSIG T

N:o 2.

N:o 3.

N:o 4.

Na» 5.

N:o &.

Fraoska
Sagan.

Tyska

Sagan.

Norska
Sagan, A.

EogeUka
Sagan

Norska
Sagan, B.

Rad

Blad

Rad

Sida

j/yi— o^uo
6207-6310
6311-6442

ooö<— 7471

7472-7652
7653-7780

o/ , r. v.

37, y.

38, r.

3644-3722
3723-3829

M-Al
67-70
71,72

6443-64

7781-7821

38, r.

3830-40

; 73

O4O0-ODÖ7

6588-6651

6652-85

ooöo—

7Ö22— /VDO

7954-8043
6044-74

W/7 D— VI

oo, v.

38, v.

39, r.
öv, r.

OQA4 3QOO

OÖ41— OMzZ

3923-60
3961-82

75-76

6700-3
6704-41

8092-96
8097-8161

39, r.
39, r.

3991,92
3993-4026

' 76

6742-45

8162-66

39, r.

4027-32

Digitized by Google

AF SÅGARS WHBBÅLL.

N:o 7. (Danska Sagan) instämmer med
den Svenska.

LtX

N:o 0.

Dcd häftiga striden emellan de 2:ne okände Riddarne,
hvaruti ingendera kan ttfvervinna den andra ....
Ändtligen igenkänna de h varandra, och Gavian gifver sig
Domen emellan Systrarnc

VIII. HKRR IVAN ÄTF.RVINNER SIN KÅRESTA.

Herr Ivan rider till Under-källan

Luneta öfvertalar sin fru att lofva på ed, det hon vill
forsona Lejon-Riddaren med sin käresta

Träffar Riddaren och for honom till sin fru

Der hon upptäcker att den okände är Ivan

Hans frus raseri häröfvcr

Likväl, för sin eds skull, samtycker hon att upptaga ho-
nom till nlder igen

Deras ömsesidiga kärlek och lycka

Öfversättarens epilog

5293-5412

5413-5549

5550-5632

5633-66

5667-90

5691-5708
5709-32

5733-54

Digitized by Google

n OLIKA HANDSKRIFTERNAS RiTTSKRlFNING.

Mycket kunde sågas om de orthografiska och grammatiska
språk-slutsalser hvilka kunna erhållas genom en noggrann
jemförelse af de 6 hör begagnade Svenska och Danska
codices. I allmänhet bör man noga undvika alt blanda
ihop de olika systemerna uti olika handskrifter och vid
olika tider, och lata hvarje sådan urkund galla i sin
helhet, samt efteråt söka vetenskapligen begagna de.
vunna spåk-upplysningarne. — Men här skulle dessa iakt-
tagelser förefalla både tröttande och onödiga. Jag bar
derföre endast lemnat allmänna prof på den anda som
råder hos hvarje afskrifvare, antingen sådant härflyter ifrån
eget bruk, eller måhända ifrån landskaps-skiftningar. Först
efter det många sådana listor blifvit meddelade kunna vi
vänta oss någon säker ledning öfver de Nordiska dia-
lekternas verkliga tillstånd, under Medeltidens försök att
ordna språk och rättskrifning, hvilka med hvarje dag
lutade till allt nyare och lättfattligare former.

Digitized by Google

DR OLIKA HANDSKRIFTERNAS RÄTTSIRIFKING. LXI

1 **

nar

ti A Ar

hAv

// A A r, /< A /

L A «.

/t Ar

ftUAr, /i Ur

nAAr, nUUr

tnnl

ill v . \ (

... \ /
//< \ t

m Af

m A /

ttl\JI\l f IflKJl

rit .\t , 7fl\J\Jl

sa rad

sa A r

s A r

•S \ \ /

A A »•

FA t

s\jj\r

A A A M

$AAr

5tr A

AU? A

a fru

A , A

SW Af JA

* A,a A A, JUU

Hi l .il fl

F F/l/i

F//

FI///i
IL 1 // /t

E/n

I F//>i
J i .(iii

lea

Iv A- a! Ii

/EEaVi

ISLd

/LIa

iv,iu
l La/i

IV JU

mthn

mLn

i« En

ii.,

in Ellt

/nEEn

miLn

borg

unrxffri

/ , 1 ' Stil

in/nyn

/in 1 ! // h

t/i/ n iy/J

sorg

sorXgli

£0Ky7l

soWgh

foR(//i

^oR^n

SO n 1 on

följer

/< >L.tjncr

föLgncr

f0Lger

folgcr

/iLger

#"V f f I ni>*

j i LiLiiger

1>CTQ

O/bKan

6/ERon

b/ErXy

iirn „

(>\\A\\tJ

slag

£faLi ti

slaG H

slaij

s/aG II

^1 IT

»In V V

siar t

■ jUtod

/lOljrl//* Of/Al

/• »ii"'

nuumnan

/m< i m (id n

noLtnwan

no w moan

in ni ill

iKiyj nt t ti

IIQkmI th

//</ o / io

flnClin

t In Wlinh

mi > » iiyf*

vtlg

wJEGM

. 1/ v

irr. i

regn

mJBfl II „

rii^ij il/i

rEG n

.T?/"' v»

ryfcjO n

r^EGn

««F / ^ F

rbt» bn

MS x n

ni ia

t Hl

•Wll F

i. »7/1 F

«n7I F
Vt f 1 Ci

f Era

/.• Era*

/v/ivrcB

1. 1 V ~m

i.. ...

/. R r i».

nr. LM

/, i- i

/iL/n

/i F >n
fl //l

/i l t,m

h 1 F ».

göra

o&ra

gare

r/or«

gör c

ol0rfF

ctuen

tLLm

VI \ \ .

LLdir n

ELD///

f r i i ,,

V I F»A.%»

T F f 1 Hl ,i

efter

tfr 1 <T

c Evlcr

r P//irr

-n/J,.,.

Fr r i/T

ev v ter

äter

a Ter

a \ < r

a l ller

aTcr

al ler

ar v i Hrr

ho.

/iUj, m\V \

nWO

/iWO

nWA

nUO, nUOA,

nOW

etl

EEt

E*n

E/n

EWn

Eth

JE/n, JEN*

åtla

A//A

A/f \

MTA

\ 1 TJE -

OtlE

Ott/E

iastade

laHADHC

kan A DE

fart A DE

kaslADEMstE

/Va^/E

bidade

bEEMh

bEEdh, bEdli

6Edn

bEth

61Edn

slet

$IRJ£J, slElh

slElh

.v/E/, */E//i

slEth

F/Erf

föll

f\on

AK)//

flOl, ^10/

f\\l, fl All

(Eld, fim

Digitized by Google

LXII

VI.

LITERATURÖFVEISIGT.

Oaktadt denna sagas höga ålder och stora rykt-
barhet, hafva dess flesta bearbetningar förblifvit otryckta
ända till den nyaste tiden. Härigenom uppkommer en
ovanlig enkelhet vid de olika bearbetningarnes ordnande.

I. VALLIS. — Ur-sagan om Herr Ivan var, utan
tvifvel, Falsisk. Troligen fortlefde denna, både mundt-
ligen och skriftligen, i flera former; men den enda nu
bekanta uppteckningen år den uti Llyfr C och o Her-
gest, en pergaments handskrift in folio, på 261 blad,
med handstilar ifrån 14:de och 15:de århundradet. Denna
dyrbarhet, hvilken numera bevaras uti det Jesus Col-
lege i Oxford, tillhörande Bibliotheket, innehåller för-
nämligast Mabinogion eller Välsiska Folksagor på prosa,
dels om Kung Arthur och hans Riddare, dels om an-
dra ännu äldre för det mästa mythiska personer. Ål-
dern af dessa beråilelser kan numera svårligen bestäm-
mas, emedan handskriften endast är en afskrift af vida

äldre urkunder j men isynnerhet^ 61 ^ 01 ^ al * ^ e " esla sa ~
gorna tillhöra en vitterhets-gren s&Ttfd ifrån den egentligt
lärda eller episka, och som följaktl%en icke ådrog sig
någon närmare uppmärksamhet af äldre A tiders lärda och
skalder.

Lyckligtvis har denna dyrbara handskrift, uppväckt
den lifligasle uppmärksamhet hos en person utru^ 1 ^ me ^

Digitized by Google

UTUATUft-ÖFVKftSfOT.

LX1U

egenskaper alt framdraga och bekantgöra dess innehåll.
Lady Charlotte Guest, namnkunnig för sin bildning och
forskningar, bar beslutat att trycka hela manuskriptet, på
ar-språket och med Engelsk öfversättning. Af detta ar-
bete åro redan fyra afdelningar ulgifna *), och den första
sägandet innehåller, är den om Herr Ivan under titeln:
Jarlles y ffynnawn (ss. 1—38) och The Lady of the
Fountain (ss. 39 — 84) med Anmärkningar (ss. 85 — 132).
Äfven meddelas ett skönt facsimile utaf Välsiska hand-
skriften, utom andra illustrationer och upplysningar,
hvarom mera på sitt ställe.

Detta arbete är äfven till en stor del öfversatt på
Tyska. Bearbetningen är af A. Schulz, känd under för-
fattare-namnet San Marte y och utkom under titel: — Die
Arthur-Sage und die Mährchen des rothen
Buchs von Hergest. Herausgegeben von San-
Marte, Quedlinburg und Leipzig, 1842 , 8:vo. (Sidorna
99 — 175 innehålla Die Dame von der Que/le.') — Bei-
träge jur bretonischen und cel t isch-germa-
nischen Heldensage. Von San-Marte, Quedlinburg
ond Leipjig, 1847 , 8:vo.

II. FRANKRIKE. Det land hvilket tidigast tillegnade
sig och mångfaldigt bearbetade de angränsande och till
en del inhemska Kello- Välsiska och Bretoniska traditio-
nerna, var naturligtvis Frankrike, Delta var äfvenledes

*) The Mabinogion, from the Llyfr Goch o Hergest
and other Ancient Welsh Manuscripts: with an
English transJation and notes, by Lady Charlotte
Guest. Part. I, London 1838, Part. Il, London 1839, Part.
Ill, London 1840, Part. IV, London 1842, 8:vo.

Digitized by Google

LXIV

LiriiRATUR-ÖFVKRSIGT*

fallet med sagan om Herr Ivan. Utom möjligtvis ännu
äldre, men numera förlorade , uppteckningar, bearbetades
denna saga redan i 12:te århundradet af Franska trouvéren
chrkstien de troyes hvilken dog år 1191. Han har be-
handlat sitt ämne med både lif och smak, uti en rimmad
dikt på 6745 rader, i den I ryckta upplagan. Men denna
text är endast ifrån en handskrift (på pergament in folio,
ifrån 13:de århundradet, signerad 1891 suppl. fr. 210,
Bibliothéque du Roi), under det ännu i de Franska bi-
bliolhekerna finnas flera handskrifter dcraf, hvilka icke
obetydligt skilja sig från hvarandra både till språk
och innehåll *). För tryckandet af denna Franska roman
hafva vi att tacka Lady Guest , hvilken har meddelat
densamma uti sin Mabinogion, Part I, ss. 133 — 214,
under titeln Le Chevalier au Lion, med ett facsimile
utaf handskriften s. 133. Den af henne begagnade af-
skriften meddelades af M. le Comte de ta Villemarqué ,
hvilken äfven läste korrekturet på. de flesla arken; men
antingen igenom vårdslöshet, eller okunnighet i handskrift-
läsning, hvimlar texten af fel. Lägger man dertill de talrika
misstag och luckor, hvilka uppkommit derigenom, att ingen
enda af de andra handskrifterna begagnats till textens
rättelse och ify Ilning, så kan man lätteligen inse att
dikten behöfver ånyo utgifvas med kritisk behandling.
En sådan upplaga lär äfven förberedas af W. L. Holland,
som genom ett föregående arbete: Ober Chrestiens de
Troies und zwei seiner Werke, Tubingen 1847,
8:o, ådagalagt sin förmåga härtill och sin förtroliga be-
kantskap med den gamla trouvéren.
Talrika

*) Se Inledningen till le Brut de Wace, par L$ Roux de
Lincy.

Digitized by Google

UTERATUft-ÖFVKRSICT.

LXV

Talrika utdrag ifrån den Franska lexten, efter Ma-
binogion, öro* lemnade af ScAulz, uti Die Arthur-
Sage, ss. 126 — 152, samt några få prof uti Benecket
Iwein, ss. 441 — 44.

Afven Sr ett fragment af denna roman, efter en
bandskrift uti Vatikanen, utgifvet under följande titel:
I, i romans dou chevalier au leon, bruchstOcke
aus einer v at ican ischen handschrift heraus-
^egeben von Adelbert Keller, Tubingen 1841, 8:0.

III. TYSKLAND. — A. Den första bekanta bearbet-
ning af denna saga efter den Franska, var på Tyska af
imrtmann von der aue , som, född år 1170, dog emellan år
1210 — 20, och troligen skref sin Iwein emellan 1200 — 4.
Denna Sr åfven en rimmad dikt, på 8166 rader. Den
Bnnes i Qera handskrifter, till en del mycket gamla pi
pergament 11 ), och är utgifven:

1. Af AT. J. Michaeler\ men endast början af dikten
(v. 1 — 2961), efter en hds. i Insbruck, i hans Tabulae
parallelae antiquissimarum teutonicae linguae
dialectorum ex priscis monimentis collectae,
Oeniponti 1776, 8:vo, ss. 290—389.

2. Af Muller, i Sammlung deutscher Ge-
dichte, aus dem 12, l&und 14 Jahrh., Berlin 1785,

*) För en förteckning på dessa handskrifter, se: — Von der
Hagen och Busching, Deutsche Gedichte des Mittel-
alters, Berlin 1808, 4:to, Th. I, s. XI — samt deras
Literarischer Grundriss zur Geschichte der Deut-
scben Poesie, Berlin 1812, 8:vo, ss. 118 — 122, — tillika
med Busching* Wöchentliche Nachrichten, Breslau,
1816, 8:vo, Bd. I, s. 387.

Sv. Fornskr. Sätts k Samt, It, a— <f E

Digitized by Google

t X V I LITM ATUR-Öf VmMÄT.

4:lo, Bd. II, ss. t — 111, efter en handskrift i Florens
(8107 verser); samt ett stycke (v. 5875— 5962) efter Prof.
Doccns handskrift, i samma arbete, ss. 112 — 114.

3. Af K. J. Michaeler, Iwain, Vorbericht An-
merk. u. e. Glossar, Wien 1786, 2 B:de, 8:vo.

4. Sist och bäst af G. F. Bcnecke und K. Lach-
mann, Iwein der Riter mit dem Lewen getihtet
von dem hern hartmann Dienslman je Ouwe, Berlin
1827, 8:vo, samt ny upplaga, Berlin 1843, 8:vo. —
Härtill hör: — Wörterbuch ju Hartmannes Iwein
von Geo. Friedr. Benecke, Göttingen 1833, 8:vo.

Äfven 6nnes ett utdrag (v. 1 3201—654, efter Be-
necke) hos fF. Wackernagel, Altdeutsches Lesebuch,
2:te Ansg., Basel 1839, 8:vo, ss. 359—70.

Denna bearbetning, hvilken följer den Franska dik-
ten, utmärker sig för en poetisk diktion, och ibland för
en verkligt' lyrisk flygt. För öfrigt har författaren be-
handlat sitt ämne med mycken fribet.

Uti Von der Hagens och Buschings Literari scher
Grundriss, ss. 119—122, beskrifves en handskrift af
Hartmanns dikt, då uti Bibliotheket i Rostock, hvilken
skiljer sig ifrån den tryckta texten. Ibland annat näm-
nes, att författaren förde sagan med sig ifrån England,
der han sett den uti böcker på ett utländskt språk:

Der bracht dise mere

Zu Tisch (Tutsch) als icb hån vernommen

Da er usz Engellandt was kommen

Da er uil zit was gewessen

Hal ers an den Welschen btiehen gelesen.
Utaf Hartmanns dikt hafva tvenne ny-Tyska över-
sättningar utkommit, nämnligen:

Digitized by Google

LITM ATUR-ÖFYK1SIÖT.

LXVII

1. lwein mit dem Löwen. Eine Erzählung
von Aue öbersetzt und erläutert von Wolf von
Baudissin, Berlin 1845, 8:vo. — 2. Das Ritterbucb
von Friedrich Kock. Erster Band. Hartmann** von
Aue iwein und der arme Heinrich, Hallo 1848, lit. 8:vo.
Denna bearbetning är på rimmad vers, i samma rad-antal
som originalet, b vilket Hr Kock för öfrigt har följt med
mycken trohet och skicklighet.

Önskligt vore att äfven här företogs en dylik öfversätt-
ningaf Herr IvaTi, och de andra gamla Svenska dikterna!

B. Äfven en annan Tysk diktare bar behandlat detta
ämne. ulrich furterer, en Bayrare, bvilken lefde 1 i
andra hälften utaf 15:de århundradet, författade en cy-
klisk dikt öfver Konung Arthur och den Heliga Graal.
En afdelning af detta arbete handlar om Herr Ivan och
hans äfventyr, hvartill stoffet är hämtadt ur Hartman ,
von Aue's dikt. UlricKs poem, hvilket är mycket samman*
draget, är i samma versslag som Eschenbachs Titurel.
Handskrifter af hans arbeten finnas uti Vien och Mön*
chen, men de ligga ännu otryckta. Likväl har en stor
del af hans I va in blifvit meddelad ef Michaeler (se ofvan ,
a, nr. 3), samt slutet af hans Lanzilet hos Docen, i
Neuer Litt. Anjeiger, 1808, N:o 4, 5*).

IV. NEDERLÄNDERNA. — Mone i sin Ubersicht
der Niederländisoben Volksliteratur ålterer

*) Se Docenj Versuch einer vo listand igen Literatur
der fllteren Deutschen Poesie, uti Museum fur
Altdeutsche Literatur und Kunst, von Hagen, Docen
und Busching, Berlin 1809, 8:vo, Bd. I, ss. 160, 61; samt
Von der Hagen och Bu$ching , Li terar ischor Grundriss,
ss. 153—158.

Digitized by Google

Ut VIII LITER ATUK-ÖFVtMIOT.

Zeit, Tub. 1838, 8:vo, omtalar en numera förlorad dikt om
Herr Iwein från 12:te århundradet, hvilken skulle hafva
varit bearbetad efter Franskan. Ifall en sådan verkligen
funnils, har den troligtvis varit urskriften för den Svenska
bearbetningen.

V. NORRIGE. — A. Det gr bekant med hvilken lif-
lig uppmärksamhet Norrige, och dess koloni Island, un-
der medeltiden följde tidebvarfvets litterära utveckling.
Ibland flerfaldiga andra utländska mästerverk hvilka då
flyttades på Nordiskt område, var äfven romanen om H e r r
Ivan. Redan i midlen af 1200-talet var denna öfversatt
på Norska. Detta föranstaltades af den Norske Konungen
Håkan Håkanson den Gamle, hvilken dog år 1263, och
igenom hvars frikostighet och smak så många andra
vittra arbeten blefvo Norsk egendom. öfversätlningen,
af okänd man, är gjord på prosa efter Franska dikten; den är
starkt förkortad , men har mycket både skönt och egendom-
ligt Nordiskt i uttryck och uppfattning. Den är ännu icke
utgifven. Följande handskrifter deraf äro mig bekanta:

1. Mcmbr. i;to. N:o 6, i Kongl. Bibliotheket i
Stockholm, ifrån slutet af 14:de eller början på 15:de
århundradet. (Se Beskrifning öfver de begagnade
Handskrifterna.) Ett skönt facsimile utaf sagans bör-
jan finnes hos Lady Guest, Band II, s. 191.

2. N;o 179 fol % på papper, i Arnse-Magnaeanska
Samlingen i Köpenhamn. Ett facsimile af början finnes
hos Lady Guest, Band II , s. 192.

3. N;o 181 a, på papper, in folio, i samma
Bibliothek. Se JVyerup, Almindelig Morska bslces-
ning i Danmark og Norge igjennem Aarhtin-

Digitized by Google

LITBSATUft-ÖfVtRSIGT.

LXIX

dre der, Kjobenhavn 18(6/ &vo, ss. 124, 25, der bör-
jan pä sagan är aftryckt. Ett facsimile af sagans slut
meddelas af Lady Guest, Band II, s. 193.

4. N;o 588 a, på papper, inqvarto, i samma Bib-
liolhek. Se Nyerup. I. c.

5. Sloane Mss. 4857, på papper, uti British Museum
i London. Facsimile af handskriftens början finnes hos
Lady Guest, Band I, s. 232.

6. Sloane Mss. 4859', på papper, i British Museum,
London. Facsimile af början finnes hos Lody Guest ,
Band I, s. 232.

B. I sednare tider, troligtvis uti 16:de eller 17:de
århundradet , har någon okänd författare behandlat denna
saga ånyo; äfven på prosa. Arbetet har fuga värde, då
det endast är ett mycket kort sammandrag af den nyss-
nämda äldre öfversältningen, och dessutom har undergått
flera helt ny modiga förändringar. (Se Beskrifning
öfver de begagnade Handskrifterna.) Elt exem-
plar häraf finnes under:

N:o 46, folio, på papper , uti Kongl. Bibliotheket
i Stockholm. Afskrift rfrån år 1690.

Troligtvis finnas afskrifter häraf äfven i Köpenhamn*

VI. ENGLAND. — Näst i ordningen kommer en gammal
Engelsk dikt, under titel Y wa i n e and (iawin. Den
otgör 4032 rimmade verser, och har många egendomliga
och rätt vackra ställen, ehuru den i allmänhet troget
följer den Franska texten. Författaren är okänd *). Den
skrefs troligtvis emellan år 1350 — 75. Endast en hand-

*) EUi$j Ancient En^glish Metrical Romances, I, s.
345, gissar, jag vet icke af hvilka skäl, på Clerk of Tranent.

Digitized by Google

LXX

LITIBATUl-ÖrVKBSIGT.

skrift af denna roman fir bekant, (Cotton Ms. Galba,
E 9 1X)\, och denna fir utgifven med berömvärd noggranbeC
af Ritson, Ancient Engleish Metrical Romanceés,
London 1802 , 8:vo, Vol. i, s*. 1 — 169. Ett facsimile
af handskriftens sista spalt finnes hos Lady Guest, Band

i, s. na

Långa utdrag ur denna dikt, (efter Bäson) aro med-
delta af Jf "arton , The Hislory of English Poetry»
London 1840, 8:vo, Vol III, ss. 104—22.

VII, VIII. SVERIGE och DANMARK. — Enligt textens
uttryckliga ord, lät Drottning Eufemia i Norrige öfver-
satta denna roman år 1303, troligtvis på] Svenska. Den
Danska texten ar tydligen endast en afskrifts-bearbetning-
efter den Svenska.

Den nuvarande texten tyckes vara ifrån ungefar år
1370—1400.

Sagan är nu utgifven för första "gången, och finnes
i följande handskrifter.

PÅ DANSKA.

1. K. 4> pä papper , uti Kongf.
Bibliothcket i Stockholm.
Ifrån sednare hälften af
15:d© århundradet.

2. Å'. 47 , på papper j i KongL
Bibliotheket uti Stock-
holm. Ifrån slutet af 15:de
århundradet.

R4 svenska.

D. 4j på papper j uti Kongl.
Bibliotheket i Stockholm.
Ifrån 1430-talet.

Codex VerelianuSj på pap-
per * sammastädes. Ifrån
1457.

D. 9 , på papper j sammast.

Ifrån 1476.
Nsq 1$6 in folio , på papper ,

i Skoklosters bibliothek.

Ifrån 1450-talet. På

Svensk-Norska.

För öfrigt se Beskrifning öfver de begagnade
Handskrifterna.

Digitized by Google

LITklUTUK-ÖFVKfeSICT.

LXX1

•o u ^ w

II
1 =

SF*

■sa ;

22 ® u

« C/5 C

> 1

> C
m

■g o 'I gg

5^^rf=i

ca ^ ^ ml

o «, • 1Z <t 2 5

** SS <« -C B •-

St £ 7? 5 *t

■e T W > CV

c "T 5 « — «

k Q * O u . ~

Hl»

2£

« > — C
bl «*- _S

£CU*« u s fe
• :3 S2 s * e

S$ - 0 JO

Digitized by Google

LXXtl

BESKRIFN ING

ÖFVKft DB

BEGAGNADE HANDSKRIFTERNA»

Kongl. Bibliothekets handskrift D. 4, hör kallad A,
8r lagd (ill grund för lexlen. Denna dyrbara codex år
på papper, i smal aflång qvart ined folio höjd, och synes
vara skrtfven på 1430-talet, då anteckningarne bl. 201
och följ. gå till och med detta år. En anteckning på
permen underrattar oss att dea "lågh ibland Messenij
acter", hvarefter den kom till Antiquitets-Archivum och
derifrån till Kongl. Bibliotheket. Den har ånnu qvar 295
blad, af ålder numererade med bokstäfver och romerska
siffror. Hr C. J. Strand 1795) har, i en hand-
skriften Katalog öfver vissa handskrifter på Kongl. Bib-
liothet, lemnat en god beskrifning (på Latin) äfven öfver
denna, och några korta notiser finnas hos Modigh*) och
Klciwning **). Då den är en utaf Sveriges dyrbaraste
codice* torde följande innehålls-förteckning deröfver, såsom
vida fullständigare ån någon förut utarbetad, vara högst
välkommen.

*)Contentio in ter Animam et Corpus, quam Prae-
si de Joh. Henr. Schröder pro Grad. P bi los* ed. C. G.
Modigh , Holmiae, 1842, 8:vo.

**) Flores och Bfanzeflor. En Kärleks-dikt från Me-
deltiden. Efter Gamla Handskrifter af Gustaf Edv*
Klemming, Stockholm, 184*. 8:vo. (Utgör första- häftet af
Samlingar utgifna af Svenska For nsk rif t -Säll-
skapet.)

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN A (STIKSl).

LXXI1I

Blad 1, är på pergament; dess företa sida bar en
samtidig lista på de förnämsta skrifterna i boken. De äro:

I. (Bl. 2 — 57, r.) aff hbära iwan oc hjsära gaff-
wian, på 5754 verser, de inberäknade hvilka stått på 2:dra
bladets nedersta hålft samt blad B iv, hvilka blifvit bort-
rifna. Denna dikt år nu för första gången allmängjord på
Svenska, ocb har dervid texten blifvit tryckt efter denna
den äldsta och bästa af de här begagnade handskrifterna.
Herr Rektor Liffman har återgifvit handskriftens text all-
deles ordagrannt, följaktligen med alla dess afskrifvare-
fel och talrika vers-öfverhoppn ingår. §e Erinran i
början på Anmärkningarne.

II. (Bl. 57, v, — 85, r.) aff hertig fredhrik aff
kornandi. Begynner:

vilin ij hira huru thj aer

Slutar:
Jak vil thj ther mj eenda
gudh os sina nadher saendee
ok gifui them alla bokena hirdhe
swa ok them ther bokena giordhe
glaxlhi for vtan aenda
t ha them skal d&dhin heenda
han hona skreeff han fa ok swa
til sighiom alle sama/i ia

Blad C xviii fattas. — Af denna dikt är något
mer än hälften, med mycken förtjenst, men icke tillräcklig
noggrannhet, utgifven af F. V. Gumcelius; se Iduna
Haft. IX,' Stockholm 1822, ss. 119—88, samt Häft. X,
Stockh. 1824, ss. 99 — 178. Hela poemet kommer att ut-
gifvas af Hr J. 4. Jhlstrand, uti Svenska Fornskrift
Sällskapets Samlingar.

Digitized by

Google

LXX1V UANIfeMLlUFTKN A («VEKftn).

111. (Bl. 85, v., 86, r.) Kallas, bl. 1, r., aff danmarkis
konojvgom. På pro6a. Tryckt uti Nya Han dl. rör. Skand.
Hist. D. VII, ss. 23—25, men med flera betydliga fel.

Nofa gesta danoram Firste konung war

^^vmble war konung ij vpsala Harts synir heto een
sn&re hästen, dan. ok angul J thcn tima heet danmark
eekke danmark for thy at th) hafdhe aekke konung Ko-
nungin aff swerike slyrdhe th) Angul humbla son kom
til xnguland ok for thy hetir th) aengland aeplir hans
nampn Humble b&dh dan sin son at han skulle styra
före landum Sireland. ok mÄn. ok falster ok I a land
theesse fyra land hafdhe ey nampn vta/i the kalladhis
vsedhesleeff Tha giordhe dan een stadh ij siaeland hel
Itedbre J then tima vilde iutla/id ok skan& ok fiun ok
wtedhesleeff aengin vika ok ey skatta ok for thy striddc
margbe a them ok wunno aengin sigher ok ey eero Om
sidher foor kesarin til danawirke m) digbir h«r ok
maghtugh at stridha vidher iuta Ok iula saendo budh
geen dan. ok han kom ok drap alt hans folk ok kesarin
flydde m) mykin n&dh Tha försto fördho iula dan til een
steen hetir danaerliu/zg ok gafuo honum tber konu/igx
nampn. Sidhan fik han skani ok fiun ok sidhan all annor
land. ok kalladhe all (hem danmark aeplir sit eghit nampn
Hans dr&tni/ig het dannia ok some sighia at hon hel
gretta Tha dan d&dhe. tha iordhadhis han ij een hJgh
hos liedhre Dan hafdho synir een het humble ok lodher
ok skiold

^^vmblc var först konung applir dan. lian var fan-
gin ij sfriidh aff sin brodher. ok löste sit liiff ther m) al
han gaff sinum brodher rikilh Tim lodher var konung tha

Digitized by Google

BAMJMKJLIFTEN A (sVRMAK). LXXV

fordarfuadbe han tbe baeslo mcen ij danmark var. ok for
I hy drapo dfleno honum

@§>idhan var skiold konung dans son god ber ok
ihrifwiin. han lok een villebi&rn ok bant han tnj sina
haender tha han var barn ok fik sina kompana at dropa
han Han drap sieelfuir thydhiska ma/ina h&fdhing ok
giordhe them sidha/i skat gilla til danmark hans dr&tni/ig
hel vluil

K^)ha var konung gram hans son Gro het hans
dr&tni/ig. ok annor signe. han drap sightryg swerikis
konung ok fik alt hans rike. Ok konung henrik aff
saxaland slo han ok ij heel. ok sweerin kaempa m) ha*s
sisextan brådher Sidhan var han siselfuir draepin aff swib-
dagher konung aff norighe

^^vthorm gram son var tha konung ij danmark
ok giordhe vnder norighis konung skat JEn hadringer
gram som [son] flydhe til eet land hetir po/iticunt ok van
ther dynaburgh. ok *fik konungen aff stadhin ok han IÄste*Bi.^8«,
sik m) swa mykith gul som han fyra sinnae wogh Sidhan
foor han aff åslirrike mj mykin aera ok priis Ok foor
han til swerikis ok drap ther swibdagher sin fadherbana
ok asmusid hans son. ok Iwa asmu/zda sSnir ok giordhe
ther til konung sin thridhia brodher then som hel hun-
dringer, ok siaelfiur war han konung ij danmark aepUr
guthorms didh Hardhgrepa het hans dritni/ig Hundri/ig
Gk fals tidhande al hadringer var d&lb ok giordhe ij swerike
ha/is cerwe dyrlika ok satte mit ij husith eet Alkar fult
mj gol ill. ok swa som han sicelfuir skeenktc swa fiol I
han ij Alkarith ok drunknadhe Tha hadringer th) fra tha
bflBngde han sik op fore hundring skuld.

Digitized by Google

LXXV1

MAMMKMFTKN A (tfVKRSk)*

(lidhan war konung frodhe hin fraeghne. seller
hardhe hans son drap een draka ok tok hans liggia/ida
fae Han wan kurland ok rysjaland tyswar frisland ok goer-
manie land giordbe ban sik (il vndirdana Brilanie land
wan han tyswar ok sidhan kofnadhe han ij siin wapn

Tre fjerdedelar af bl. 86, samt det hela af bl.
87 — 89 äro tomma.

IV. (Bl. 90—108.) HER SIGX AFF FL0RES OC BLAN-

zafloor. På 2107 vers. Utgifven af Hr Klemming. Se
föregående not.

V. (Bl. 108, v.) Trenne gamla Besvärjelser, den
l:sta och 3:dje på Platt-tyska, den 2:dra på Latin.
Dessa märkvärdiga formler lyda som följer:

~ (Skr i f vet som prosa).
IF Job **) he lagb in der missan
be bede to dem helghe kerste

*) Se 2:ne härmed mfirkeligt instämmande Nederländska (orm-
ler bos Mone, Öbersicht der N iederla n d ischen Volks-
Literatur öltoror Zeit, efter en bandskrift ifrån början
af 15:de århundradet:

Sidan 334:
•'Gegen den Krebs [? Fingerwurm].
die wormen waren IX,
weeten beere sente Loy,
roet, wit, roet, zwoert, roeU
roet, tenant groet,
here sente Loy,
die wormen die sijn doot."

Digitized by Google

BARDSIilFTBIf A (STIMl). LXXVfl

de helge kersle he bitet desse/i pert des wormes.
in namen waders ynde sones ynde des hilge gbeisles.

de worme de weren neghen banden.

se weren bwil

se weren swart

se weren rot

se werden alle döt

in gotes namen amen/

nw vorbede ich dy worm

in den hilgen wiff wnden godes.

dät dw des wleskes nicht en etest

ynde nicht en skawest

ynde des blodes nicht en drinkest

ynde sterwest

ynde nymber meer wedder werdest

in gotes namen amen.
de worm he is dol.
dot is de worm.
de worm be is dol.

Sidan 337:

"Dits om den (worm) vyt te slaen in den Wnger of ål-
der, sech dese worde:

die gode sent Job

hi lacb in de woude doot,

do quamen die wormen,

si aten syn vleesch van den beene,

si soegben syn bloet,

si ne dåden hem gbeen goet.

3 wass-er wit, 3 wass-er zwart,

3 wass-er roet,

god ende die sente Job

sia dese 9 vilre alle ter doot."

**) Bob förekommer också i en besvärjelse hos Grimm, Deutsche
Mythologie, 2:te Ausg. s. 1195, samt hos Mone, I. c, s.

Digitized by Google

LX XVIII* lAlflMMIFTKtl A (tVBMl).

dot is de worm.
de worm he is dol.
dol is de worm.

in gotes name/i ame/i
nw worbede ich dy worm
in hilge iumfrw sunte marie name/i
dat dw dat wleskes nicht en etest.
des blodes nicht en drinkest
vrwfe sterwest

viufe nymber' meer wedder werdest
in gotes name/i amen.
in name/i des waders des sones snde des hylge gheystes.
bis legafur in equo & lercro in aore dexlro

for* watn Imasitas inquisitas. imuta inrupa in gote[s] narae/i

3*).

(Skrifvet som prosa).
11 Pert dw bist worwange»

vnse here got he was ge hangen.
vol forgink eme sin hengedes
so vol vorga dich din vorwengedes
in gotes name/i ame/i.
före fortrseth

*) Denna sista besvärjelse fortlefver ännu i Holslein.-

"Oder hat eine Kuh sich verfangen. so spreche man
dreimal leise, dabei das Thier dreimal mit der Hand uber
den Rucken streichend:

Kuh, Kuh, Kuh,
Du bist verfangt,
Unser Herr Ghristus ist gehangt.

Digitized by Google

HANDSKRIFT KW A (fVKKSl).

LXXIX

VI. (Bl. 108, v., 109, r.) En gammal Besvär-
jelse på Latin, för alt erhålla en treftirgad alen, som
skall göra dess »gare osynlig:

H Si vis fier* i/iuisibilis vade ad formicariunt veius
Xempore estiuali & habeas tecurn aquam feruidam & tu/ic
effunde hoc super eas vt omnes sint mortui tu/ic recipe
puluerem & hoc bcne inspicias tu/ic i/iuenies lapidem
coloratwm terno colore qui facit homi/iem i/iuisibilem si
tamcn non inuenis hec verba super formicarium lege.
*co«iuro te beeljebub per dominum nostrum ihe.mnvBi.109.
christum qui eleuatus erot in crwce morte/n suscipie/is vt
mihi lapidem coloratum terno colore reddes, sihe dubio
lapidem illum statim i/iuenies

VII. (Bl. 109, 110, r.: 110, v. Sr tom). Anteck-
ningar öfver åtskilliga ämnen, hvilka sedermera upptagits
i den såkallade Bonde-proktikan. Nämnligen:

a. På Latin. Söndags- och Påsk-räkning. Begynner:

Post epiphaniam domim

b. På Latin. Om Väder leken vid Jul-tiden, och
betydelsen deraf. Begynner:

Computa/ib esdre sacerdotir de quaWiatibus annorum
Si kaleWe ianuarij

c. På Latin, öfver Thordön i hvarje månad, och
dess betydelse. Begynner:

Kuh, Kub, Kub,
Du bist vom Verfangen los.
Unser Herr Cbristus ist vom Hangen los.

I. N. &c.

Eben falls:

Uns Herr Christus syn Hangenbloet,

Damit »till ik döt Yerfangenbloet."
Se Karl Mullenho/f, Sägen MSrchen und Lioder der
Herzogthumer Schleswig Holstein und Lauenburg,
Kid 1845, 8:vo, s. 511.

Digitized by Google

LXXX HAHMVIIFTIK A (•▼!»«).

Si tonil/7/öm fuerit mense ianuarij
d. (Bl. 110.) LiC. b. öfversatt på Svenska. (Ti-
teln hfimlas ifrån registret, bl. 1. r.)

AFF AARANNA SKIPILSOM PA SWENSKO

^^ombir iwla dagh pa su/inodaghin tha wardher
god h er winttr oc aarith warmpt. oc om waar [somjar oc
h&st wardher hissande waedher/ korn [wajrdher got / oc
fae födhis mykith. oc ho[n]agh wardher mykith. oc wiin
oc aljskons yrter oc kaal weexir, wael. oc mandädhe war-
dher a vngo folke. oc mykin stridh a land. styld oc ny-
magre höris. oc ofridh wardher antiggia aff hAflfdhingiom
eller kono/igom

^^ombir han a manadaghin tha wardher mykin win-
lir. waar oc somar hofsamplikin. oc mykin flodh oc si\v[k]-
doom. bardaghe. oc riddara skipte. oc konu/iga d&dhe. oc
quinno graat. oc mykith mandråp, oc wiin wardher ey
got. oc by dåd be wardher

i^ombir han a (iisdaghin. tha wardher warmber win-
tir. oo kombir waar mj snio oc flodh. somar wardher
waater. oc hister thir. oc korn onyt. oc faedidbe. honagh
lÄris mykith m} skip. oc trae baera mykin frwkt. oc my-
kin eldbrwne wardher. oo margbahanda soter. oc mykith
korn. oc aljskons yrter. oc kaal waexir wael. oc dråffwilse
wardha mykin i riken, oc quinno d&dhe oc konu/iga
wadha. oc wiin faenge waerdher wael

^j^ombir han a odbinsdaghin. tha wardher , korn wael
til. oc wiin. oc ceple. oc vnga ma/ma dådhe. <oc wint/r
wardher warmber. waar wardher waal oc h&atir hof-

samj)-

Digitized by Google

BAtfDSEIIFTElf A (SflN»). LXXXl

satnpliking. mj i«rn gore mykin wadhe. oc goot wardher
mykin. oo mykin qiwino dodhe oc konu/iga i margha
staedher. oc honagh wardher tha litith til

^^ombzr han a thorsdaghin. tha wardher korn litiih
oc honagh. oc Irse baera frwkt. oc oeple ma/tg. oc hof-
samplikin vvinl/r. oc blaesande waar. oc godher hös!, oc
mykith raeghn. oc godher somar. oc frwkt wardher wael

^ombir han a freadaghin. tha kombzr mykin storm,
godh waar. oc il ler somar. oc godh host oc got korn. oc
mykith wiin. oc thj wardha margh saar 6ghon. oc barn
dödhe. bardaghe oc drowilse oc konw//ga wadhe wardher
oc boflfdhingia fara marghe peleg/jms faerdh oc baeras
margh tidhande om hoflclhingia oc bi do thj aarith

<^|omb/r han a loghirdaghin. tha wardher blaesande
wint/r. oc waat waar: ond somar oc blaesande. oc (hör
host. oc mykin stndh. oc mykil spiael. oc mykin faedodhe.
oc mykin alden oc mykin ridhusoot. oc modhe man mj
margha hända sooter oc dodhe wardher a gamalt folk. oc
mykin eld brwne. oc gnes waexer wael *)

♦) För att visa Svenska öfversattningens förhållande till latin-
ska originalet, och då denna paragraf innehåller några ovan-
liga ord, lemnas hflr det motsvarande stallet på latin:

Si in sabbaJo yemps turbida & ventuosa. iniciwm veris
pluuiale estas mala & to/a tempestuosa autumpnti* siccu*
pecoris mors caritas lini febres t<?rcian<? dominanter & homines
variis languoribu* vexabun/ur senes morientwr & incendia
multa erunt. ferium plurimtiro messis sup^rhabundabit vinum
muitum oues peribunt. fruetus laboriosi erunt multi egro-
tnhunt

W. //, m-4 P

Digitized by Google

LXXX1I

HAVMEBIFTBH A (m*SK).

Ett stycke af dessa Jul-mfirken på Danska, ifrån
förra hälften af 1300-falet, ufgafs af Molbech, uti Nye
Danske Magajin, V, s. 236.

VIII. (Bl. 111—200.) AFF K0Nl'JV0 ALEXANDER.

Denna Dikt försvenskades på bekostnad af Riksdrotset Bo
Jonsson Grip 1386), och utgafs af Ifadorph*), år
1672, men ytterst slarfvigt. Den kommer att ånyo ut-
gifvas uti Svenska Fornsk r i f t-Säl Iskapets Hand-
lingar.

Bladen £ xi, E xxvi och F xxix fattas.

IX. (Bl. 201—203, r.$ 203, v. har endast en namn-
teckning med årtal 1575.) Chronologisha anteckningar ,
på Latin*»), ifrån år (826?) till år 1430. Utgåfvos år
1818, uti Scriptores Rerum Svecicarum Medii
Aevi, Tom. I, ss. 61 — 66, men med många fel;
samt åter (och mera korrekt) år 1832, ati Nya Hand-
lingar rörande Skandinaviens Historia, Del. VII,
ss. 3 — 18. Det första datum 8r i handskriften oläsligt,
och saknas uti Scriptores, men i Handlingarna
står DCCXXVI, troligen ett tryckfel för DCCCXXVI.

X. (Bl. 204», 205, r.) Dessa 2 sidor innehålla:

a. Berättelsen om Mötet på Danaholm.

b. Forteckningen på Fester gbthlands gräns-orter.

c. „ „ „ allmänningar.

*) Alexandri Magni Historia På Swenska Rijm aff
Latinen in på wårt Språåk wfind och bekostat
genom Then Högh-wijse och Nampn-kunni ge
Herren Hr: Boo Jonszon, Fordom Sweriges Rijkes
Drotzet. Som uthi konung Albrechtz tijd lefde.
Tryckt på Wijsingzborg, MDCLXXtl. 4:to.

**) En afskrift hdraf finnes uti Kongl. Bibliothekcts handskrift
D. 29: b.

Digitized by Google

0AHD9KMFTBN A (SVEKS*). LXXX1II

Allt på Svenska. Begagnades af Hr Prof. Schlyter
i hans upplaga af dessa 3:ne stycken *), der handskrif-
ten benämnes 2.

XI. (Bl. 205.) Svensk konungalängd, till Erik
Låspe. På Svenska. Begagnad af Prof. Schlyter, I. c.
ss* 298 — 303. Tryckt uti Scriptores Rerum Sveci-
carum, 1, ss. 7 — 13, med den vanliga der rådande
slarfarktighelen; samt (åfven felaktigt) uti Nya Hand-
lingar rör. Skand. Hist., Del. VII, ss. 19—22.

XII. (Bl. 206, r.) Några Bibliska Gåtor, på Latin.
Begynner:

11 Intcrrogacib/tes magistri ad discipalwm Quis fuit
naius & non moriuus. helyas & enoc Quis fuit mortum
& non naius. adam Quis fuit naius ante pafrem & ma-
frem. Cayn & abel. &c

Flera af dessa spörjsmål finnas på Svenska uti en
ytterst sållsynt folk-bok under titeln: — iEnigmata:
Eller Spörsmåls Book/ Medh allahanda säl-
samme och vnderlige Spörsmål och Swar/ gan-
ska lustigh och kortwijlligh at läsa. Nu ny-
ligen tilsamman dragen/ förfärdigat och för-
swenskat Aff J. H. S. B, På nytt ufwerseedt/
förbättrat/ medh flijt corrigerat/ och nu an-
dre gången aff Trycket vthgången. Anno.
M. DC. XLI. 32 sid. 8:vo.

XIII. (Bl. 206, r.) En medicin for boskap, på
Latin. Lyder:

NolaÅiVe dowini ko. lyncopenj/j episcopi. No/a me-
dicinarn contra morbum pecorww Accipe de interiorib/u

•) Westgöta-Lagen, utgifven af D. B. S. Collin ock D.
C. J. Schlyter. Stockholm 1827, 4:to, ss. 67— 68, 287—292.

Digitized by Google

LXXXIV

OAHDSKKIPTClf A (iTEHit).

querco* corticibuj & facias lixiuium in quo coqaantar
61a linea & hes I elake, poslqtmm firmiter nuni decocta
debet lixiuium illud colari & purgari. quo facfo in illo
lixiuio coquantar lysibranjs riter, Inngograes &
purgentur Et hoc tacto cum prtmo in aoiumpno pecora in
stabil lan l nr åelur cuilibrt pecori tercia para smus bicarij
Similiter in vere cum pnmo ad pascua educantur. Si
pecora predictum morbum no« haient detur eis iamen
irtbus diebus mane ante commestio/iem pro caotela Et si
habnerint detor eis nouew diebus coatinuis ante com-
mestio/sem

Denne ko var troligen Nicolous Kenicius eller Ko-
nig, vald till biskop i Linköping år 1441, död 1458.
Skriften Sr här tydligen något yngre ån i den öfriga
boken.

XIV. (Bl. 206, r.) Trenne Misste att sjungas till
S. Nicholai åra, när man år stadd i fara. På Latin.

XV. (Bl. 206, v. —207, v.) Geografisk förklaring
öfver de flesta länder och provinser uti Asien, Afrika och
Europa. På Latin.

XVI. (Bl. 207, v. — 211 r.) En Dröm-bok, på
Latin. I alfabetisk ordning. Begynner:

Nota sompnia danielis *)
A bestiis infestari ab iwimicw supcrari signijicai
absintiuz/i biberc litern grandem signijicai
aoetunt btbere infirmitatem signijicai
ad aram sacrificare gaudium signijicai
aerem serenum videre lucrum signijicai

*) Uti Altdeutsche Blatter von M. Haupt und H. Hoff-
manrij I, 215, 216, Gnnes prof på en gammal Högtysk
rimmad öfversättning af desssa Som nia. Efter en inledning
på prosa, begynna de sålunda:

Digitized by Google

HAMMKRIPTIK A (SVEMMt)*

LXXXV

XVII. (Bl. 211, r.) Början på några Psalmer,
bestämda af biskop Hylarius att låsas vid särskild ta till-
fölleo. På Latin.

XVIIL (Bl. 211, v., 212, r.) Missa, m. m. att

befria själar ifrån skärs-elden. Pä Latin.

XIX. (BL 212, v. —215, r.) En afhandling öfver
Chiromanticn. På Latin. Begynner:

LJnee naiuraie* tres sunt in palmis hominum que
triangwlwm co«stiluu«t. &c.

XX. (BL 215, r., 216, r.) Afhandling om Phy-
siognotnien. Latin. Begynner:

De phis[i]onomia iocius corporis ypocratij \A\\losophi
Scias igitur quod matrix embrioni &c. &c.

XXL (Bl. 216, r.) Afhandling om Matsmältningen.
På Latin. Begynner:

Seauiiur de digestio/ie

Digestio quadruplex fit Vrimo in stomacho vbi se-
parator pururn ab impuro &c. &c.

XXII. (BL 216, v. —217, v.) Afhandling om Urinen.

H Latin.

XXIII. (Bl. 217, v. —219, v.) Prognostica öfver
de barns lynnen och öden som födas i dc olika mana-

aues litigantes.
wcr in dem trawm sicht das,
wie dio fogel durch irn hasa
mit ein andern streiten,
dem nachet zorn in kurezen zeyton.
aues.

wem trawmpt, wie toto vogclein

tyrn sliefen auss dem pusch sein,

dem stcrbon seine kind,

die von ym kumen sint.
II of f man tillägger: — *'Manchcs, wie cs hier iin XV.
Jh. aufgezeichnet ist, lebt noch im houtigen Volksglauben
und Einiges gehör! bereiii einer sehr alten Zeit an."

Digitized by Google

LXXXVI HANDSKRIFTEN A (iVKIIfK).

derna. På Latin. Året begynner bär med Mars och
slutar med Februarii.

Hfir felased betydligt antal blad, nämnligen H xvi —
I xxiii, hvarigenom de tvenne uti innehålls-förteckningen
nämnda arbetena

AFF SWERIKIS KRONEKA THE NY (bl. H XVI — I XXl)
AFF 10 AN PJIJSST AFF INDIA LAND (bl. I XXII , I XXIIl)

gått förlorade, äfvensöm början af det följande.

XXIV. (Bl. 220 — 230, v.) aff karlamagnus koniwg.
Denna gamla förtäljning om Karl den store och hans
to I f Kämpar begynner sålunda:

- - - konung then som hughin hetir. han aer keysare i
myklo gardhe han agher persiam alt til capadociam. ey
ser han swa from riddare oc ey swa margkloker som thu
(est Tha swor han thj at han skulle thj r5na aen om thj
sama aarith, Tha kona/igin hafdbe borith sina krono oc
hört sina tidber. tha foor han heem til sinna borgh oc
ridhu raj \\onum tolff irempnu/zga Sidhan ledde han them
a enmeele oc sagdhe sin hugh fore them &c.
Romanen slutar sålunda:

Sidhan han op slodh aff omaeghin thy som han la
inna// Sidhan laet han ba?ra hona til el frwo kloster, oc
iordhadho hona erlika winstro weeghin. widh altarith. oc
gaflfwo henna siael I i vvald gudhi aljwaldoghom. Han os
misku/ine. oc gifwe os »werdhelika glaedhi oc bimerike
a! for wtan anda AMEN

Hr Mag. Doc. Rietz är sysselsatt med utgifvandet
af denna krönika, efter en codex bevarad i Köpenhamn.

XXV. (Bl. 230, v. —231 , v.) Allegorisk Dikt öf-
ver Kung Albrekt. Sednare hälften fattas, med de förlo-

Digitized by Google

QAAMIBJFTEN A (SVKMSk). LXXXV11

rade bl. K vi, K vii, K vin. Ar redan utgifven af Mes-
senius*), Hadorph**) och Fant***), men alla gångerna
högst slarfvigU

XXVI. (Bl. 232 , 233, v.) Benömnd uti innehålls-
listan: AFF 6UDZ TILKWjEMPD OC HANS F&DH1LSE

Utgifven bland Fornsk r ift-Söl Iskapets Sam-
lingar oti författarens Svenska Medeltidens Klos-
ter- och Helgona-Bok, II: Ett Fornsvenskt Le-
gendarium, ss. 31 — 36.

XXVII. (Bl. 233 , v. —235 , v.) Begynner :

De obitu beate marie virgi/iis gloriose
Äfvenledes utgifven i samma bok, ss. 36—43.

XXVIII. (Bl. 235, v., 236, r.) Begynner:

De transitu beate marie virgi/i/s gloriose
Utgifven i samma bok, ss. 43 , 44.

XXIX. (Bl. 236.) De Femton Domedags-tecken.

De quindecim signis ante diem iudicij

år cen war berra kombir til domin at d&ma '
hwaria crtstna meenniskio oeptir sinom gerni/igom tha
skal koma fempfan wndirlik tbing före doma dagh Farsta
daghin skal haffwith oc watnitb op h&ghias faemptan alna
ow£r all hågxsto bergh oc standa som en mwr Anna/»
daghin skal thj alir swa nidher ga at thj skal neep lika
synas Thridbia daghin skulu synas i haflwit fiska oc haff-

*) Tben Gamble Rijm Krönikes Första Deel. Stoo-
holm 1616, 8:vo. Straxt efter Företalet.

**) Twå gambla Swenske R i j m - Krön i k or m. m. Stock-
holm 1674, 4:to. Straxt framför den korta Krönikan.

***) Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi, Up«.
1818, Tom. I, P. 2, ss. 210—212.

Digitized by Google

tralL oo rita oo thiwta op til bimilen Fiardfca daghs
•kal baffwith oo watnith bränna F&mpta daghin skala
trseeen oc graesitb giffwa aff sik blodhelika dag Smtta
daghin skal all bygdhin nidher falla Siwnda dagbin skolo
stena oc bergh sama/i stötas oc i roargb stykke swndir
slaas. oc ey skal msenniskian thj forstanda vta» sieelfifwtr
gudh Aattunda daghin skal iordbin swa fast röras al
•aengin monniskia eller diwr forma at standa *vtan allo
falla til iordhinna Nionda daghin skalu all bergh oo dala
oc all iordbin wardha iaempn Tionda dagbin skal alt fol-
kith ga wt aff iordhinna hwlora soro (hj war i gangith
fore radhogha oc oengin forma sidhan widh anna/i at tala.
jEllopta dagbin skulu didha manna kroppa op standa aff
thera graffwom Tolffta daghin skula alla stieernor nid ber
falla aff bimelin Thraettanda daghin skula alle the dä som
t ha lifwande «ru at the magho op standa m) tbe andra
didos som for «ru didbe Fiortanda daghin skal himil oc
iordh brinna Faemptanda daghin skal wardha ny himil oc
ny iordh oc skulu tha op standa alle didbe oc framganga
fora domin oc dömas bwar fiepUr sinom gerni/igom. Ok
war herra skal oppinbaras i wtedhritb. oc owir them
fieetom standa som han traedh tha han til himpna stegh.
Ok fore ho/ium skal synas thj haelgha kors som war
herra haengde pa oc naghlane som sloghos genom hans
biendir oc fötir. oc tb) spiwtilh som longinttr genom
hans sidho stak Ok a ibeju christx likarna skal synas tha
vndir oc saar som han tholde fore os Ok tha skal bwar
manniskia dimas septtr sinom gerni/igom oc mj gudhi
skulu wara raetwisa maenniskior i them dal som kallas
iosaphal. tb) aer himerikis glaedhi. hwilka os gifwi gudh
fadher oc son oc then haelghe and»

Digitized by Google

UAWBMIJFTEN A (SVENSK). LXXX1X

Denna Sancti Hieronimi BerfiUelse finnes Äfven på
gamla Danska rim, tryckt i Köpenhamn hos Gottfrid af
Gkemen år 1509, änder titel: Haere begynnes the
fomtben teghen f&r en wors herre strenghe dom
scall korarae som sanctos paalas hieronimus
och sanotus gregorius skriffwe i theris b*gher.
Denna lilla skrift fir ytterst sällsynt*).

XXX. (Bl. 236, v. —237, v.) Begynner:
Speculam misse

Thj första prestin red tar sik till maesso. haffwtr at
thydha at war herra skapadhe maenniskiona oc satte bona
i poradiis Tha liwsith taendis til maessona. haffwir at thy-
dha at adam hafdhe brutith budhordhith. tha tappadhe &c. &c.

Denna afhandling återfinnes i Kgl. Bibi» hds. D. 9,
bl. 30, v. —32, v. Den slutar bår:

Communio hafwir a t thydha at prestin bidher at all
msnniskia skal wara lot taghin aff mcessone Thj annatb
Åominus vobiscam t hy d ber at gudh sående sin anda ni-
dhcr a pingijdagha dagb Thj thridhia åominus vobiscum
thydher at ha/i skal sitia a doom stole a doroa dagh oc
dima hwar tepter sinom gerni/igom illa oc godha Thy »r
then sael som maessona hörir vtan dädbelika synd

Kommer att af förf. utgifvas uti hans Svenska
kyrkans ritual, bruk och undervisning under
Medeltiden, uti Fornskrift-SS I Iskapets Sam-
Ungan

XXXI (BL 237, v. —239, v.) Begynner:

De ligno domini
Är tryckt i författarens Ett Fornsvenskt Legenda-
riam, Band. I, ss. 89—96. Se ofvan N:o XXVII, XXVIII.

*) Minerva, et llaanedsskri vt, UIAarg, 2., Kiöb. 1787, s. 5.

Digitized by Google

HAMMER1FTKH A (tVKMSK).

XXXH. (Bl. 240—245, v.) Begynner:
De locidario

Tbasse book hetir lucidariur. före thy at bon g[6r] redho
mj sin kaennedoom. oc lyser aff margba banda tbingont. £cc.
Afbrytes med orden:

JEn aept/r dådhin tha ser skoerslo eld owir mato
heel. eller oc owirmato kald The minjste pina som tber
«r hon liknas widh the maesta pino som ber ser oc
ma?dha/i sieela tber aeru. tha koma til tbera aengla oc

Fortsättning och slut fattas, då bl. K xxm, K xxiv
firo borta. Bl. K xvm är äfven till det mesta bort rif vet.

Se anm. till N:o XXX.

XXXIII. (Bl. 246—264, r.) Titeln i innehål Is-listan

är: AFF THE SIW MjESTARA

Början fattas. Begynner:

thy at thj ma hända, tbj i faa äldre flere sÄner en

honom. Hwi wilin i thj han skal liffwa swa enlika. ta-
ghin han heem. tbj iak matte se ho/ium mj idber. thy at
modherlikin elskoghe thwingar mik tber til Kesaren kal-
ladhe sit saendebudh oc sagdhe swa. Far oc helsa siw
wisa maestara oc sigh them thj. at iak astu/idar se min
son. &c. &c.

Slutet lyder:

Tha Iffito the genast wardba en stoor eld ther ka-
stadho the. the onda qtunnona wti. oc ther fik hon siin
ratta !&&n före tbe ondjsko oc ond wilia ther hon haff-
dhe til kesarins son at fordarffwa ho/ium. oc kesarins son
bleff fri oc frcels aff allan wanda Swa fraelsir oc godh
alla the som i reettom stykkiom wilia liffwa

En del af ett par blad är bort rif ven,

Förf. ämnar utgifva denna roman i Svenska
Fornskri fl -Sällskapets Sam lingar.

Digitized by Google

HARDSIIf TKff å (fYENSK). XC1

XXXIV. (BL 264, r.-268, r.) Själens och Krop-
pens tvist. Börjar:

H«r sigx aff huru siaelin oc kroppio thraetto

JAk er en ma?stare i boka list

thj haffwir mik giflwith ihesus christ

Är utgifven af Hr. Modig fi, (se not. å sid. lxxu), med
en tern me I igen korrekt text. Förf. Sm nar utgifva den
ånyo, jemförd med en annan bandskrift, i en samling
Svenska Rimmade Dikter ifrån Medeltiden, uli
Forn skrift-S Si Iskapets Samlingar.

XXXV. (Bl. 268, r. —272, r.) Legenden om S.
Göran. Begynner:

Haer byrias aff ridder sancte yrian
Loflf bedher oc »re haffwe gudb
tber mj sit aljwteldogba budb
Utgafs år 1844 af Hr Heurlin*), nära nog utan fel.
Förf. Smnar upplaga densamma uti sistnämnda samling,
tillika med 2:ne andra gamla texter af samma qvåde.

XXXVI. (Bl. 272, v. —295, v.) De Sju Säkra*
meriterna. Begynner:

Her byrias siw sacramenta
Sapie/icia edificauit siii domum et excidit in ea
columpnas septem Wiisdomen bygdhe sik et hws. oc satte
i thj hws siw stolpa Thenne wiisdoom aer ihesus gud)
son aff himerike Ha/is hws aer the haelgha ktrkia Hwath
sr the haalgha kirkia vta/t cristna ma/tna samfw/id &c. &c.
' Slutar:

Gudb i himerike giflwe os swa hälla siw sacra-
menta mj siw thes haelgha and) gaflwoni. oc wakta os fra

*) Legends S:ti Georgii Cappadocie nsis. Praeside Ebbe
Samuel Bring. Pro gra du philosophico edidit Samuel
Heurlin. Lund* 1844, 8:vo.

Digitized by

XCII UAKMEWFTIN B (SYEMl).

siw d&dhlikom synd om al wi raat[tJom koma til the ro
oc glaedbe som hel[g]he maen haffwa i himerike. Ib)
giffwe [os] gudh fadhir oo son oc tben bselghse [an]d
som alt «r en gudh i t b rem personis

Intages äfvenledes i den under N:o XXX omnämnda
samling, dl äfven andra bandskrifter komma att begagnas.

Enligt förteckningen har boken fifven fordom in-
nehållit:

a. AFF ALLOM MANZINS ADHROM

Denna har troligtvis varit samma afhandling, sora fin-
nes uti handskriften N:o 792 , 4: to, i Arnemagnaeanska Sam-
lingen i Köpenhamn. Denna codex, på papper och per-
gament, är af blandadl innehåll, dels på Svenska och
dels på Latin; den ned sk re fs år 1445* På bl. 53 be-
gynner (utan serskild titel) ett nytt stycke, sålunda:

Twa ådror som sittja oppa tinninghum vtmj äg&ruen
paa begyae sidhzr the hielpa for 6rnae sangh ok flyttindbe
&ghaen och for Årna werk ok Ägnae werk/ ok for biltbir
hoffwj werk &c

b. aff HjEstaljekedoom (Möjligen de Platt-tyska be-

svärjelserna.)

c. aff marghahanda yrtom oc thjsra dygdhom

Den sistnämda har kanske varit en bearbetning an-
tingen af Henrik Harpestrcngs Danske Laegebok, eller
också af dess källa Maccr de virtutibus herbarum.

II.

Codex Fcrelianusy här kallad B. För en beskrifning
härom se Svenska Fornskrifl-Sällskapets Sam-
lingar, H. 1, Flores och Blanzeflor, ss. xxviii,
xxix, samt Haft. 7, Namnlös och Valentin, s. xvm.

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN C (sVRNSå) , D (sYENSK-ftOMK).
III.

XCIII

Handskriften D. 3, på Kongl. Bibi. i Stockholm. Här
kalladC. Beskrifven i Flores, och Blanzeflor, s. xxix.
Den hSr befintliga texten af Herr Ivan synes vara en-
dast en afskrift ifrån B, med tillägg af vanliga skrit-fel
och orthografiska ändringar.

IV.

Handskriften N:o 156 in folio af manuscript-samlin-
gen på Skokloster, här kallad D. Ägaren till Skoklo-
ster, Förste Hofstal I mästaren m. m. Herr Grefve N.
Brahe, har med utmärkt beredvillighet tillåtit förf. att
begagna denna dyrbara codex, och vi hembära honom
derföre vår varma tacksägelse.

En kort underrättelse om denna handskrift, med ett
par temligen felfria utdrag, finnes uti Svensk Littera-
tur-Tidning, för 27 Dec. 1823, ss. 817 — 823, under
titel: "Om en äldre, Swensk Handskrift på Sko-
kloster". Förf. gör ingen anmärkning öfver Handskrif-
tens språk-egenheter, och anser dess ålder vara ''från
slutet af 15:de eller burjan af 16:de århundradet".

Denna codex har 72 blad på papper, i samma for-
mat som de 3 föregående, och är bunden i läder, med knap-
par och prydnader af ben. Den synes vara afskrifven i
Norrige, vid eller kort efter 1450-talet.

På framsidan af blad. 1 står, med en samtidig, men
gröfre antecknings-slyl:

Jstum librum Fräter Johannes de nidrosia
fecit colligere et co/iscribere ad vsum et com-

Digitized by Google

XC1V BABDSKMFTEN D (iVKRSK-NOftSl).

modum (ratruva minoram custodie Bergenifj
et alioram amicorum. qui eum alienaueril ana-
tbema sit

Spår utaf ett par andra anteckningar firo synliga
på samma sida, men knappast ett och annat ord derutaf
Ir låsligt. Det öfriga utaf bladen 1 och 2 år utan skrift.

Ofvanstående anteckning gifver oss vålkomna under-
råttelser om bokens tillkomst, och den allmånbet för hvil-
ken den blef afskrifven.

En broder Johan (Nilsson), år 1466 studerande i Ro-
stock, och troligen kallad de Nidrosia (af Trondhjem)
emedan han såsom munk förut genomgått den ryktbara ka-
tedral-skola, som då blomstrade i denna Norriges metro-
politan-stad, förklarar sig hafva låtit samla och afskrifva
denna bok för brödernas och sina öfriga vänners tjenst
uti Minoriter-klostret *) i Bergen. Förmodligen gjordes
denna afskrift uti Bergen, af någon Svensk munk uti der-
varande Hunkalif-kloster, hvilket år 1420 — 1426 fråntogs
Benedictinerne och förvandlades till ett Brigittiner-kloster,
efter h vilken tid det uppfylldes med Svenskt kloster-folk
ifrån Vadstena och Maribo, hvilket sednare äfven var en
koloni ifrån Vadstena. Vadstena-orden utöfvade mycket
inflytande på både sederna och språket i hela Norden,
och skapade på visst sått en dialekt som ganska vål

*) Detta kloster, det förnämsta som i Norrige tillhörde Franci-
skanerna, var helgadt åt S. Olaf, och stiftades emellan åren
1239 — 1247 af konung Håkon Håkonsson. Efter Refor-
mationen blef sjelfva klostret förvandlat till biskops-gård, men
bortsåldes sedermera till enskild man. Vid samma tid blef
kloster-kyrkan iståndsatt, och upphöjd till stadens domkyrka.
Se vidare härom: C. C. A. Lange, De norske k I os t res
Hislorie i Middelalderen, bearbeidet isaer efter
utrykte Kilder., Christiania 1847, ss. 240, 371, 530-537.

Digitized by Google

HANDSKRIFTER D (SVEHSK-NORSK). XCV

kände benämnas lingua brigittina. Detta lingua Jranca,
egentligen Svenskt, men blandadt med Danicismer eller
Norvegicismer, efter landet der det skulle läsas, återfinnes
i många handskrifter ifrån 1400-talet, vid hvilken tid
nästan alla verkligt Norska dokumenter bfira spår af det
Svenska kloster-språket och den äkta Norska dialekten
ofta ansågs af de lärda och förnäma klasserna såsom allt
för vulgär.

*) "Conscriptus est codex noster, ut ex intimatione patet,
anno 1427. Dubiura non est, quin hacc colJectio & con-
firmatio omnium titulorum facta sit eadem occasione, ubi
monasterium mutatum novis habitatoribus, fratribus & soro-
ribus ordinis sanctae Birgittae tradebatur. Re ipsa & verbis
bullarum Martini papae cum diario Vazstenensi comparatis,
satis elucere videtur, maximam partem novi con ventus Da-
nicae vel potius Svecanae originis fuisse. Quare mirum non
est, ipsum notarium, qui praemisso instrumento codicem seu
collectionem suo signo & nomine confirmaverit vel verifica-
verit, Svecum fuisse. Appellat sese Petrum SimoniSj cle-
ricum vexionensis dioecesis; et quamquam diserte dicit
(Pag. 3) librum per alium esse scriptum, verosimile tamen
est, bunc "alium" etiam Svecum, i. e. unum e novis fra-
tribus, fuisse. Hoc testantur complures Svecismi, binc inde
occurentes, ut "f0r" pro ''fyrr*', "bryggiomen, br0-
dromen" pro ''br y ggionum, br0dronum" (Pag. 29)
"fr an" pro "fr a" &c, erroresque aliquot, defectui accu-
ratioris peritiac lingua? antiquioris Norvegicae aut saltem
characterum in antiquioribus literis usitatorum tribqendi.
Ita facile perspici potest, literas Haquini regis, quae bis oc-
currunt, priori loco ubi ex originali descriptae sunt, mendis
compluribus laborare, quae posterion, ubi transscriptum
Petri abbatis sequutus est scriba, non inveniuntur, scilicet
quod hane manum facilius legerit characteresque eius com-
prehenderit, quam illam; v. c. "ryfuir logsamda ^a"
(Pag. 93) pro "r. logh |?au (Pag. 134); "munkar at mune-
li u is kirkiu" (Pag. 94) pro "munkar at michials
kirkiu" (Pag. 134). Tamen bene exscriptus est codex,
manu nitidå & sibi ipsi constante. Quin etiam, Norvegorum
more, in literis norvegicis sign "tf" usus est scriba quamvis
in Sveciä et Daniö nonnisi "f" usilalum erat. Ceterum ex

Digitized by Google

XCVI HANDSKRIFTEN D (iVKNSK-NORSl).

Men hvar hfilst denna codex in afskrefs, skedde del
troligen af Svenska munkar, samt, i de flesta fall, ifrån
Svenska urskrifter och på ett Svenskt-Norskt språk 8m-
nadt att läsas och förstås af Norska läsare. Detta omdö-
me delas också af den lårde Prof. P. A.+ Munch, till
hvilken förf. öfversfinde några utdrag ifrån handskriften,
med anhållan, att han ville yttra sig derom. Denna be-
gäran uppfylldes godhetsfullt af Prof. Munch, hvilken, i
ett bref dat. "Christiania d. 31:te Mai 1845", bland
annat säger:

"Bogen er skreven i Norge. Hvad jeg anseer for
cbarakteristisk til at bevise, at Sproget er svenskt, er for
det förste endeel udelukkende svenske Ord og Former,
f. ex. "togh" eller "thogh" (norsk "fö") "tholigh"
(dylik N. pvilikr), "iak", Brugen af V constant
istedetfor "au" eller "0y", Ordet "w er I den', Benaev-
nelsen ''pinz" (i Norge sagde man paa hiin Tid stedse
*h vttasunna", og jeg har kun to Gange (N. B. i is-
ländske Skrifter) fundet en Sammendragning af "pente-
coste", dog da ikke til ''pinz", men til "pekiz" eller
"pykktz"; den norske Fjaeldaraue siger endnu stedse

"Kvitsun"

ipsius libri naturA sequitur, puritatem linguae in tantå di-
plomatum, tot annorum spalio inter se distantium, copifl
eandem esse non posse, majoremque esse ve] minorem pro
cuiusve aetate. Ita in literis anno 1350 antiquioribus sermo
bonus & purus est; in literis autem post 1400 valde de-
pravatus, inprimis, quod mirandum, in literis inclytum ar-
chiepiscopum Aslacum Bolt tractantibus. Peculiare codici
noslro, quod imprimis Svecismo referri posse videtur, hoc
est, quod verborum exitus "r", "ur" & "er" prope semper,
& "arr" saepissime in "ir mutati sunt, ut "Eirikir", "br0-
dhir", -Bardhir" cW — P. A. Munch, Codex Diplo-
roatarius Monasterii Sancti Michaelis, Bergen sis
dioecesis, vulgo Munkalif dicti, conscr i p tu s a n no
C hr. MCCCCXXVIL Christiania? 1845, 4:to, pp. ui, iv.

Digitized by Google

UAICDSIRirTBfl I) (sVBNSK-KORSE). XCVI1

"Kvilsun" [öfverensstämmande med Engelsmannens ''Wbit-
ton", "Whitsunday", Whitsun tide", m. m.]), og
dernaest Sprogprövernes hele syntaktiske Indretning, der
nawmer sig mere f. ex. til Riimkröniken end til nogen
norsk Sprogpröve fra hiin Tid. Som Norvagismer anseer
jeg det af og til forekommende "eT (s. 'ein", "be i t",
"heilaglT a s. v.) og Formen "jek" der et par Gange
förekommer istedetfor "i a kV

I ett annat bref, dat. "Christiania, Nov. 5. 1845",
stadgar Prof. Munch vidare sina tankar hårom:

"I hope, therefore, that we now agree, that the
language or ortbography in question is Sveconorwegian ,
Normanno-Swecian, Brigittine or corrupted Norwegian,
intended to be underslood by Norwegians."

Efter detta försök att bestSmma handskriftens ålder
och språk , öfvergår jag till en beskrifning om dess
innehåll. Detta 8r nystan alltigenom pä vers, vanligen
40 till 50 rader på sidan. Boken har 3 ne olika, men
samtidiga stilar: — 1. den på bl. 1, som åter förekom*
mer på bl. 29, v. och 30, r.; — 2. en vacker och vårdad ,
ifrån bl. 3 t. o. m. bl. 8 recto; — 3. en mera ful och
oläslig stil i allt det öfriga. Rubrikerna och initialerna
äro röda j första bokstafven i hvarannan rad 8r prydd med
ett rödt streck. På bl. 3 börjar handskriftens egentliga
innehåll, hvilket är följande:

I. (Blad 3, r. — 5,r.) En rimmad uttolkning af
de tio Guds Bud. Har 218 verser, eller 109 dislicha.
Uti Kongl. Bibliothekets pappers-handskrift A. 54, fin*

Sv. Fornskr. Sälhk. Sami 11, a-4- G

Digitized by Google

XCVIil IMKDfKMFTEN D (s? EH8X~»01ISl).

nes Ännu en afskrift af denna dikt, på Svenska. Denna
del af handskriften år ifrån 1412 eller kort derefter, så
att texten är åldre än den i Skokl.-bds, men sjelfva po-
emet Sr vida kortare , då det endast består af 176 verser.

1 Skokloster-bandskriften börjar dikten:

{j^Vdh fader oc son/i & then beige and

frelse oss aff synde bandh

Thj wi mwgom diaeffwlsins kraft forwinn®

oc kom® I il I s0l® nadhe thinse

Help os maria mj thine bon

at komm® (ill I be signade lArt

Tbet war prophe/a moyses

tben man aff j scr/ptinne les

Gudh giorde tbet for sine nade

at han/i fik honom siii folk at radhe

Gudh war honom swa nadhelik

At hann loth honom see siaelfua/i sik.

Vppa eit bergh som heit synay

tbar han/i fik honom siin budhordh .x.

Thj war gudh fadher som them scrcff

Ey a book oc ey a breff

Hann skreff ihem a stenstaflor twa

thy hann wilde Ihem ey lata? forgaa

For vta/t endae er s«l then man/i

Som them fulkomlege g0m® kan/i

Slutet lyder sålunda:
Lat thu tik thj ey forkunn®
At gudh will androm nokof vnnae
Thj gudh honom an lat han thj a?ya
fhin® siel skall tw ey so illa vtweiga?
At thw malte noko/ aff thy faa

Digitized by Google

BAHMIMFTIM D (iVIHH-IIOfttl).

XCIX

twa at thj kan/i henne till vad ha ga

Nw baoir iak ider god) bwdhordh sak t

effter mine litlae makth

Gadh giffue oss ihem g#ma twa

at wi mwgom hans nadba faa

Jomfrw maria moder rein

som ihesum födde for vtan alt mein

Hon frelse oss aff allom wadha

oc skippfe oss aff sinom nadba AmeN

II. (Blad 5,r. — 9, v.) En dikt på 512 verser öf-
ver Christi pina. Rubriken och början öro:

Her byrgias wor frw pin® (har hon/t haf-
de tha bon saa sin signade sons pina.

Jak talaer till tik mj mykin rist
belp allom syndarom & giff them tr0st
Glad) maria heiogh ouir qwinnae
nadh oc miskundh ma ma» j tik finn»
Glaedj maria j thi glaedi thu bodh fik
mj thy gabriel hafde helsat tik
Han/i sagde heil maria ful mj nadh
gudb er mj tik ouir alle qiannee est thw signadh
Thu swarade honum eit gagnelik ordh
tbj glaedher hymmerik heluit oc jordb
Slutet:

then signede likam i iordh lagdes
tha war th) fulkomneth fyrre sagdes
aff pafria[V]cha oc propheta
som gudb mu/ide wiijYJdom weita
th) war motb hans moder wiliae

\£(&£aria mit hierta liptir iak til tik vp
tby naest gudh thw est mit höxta hop

Digitized by Google

C " HANDSKRIFTEN D (STINI- KOMK ).

ath bon skulde segh widb grauena skili»
tba 0sle segh the reine m0
aff harroe tusenth sinne d0
Maria helagesth alle qtiinne
toligh D0dh tha mu/ide hon wi/zne
härdare ptyuadir henne n0dh
en alle helge martirura d0dh
Salogh ma/i tu scal merke
ok latb tegh i (hith hierte werk®
wm ihu g0r nokoth moth (hi/i gudb
war til reide oc stath hans bodb
thenk ok thj gudh heluite br0th
mj sino waldbe ther inte tr0lh
thj giorde tba t hen herre milde
han togh leda/* huem han wilde
thenk ath the ther querre waro
som segh mykith til syndhe baro
the bliiffue ther en i sinne n0dh
swa ath them helper ey theris skapares d0db
the signede moder oc reine m0
frelse os ther wy skulo d0
wtaff allom siaele wadhe
thj wy kome till himerikis nade
AMEN

III. (Blad 10, r.— 16 v.) En dikt af 586 rader
eller 293 disticha, om Var Herres pina. Den synes vara
skrifven af eller för någon nunna, eller annan andelig
qvinna.

Rubriken och början följa:

Her star »pter al war» herre pine fager
ath h0re oc lese.

Digitized by Google

HAMDSlfclFTEW D (sVBNSI-MOISl).

S£g£Ek er ein arm synderinne
tber syndh haffuir offu/r alle qiunne
ther jek a mine synder tenker
tbin retwiise megh (il heluite senker
« nar jek lyptis til tin miscundh
tba frygdif mi/i si® I aff hiertens gru/idb
thy dirffuis jek alh loffua tith helge napn
ther alle wer/dena aff heluite wan
fyrst loffuer jek fader son oc tben helge andh
som ser iij persone oc eith oskilelikt bandh
jek loffuer tegh iheju i thin guddom
Iher wtta/» ende sither i himerikis tron
tu mj fader ok swa the/i helge ande-
skopth himil oc jordh oc alle ha/idhe

Dikten slutar sålunda:
Wm pinjdagh sende han them sin ande
ther styrker hans wenir j alle wande
Ha/t kom tbem mj eldh ok toligh liike
ok predik® hans kaerleik offuer al ha/is riike
S*te gudb thjta skreff [jek] aff fatigh si/ine
J thin heider oc tegh til ami/ine
S^te \hesu jek bider tegh
j thino riike thu min} a megh
Thu aesth war sänder herr© oc gudh
hielp os ath fulkomna tith bodh
aff synde baetringh tu giff her god ende
J d0d) stu/tdh verdugas os thin engil ath se/ide
senth os thine tengle os matte verna
os til tegh f0re thj viliom vy gerna
IV. (Blad 16, v. — 21 v.) Den bekanta dikten
"contentio inter animam et corpus'\ Denna Svensk-

Digitized by

Goo

CII BAVMlMrTKIf D (STCltlC-IIOMK).

Norska bearbetning har 372 verser, och är således be-
tydligt kortare fin den förut kända Svenska öfversftttningen.
Den begynner sålunda:

Her siande fager tingh aih hora huru ein
siael oc ein likame huarth straffadhe a/inatb
thy ath the ware badhen damdh til heluiti*
for thera syndh skuldh ok skulde man gernae
a c ta &c.

^^Ak er ein mestere i boke liistb
thj haflWr megh giffuit ihejus cristh
thj war megh aff gudi weth
en andeligh tingh war megh teth
ther jak lagdi> nidh ena vinter nath
en andeligh dwala kom megh swa bratb
thj war thj megh teedw tha
huar ens mans likame dodher la
Slutet:

Jek loth mek alle til min gtidh
warfru giffue os ath g&me hans bodb
se uppa huru werlden star
ok huru skemmelige hon gaar
Al thingh er/e aff rette wendh
rettwiisen ser al borth sendh
J alle stade ser kiif oc tra?tte
retwiisen ser bortse alth skulde rette
then nw wil mj retwisenne fara
han pr0(Tues raskes til ein dare

V. (Blad 21, v. —24, v.) En dikt öfver Ckristi
pina, af 204 verser eller 102 disticha. Rubriken och
början lyda:

Her a?pti> stande fader tingh

Digitized by Google

HiKMinrriH i> (svinsi-robsk).

wiis man segtr til sioelffue/i segh
aui hoath sorgh tha tbvingir megb
ther dödjens sta*k komer megb i moth
mitb hierle bre/mer for utta* both
mith hierte swiider min #go* grät»
min angrath a?r for utta/i matte
sa haffuer jek ther vra mykin qual
alh jek [weith] thj atb jek d0 skal
tbo weith jek ey fulgiöl» nar
oc ey huatb l0n jek sidan faar

Slutar sålunda:
AfT then signade ihesus christ
os biuder liffua mj gudlige listh
Han w/me os sa i werde/me weere
atb thj se honom til loff eller a»re
tben helge andh wil os tbj laere
medan wy wilio/n hans wilise g0ra
Ok bidiom wy the himer/kis ros
thj ho/i haffue b0n for allo/n os
til sin signede son bon födde
ther diaeffuule/i banth ok heluite 0dde
Ha/i [? Ho/i] werffua? os the nade fa
ther wy mogom gernae ©pte sta
J himer&e mj ihesu christ alh bygge
ssele ere the tber a hygge AmeN

VI. (Blad 24, v. — 29, r.) En dikt på 354 verser
öfver Syndafallet och Christi börd och pina. Af verserna
130 — 141 finnes endast det första ordet i h varje $ troligt-
vis bar originalet varit oläsligt eller skadadt på detta
ställe. Rubriken oob början lyda sålunda:

Digitized by Google

CIV HANDSKRIFTEN O (SVENSK-NORSK j.

Her aeptir siar fader i i n g b utaff adam oc
werljens uphaff huilken thj vil h0re

DjE^udh skop adam f0rste man
han ga (T honom swa erligh san
Han giorde ok swa dygdeligh
thj ha/i skulde liffuee »werdeligh
wllaff adams winstre riiff
(her togb han thj liffua/ide wiiff
Adam oc ewa helhe the bade
först finge the swa mykin nade
swa thj alskons fugle oc diur
ok aldrehanda creatur
the skulde (hem (il tenisle waere
thj war them en h0geligh a?re

Slulet är som följer:
golh cnsteth folk (enkiom (her a
huru härdan d0dh han (olde for os (ha
gudh lalhe os (hen fagneth fa
himirikis glaedi mj engilen na
thj giffue war herrae (her warde swa

[En rad fattas troL när.]
Nw bidiom wy gudh i himer/k
thj ha/i warde os nadeligh
Oc giffue war sisel godh endelyk(h
oc lathe henne ey til heluitu pliclh
wtta/t lathe os swa aff werlden liidhe
thj war siöel tarf ey quidhe
AMEN

VII. (Blad 29, verso.) Fyra korta Böner. De lyda
sålunda:

Aff gudj pyno böner

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN D (iVENSK-SOMl). CT

^^eel ihesus christus ful mj alla nadb myscu/id-
ben hon aer mj (ik vaelsignadh aer al (hyn pyna saar
oc saa Ihyna blodhogha vndher som ser jhesus christus
A men

Jiem

((^ mildaslha gud som föddher var aff Jomfru
maria dédb oc pyna toldbe för mae/miskyo/ine skuld mys-
cu/ina (ik offuer mik syndoghe mae/iniskio amen.

Tha tbu gaar j saeng laeaes/

Jomffru maria (hu som my/is herra ihe.ru christx

Åghon samanlagdhe (hen (iidh ba/i d&dher var ok laagh
j ihyno skJlhe J (i(h nampn laeggher ek sama/i myn
Aghon nw/ ok bidher ek (ik om the sorgh (hu (ha
haffde a( (hu sama/i laegh myn 6gho/i nw oc j my/i yfher-
sta tiidh amen.

Aff Sancta anna

eel sancta anna ful mj nadh. Jomfru maria aer
mj tik veelsignat aest (hu j bla/id a/idra qaznnor vael-
signat aer thin liiffs fruk( som var Jomfru maria amen.

VIII. (Blad 30 rec(o.) Fyra så kallade Minnen
på vers, men skrifna som prosa. Den första följer här:

Aff Sancta Anna my/inae.

anda anna moder moder cArist
bidhiom vy (il hse/me tha hiaelper hon os visth
at hon nadhe sik at bidhia för alt hyonalagh
a( (be göra gudj vylia badhe nath oc dagh/
sancta a/ina &c.

Digitized by Google

CVI HAVMKMFTElf O (sVBNtK-HOBSl).

IX. (Blad 30, v. —32, v.) Den så kallade specu-
lum MISSTE, en namnkunnig medeltids-afhandling, fifven
Ull finnandes uti handskriften A, N:o XXX. Rubriken
och början lyda:

Her stande aeptir alle messo/me wttydilse
fra thj fyrsle messe/i byrias oc til thj sciiste
(sicf) bon lyftes [? lyTites] oc scal man gernae
thj roerke

v^/hj fyrste presten reider segh til messo haffuer
ath Ihydhe thj war herra skapade ma/jni/» oe satte han
i paradiis Liuseth thil messo/ine scal haffue tyde ther
ada/n hafde brotidh bodith tha (hapade solen sine sex
lithi oc then sionde b i ho It B hon thy scal inge/i messe si-
giaes wtta/i lius// &c.

X. (Blad 32, v., 33, r.) Tre andeliga Anteckningar
som följa:

Her ständer aeptir som sanclus Gregorius
seger aff skaerseldh thj scal ma/t merke.

(§5^a/*clus gregorius seger aff skaerseldh oc seger
swa/ Jek veit ey giorle huath then ma/s bedis som skaers-
eldh bed is/ Jek seger tegh thj for sa/ine atb ae swa
la/»ge stu/idh tu math thith 0ge upp oc att/r lattha tha
aer thj arme saele/ine mere n0dh i skaBreldiV pine en
sandö laurencio war al ha/is pine/ alth waerlj watn gi-
•Bi.ss.ther ey slekth eine gnisth ulta/i (hen *thar som aff ene
tdmiuke bierte gar hon gither ensame/i sleckth alle/i
skaerseldh

Thj aeptirskriffne aer sa ath huor tith thu
tenker ther uppa then dugh gir thu äldre d&de-
lige syndh.

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN O (SVKN8K*NOftlg).

CVIl

Q^hj fyrste ath thu boxa uppa thin eghin d*dh/
An/iet a wars herre pine/ tridiae a iben raedelige domen
Fiaerdbe a heluitw pino/ thj femte a himerikis glaedhi
tben giffue os gudh fader son oc then beige Ande AraeN

Her eeptir stande te vii sake ther gud) Ii-
care thes innan moth the vii dådelige synder
tber scal ma/i tenke uppa.

^Pheth aer witb moth k0tjens syndh/ tbeth er
glaedhi moth wreidhe/ thj aer milheith molh gyri/ tbeth
[aer] 0dmykth moth hogferdh/ thj mr rasheith moth lethi
til god) tenisth/ thj aer godwiliae moth awndh/ tbeth
er enfaldogheith moth swiklige hiertbe

Blad 33 verso och 34 recto äro tomma.

XI. (Blad 34, v. — 72, v.) De första 3354 verserna,
eller 1677 disticha, ulaf den bekanta Eufemia-öfversättningen
af riddare-romanen om herr ivan. Nöra 2-tredjedelar utaf
hela dikten 8ro således hår i behåll.

Rubriken Sr:

her aeptir står en sagae aff her iwan fager
atb h&rae

Denna bandskrift dr sålunda ganska rik på äldre
Svenska qv&den, och lemnar vigtiga bidrag till Nordens
språk-utveckling uti 15:de århundradet. Dess förnämsta
innehåll kommer att utgifvas uti förf-.s ofvannämnda sam-
ling af Svenska Rimmade Dikter ifrån Medel-
tiden.

Digitized by Google

CVIII

UANDSKBIFTKtf K (OANSl).

Handskriften K. 4, bär kallad E, tillhör Kongl. Bi-
bi iotheket i Stockholm. Den Sr på Danska*), har 162
blad på papper, i folio, och är troligen skrifven i
sista hälften af 15:de århundradet. Rubrikerna och de
stora initialerna äro i rödt bläck; skriften är i 2 spalter
på bl. 1 — 77, med 32 till 33 rader på sidan.

Innehållet är som följer:

I. (Blad l,r. — 20, v.) En Dansk krönika, intill
år 1296. Den begynner:

som gamla? men ba?rae vitne om ath j en
mantjs timee ther het saruch ther abrahamss fae fader war
tha fore dane aff gotblandb/ oc intil thaet landh ther
nw heder dammark &c.
Slutar:

M° CC° XCV° jErchibiscopp Jonaes grand kom vth
aff fangels körningen vuitende Tha bygda3 hertugh Val-
demar affter igen vp Gottorppe huss M° CC° XCVj 0 .

II. (Blad 21, v. —27, r.) En bok om ädla Stenar.
Molbech anmärker härvid: "Jvf. Steenbogen i min
Udgave af Henrik Harpestrengs Laegebog, s. 135 ,
hvor man i Indholdet Gnder nogen Liighed, men ingen
ordret; i det hele en långt aeldre Form og mere Udf0r-
lighed."

Begynner:

*) En kort beskrifning öfver denna hds. finnes i Danske
Haandsk ri f ter, fornemmelig af historisk Indhold,
i det Kongelige B i b 1 i o t he k i Stockholm, beskrev-
ne af C. Molbech. Historisk Tidsskrift, Bd. IV, Kiö-
benhavn 1843, ss. 162, 63.

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN E (DANSK).

Cll

En dyrebar sten

damas hedhaer en steen thaer hitless a yderstae
indi» landh/ Th«/t sten framerst i tall dygtaelige stene
han «r at siwn fagher sosom cristalle/ oc lygh at Ijrt
sligdh iern JEn maan funne ba/tnu/n ickfiB st0rae aan een
beslå? nyth ha/i aer toch mectugb/ at iern moa ha/inum
icke skadhae/ ock ejr synderhugge wten ban worda?r lagt
inne/i heth bucke blod/ tha moa ban synder slöas vp at
staeth mj hamber/ &c.
Slutar:

Gelacia

elacia aer sligh same aense bagell Han hautrsoa
koldhe nature thj engen eld gytaer ha/tnum hetgiort/ Han
fler/ ok soa bord thj engen ma/s gydaer ha/inu/n s0ndeer-
brodet

III. (Bl. 27, r. — 31, r.) En del utaf Sagan om
Får Fru. Begynner:

O/it Joachim oc a/ina oc maria

^/b} war en ma/i i israels folk helh joachim aff
iudas slaect Ha/t vaar sin egben foraehird®/ ok ban ra?d-
dis gud mj mildheth j syne godgerni/ige Ha/t giorde tbre
lothae aff alt thj hans gods skildae om ar &c.
Sista afdelningen (Siwe/tde laasni/tgb) slutar sålunda:

Oc alle prester oc m0r oc alt folk fulde henne
mj glaede til he/tnis buss oc 0ptea ok sagde Signeet vaere
gudj naffn ther tedae syn nade yuer alt ysraels folk.

IV. (Bl. 31, r. — 33, r.) En del af Sagan om
Var Herre, mest ifrån hans Barndoms-historia. Börjar:

Om vorherrae f0delss«.

Digitized by Google

CX HANDSKRIFTEN K (DAHSK).

(§^camt (ber efter (ha kom eth both af augusttis
keiser At alle skulde fare til theris egeth federne land

00 thaet both var f0rst giort af en hofdingh a syria Iher
bet syrinus &c.

Slotar:

Tha war ha/i aa mynt j sylTne At han skuld® far»
til galylea Oc han for tit h oc var j en stath heder na-
jaretb Barnet voxtae och styrctess fult mj snj r llae oc gudj
nadhe var mj hannum/

V. (Bl. 33, r. —37, r.) Om Christi Pina. Hest
med Skriftens egna ord. Begynner:

Aff vor herr® pjrne

^^iEre taker vor haerre ihesus crisl pinsael til so-
som euangelist» matheus scriffuer aff/ Tber then tyme
fundaeth at gudj s0n vilde d00 for all ma/ikjrnaet &c.
Slutar:

Pilatus swa/edae Goor oc g0mer grauen sosom i
vide vell Tha ginge the borth oc ssette vaern fore grauen
oc saefte til g0me ther g0mme skulde grouen

VI. (Bl. 37, r. — 38, v.) Slutet på Jungfru Ma-
ria Sagan. Begynner:

Huore vorfrae vor oplagen

(§^Anclus augustinus g0r oss viis mj sin scrifft
huilke lund vorfrughe skildis veth thaette sinduge verden
Oc siger soa/ Ther vorherre ihes&f cmth stodh a cors-
seth/ oc toldhe n0th/ oc doth &c.

Slutar:

Oc for him soa til himmel bode mj siell oc legome
mj alt bi/itmerigis choor Oc alle apostlae vordae tagne vp

1 sky Oc sath hwar j sint stath

Digitized by Google

HANDSÄRIFTRN K (OANSl). CXI

VII. (BL 38, v. — 41, r.) S. Pauls besök i Hel-
vetet, och huru han skaffade ro åt de fördömda om Sön-
dagen. Denna legend, nu först upptäckt på någol Nor-
diskt tungomål, erbjuder ett märkligt bidrag till Skärs-
elds-sagan i Norden*). Troligen Sr den öfversatt ifrån
den, ännu icke utgifna, Latinska berättelsen, hvilken för-
modas varit skrifven uti I2:te århundradet. Legenden har
hittills endast varit bekant på 2:ne andra språk, Engelska
och Anglo- Normandiska \ båda dessa bearbetningar äro
på vers. Den förra, som ännu är otryckt, begynner
sålunda :

The visions of Seynt Paul wan he was
rapt into Paradys.
Lusteneth lordynges leof and dere,
Ye that wolen of the Sonday here;
The Sonday a day hit is
That ängels and archangels joyen i-wis,
More in that ilke day
Then any odur. &c.

Den Anglo-Normandiska texten har blifvit utgifven,
men efter en ofullständig handskrift **).

*) Se hfirom Hr Ahlstrands af handling uti Svenska Medel-
tidens Kloster- och Helgona-bok; en samling af
de äldste på Svenska skrifne Legender och Äf-
ventyr. Efter gamla handskrifter af George Stephen*,
Esq. I. S. Patriks-Sagan. Stockholm 1844, ss. XXV—
XLIU. (Häftet 2 af Fomskrift-Sällskapets Samlingar.)

**) Af A. F. Osanam, i Dante et la Philosophie Catho-
lique au treiziéme siecle. Paris 1839, 8:vo, ss. 343 —
55. — Se vidare hörom: T. Wright, S:t Patrick's Purga-
tory; an Essay on the Legends of Purgatory,
Hell, and Paradise, current during the Middle
A ges. London 1844, 12:mo, ss. 7, 8.

Digitized by Google

. 50,
:lo.

CXI I HANDSKRIFTEN K (DANSK).

Den Danska legenden aftryckes här.

1f Huore sankte pouel vort pi/*t

^^^Orss hcerrae egben dag thaer s0ndagh aer ha/i aer
vtuoldh forae alle dagae Forti at englae/ oc arcbangle glae-
dis aa ha/tnum mer *aen andre daghe Thj spenes j (ben
belli scrifll buoa thaet wlla? at siaele sculde haue noger
roo j heluide Thaa swares thj fforti at Sancfe pouell apo-
stell oc sanc\e micill arcbangel the komme til heluidis
Forti at vorherrae vildae at Sancte pouel sogbe heluidis
pyne Tha soa han fore heluidis porth braennende trae
standae oc synduge siaelte pintaes a tbem oc haengde Som-
me vitb fodaer Somme vit haender Somme vit haar Somme
vit 0rne Somme vith tu/ighae oc somme maeth arme Och
tha sowe the en braennendae ouen mj siukins loghifi Oc
engen hafdhae then lyt an ne/i haffde Och ther pyntess
siaelae i harnium Och ther war hoos then ouen siu saerlich
pyner Then f0rstae var snee Anne/t var hagell tredie var
eld Fiarde var bloth FemtaB var hugorme Siaete liufnes-
eld 11 Then siwende pynee vaar onder d0n Oc tbem alle
vare synduge siaele inne/i/ Huilke ey giorde scriftemol
forae theris synder the giordae her j verden Ther pintbaes
innen huar efTtaer theriss gerninger Somme graede Somme
tudae Somme sucket sorae Oc somme bre/ides oc vilde
gaerne d00 oc mötte ey Forti at the mugae aldrig d00
Thi skulle vy gerne raediss then heluidis stath j huilk
ryggaels aer vten glaede Oc sorgh Vte/t aende/ Hiarte
sukkels oc vthollic hiarte pynae oc grat till yuarns Theerae
aer eth brae/me/ide hiull hauer tusend eka?r/ th J vaendis
tusend sy/ine huaerdagh af en deffuels engell Oc hujaert
sy/me iha pintaes ther tusende siaele inne/i Side/i s*oa

Sancte

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN E (DANSK). OX 111

Sande pouel apostel en reeteligh flodh oc ther voar deff-
uels diur soa maanige i/ine/t Som fisk aer j haff Oc the
diur swolde in sindug siaele Soso/n vlffue ' slidae foor Oc
bafde enge* miskiwd mj \hom Och yuer then floi var en
brogb Oc henne ginge raetae siaelae yuer Vte/t alkynss
hindhaer Oc ther for naeden vare sinduge siaele huar eff-
ter theris verdskild Ther vare ma/ige dieffuels diur Oc
ma/tghae onde boligher var ther redae Sosom vorberrae
siger self j laesten *Binder sammen hendeer oc fodaer oc #B| -
kaslaer ther i at bra/tne ThaeraB soa huaer syne lighae
horkarll maet a/inen/ oc huaeaer wrangh man soa ther bin
annen Sao mikit mottas buaer ga«ge yuer then broo som
ha* haffdae boer» siaelff skuldeth Ther fore naeden Saa
han ma/ini/ige siaelae summe til therae knae i then flot
Som me til theris beltaestaedh/ So/nme till theris mwn Oc
somrne li) therae br^n/ Och the pynes e vten eendae/
Tha graedh sancte pouell oc sucket soarae Och spordas
engelle» ath Ath buoa the vaere til knaes vaar nedaer
saetb Tha suaret e/zgellen ha/inum/ och sagdae Thj aer
the ther hwiskae/ oc tuske och for mj bak mall The ther
[til] theris beltae staeth/ vaerae/ aerae borkarlae Och alle
ther boor giorde oc wildae ey tagae scrifft fore therw
sjnde The ther til theris mwn vaer thaet aer the ther
sanna?/ oc ba/ige j then hellige kirke Och will ejr h^rae
godjs ordh The thaer til there bryn var/ thj aer the ther
glaediss Ath hans jaffncristen far illae/ och the fånge al-
drig nadse Tha graat sancte pouel offtaer gien oc sagde
Vee aer them ther teligh pyne scall boos Syden soa han
en a/inen stath ful bothe af karlae oc qwinne/ oc atae
alle therae eghn tungae Tha sagdae engelle/i til ha/inum/
Thj «r okaerkarle Oc alle the mj okaer fara? Ok engen

Sv. Fornskr. Sällsk. Sami. //, a— 4. H

Digitized by Google

OX IV HAKDSKMFTEN K (DANSK).

misku/id ha/dha? yuer bin fatuk/ Forti l ha haue tbe le-
ligh pina? JEn soa han en a/men stath j huilken var alle
honda? pyne Ther var snor t» m00r och haffda? alla?
sworta? clredapr och fora? alla? i bek/ oc bre/ane^ten Och
haffda? ydeligh draki och hugorme/ oc 0dla?r om theris
hals Omkringh them vare fira? forba/ineth rengla? Och
haffda? a thera? hoffiieth bra?nne[n]da? Hor ne Och sagda)
(il thom kennis nu vilh gudjs s0n ther elhcr tolda? d0lh
for® Tha spordas apostelle* htioa (he vare Och a?ngelle«
sagda? At thj var (he ther ondeligh oc vrenligh liffda? j
t*rthriki oc dra?p(a? theris b0rn oc gafue ihem swin/ oc
hu/ida? at a?da? eller kaste them vti vatn eller forderffde
(hem andra? lundb Oc vilde ey siden gange til scriffilha?
Siden soa ba/t karl/ oc quinne yuer en aa Oc fora? thom
# recto! # ^ ar en ' t y ns ^ rucl *hcr ther *lhe vilde gerne oeda? ok
matte ey/ Forti ath e som the for effler frude/» So var
him ee om långt fra/i thom Thj var the ther ey g0mde
therw fasta? Qc l0sde thom ey j tima? Soa so han en
gammel ma/i gra?dende oc illee ladende j mellwm fira?
deffla? Tha spurda? Sande pouel huoa ha/i var Oc engelle/i
sagde, Al ha« var en biscop Oc var gtameii/ oc vilde
ejr gome vorherra?s logh Oc leffde vrenlige mj sith legome
boda? mj ordh/ och soa m} hugh / oc mj gerni/igh Och
ha* var n0gh och swigfull oc han var h^lTmodigh fforti
scal han toola? vtalic pyne til domedagh Tha gra?i sande
pouel/ oc engelle/i sagde soa Pouel hui gra?da?r thu Thu
sosth icke the versta? pyne j heluida? a?r Och teda? han-
num en pyt stöda? sin lose före Oc sagde til ba/inum
Stat långt fraa At thu mat toola? then d0n ha?r vpganger
iEngellen loth vp darren ath then pyt/ och ther gik vp
d0n soa hordh/ oc soa ondh Ath han var verra? a?n alle
the pjner i heluidha? var Oc engelle/i sagde lluosom

Digitized by Google

HANDSIHlf TEN E (DANSK .

kommer i (henne pyt ha/is amraionels kommer ftldrigh
for« vorheerae Tha sporda? Sancte pouell huoa ihe vare
tber sculdhe inne» them Oc engellen swarede ha/inum
The Sagdhe han ther ey troaer At gudjs s0n ihesus cristtt*
kom kitMligh j i0rderige Oc wor( f0d aff skaer m00 sancia
maria Oc ey var d0pt Oc aldrigh toghse vorsherro legome
ok ej hans blodh Oc tha soa ha/t en annen sladh bode
karl oc quinnae Oc hugorme/ oc andree ondas orme slidm
(bom oc a t ha? Oc hwar sia 1 1 war Juer hin a/inen aensse
for j stigb Och thj var so djrpt ther (he vare j censaa
from fra iorde/i/ oc (iJI himmel oc ther hordae ha/i suk-
ka?ls Oc mikit bangh ra?t a?nse (ordon Syden soa ha/t j
mellwm himmell oc iordh en siundug siaell mellwm sin
defl® huilköDn the hafftse taket thiutaend/ oc illeae lathend
thae/t same dagh af legomet oc gud) englse 0pt» amod
henne oc sagda* Ve Ve Ve tigh # vslae siaell huore roegeth # ^JG»
onaat thu giorda? i i0rdertgi Tha leddes hu/i fora h0gistaa
domere j heluidoa Oc lesde selff eth breflf ther allés henne
syndh var a Och ford0mde sech self Siden toghe deflla?
henne oc sendae inne/i llij indersle myrc Och ther var
gradh oc tendaer niscaell Tha sagde engellen til sancte
pouell Tror thu oc veesl thu thj nu At me/misken tager
hna?r l0n som verskildugh aar J then samme slundh led® gull
[?god] engell en ra?lh siaell af legomet/ oc fordh© henne
til himmerigis Och hordae af tusendh tusende englae 0ptae/
oc sagd® H0rtu glade siell/ och alsaelugesth Salug esth
•tio / och h0glig matthu gla?dis Forii atli thu giordaa
Vorhaerrae villie OfTler gen sagde ihe alle samen lliffloer
benne vp fore guddroten Ath hu// maftbae Itfsae sin god-
gerningcr Siden f0rda? Sancte michil he/ine till Paradiis
sosom alle ra?llae siaehe aer Ocli tba h0rda? the cl b op
soa a(h thee hugta?/ A I ti hrmmel oc iord skulde gange

Digitized by Google

OX VI HANDSKRIFTEN E (OANSl).

sammen thj Var alle tbe siaelae tber j pine vare 0ptae/
ok sagde Miscundh oss michil archa/igell oc pouel apo-
stell Iher megilh aer aelsl aff gudh beder forae oss (il
vorherrae/ Tha suaraeth engelle/t them/ oc sagd© Gra-
der sagde ha/i/ oc iech graedher mj etber Oc sancte
pouell Vorherrae aer soa miscu/ideligh. na[de]lic at han mis-
cu/ider ether/ Oc giffuer etbaer noger ljrsae a ether ma-
nufold p^ne Ther fhe Hordee thj ther j pfne varae tha
0ptae the alle mj en r0sth Sancte michil archa/igell/ oc
sande pouell/ oc tusend tusende e/igle badhae före them
Tha hordis there r0sth j then fiardaB himmel At the soghe
[Psagde] ihesus cristu^ leue/ide gudj s0n misku/ide oss Tha
foor thaen milde gudh aff bimaen oc cronae a hans Hoffuit
forthi At the badhae bamuim nadelic. ther j pinae varae
At han skulde misku/ide them Tha swaret Vorherrae Oc
hans r0sth hördes jruer alle pinaer Huat got giordae y hui
bedess i nade af mek Jecb var crysset före ether Och
g0mme/isl u/igen mj spiuth/ oc hewgder Oc fodaer hardelic
^•gemmen negeldh mj *naglae Mek gaf mek selff til mar-
tiriu/ii oc d0th forae ether At i skulde leffue mj mek Nu
vare i thiuuae oc noggae/ oc auendjfulle Oc hogmoduge
oc got giorde j engi kynss. men i forba/inet gerni/iger
liffdse j ee/ Ey vilde i til scrifte garage ejr fäste ey al-
musse gcrninge gorae maen vare j lygner och vdaediss
me/i i alt eters liffdag Ther effther tha Gal sancte michil
Oc sa/iete pouell oc tusende tusend aenglae a knse forae
vorherrae/ Oc badae forae them ther i pyne vare At the
skulde lyse haffue a s0ndagh tber vors herrae eghen datfgh
aer Tha maeltae then nadelig gudh forae Sancte mich^els
bon Oc sancte pouels oc allae myne englae Oc mest f&pre
myn guddom Tha giffuer jech ether roo af logerdaW
noontime Oc soa til mandagb til prime timae Tha vortlh

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN K (DANSK). €XV1I

heluidiss d0rworth vreth thaer cerberus hetaer han aer hel-
oidis hund och oplifflae sith houith yuer alle pyne/ Tha
0ptae alle ihe ther pintaes/ oc sagde Vy täcke (ith nafn
thaer bVgist gud aer fforti A t Ihu gafifst oss roo en dags
tiroe oc en nath Alle thee thenne dagh halde hellugh/
(he skulle loth lag» vaerae j himmerige mj gudjs englse
Tha spordae Sancte pouell. sancte michil huore ma/ini/ige
j heluide vare Oc han sagde The aere firae tusende pinaer
oc firtiuge hundraet oc siw piner JEn vare tbe hundraet
men oc hafde huaertere hundraet ierntunger oc halde the
tald aff verelssens vpboff/ Oc ee men vaerelden wnnee/
tbe finge aldrigh tald the pine ther i heluide aerae For
gud actae vjr tha brodhaer oc syster Oc see vy vether
tesse pinaer At vjr matte gore gud} villie i thjlae vaerildh
At vy mottse fånge roo/ oc glaedae j himmerige mj vor-
herre ther signeth aer ee for vten aendae Amen

VIII. (Bl. 41, r. — 46, r.) 5. Margareta-Sagan.
Emellan bl. 41 och 42 fattas ett blad. Samma legend
finnes på Svenska, men uti en helt annan redaktion.
Börjar:

Aff sancte margarete

^^iscu/idelich haerre ihesus crislnj effter hans
pinljsell oc hans op standels af d0tae/ oc vpp farelss til
ha/is hellige fader til himmels Forae hans belluge naffn
vort martires pindae/ oc apostlae croneth/ &c

Slutet lyder:

Sanda margareta toldce d0th fore vorherrae a then
trwtend kalendh j iulius monaet Forthy aerae vjr allaa
skildugh ataerae Vorherrae j himmer/gae ther sligh aerae g0r
j i0rtlaerige ther signd aer ee for wten aende Amen.

Digitized by Google

(XVIII HANDSKRIFTEN E (DANSK).

IX. (Bl. 46, r. — 55, r.) S. Kristina-Sagan. Börjar:
Aff Sande kerstine fae/inis pynae

<C^)h) war en timae en hellugh m*# aff tj^r» Iher
hob hafdae til Vorherne At hu/i skulde syn mtfdom vighaa
ba/inum till tia^niste/ oc lil »rae hun var ey en fielliuflfue
vinter gammell He/inis fader var af hogh slcect &c.
Slutar:

Siden ko/n een man ther aff Sancte orts t i ne
slaeclh var ther oc troodhe aa gudb for® he/tnis skild
ha/i togh hemiis legome/ oc groff tb©t j appolonis tem-
pell Sancta crislina fulkom sith martirium kalendas nind»
augusti oc togh l0n/ oc glaede af vorherae ibcru cristo
Qui viuit & regnat per eteroa secula Amen

X. (Bl. 55 > r. — 59, v.) S.Cecilia-Sagan. Börjar:
Af Sande cecilie h e n n i s pine

^b^N stolt jomfruge bet Cecilia hun haffde Vors-
herris ewangeliu/n fialdh vti si it brist Oc huaerken dagh
eller nath tba lot hun ey aff gudeligh talen/ oc godee
b0ne/ &c.

Slutar:

Siden togh Sanctus vrbanus oc vigde Sancte ce-
cilie huss henne til «ra? ther mange iaernlegen giorde
j/men (ore henne skyldh- af vorherre ihcsu christo Qui
cum patre & spirilu sancto viuit et regnat in secula se-
culorum. Amen.

XI. (Bl. 59, v. — 64, v.) S. Kat harina- Sagan.
Börjar:

A f Sanda katerina

tben same time thaer maxcncius maximianux
augustus s0n wlla> keiserdom J alexandria burgh/ tha

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN K (DAN«). CX1X

war en Jomfruee ther åttan winter var gammal I oc harlae
w»n Oc tbertil var hon barle gudeligh oc starck j sin
troo &c.

Slutar:

Aff henne graff rinnaer en kelde/ oc alle tiuke
ther thom two th»r inne» the foa alle b0ter Tore he/inis
skildh af vorherre ihesu cristo ther ee eer signdh Qui
viuit & regnat deus per omnia secula seculorom amen

XII. (BL 64, v. — 66, v.) S. Lada-Sagan. Be-
gynner:

Aff Sa/icta lluci© passio/te

c^vaer alt cecilia landh fl0gh Sancta agalhae fr0ght
soa mikit til cathanencium borg til Sancta agatha graff
Soa for oc lucia en m0 mj euticia sin moder til then
borg &c.

Slutar:

Then samme giordes en kirke vp i hennes nafn
ther som före he/inis skyld ma/tge bände ieerntegen g0r»s
aff vorsherr® ibeju christo ther leuer ee forwten ®nde
amen.

XIII. (Bl. 66, v. — 71, r.) S. Agnes-Sagan.
Börjar:

Aff Sancta agness pinelsse/
Af Sancta agnes

^§£mbrosius biscup saendaer qwaedie till alle belluge
m00r j skulle gladess oc dragé til mynnae huorlund
Sancta agnes Var pjrndh at andre ni0r mattas ther stirkes
aff 11 Ther hun var trattan vinteer gammel tha tapet hun
d0th oc (an liiff &c-

Digitized by Google

CXX HANDSKRIFTER E (OAHÄl).

Slutar:

Oc beder iac thj etber före tbeo hellug and)
»Iscugh A ti lade ether m0dee/ oc ethers »ruith ej vor-
iher ethcr gafnl0st/ men i mötte for aeruaeth foa fruct
oc l0n for® vorsherris antlat Tbj giffuee etber gudh Oc
alle thom iher hannu/n thiane Qui vivit et regnat deus
in secula seculorum Amen.

XIV. (Bl. 71, r. — 75, r.) Sanda Sophia-Sagan.
Om denna legend, hvilken ytterst sällan förekommer, se
Magnin, Tbéatre de Hrolsvitha Religieuse A I le-
mand e du X e siécle traduit pour la premiére
fois en Fran$ais avec le texte latin revu sur
le manuscript de Munich &c. &c. Paris 1845,
8:vo, sista legenden, "Sapientia", samt s. 477 o. följ.

Danska texten begynner:

Aff Sanda sophia oc hennis d0ttaBr.

(^^iden vorsherre ord vare predicket offuer al-
ueerilden Oc then meglae ke/inedom drogh men fra afgude
dyrken Oc til Ath kenne gud drotten tha var deffuellen
at iher sannendce spillieer cer, &c. &c.
Slutar:

Siden foor han til heluides/ oc pynes ther e
forwJen «ndae Tessae thre helluge m0r tlierae marliriaa «n-
dedes forslae dagb j \ul\us moneth for vorsherra ihesus
crist Thcr signeth «r e forwten aende Amen.

XV. (Bl. 75, r. — 77, r.) S. Marina-Sagan. Be-
gynner:

Aff Sancta Marina.

v^l»j var en timae en vaeriljs man Oc han haffdlie
en dotter Han fech then hugb At han vildlie sigh i clo-

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN fc (DANSK). CXXl

sler giffue/ Tba logh han sin dol ter Oc antuordet en sin
frendde j haender &c.

Slutar:

Alle the tber vare nser och tessae ierntege/s h^rdae
the for» tith mj corss och mceth kaertoe Och loffuit Vor-
herre i thj samme mynsler ther som vorherr® giorde
ma/ige bonde jaerntege/i Fore Sande marine skildb. Huil-
ke/i Som aer signet eui/inelighe Amen.

XVI. (Bl. 77, r. — 77, v.) En legend om den He-
liga Jungfrun. Oafslutad. Inledningen begynner som
följer:

Miraculum de domina/

<^<^Ancta maria moder ihesu cristi skaer i om fru»
fore byrdh Oc skaer aefflher aer soa mikit loff vaerith &c.

Sjplfva jertecknet begynner:
roiraculum

v^hj var en laerdh man fast j syn tro ther myutes
vorsherrae moder mikit vell. oc laesde hueerdag vorfrage
tider mj celskelict hiartae plt vten natsang En nat tha
tedis ha/inum selff misku/idelich moder/ oc sporde Huath
hewnis caplan giordhae JEn han wort reedh soa at han
scalf oc swaret henne blideligh ock maeltse.

Fortsättningen fattas. Legenden har tydligen handlat
om Natt-sångens instiftelse i Jungfru Mari» tjenst.

XVII. (BI. 78, r. —162, v.) herr ivan. Skrifven
med långa rader, i allmänhet 30 på sidan; således till-
sammans ungefär 5100 rader.

Ingenstädes förekommer någon titel. Slutet på dikten
fattas. De sista 4 raderna (på bl. 162, v.) äro:

Digitized by Google

CXXII

nASDSIIllFTBN p (dassi\

tbtT ha/inum mötte so megit gififue.
thj ha/i vilde boos ha/inum bliue.
for han venler sather vidb ha/is fru»,
thj aldregh gånger ha/mum af buge.
Handskriften är i godt stånd, och af mycket värde
för Ditnmarks literatur-historia under Medeltiden.

VI.

K. 47 uti Kongl. Bibliolheket i Stockholm, här be-
nämnd F; pappers-handskrift på 256 blad liten qvarto,
ifrån slutet af 15:de århundradet. Är en Dansk codex af
rimmade dikter och synes vara afskrifven uti Jylland, att
dömma af språkets egenheter. Dess innehåll *) är som
följer:

I. (Bl. 1 , r. — 111 , v.) herr ivan. Har såsom
öfverskrift, af nyare hand: Om Kong Artus og KeJ^ser
Karol. Magn.

II. (Bl. 112, r. —153, r.) hertig fredrik af nor-
mandie. öfverskriften, med samma nyare hand, är här:
Om Kong Artus i Engeland.

Begynner:

ewentyr tha begynes her®
wille i h0ra3 hwrae thj »ra?
tha ma i baer» for slandhaa
hwadh the haffdh® ther til handhe

*) Handskriften har förut varit beskrifven af R. Nyerup, Rej-
ser ti] Stockholm i Aarene 1810 og 1812. Kjöben-
havn 1816, 8:vo, ss. 90—99; samt af C. Molbechj Histo-
risk Tidsskrift, Bd. IV, Kiöb. 1843, ss. 152—9; men
utdragen m. m. hos båda firo långt ifrån felfria.

Digitized by Google

UAND8KR1FTKH P (DARSl).

CXXII1

thy aff ko/ini/igh arius sej^e kw/ine

j hans daghe man (Ii) fw/ine

Ib} man jnghen herr® wist®

mer® ewentyr al b fr®st®

tha will® gudh hanum hedhen kallas

borth fra Ihe/ine werdhen all»

koni/igh arius ther jech mene

tben edel® ställe Ihcn rene

tha leffdh? tber effther hans (idb

ridder ocb swewne the war® bl idb

j engelandb och i brctania

j franckerighij och i jspania

j no[rJmandij then same tidh

war jen herlwgb hiedbe frederik

Slutet lyder:
the/zne bog som i hawfr hordh
Ihen hawer kiesjer olle giord
och wenden aff walsk® i lyskae maal
gud nade then edl® fyrs!» hans siel
nw ®r hwn wend i itaked tim®
jen anen tid sat i rijmae
aff tysk och i dansk® twnge
henne maa for staa bode gaml® oc vnge
tha M winter och try C aar
sijden guss fodels® for gongen war
ther til jet aar och moned to
tha worte the/ine bog diet saa
jech wil nw bogen ®nde
gud oss sin nadh® sendh®
gud gijw® thera all® som bogen hörde
och sa ihenther hinde giordhe
glede for vdhen all ®ndh®

Digitized by

CXXIV

II ANDSKRIFTKN P (DANSK).

(hen lid som os skal d0den bende
(ben he/ine skreff hwn sådde och saa
och (ber til seije wi allae jaa amen

III. (Bl. 153, v. — 169, r.) dverg-kungen laurin.
öfverskriflen, af samma nyare hand, är Om Tbidrik
af Bern. Dikten utgör ett utdrag utur Heinrich von
Ofterdingens (f i början af I3:de årh.) Kön i g Lau-
rin oder der kleine Rosengarten *), ocb utgafs
såsom Dansk folk-bok redan 1689**). Den sednares
text visar likväl , att den är en moderniserad bearbetning
efter den här bevarade äldre krönikan, hvaraf ungefar
hälften är utgifven, men högst slarfvigt och såsom en
Svensk dikt, under titel: Fabula Theoderici
Veronensis Svecica. E Codice vetusto Bibi.
Reg Holm. nunc primum edila. Praes. E. G. Gei-
jer, Ups. 1833 , 4:to. Partic. I, resp. A. Hammarsköld;
Partic. II, resp. /. N. Pagander.

tber man maa tidhen mj for driwe
om noger vndher i fordom skiedd»
j hwilken man thj lyster atb wedhe

*) Se härom Gråsse, Die grossen Sagenkreise des Mit-
telalters, Dresd. u. Leipz. 1842, ss. 58, 59; samt Nyerup,
Symbolae ad Literaturara Teutonicam Antiqviorem,
Havniae 1787, ss. XVI— XVIII, och 1—82. — Jfr. Von
der Bagen och Busching , Li terarischer Grundriss zur
Geschichte der Deutschen Poesie, ss. 64 — 71, men
isynnerhet ss. 69, 70.

**) Nyerup har aftryckt denna, hel och hållen, efter en upplaga
af år 1701, uti Almindelig Morska bsl aesn i ng i Dan-
mark og Norge igjennem Aar hundreder, Kjöb. 1816,
ss. 66—84.

Början lyder:

th lidhj spel acther jech ath skriwe

Digitized by Google

HANDSERIFTEN P (DANSK).

CXXY

for wor herrae hans fodjels aar
fald mange vndher i werdhen war
storae mendh och myghj sterke
bodhe blant lege men och saa klerkae
kiemper som myghj vndher mon driwe
hwilked jech kan cij herae alt skriwe
dog wil jech skriwe jcl lidhj spil
ee hwem som lyster alh lyde til
*i Iwmbardij ther ständer jefh hws
hwilked man kaller berneclws
nedhen thj hws jech sawdhe fra
jen stad som kalles wirona
thj hws otte jen ko/ini/ig rig
sterke dijderik aff baerne han kal led seg

Afventyrel slufar:
hwad the siden mwn sia oppa
ther wil jech jnthj seije fra
pa the/ine tid lade thj saa werse
gud vnde os saa ath lewe herae
thj wi matte hemerigij faa allae samen
ther til seije wi allae amen
IV. (Bl. 169, v. — 196, r.) partknopex de blois;
här benämnd, med samma nyare hand, Om J om fru
Constancianobis. Dikten är ett omvändt motstycke
till Sagan om A mor och Psyche, och återfinnes i
dess äldsta bekanta form i en bearbetning af den Anglo-
Normandiska trouvéren Denis Piramus (i början på 13:de
århundradet) *).

*) Här börjar den Danska folk-boken.
**) Se Partonopeus de Blois, pub), po ur la prem. fois
d'aprés le M:s. de la bibi. de 1'Årsenal, avec trois
fac-similes, par G. A. Crapeletj Paris 1834, 2 voll, 8:vo.

Digitized by Google

CXXVI

UANDSKBIFTEN F (DAH8E).

Äfven denna roman Sr, uti en nyare bearbetning,
tryckt såsom Dansk folk-bok, åren 1560 och 1572 *>
Texten begynner hfir:

eth ewentyr wil jech seije fra
ee hwo som ther wil lydhe aa
aff jen mectige ko/mi/ig rig
man inner icki nw mange sligb
wed jen stad hiede constancia
ther laa thj slot han bodbe appa
tolff konger jech wil aff skriwe
the matte hannum allae skatten giwe
och skull» hannum til tieniste waerae
thj wil jech seije for sa/znen haerae
tha haffde gud thj IVwj saa
hans dro/ini/ig ku/ine jngen s0/zner faa
dog haffde han mange d0tter och weno
som war fower och myghj skione
then yngeste datter om i wil wede
constancianobis mwn hwn hiedhe

Poemet slutar:
sidhen bleff then edlae mand
ko/ini/*gh och herras ower thj land
the ende thierw liiff och finge roo
och mon mj gud i bemerigh boo

— Jemför af ven Gr (Ute, I. c. ss. 380 — 82, Nyerupj Mor-
skabslaesn i ng, ss. 145 — 8, samt Massmannj Partono-
peus und Melior, In m i 1 1 e I n i eder I ä n d i sc h e n und
mittelhochdeutschon Bruchstiicken &c. Berlin,
1847, 8:vo.

**) Se Nyerupj I. c. s. 145, samt Nyerup och Rahtiek, Bidrag
tifl den danske Oigtekunsts Hislorie, D. I , K. 10b.
1800, 8:vo, ss. 271—6.

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN F (DANS»),

CXXVII

then/ie bogb worte dikt i rijm

aar effter gusj födsels lim

thj wil jcch seije obenbarae

twsind oc i i i i bwndret aar

firad sindtr tywe pa ihj fierdo amen

V. (Bl. 196, v. — 218, v.) Den hyska Drottningens
räddning j här utan öfverskrift. Denna berättelse Om en
Konung i Polen och en Konung i Böhmen är troligen af
Österländskt *) ursprung. Den begynner:

^ naffn fadher och s0n och then heligh and
vil jech nw tage meeg til hand
jet rim for eder ath seije
hwo ther til wil horae och tije
och maa seg jnghen fra maegh wende
forröe «n bogen ser leest til aendhe

polen war jen ko/ini/zgh righ
hans dro/iniagb war roygh) dijgdelig

*)Se Historia decem Vezirorum et fil i i Regis Azad
Bacht, insertis vndecim aliis n a rra t io n i bus. In
vsum tironum ad codicem manu scripfum Cshi-
rensem edtdit Guslavus Knös , Gottingae 1807, 8:vo.
(öfversatt uti: A. Fala Dadbini Regis et Veziri eius
ex A ra bi co in Latin um conversa. Praes. Gustavo
Knös. Upsalix 1817, 4:to. — B» Les onze Jouroées,
Contes Arabes, TraducLion posthume de Galland,

Revue et Corrigée par C Paris An Vt (1797,98),

8:?o* ss. 94—115; — C. Historien om de ti Vezirer
og hvorledis det gik dem med Kong Azåd Bachts
Sön. Oversat af Arabisk ved R Rask. Köbenhavn
1829, 8:vo, ss. 59 — 71: "Fortallingen om Kong Dådbin
og hans Vetir , og hvorledis det gik dem".

9b flfven P. O. Bäckström, Svenska Folkböcker,
Bd. I, Stockholm 1845, 8:vo, ss. 264—274: "Hildegardis
s och Talandus".

Digitized by

Goo

CXXVIII HANDSKRIFTEN F (DANSE).

mj tvvcth och a?ra? i alla? sin//»

hwn war tfoen edlae b0wske qwina?
Slutet lyder:

nw hawer jech edher sawdb fra

hwra? the lode thierw lefTnedb gaa

thenwe bog worte dickt oc giord for snijme

oor effter gusj f0delsa? tijmae

twsind firas hwndret och Gra? sindw lywe

pa thj tridia? jech wil eij lywe

tha worte hwn fyrst skrewj och giordb

som i alla3 hawer seet och h0rdh

hwo hans naffn wil wede

jep jensen mon han h i ed ha?

then som bogen satte i rijme

gud v/ida? hannum roo ewiwielig tijme

roo och glede for vdhen ende

gud han os sin nadae saendhae

och vnde os hoer ath lewe saa

thj wi maa frygd i hemmerigi faa

ewimelig ther mj gud ath wa?ra?

blant andra? hellige mend i skara?

gud vnde os then gledhe alla? sa/nmc/i

ther til seije wi alla? amen
VI. (Bl. 219, r. — 255, v.) flores och blanze-
flor, hör med nyare hand Flores Bok. En bearbet-
ning häraf utkom såsom Dansk folk-bok, för första gån-
gen i "K0penhaffn" år 1509. För öfrigt se Nyerup,
Morskabslaesning, ss. 112 — 114; samt Samlingar
utgifna af Svenska For nsk r i f t-Sä 1 1 sk a pet , Haft.
I: Flores och Blanzeflor. En kårleks-dikt från
Medeltiden. Efter Gamla Handskrifter af Gu-
staf Edv. Klemming. Stockholm 1844, 8:vo.

Enligt

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN G (PORN-KORSl). CXXIX

Enligt anteckningar på inre permarne har boken
tillhört en Sjeffrinn Mundt, samt sednare (1584) en
Henrik Mundi.

Af en gammal band finnes äfven:

Hielp gwdh som alting haffuer y woldh
[ath jeg]h my/i kiereste wend beholdh
Bandet Sr af gammalt prässadt läder, på träd, med
ett spänne.

VII.

Kongl. Bibliol hekets i Stockholm handskrift Cod. Membr.,
4:o N:o 6, här kallad G. Denna codex har 137 blad,
skrifna i hela rader, 30 på sidan, troligen vid slutet
af 14:de eller början af 15:de århundradet. Handstilen
är enkel och prydlig, men bläcket ofta mycket urblekt,
hvadan några ställen äro nära oläsliga. Några begynnelse-
bokstäfver äro målade i flera färger. Boken är bunden
i tjocka ek-skifvor.

Då denna är en bland de dyrbaraste Forn-Norska
pergaments-handskrifter af de gamla riddare-sagorna, och
som sådan ulan tvifvel bör läggas till grund för någon
framlida upplaga af dem, begagnar jag tillfället att lemna
en något utförligare beskrifning öfver dess innehåll, hvil-
ket är som följer:

I. (Blad 1, r. — 3, r.) amicus o$ amilius saga.
Början saknas, och första sidan är oläslig, utom kanhända
genom kemisk behandling. Ingen kapitel-indelning finnes.
Slutet lyder:

larlin bad J>a lata sofa & bad ehki vekia j>a. ena
hann gek em/» samt & hugdi jst vnundu gråta J>a dauda
& er hann kom J>ar fåån hann bada sveinana j saeng-
Sv. Fornskr. Säiisk, Sam/. II, 2—4. I

Digitized by Google

CX XX HAKDSERIPTER G (FORIh-MOMft).

inni lifandi & leku ser juzr & vart eio raudr {>radr vm
beggia J)e// ra hals. Jar/m (ok J>a j fadm ser & bar J>a
in/i fiW modwr |>e/rra & marki. verum vaer gl6d j>i« ath
syner miner lifua bader |>eir er ek drap epter bodi ein-
gils guds & mj |>e/rra blodi er amicm felagi min»
hreinsadr. En/* fr« J>essu/n timum hetu |>au ath halda
hremlifi allt t/7 dauda dags & varo jafnan j mikilli
godfysi j guds ])ionosto medan J>au lifdu. En j J>an«
tima liliop vhrein andi' j buk husfru Amici & kualdi
han* miok illa. & j J>e//w a?[r]slu/n fell hon firi berg &
lauk swo hormuligha he/i/iar lifs daugu/n. Epter |>af for
Amicus til berichanum fostarjardar sin/iar mj herr & sal
suo leingi vm ath hann gatl vnmth J>a er |wr varo f/W
& gafujt J)e/r vpp j ha//s vald. en/i ha/1/1 gaf öllu/w |>e/m
gr/d mj dreingskap & fiW let {>e/ro sina misgiord & J>at
sem J)e/V héfdu imotl ho/mm giorf. & |>ionadi gudi iaf-
nan/i mj ast medan hann lifer & red J>ar fiW mj aga?tr/
hreysti & miklum fr/di & sambandi.

11 (Bl. 3, r. — 23, v.) bf.vers saga ok fru jos-
vene. Emellan bl. G och 7 felas åtminstone ett blad.
Har ännu 35 kapitel qvar.

Sagan begynner:

S^Vion het ein/i rikr Jarl aå eingla/rdi hann sat
för sem hamtun heiter. hann hafdi vndir sik lagt mj
sinu suerdi märg konungs riå*. A hans daugum var
eingin Riddari betr/ i kr/stni/ii en hann. hann var gamal
tnadr hann att i aunguan/i erfingia. &c.

Sista kapitlets sista § lyder:
Nv var miok harmadr J>e/rra daudi badi naer &
Gam'. Gu/o/* konungr vildi ektsi lata gråta |>au j jord
sem an/iath follk. helldr lett hann giora eina steinfro af

Digitized by Google

BAKDSM1PTEN 6 (fOUN-KOASIl). t XXXI

marmara. & lagdi f au f 'ir j & bortn/i ti/ kf/kiu heilags
laurentij. & voro nidr sett mj vegsemd mikilli & harini
?ioa sin/ia. Epter fa/ letl Gtilon konungr kruna sik ti/
konungs yfer munbrank & 61 1 u fai land i er fader hans
häfdi ål/Ii. & Iykr her nu s6gu Bevers & fm Josvene

III. (Bl. 23, v. — 39, r.) ivents saga artuskappa.
Emellan bl. 26, 27 samt 35, 36 saknas åtminstone ett
blad. Ett ' facsimile utaf början på denna saga, finnes
bos Lady Charlotte Guest, The Mabinogion, Vol. II,
s. 191. Sagans qvarvarande kapitel 8 ro 15.
Sagans första kapitel lyder:

*ller byriar upp sogo bins agaeta Jvent. er

var eina af Arthajkoppum.

*CS& . ; BI

J§jgMN agaeli konungr Arturus red f/W eingla/idi r *

sem morgum mbnnum er kun//ikt hann var vm sider

Veisari yter roma borg. hann [var] feirra ko//w/*ga frae-

gajstr er verith hafua fanuegh fra hafinu & vtnsaelastjr

annor en/i karlamagn&r. hann hafdi fa roskujatu niddara

er j voro krislnin/ii. fa* var einn tima sem jafnan/i ath

ba/m hafdi stefnl Ml sin/* ollum sinum vinum. & hel It

mikla hatith aå pikAas dogum er va?r kollum huita sun/iu.

& sem ko/za//grin såttt j sinu hasaeti & folkit var sem

gladajst fa fell soo mikil fungi aå konungin. ath ha/w

vard iiri buathuetna fram ath gänga vU j sitt herbergi &

sofa fara fetta vndrudujst aller me/m fa* ath aldri fyr

hafdi hann fetta giort. Drollningin var Ina ho/mm j her-

bergino en/i frW suefnha.? durum satu konungins nidda-

rar fessir. lancelolh & sigamor herra valuen I veni öc

kasi. Stto sem f eim leiddijst far ath sittia fa hluludu

feir vm huer feirra skyldi segia a?v»ntyr. & hlaut ka-

Digitized by Google

CXXX1I IUNDSIIIFTEH G (FOMI-ffOtSK).

lebrant. hann hof upp eina s6gu fa er homim var hel I dr
Ml van v /rd ingår en/* saemdar. fetta heyrdi drottningin/i
& gekAr vtt til fe/rra & bad fa segia evenlyrit sno ath
\\on heyrdi. ka lebrant svarar, fyrri vildi ek fola mikil
metnlaMi en/i nåkkut ydr fra fessu segia. en/* fo vil
ek e/g* ångra ydr & skal ek giora ydvart bod ef
per gioret sem ek segir. verit vel skiliandi & eyru
til iegiandi fa* ath heyrd ord eru fegar tynd nema
hugr hirdj fa* cr eyra.vid lekr. fe*r verda marker opt-
legha er fa/ lofa er fe*r e/rAi gaå alb skilia & hafua
ckki meira af en/* fe/r heyra medan/* hugr gleymer alb
skilia fa* likt sem vind fliugandi & nemr huergi städar,
sao fara f au ord er heyrd eru nema hugr vakr \id ath taka.
fa* ath fe*r er min/* ord vilia skilia leggi badi t/7 eyru
& hiarta. f ui alh ek vil e\gi tina f*A draum ne hegoma
ne fa* sem efan/* cr ath traa helldr fat sem ek reinda
& såå.

k *P* ^><iv bar fa/ t/7 f/W vij velru//j &c.

Slulet är:

Ok sem herra Ive/// heyrdi fetta fa maslli hann.
fru miskun/t beidar misverkar. ek hefi dyrt keypt/ heirosku
mina & vvijsku fa* gef ek mik sekian/* ydr j välld. &
ef fu vil nu taka xid mer. fa skal ek alldr* optor
misgiora sid f igg. hon svarar, giarna vil ek laka vid fer
fa* ath ek vil ekhi riufa eid min/* & vil ek nu giora
orugga sa?l/ mj okkr & samfykAi & ospillileghan/* frid
& vndarlighan/* fagnalh. fa mcelti sira Ive///. fa*" veitt
ek ath eingi fessa heims hlo/r giorer mik fegnara. Nv
hefer herra Ive/*/ feing*/ fan/» fagnath er hann heter
leingi til lyst. & maa fa* nu huer marfr traa ath alldr*
sidan/i hann var fa?dr vard hann jaf/h fegin/* Hefer hann

Digitized by Google

HANDSKRIFTEN 6 (fORW-NORSm). GXXX1U

nu godri lykl komii sitt slarf |>/<i ath hann elskar nu
fru [sina] & hon hann. & gleymer hann nu aullu//i vol-
kum & vandra?du//i af |>e///i mikla fagnadi. er ha/i// hafdi
af vn/ioslo sin/11 Ok lykr her sägn herra Ivenl. er hakon
konungr gamli led snua or franjeisu j norenu.

IV. (Bl. 39, r. — 56, r.) parcevals saga. Emellan
bi 45 och 46 saknas elt eller flera blad; 17 kapilel
äro ännu qvar.

Sagans början Sr:
*Her byriar vpp sägo hins herra P a r c e u a I s ,fi, r 1P >
Riddara er en/t var ein Artus köppum

* *bl. 39,

C^2>va byriar J>essa sign alh karl bio & alli ser f *
kerlingu. |>au a!(u son alh einberni er hel Parceual.
|>essi karl var bondi alh nafnbot en/* widdare alh
tign/i. hann hafdi verit allra kappa mestr hann hafdi
lekit konungs dollar alh herfangi & sellij sidan/i j J>a
bygd J>ui ath ha//// |>ordi eAW millum an/iana manna alh
vera. Ein/i dag &c.

Slutet lyder:

Nu ska/t J>u ve/n her mj mer {>essa luo daga &
sua giordi ha/i/i & nam aå J>essu//i lueirnr däguwt eina
goda baen/i & lifdi sidan// se//i godr kr/slin mao>. Hann
reid nu brot & let Ii eigi fyr en/i hann kom t/7 fögru
borgar & vard blankinflur vn/*åsta hans honum hardla
fegin/j & al ler adrer J>eir se//i par varo firi. fekk Par-
ceual J>a blankiflur & giordi) aagaetr hofdingi yfer ållu
riAi he/war. sao ageetr & sigar sael ath aldri atti hann
suo vopna skipti sid Riddara ath eldsi sigradi) hann. &
m»tti hann ollu//i hinum snårpujstum widdarum er va/o
vm hans daga// & lykr her nu sägu Parceual Riddana

Digitized by Google

CXXXIV BAKDStRIFTKH C (fORR-RORSR).

V. (Bl. 56, v. — 61, r.; 61, v. fir tom, utom nå-
gra nyare ritnings-försök), valvers pÄTTR. Indeldt i 5 kapitel.
Sagan börjar:

>v liefr her vpp idro sin/ii & seger af si or vi r-
kium herra välver. & hans ferdum. Sem hann reid af
kasta/z pe///i er hann hafdi' j verit, geck folk/f ath milli
daguerdar mals & nons & bado hann huergi fara. pa kom
hann ath eik einsii mikilli såå hann par lig^ia ein/i
tiddara hclldr lagt & miok saran & erna mey balfdauda
& miok syrgiandi. &c. &c.

Blad 61 , r. slutar, helt tvärt:
Litlo sidar stod herra välver vpp & geck tiY
saetis sms. en/t allt follk er j var stadnu/n var honum Ml
pionosto & kollodo hann herra sin & lavard. pa varde
full 211 hallin af folk!, hann såå ein/i vnga/i & ha?uer-
sklighan man», hann kal I ad i hann Ml sin & malt i leyni-
legha til hans. Af pwi ath ek hefer valit pik einn af
ollam er her ero jnm U7 trwnadar manj pa bid ek pik
ath pu rider mj rnino eyrindi Ml mins herra Artus konungs
VI. (Bl. 62, r. — 69, v.) mikmans saga. Slutet,
efter bl. 69, fattas. Har 11 kapitel qvar.
Begynner:

Her byniar srigo Mirmans Middara.

Ö$3?/it elda doo/ws daugum cleme/itis papa er j/i
fiarrfi(?) Roma biskop/v var pa nero konungv red *) var
agaetr konungv j frackla/tdi sa er hldduer hefer heiter.
hann var j heidnum sid ein/i jn spakajti hofdingi. hann
var kuongadr & atti eina jarlsdotlar er het helena &c.

*) Hela början är ytterst svårläst, och isynnerhet dessa första
rader.

Digitized by Google

HANDSIRIfTlW 6 (rOtN-NOMM). CXXXV

Sista sidan (äfven mycket svårläst) slutar:
- - - spioti j skiold Mirmans & igegnum skiolld
hans & bryniuna. & vndra-

VII. (Bl. 70 r. — 85, v.) flövknis saga fbakka
konungs. Minst ett blad är borta emellan bl. 77 och 78.
Sagan har nu 21 kapitel.

Början dr hår tillsvidare olöslig. Slutet lyder:
- - - en/i vm sider värd hann el Ii daudr & fek* sott
til bana & grafin j k/rkiu gads modur marie f>ann\ er hann
letf giora-gudi gudi li/.dyrdar en/i sier [il salu hialpar.
]>eim er mj fedr & helga/n anda lifcr & riker vm allar ålder

VIII. (Bl. 86, r. — 106, v.) eus saga. Luckor On-
nas emellan bl. 93 & 94 samt bl. 104 och 105, äfven-
som ett blad fattas innehållande sagans slut; 32 kapitel
Sro nu qvar.

Början är:

Saga hins aga?la' Klis Riddarn

Jrit haysker tnenn fredliga s6go deyrligs dreing-
skaps & hraustligs förskapar & lofsaela alt giord hins(?)
v/rduligs hertuga sa er stiorn/i & riki välld & skipan/i
6c forsia hafd* iiri la/idi hins helga egidij & sigr j sudr
aet af riki fräcka konungs. &c.
Blad 106, v. slutar:

Herra Elis ok fru nosamunda eiga morg born. |>ria
sonv ok mar gar doetr. het einn son hans Jvliens. en/i
Iveir erv eigi nefndir. värd Juliens. likastr fedr s\num.
styrer Elis RiAi iil el Ii & fru nosamundce. ser Av . . . .

IX. (Bl. 107, r. — 119, v.) konrads saga kei-
sarasonar. Ar indelad i 21 kapitel.

Begynner :

Digitized by Google

CXXXV1 HAimstmmii g (foäw-home).

Hor byriar vpp sÅgo hin kurteisa konrads
keisara sonar, capitulum primum

PAT er uphaf J>essarar frasagnar at einn gifugr
keisari red saxla/tdi sa er rikardr het. hann
at/i at styra miklo riki (iri nordan fiall. vitr var hann
& vinsael & vel al ser vm alla h\uti frodr var hann &
fiorsial. sigarseel j orrom enn sniallr j mall. hann var
kångadr & er ha//s drottning ekki nefnd. &c.
Sagan slutar:

|)af er & alsagt ath kon roa* hefer j babilon sotta
steina J>a er fyr var fra sagt en/i leggi filssms lel hann
grafa & gul Ii' bua & se! tia sidan vpp sent brända hia
hallar durum. enn oll ännar hmo agaetojsto bein let hann bua
til aagetj bordbunadar. Riki konrads konungs & maithilda
drottningar stod mik (jic) mikilli prydi & v/rding alla
|>e/rra lifs daga. & luko vaer far J>essi siigo. En/t gud
gefi åå heyrondu/n goda daga nu & jafnan. AMEN

X. (Bl. 119, V. — 126, V.) JÖNS SAGA SVIPDAGS-
SONAR (j>JALAR-JÖNS) OK EIREKS ENS F0RVITNA. Slutet fattas.

Den här befintliga dplen utgör 14 kapitel.
Börjar :

Her byriar sögo Jons suipdags sonar &
Eireks foruitna

i^V^jlhialmr hefcr konungv heitit er red firi val-
landi. hann yar rikr konungr & ageetr vittr & god-
giarn/i hann hafdf at seto j rudo borg j valla/tdi. |>ai
ath rudo bor^ hefcr verit hofw* borg j J>ai la/tdi. hann
atti Elinbirgo dotter hloduis ko/ia/igs af fracklo/*di. |>au
attu einn son er Eirekr het. &c.

13:de kap:s öfverskrifl: Jon/i verdr lauss af stoc-
kinum. Utaf 14:de kapitlet finnas endast ett par rader qvar.

Digitized by Google

HANDSKRIFT!* 6 (FORlt-llORSK). CXXXVU

XI. (Bl. 127, r. — 128, r.) möttuls saga. Endast
slulcl utaf sagan finnes qvar.

Fragmentet begynner:
ådrar hird konar na*r & ha ni huar se/« j>a?r koma & j
dagh hafa J>a?r ser mykillar fraegdar a fl ath. en/» ]>at måa
\>cim ollam vera mest huggan ath eingi maå an/iaR/i åå
ma?la. &c.

Slutet lyder:

Nu ra?di emgi Anaat til |>eirra en/i gott. |>a/at
be(r samer alh leyna en/* vpp atb seg/a j>o ath hann
vin' sannar saker. l\nn huer sem j skickiuna kemr |>a
syner ho/i huilik huer er su er he/i/u klaedij. & megum
vaer |>ai godar konar lofua ath verdleiku/w. |>azat J>aer
ero verdar fraegdar & fagnadar. Nu endij ber mittuls
saga. enn |>er lifuit heiler niarga goda daga. Amen

XII. På en del af blad 128 r. förekommer, af en
samtidig hand, en ännu icke anmärkt Kärleks-Visa; tro-
ligen endast början. Den är skrifven som prosa, och ly-
der sålunda:

(K)k vil blanda bodinar sund
biortri at skeinkia matra hrand
ytor blydi vm eina stund
medan ek segi seima lund

& silki grand,
bar fana art af elsku fund
angri spenl et va?na sprand

(V)bx |>ar vpp af vsenslri art
veralldar skieeraz biomil biart.

Digitized by Google

CX XX VI 11 * 1ARDMRIFTM • (rOftH-NOMK).

tu var jungfra skopa/ j skärt
(ec Ii u/i herrans fr$'gdar pari

& (liodi/ mar l
£>essu naest löAo heidrzn(?) hart
hcimrin leil J>e*m einkis sparl.

III

(p)essa vacnslu vella gna
veneris a mor sicr vpyy a
skiolli^a giorer a( skilia j)a.
hennar lika huergi ma

j hei/ne fa.
lifa/zdi skin sao list in sia
leiplrar verulldin vt j fra

XIII. (Bl. 128, v. — 137, v.) gurus saga kewa-
rasokar. Ett eller annat blad fattas emellan bl. 132 och
133. Qvar äro 12 kapitel.
Börjar:

PAR byriu/n voer vpp |>ejsa fra s6gn se//i sagdi
v/rduligr herra Jon biVAap haldorsso/i agaetrar
amin/tingar, en/i hann fåån ha/ia skrifada mj lalino j
franj j J>a/w form er j>eir kalla rit ti mos en/i vaer köllom
hendingum & byriar suo// Alh tibarciar saxla/»dj keisari
slyrdi sitt RiAi mj myklum heidr* & söma &c.

Se vidare, om Biskop Jon Halthorss^n 1339),
C.C.J. Lange, De norske Klostrcs Historie, s. 238.

Utaf sista bladet, hvilket skulle innehålla slutet, är
endast en söndrig rimsa qvar.

För öfrigt se ofvan, ss. xxi, xxu, lxviii, lxix.

Digitized by Google

HANDftKMFTIN ■ (POHlt-ftORSl).

CXXX1X

VIII.

Kongl. Bibliothekets i Stockholm handskrift Cod. Chart.,
fol. N:o 40, här kallad H. Den har 885 half-sidor; är
skrifven 1090 af Jon Figfusson, till en del åtminstone,
som det synes, efter membraner, och innehåller följande
prosa-romaner.

I. ivents saga Artuskappa, indelad i 12 ka-

pitel, 76 sidor.

II. Erreks saga Artuskappa, indelad i 13 kapitel ,

77 sid. Ett facsimile af början på denna saga
finnes hos Lady Guest, The Mabinogion,
Vol. II, s. 193.

III. Bievus saga, indelad i 16 kapitel, 101 sidor.

IV. Fertrams saga ok Platos, indelad i 52 ka-

pitel, 139 sidor.

V. KonraSs saga keisa rasonar, indelad i 22 ka-

pitel, 107 sid.

VI. Partal opa saga, indelad i 11 kapitel , 75 sidor.

VII. Victors saga ok Blaus, indelad i 32 kapitel,

107 sid.

VIII. Elis saga, indelad i 47 kapitel, 203 sid.

Ivents saga begynner som följer:

Hier upphefst IwenlJ Saga.
I. Ca pi tu le. „

i^inn Agiaete Artus kongur rieed fyrir Englande
hann vard sidann keysarj yfvir Röma Borg, allara könga
faegastur ok vinseelastur i Nordur hålfvu heimsins annar
enn kalla Magnus.

Digitized by Google

CXI* IA9DSKRIFTK1I B (fOM-JJOMk).

Medur hpnum voru hinir rpskustu Riddarar. [>at var
eirn Tima a( hann giorde sem jafnnann eina dyrdliga
veilslu at Pickis dpgumm, er vier k9llumm Huila Sunnu,
ok sva sem kongurinn sat i sinu liåsaBti sem gladastur
på fiell & hann sva mikill J>ungi a( hann vard {>egar
brott at gänga ok i silt herbergi at sofna, Drottning sat
hiå hpnumm enn fyrir svefnhtiss dyrumm salu J>essir
köngs Riddarar, Herra Valvin , Lancelol , Sigamorus, Jvent ,
Kpe, Kalebrand. J>eir lutudu huor j>eirra seigia skylldi
aefuinljr ok hlaut Kalabrand. Drottning heyrdi j>elta ok
gieck ut til J>eirra, enn Kalabrand byriadi sva sina sogu.
Sva bar til fyrir Sex vetrumm &c.
Den slutar sålunda:

Nu stigu |>au å hesta sina ok ridu til Borgar, ok
er frunn heyrdi at så Riddari kom sem leon fylgdi, vard
hon harla feiginn. Enn er Jvent finnur fruna lagdist hann
fyrir faetur henni enn Moerinn reisti hann upp ok falla
j>au i fadma ok hefvur nu Jvent feing[it] sina list ok
fagnad ok untust j>au vel J>adann af allt til dauda dags
ok Jyktar hier sogu af Jvent.

Endir Sog aff Ivenl

Se Li te ratur-Öf versigt ss. lxviii, lxix.

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR.

Digitized by

Google

ERINRAS,

HK kr ivan bör läsas (och liadc bort (rycka*) med
strängt iakttagande af följande stallen uti dessa An-
märkningar, emedan de dels fullstimdig-göra dels för-
bättra den ofta felaktiga texten i handskriften A.

j, i» o. s. v. betyder rader bortglömda i A.

* „ „ förbättrade i A.

RAD

•AD

RAD

"61

•603

•810—11

• 950 •

»118

•611

8291—1

9511-1

*15l)

»618

*837

9651—1

»200

•624—5

•838

9971—1

*206

•650

8391-1

10011—1

"257

•691

8431—1

•1013

*283

•702

•845

•1018

*323

•704

*846—7

10451—1

»332

•719

•877

•1054

•339

7251-1

8771—1

•1060

»342

•729

8831—1

•1065

»347

•735

•884

•1076

*351

7371— *

8871—1

11071 — i

"354

747+— 1

•900

•1215

•462

7691— 1

9031—1

•1233

•466

7891 — 1

9071—1

12631—1

4691— i

*795

•914

12651—1

•470

8011—1

•930—1

•1287—9

•483

8051—1

9351—1

•1299

Digitized by Google

EMMAN.

ex un

RAD

»1312

•1826

»1317

»1932

»1328

19524 — 4

13334— i

•1977—8

*1357

•1981

"1358

19824—4

147U— 4

•1994

14274—4

19964—4

*1469

•2028

14814—4

•2038

14911—4

•2081

15034—4

20904— 4

•1521

21084 — i

15454—4

21124—4

15574—4

21204—4

15614 — 4

21244—4

"1579

21284—4

15954—4

21384 — 4

•1619

21424— i

16614—4

21464 — 4

16714— ;

21504—4

•16914 — 4

21544 — i

•1695—6

•2166

•171)6

21724—4

•1734

21824 — 4

»1747

21,844—4

17604 — 1

21884—4

•1762

21984- 4

17661—4

•2211

17684—4

2238} — 4

•1770

22484—4

•1790

22724—4

18104 - 4

•2280

•1823

22804—4

18244—4

•2284

■ AD

RAD

23064—4

26264—4

23144—4

26284—4

•2336

26424—4

23621—4

26444—4

23744 — 4

•2654

23764—4

•2704

23824-tV

27044—4

•2387

•2723

24044—4

27244-4

•2408

27364 — 4 '

2410J—4

27484— 4 .

24144—4

•2759

24204 —4

27804—4

24304—4

27904—4

24444 — 4

27964—4

24484— i

28124—4

•2452

28204 —4

24584 — 4

28264—4

•2464

28324—4

24664 — 4

28384—4

24704—4

28444 —4

•2489

28504—4

24964 — 4

28764—4

24984 — 4

28824—4

25004—4

28904—4

•2511

•2921

•2513

29424 —4

25624—4

29444 — 4

25784 — 4

29544 — 4

25864 -4

29584—4

25904—4

•2972

•2595

29964—4

26004—4

30544 -4

26064—4

30784—4

2610J— 4

•3154

Digitized by Google

CXLIV

KRIHRAR.

RAD

Q f C fl 1

OQCQt 1

oyoot — t

J.C001 1

40o-c+— £

» i no i

OloUf

jlKl.lt 1

4044fr i

Q |U |X 1

O lö I y — y

400+1 — ra

IQ 1 fil I

4y40t — A

O 1 Q Cl 1

olOJ| y

oy y 4i — t

4000 0

4y 04| — i

41 Uo+— y

400< y

4yoo

*\0i 191 i

J.K/7J.L 1
40 /4f y

J.OQAI 1

4yöOt — y

•tUOTf — y

40/0

0' HJ4y — t

*?.994

*tU40+ y

457()+ i

OUlUf y

O-cOUy y

*tUUOy— — y

40o/ — o

oui y

19491 I

*ruy 1

4oy4r — k

* t\H9^
OU^tJ

40 uu t — y

K( lOfil r
JvO 1 r|— y

ti UUy — y

40L4i i

^nK4i i

41191 1

^1 1 -ty y

JH1 Al 1_

Ol »yof y

41901 i

■trl-CVy — — y

40<J+i y

O iOU

OOl-cy— — y

4 f .191 1

lt:A«»L 1

*o4<? i — T

c i *7f 1 1 1

0 1 /Ut — T

»OOfiQ

oooy

A4 Cl i 1_ 1

4iyi+ — i

/lA^Ol 1

4o/2+ — t

51 74+ — t

OJ.IRL 1
o*r IOy — y

/IT i i ti 1

eoQQI 1

DZÖOf y

OJ/IJJ 1

4^/4

«>7| ,1 1 1

4714+ — i

0^44i +

♦ OifliM

o40o

4^8*+ fr

A'70_i 1 1
4/24+ i

0 J04f — t

49Q41 i

4/20

C0A91 1

49 Q Al i

4/^34

KOQOl i

OiJ / Oy — y

AQQfil - i
*TOO« t\ — — y

4/OU

0<yU| i

OUvJUy y

A7*\4l 1
4/04y — i

* non9i »

*4lfi1

*4779

DOVtt

0*7 lOl 1

O/ IZT T

AQAAl 1
4«30Ö+ y

47öOt — t

OoO^+ — T

*0707

AOAQi 1
4oOo+ y

*OAQt 1

4808+ — t

• Oaol>r — t

0*7K Al 1

IM o Tre

4o7o

4830t — t

o4y/

37681 — l

43764— i

4844+ — 1

5596+ -i

3782+— i

*4429

48721 — +

5658 T — i

3838+— i

44321— i

4896+— 1

5690 T — 1

*388i

44724— i

4908+— +

57064— i

*389l

4486+— i

*4921

?*635,73;793

4490+— t

49241 — i

?*220i

Anmårk-

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR.

Vid kritiska undersökningar böra härjemle de ss.
185 — 388 (ryckta Olika Läsarterna begagnas.

Titeln: — / stället fpr Herra iwan står A f f
herra iwan och herra gafwian.

Rad. 24 — 40. Här och öfverallt der texten är tryckt
inom klämmer med kors är något bortrifvet i A.,

hvarföre B. vid dessa ställen blifvit begagnad till ersättning.
Rad. 33, 4. E. Eth effuentyr ther iech vill af sighe.

thj aer mj thj iech wil ey thie.
F. jen saude megh thj iech wil seye
och t0ck megh thj jech wil ey tye
R. 35, 6. F. Om jen rider then edeliste mandh

j hans dawe ma/* ey t0ligh jen fandh
R. 38. E. daglige vppa karildoll hans eget hus.

F. dauligh poo karildo[l]s hus
R. 41, 2. E. Ha/i hauer nw j sin tym®.

höidet eth hoff forsnymen.
F. j/inen sine dawe och lime
han hiolth jet hoff for snime
R. 46. D. E. F. tornei oc diusth tha the kome til samarc
R. 51—6. D. fattas.

R. 51. F. och snackede m0geth huadh sligth haflwer woldhj

Sv. Forntkr. Sällsk. Sami 11, 2—4. K

Digitized by Google

IXLV1 ANMARENIHGAII. RAD» 53 82.

R. 53— C. Stället nr något dunkelt. R. 53 synes vara
fortsättning af r. 52, och meningen sluta med wald.
En ny mening begynner då med then — iher the. Vid
slutet af r. 55 synes t ha? ra ((leras) vara bortfallet.

E. Aff alske/zs kerlighj ther fruger hafde vold.
han moa vel vaere i hia?rtet bold.
ther the ville haue til tienera? nera?.
Oc haue them i theriss hiarla? ka?ra?.
K. a (T them som fruer hafTwer ath wolde
och mowe were j hierthj bolde
oc thiere thiener wil jech were
oc haffwe them j hierthj kiere
nera? uti E. är troligtvis när sig, hos sig. F. gif-
ver ingen mening i första distichon, och en annan mening
i det andra.

R. 57. F. tha wil jech nw först aff arlus skriwe
R. 61. A. läs kon////gin

R. 64. E. allt igen F. all qwer för ther ater
R. 67, 8. I). Jattas.

R. 69, 70. 1). the riddare meda/i thera? eta/idhe stande
huat a?wentyr them mu/ide koma? til hände
Meningen är troligen: — Under tiden stå riddarne
ute (ji salen) beredda på hvad som kunde ske. F. har:
the ridder kw/ine thj ey wndher stande
huadh ewentyr them k\v//ne kom/ne til hände
R. 78. E. burde F. ho(T op for hoff
R. 79 — 82. Riddaren var förpligtad att siga hela san-
ningen, när han omtalte sina äfventyr. Derigenom måste
han ibland erkänna sig hafva blifvit öfvervunnen, såsom
fallet var med Kalegrevans.

R. 82. F. ha/i selwer lastede t*ligh skam

Digitized by Google

AKMARKM5GAR. RAD. 88 158J. CXLV1I

K. 88. D. han t ha f. tha — trol. den rätta läsarten.
R. 95. F. my/i frue t0cker icke sa
R. 97, 8. D. fattas.

R. 98. E. thcr vy mötte Madeligere lids vppa.

R. 101. D. offseine E. vsene F. twkth och erc

R. 1021. F. kalgrewan* suaréde t ha

R. 103. Hac svarar Herr Kalegrevans. — E. har:
Gode her K »yre j loier ey soa

R. 109. D. huilkelh spoth thu baffuer ther all giorth

R. 117, 18. Drottningen anmärker: — Jag har icke sagt
för mycket. Det är bättre att tala rätt fram, än att
dölja sanningen. Läsarten i B. borde upptagas i texten:
baetre [a?r] mcelt «n ower takt

R. 119—22. E. fattas. F. til driwe for at drifoa

R. 123. D. Herre Kallegreua/is melte thj seger- jek tegh

R. 129, 30. D. fattas

R. 132. F. och os alle wilth thu holde til hadh

R. 141, 2. F. droni/igen melle ther som hwn stor
akte nw aldrigh hure thj goor

R. 146. F. hans ordh er jnktbj rette

R. 150. De andra 5 hds. instämma i läsarten off tungt
a t b ae r 83, h vilken utan tvifvel är den rätta, samt åter-
ställer rimmet. (£ och F hafva som vanligt v för off.)
Raden borde således varit tryckt:

thz ware mik off tu/igl at ba?r«

R. 154. F. merker myn ordh huath the betyde

R. 155, 6. D. fattas.

R. 15S\ — }. F. jech wedh ath thj mwnde lenge were
ath t0ligh ridder war kom/nen here
som sa foor ath nymere at lede
huadb j bedes thj wil iech elher wede
Dessa wder borde stå r. 235—8.

Digitized by Google

CXLYU1 ANMÄMMRGAft. RAD* 160—190.

R. 160. E. iech for oc vilde aeue/itir fongha?.

K. 165, 6. F. then/ie wey war wildh ath ride

mörk och (rangh megh mwnde lith lidc

II. 169, 70. F. fuldh store grawe ther om gonge

sa alh jngen malte ther jndh kom/we

R. 175. E. J nath skulle i h«er aendelig bliflue.

R. 181, 2. F. Thel war erligh herbere -aih tage
(ha iech kam ridinde for ihe stade

R. 183. F. mj blide ordh han megh wnd fek

R. 185, o. följ. Enligl denna besk rifn ing, var bordet
ett slags österländsk gongong, af någon välljudande me-
tall-blandning. Den omtalas icke i Välsiska sagan, men
väl i de flesta andra, och är troligtvis etl minne ifrån
österlands-färderna. Enligt Franska texten gaf Borgherren
3:ne slag:

Pendoit .1. table je cuit.

Quil ni auoit ne fer ne fust.

Ne rien qui de coiure ne fust.

Sor cele table d'un martel.

Q'delez est a .1. postel.

Feri Ii uauasors .111. cous.,
Le Chevalier au Lion. v. 211 — lf».
R. 185—^90. D. for uttan huselh iher hek eith bordh
mj a[l]skens malom war th) giorth
ein hamar hos th) bordith la
huar medh han togh bordith sia
tha togho the riddare a huseth l&pe
oc huar uppa sin kompa/i ipe
R. 187 — 90. E. Een hammer naer th} bordit loa.

ther herraen mj ha/inu/n a bordit sloa.
tha toghe lhe riddere af husa?t l*b«.
oc hwa?r ath sin stolbroder at *bee.

Digitized by Google

ANMA1KKINGAH. RAD. 190 218. CXL1X

F. har omändrat alltsammans: — R. 185 — 90.
Tor wthen thj hus ther hende aa
alle hände \vabe/i (her were maa
then kwre blestc j sin Iwdh
ath folketh skulle alle kowme wth
(ha toge the alle j huselli ath Ube
ridder och sue/tne til an/ien obe

R. 191. E. F. hobe för hofua

R. 194. F. megh selfT wndfinge the alle best

R. 195. E. Jech soa ther ok en stolt iomfrnge. •

R. 197. D. oc äldre aff mith hierthe faer
F. och stadeligh j myt hierte stor

R. 199 , 200. D. fattas.

E. aff sin cedele for aff heenna

F. jech ka/i ey seye aff all then dygd
och aff then glede och all then frygd

R. 200. A. läs hiaerlelika

R. 205. F. aff bronth skarlogen mj sabel skindh
R. 206. D. ein dyr bratjae aff gul hith fin

E. ther brast oc enctset af gullet fyn

F. jen righ bradsje aff guldhj fin

D. och F. synas antyda den ursprungliga läs-arten:
een riik braza af gul hit fiin
R. 207. D. ma/ige dyree E. The vare sal F. alt sat
R. 210. E. ther vaar rooss oc lilie bladh.

F. alt sat mj rosen och lilie bladh
R. 213. D. j then lukth lyster mek ath ware
R. 214. D. oc tokth som jek sa af mi/i herthe kare

E. togh ther iech soa a my/i hiarte kaere.

F. thy jech sa ther myt hierlens kiere
R. 215—18. D. j åttas.

R. 217, 18. E. fattas.

Digitized by Google

CL AMSIÄÄKNISGAR. II AD. 218 256.

R. 217, 18. F. jecb sande t ha (il myt hiertens kiere
skal iech frygd j werden bcre
218+ — J. F. th$ skal effther eder wilie were
noduge iomfru this hawe j ere
sa mégeth glede haffde iech I herr
iech logh ihj for alle werdsens ere
Meningen af rad 218" ar vfil : — Lychliggör mig , o
mö/ deraf hafven j ära!
R. 221, 2. D. fattus.

R. 223, 4. D. husbonden kom oc mel I ha swa

j sculen gens! a/i (il bord) alh ga
F. ha/i b0dh os lil bordh ath goo
j here icke lenger were moo
R. 229, 30. E. fattas.

230. F. gudh lacke then rider och frue bode
R. 231, 2. D. Hnsbonde/i badh megh ther wy saalhe

ath jek skulle garae oc ekki lathe
R. 235 — 8. D. Jek wiste for longe ath thj mimde vveere
ath (holigh riddare skulle komee haere
som a?pler eewe/ilyr for ath leithe
huath i biuden thj wil jek weithe
F. fattas. De Återfinnas ofvan, r. 158+ —
Dessa rader ftro en fortsättning af Borgherrens tal.
R. 238}, +. F. iech tackede ha nom for then ere

och iette ath iech wille komme there
R. 239. E. Jech slu/jdede fast at veye/i then länge.
R. 250. I). en jek redd*> oc wilde fly.

E. thj iech raeddis oc tog at fl>r
R. 251. D. oc sa jek megh apter til bake
R. 254. F. jen leder (roldh iech aller fandh
R. 256. F. a(T staal war han bode stor och longh

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 257— 284.

CL1

R. 257. Läsarten i texten och i D., som gör tvenne
varelser utaf en och samma herde, är alldeles orrgtig,
och har uppkommit igenom felskrifning af folgde för
folder. De andra 4 handskrifterna instämma i den
rätta läsningen, hvilken således borde upplagas i texten
(efter B.), sålunda:

han war fulder som i I der knös
han var fullt ut som det värsta troll/

R. £59, 60. E. Hans leda? skabelsse ma/ige lundee.

Jech soa af hann urn j samme stu/ide.
F. halsen krogeth so/n jet hywel
aller sa iec ien leder dywel
R. 265 , 6.. D. fattas.

R. 267, 8. F. anledhj lode/i som bi0rne skindh
willebassi tender och sorte kindh

R. 271. F. läs brede R. 272. F. läs vrange

R. 273. D. han studde segh mj sin/te klubbe

R. 279, 80. D. skornee alle i reime

sa jek ther wm han ath sweime

E. Skorne i Mae sond a? r j reme.

t hem soa jech om ha/inum somme.

F. alle skorne j rem/ne

t hem saa iech om hanom suemme
Läsarten i A. är tydligen den ursprungliga. För öf-
rigt är hela beskrifningen oå Herden i de Nordiska (ex-
terne fullkomligt sjelfständig, och instämmer föga med de
utländska bearbetningarne.

R. 282. F. han torde megh tha ey lenger b ide
R. 283. E. Han sprang a en ot!,e alne stubba?.
R. 283, 4. F. fattas.

Då alla handskrifterna utom A. instämma ordagrannt
med Franska originalet:

Digitized by Google

CLII

ANMÄRKNINGAR* RAD* 284 320.

Et fu monle de sor .1. trona
Sot bien xvn(?) piez de lonc.
Le Chevalier au Lion. v. 316, 17.
samt med den forn-Norska bearbetningen: — hann bl i opp
vpp éa ein/i stofn viij alna hafan (Bl. 24, v.) —
under det att stället helt och hållet fattas i de andra
texterna, har den tryckta läsarten utan tvifvel uppkommit
igenom glömska hos afskrifvaren, pa samma sätt som ordet
ha n fallit ut hos B. Således borde texten varit återställd
och tryckt:

han sprang a een attae olnae stubba
R. 285, 6. F. ha/i talede til megh reth jngen orde

maegh vndrede hwi ha/i thj giorde
K. 292 F. ath iech icki reddes for hans vrede
R. 293, 4. D. fattas.

R. 295, 6. F. om sider dierwedes iech fra/it ath gaa

ath see hworth thj wille tha
R. 300. £. slagen F. redeligh i st. f. flatlika
R. 302. E. faeygre skabelsse F. feyre skickelse
R. 304. F. my/i faerindh hawer iech thik nw tiedh
R. 306. E. myn san thj vill jec af tek hora

F. mo iech thj hie/nmeligh a(T thik sp0re
R. 310. D. ath thu kanth them g0me mj aere

E. at thu matae g0me them hserae.

F. ath thu kanth them saa giome here
R. 311, 12. F. ville dyur aa ode märke

saa mange grimme och saa sterke
R. 317 — 18. F. sey thj megh a thine tro
alt hure thj kan were saa
Dessa rader äro Kalegrevans' fråga till Herden.
R. 320. F. jngen thiere t0rff fro megh l0be

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. BAD. 322— 352.

C Lill

R. 322. E. side/i mo iecb thj allith wolde.
R. 323. Felskrifningen eet i texten borde förbättras,
efler de andra hds., till thj. D. har

Jek Jaker i horn oc kaster nider
R. 326. F. och lyder siden myne rade
R. 330. F. huadb wilt thu bwi kamst (bu here
R. 332. Det felskrifna maskulina lb0m i texten borde
otbytas mot det neutrala thy i B och C, motsvarande de
sednare handskrifternas thj.

R. 335. F. iecb bedher gode hierte tbik
R. 339. E. Jech kan for ether eth ceue/itir sigh».
Felskrifningen mit i texten borde utbytas mot de
andra handskrifternas eth, (en i D),

339, 40. F. han suarede megh iech wil ey thye
herre iech wil ether nymere seye.
R. 342. Denna rad borde flyttas ifrån texten till läs-
arterna, då den fir till öfverlopps och ej finnes i alla de
andra hds. Den Sr endast en felaktig upprepning af
rad. 360.

R. 343. D. som iak vil idher ath segya j fra
F. thj saeyer iech ether aa myne tro
R. 347. D. han holdher titb som iak idher teer

E. Han faller thyt j lenger meer.

F. han f0lliger ether thidb som iech ether tier
ther han i texten borde utbytas för läsarten och i

B. och C. Meningen är — den leder dit ock visar hen-
ne för eder.

R. 351. Skrif-felet ther borde förbättras till the (de),
icke thera (deras). B. D. E. F. hafva the, C. bar
there (der).

R. 352. E. Om kring the kelde ser skapt soa.
F. om tben kielde er skickede sa

Digitized by Google

CL1V

ahmKrkkimiah. aad. 353—464»

R. 353. D. ath naa

R. 354. D. mere E. merae F. sa dan i ,rf. /. een
Textens een borde utbylts för me re, de 4 andra
handskrifternas läsart.

R. 356. F. hos kielden henger ien molliugh aff guldli
R. 358, 9. F. the lenkier er longe iech seyer saa

ath the kan wel til an/ien naa
R. 362 , 3. E. Tag vatn aff then br0n t\v seer.

tek teess vell siden eaffuentir mer.
F. tagh wandh aff then springindis bryntlh
ether worder wel siden ewentyr kiendh
R# 371. D. oc grymeligb ellingh th) moghen i thro

E. en rageligh eldh ther mugee i see.

F. sa iamerligh mj stor wee

R. 372 , 3. E. Kommer ther och megel tordwn.

For wteen all nathe [och] skwn.
F. kommer ther m*gel wode

for wthen alle skonsel oc node
R. 375. D. ath tegh wardher inthe wette giorth
R. 376. E. aan F. andh for an
R. 380 ♦ 1. E. fattas.

381. F. iech matte then wey til kielden ride
R. 383. E. läs vort för ovrt

R. 455. F. man matte hanom h*re sa longh ien lied
455i — }. F. han 0pte fast mj mygel kiere

Och sporde hwi iech war kommen here
thw hawer megh giordh ie/i hoff v ret
thj skalt thu gialde nw all slet
R. 458. F. nw skalt thu gialde (hit howmodh,
R. 462. A. läs bita — D. thj bÅthe
R. 464. D. oc wil jek ey fore tegh giffuae

E. Och rneg foras ether engelu/ide gifTiie.

Digitized by Google

AtUÉARKWlXCAR. RAD. 464— 5S1.

€tV

R. 464. F. ath thw skal thik fonge* giwe
R. 466. för giodho inåste läsas 3 i ordben icke giordho
R. 469| — }. Dessa fyra verser, hvilka finnas i alla de
andra hds. och endast genom glömska saknas i A, borde
upptagas i den tryckta texten. Vi följa hds. B.

(rur och m«tr ther forr waro gladhee
(hem hafTui// j komit j dr0uilsse och wada
mj snio storm och härd» sour»
thj matte ey hioelpa? torn ey mur»
R. 470. för waro läs waren

R. 473, 9. D. glauo E. glafTue* F. glawinde /7ir spiwt
R. 483. Förbättringen af beedh till Uedh är orig-
tig. Jemför r. 2200, 2725, 2899.

R. 487. D. han war starkare en mi/ie thwa

E. thy ha/i war from/ner en myne to
R. 504. F. ha/i gik megti leweligh j modb
R. 524. D. Tha swaradhe honom her iffuan
R. 530, 1. D. lykke för liiff — skada? för last
R. 534, 5. D. fattas.

R. 542. D. herr» perjefal oc didrik i berne
R. 546. D. (E.) k«re herre nar wilen i fare
R. 549. D. (E.) thj cer then b*n mi/i fru wil tigge
R. 550, 1. D. jder ma i [nat] wel sa wel dr0me
ath i morgo/i i ider a/tgisth gl0me
E. Ether mo j nat vell soa dr0me
ati mughe thj for ångest gl0me
Meningen Är (antingen swa wrel = wa?l swa —
eller swa wael = swa illa") kanske drömen j sa svårt i
natt, (i/t i g tummen {af stan ifrån) alltsammans i mor-
gon for ångest.

Della bevisas af de andra lexlerna:

Digitized by Google

CLVl AHMAEEHIHGAR. RAD. 551 613.

Et se 008 enqnuil soagiez.
Mauues songe si remanez.

Le Chevalier au Lion. v. GOO — 1.
Slåfet ein lulzel dar néch:
Troume iu danne iht swåre,
SÖ sult irs iu zwåre
Nemen eine måze.

Benecke, Iwein: v. 828 — 31.
vilt fyrst buath |>ig dreymer j nolt. ok vcentcr mik
ath j>u duelij mj oss i morgin. — Ivents Saga: bl. 26, r.
And if it so bytide tbis nyght,
Tbat the in slepe dreche ani wigbt,
Or any dremis mak the rad,
Tum ogayn, and say i bad.

Ritson, Ywaine and Gawin: v. 479—82.
R. 553. D. wadyan hin r0dhe tor ider biidhe
R. 557. D. läs morgo/i i thome
R. 560, 1. D. fattas. E. telligh spot
R. 583, 584 sid. 205 läs 582, 3.
R. 588. D. thjte E. al tbenne F. the for all thera
R. 594. D. i moge/i F. j mowe for the magho
R. 602 , 3. D. wreklten hans skadhe som han haffuer kaere
thes hafTuen i badhe priis oc »re

E. Acther then kuwmer han hauer al kaere
Hemer then last han hauer at baere

F. nw akter then kommer ha/i haude tbere
och heffner then last ha/i hawer ath kiere

I ® st i texten borde utbytas emot last i de andra hds.
R. 611. Raden hade bort tryckas, enligt de andra hds.:
for thaen skuld al han var vred

Den löses i parenthes.
R. 613. F. och saa sin syster och broders

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. BAD. 618—673. CLVII

R. 618. Denna rad ger hvarken rim eller mening Den
förträffliga låsarten i D. borde upptagas i texten:
Alle ware tbesse tbidindbi fro
Alla {både riddare och svenner) gladdes när de
hörde. Originalet säger:

De ce que Ii rois deuisa.
Toute la corz meuz len prisa.
Car mull i uoloient aler.
Li baron et Ii bacbeler.

Le Chevalier au Lion. v. 662 — 5.
R. 618. F. alle tha vare the ridder froo
R. 618, 19. E. Alle vegne the thiende foree.

At ko/iningea tit sik rede giorde.
R. 624, 5. Borde tryckas (enl. alla de andra hds.):
ok sik tbj vnder vinna
thj aewintyr at finna
R. 635. D. tygh E. tik F. I0ff troligtvis rätta läsarten.
R. 636. D. oc tbu scalth f0re ga/igaren hem
R. 640, 1. D. swe/inen sagde ther til ja
jaek wil gernae g&ra swa
R. 643. D. läng® I. E. stacket I. F. icki bred /. s. I.
R. 644, 5. D. fattas.

R. 646 — 653. Dessa rader utgöra Ivans ental, innan
svennen upphinner och väpnar honom.

R. 649. F. thj myt hierte mwn effther longe
R. 65a Borde tryckts, med stöd af hds.:

waluan seller herra keyar
R. 662. F. iech ka/» thj ey fuldh seye bere
R. 672 , 3. D. gudh he/inae g&me

oc mj sin nadbe ey forglAmse
E. fattas.

Digitized by Google

CLVI1I ANMÄRKNINGAR. RAD. 673—7251.

R. 672, 3. F. gudb hen/tes liflF och ere gi0mme
oc mj sin nade ey Tor glémme
På grund af låsarten i D. oob F. borde väl texlen i
rad 673 rättas (ill

ok mj sina nadher ey forglåme
R. 686. F. han fylte then molliugh aff kiellen tha
R. 688, 9. D. tha fael sa mykilh myrkaer uppa

han wiste éy huarth hann skulle ga
E. F. Samma läsart.
R. 691. Meningslös. Den rätta läsarten finnes i alla
de andra hds. Raden borde tryckas, efter B.:
tba wart han thj a?ui/ttyr wiis
R. 696. £. grj/nmelige F. iamerligh f. aengizslika
R. 702. De andra hds» instämma i den rätta läsarten,
annan i st. för a/inath.

R. 704. D. wadiaen bin rodbe hade ther for halh
EL F. följa B. C D. Texten borde förbättrats till:
vadoyn bin nidhe bafdhe th) for hat
R. 708 , 9. E, fattas.

R. 719. Omening. Borde tryckas, enligt hds.:
iak viente tbe komo ey thaedhan badhe
R. 725+, i. D. ey sa breth som en folh
th) wolthe tbter* högmod h
Dessa rader borde upptagits i den tryckta testen ,
då det är tydligt att deras frånvaro i A. B. C. endast kan
förklaras genom afskrifvare-fel. De saknas också i E.,
men finnas i F. :

ey sa breth som ien fodh
th} votdetb thieres howmodh
De finaas ej i den Tyska och den Engelska bear-
betningen, men förekomma nästan ordagrannt uti Origi-
nalet och i Norska Sagan:

Digitized by Google

AVMÄRKIUKQAR. RAD. 7251 — 7574. ChlX

Mes andui ionl de si grant cuer.
Que Ii uns ne lautre a nul fuer.
Por lautre .1. pre [piej ne gerpiroit.
Se iusqua mort ne lempiroit.

Le Chevalier au Lion. v. 842 — 5.
& huorgi vildi vndan ådrum hopa ef n nar spannar —
Ivents Saga: bl. 26, v.

R. 729. Med ändring utaf skrif-fel, borde raden tryckas:
for thera tokt vildo (lie ib) lata
De voro begge tv* för ridderliga, att hugga på hvar-
andras höstar.

R. 730. E. lagh F. hände för hagh

R. 731. F. vadian fek ien stor vand®

R. 735. D. ban matte fly t Ii) giorde honom nodh

I texten läs flydde for flyddo
R. 736 , 7. E. fattas.

R. 737f, i. Borde upptagils i texten, (efter B.):
och hadde fan gä d*delik sar
thj aktadbe herra iwan ey eth har

D. t hy ha* badbe fangilb d*deligh sar
ther her iwan aotade ey eitb har

E. instämmer med D.

F. ha/i haude fongelb iet dodeltgth aaar
herre jvan skadde ey ieth har

Si foi puis not une torl.
Quil se sente nmrcz a mort.

Le Chevalier au Lion: v. 864, 5.
Unde als er der totwunden
Rehte het enpfunden,
D6 twanc in des tödes bit
Mére dan sin zageheit,

Benecke, Iwein: v. 1051 — 4.

Digitized by Google

CUX ANMÄRKNINGAR. RAD. 737J — 789$.

Jmii alh bann ken/idi sik saran lil olifis. — I v en t s
Saga: bl. 26, v.

R. 744, 5. D. t ha the kende ber wadeyn

(ha lotbe ihe honom a huseth in
R. 747|, ±. Borde upptagas i texten (efter B.):
wtan ha/i finge iemh0gelik aeree
som ha/is fraende miste [tjhaeroe
Ni est pas de la promesse quites.
Qua son cosin auoit promise.
Ne le uoudroit en nule guise.

Le Chevalier au Lion: v. 887 — 89.
R. 760. F. dorligh for vadhelika
R. 761. D. förgöra for forgifua
R. 762. D. skilh E. sM F. ski^dh får st0t
R. 765. F. fattas.

R. 768. D. (E.) Oc fel han saelffuer uppa t hen jordh
R. 769| 9 ±. Borde upptagits i texten (efter B.):
at porten skulde ha/i ey taka
swa at hans liiff ey saka
R. 785. D. han tr0stae tha a sine frome

E. Samma läsart. F. egen fromme
779i & i. sid. 208. läs 789{, i. Dessa r^der borde
tryckas i texten (efter B.):

j giorden os swa myken n&dh
jach wenter ther fbre bliffuin j didh
B. C D. E. F. instämma. Originalet
Se uos estes ceenz ueuz.
Vos i feroiz [seroizj touz despeoiez.
Que me sire cit a mört bleciez
El bien sai que nos [uos.] lauez mort.

Le Chevalier au Lion: v. 963 — 6.

R. 793.

Digitized by Google

AKMAftftNfMAR. BAD. 793—811. CLXI

793. Afveo D. bar uppe för inne, troligen den
* l * låsarten.

795. Raden borde fullständigas, enligt de andra hds.:
Vi vittci tb{ vael ij «rin h«r gimd
R - 80H, 4. Borde upptagas i texten (efter B):
jdberl hieertae mon ey skelffua
j aerin en man aff idher siaelfTuee

Porce di que prendom [I. preudom] soiez.
Que nesles pas trop esmaiez.
Le Cbev. au L. v. 982, 3.
R. 805|, 4* B, mi/ta fma boojskap hemelik

tben cerae ther j tha wisten mik
Desså rader borde upptagils i den tryckta testen*
Den förra Sr en fortsättning af rad 805, och slutar me-
ningen. Den sednare begynner en ny mening, hvaraf r.
806 är fortsättningen.

C D. E. F. samma lusart,

Menuoia madame en message.
Espoir si ne fui pas si sage.
Si cortoise ne de tel estre.
Come pucele deust estre.

Le Cbev. au L.: v. 988 — 91.
R. 810, IL B. (C) wtan j en« iach idhert nampn gArl«

mon

wtan j herra iwan kona/igyria/jsson
D. wtta/t i enoö \vm jek gtorle mun
herres iwan konung iörians son
Trol. den rätta läsarten. Texten borde då förbätt-
ras till:

vtan ij ena idbart nampn iak mon
ij betin herra iwan konung iirians son
Sv. Fornskr. Séiitk. Sami. ti , 2—4. L

Digitized by Google

CLXII ANMÄRKWIKCAÄ. RAD. 810—843.

R. 810, 11. E. Vten [ether] ene jech, etherl naffn ey

kan sk*n.

jech lroa?r i hed» \\er jywa/i ko/ini//g vriaasson.
F. eders naffn iech gi0rligh nam
koni/igh vrians s0n herre ywan
Bien sa i comenl uos auez no/i.
Et reqo/ineu uos ai bien.
Fuiz estes au roi Hurien.
Si auez non me si re Yuein.

Le Chev. au L.: v. 999 — 1002.
R. 817. E. Gngerne af gul F. fingern aff guld
R. 818. D. oc satte a hans huithe handh
R. 826. D. the//nae ringh megh apter fa
R. 828. F. gudh täcke eder iomfru for rige gawe
R. 829|, J. Borde upptagas i texten (efter B.):
ma iacli mj frid j werlde/ine bliffu;i
iach skal thj fortiaenae e?n iach ma liffua.

D. mj frid fattas.

E. helbreide i st, f. mj frid

F. maa jech mj glede j werden vere
iech skal ether tone mit hiertens kiere

R. 832, 3. D. oc ginom thjtae stora huus

ther som bre/znae the ma/#g& waxlius
R. 334. L). liithen F. liden /. lon!. k
R. 837. D. en« f. om — Trol. den rätta läsarten.
R. 838. Rimmet och grammatican fordra saenge.
R. 8394, h Borde upptagits i texten, (efter B.):

the seng war reedh Affrit rik

aff dyr* klaeden och kästelik
R. 841. F. hwn bredde a then ridder bold
R. 842, 3. D. fattas.

R. 843j, i. Borde återställas till texten (efter B.):

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 843$ 887$. CLXII1

R. 843y, i. mssdan iach laler idher aetandee redhas

j (orffue/j ey reediwes thera wredhe
R. 845. Borde förbättras, enligt hds., till:

tha kom hon tber aler ij bans fund
R. 846 , 7. Aro omkastade, och derigenom äfven för-
ändrade. Borde återställas, j texten med stöd af de an-
dra hds., till:

hon bafdbe mj sik fulgt)dh kost:
m&dk ok wiin ok «rlik most
R. 85a U*ns = Vadoyns.

D. tbe godbe mee// soim angradhe sin skadhae
R. 853* D. tbe ma 1 1 lie honom ingestad} fUna?
R. 872. D. tha the haffa» alt wm husetfa leeth
R. 876, 71, J. I D, fattas dessa rader. Med stöd af
B., och de andra hds., borde hela stället återställas ock
tryckas som följer:

iak thakkar idhcr iwierlika gaerna
före the nadher ij giordbin vidber mik idbir teerna
at iach haffuer idher fu/inet haera?
iach wil idher til thienist waBrae
R. 882. D. gry me E. starcke F. greske
R. 8831, i. Borde upplagas i texten (efter B.):
som tbe leon ther grymsst aer«
ther see the diwr ther effler farae
Bilden finnes endast i den Skandinaviska bearbetningen.
R. 884 , 5. marghinfal borde förbättras, enligt hds,,
till marghinfalda — D, wllekae E. vlicke F. v glede
i st. f. vllikka

R. 887|, }. Borde upptagas i texten, (eliter B.):
dwer thessae higa? borgas ti/inee
ma?dan wi magom ha/t ey fin/we
C. D. E. F. samma läsart.

Digitized by

CLX1V

ANMÄRKNINGAR. RAD. 892 931.

II. 892. I). meda/i porlane l«st» aerc

K. allas lesdce F. j lase
R. 895. Han svek visst honom ( vår herre > Fadoin)
med Hin Ondes magt!

I). thir ma/»gae hafTtie;* swiikith mj sin kraplh

E. (hen ma/i hauer sweget oss m) v/idcrlig Craft

F. som mange hawer suegeth m} sin«e akl

R. 900. Borde förbättras, med stöd af B., D., och F M (ill

I ha I lie hafdho busifh alt innan leet
K. 9034, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
gudh haffuer ey weenare a[n]lil giort
for sorgh gol Ii ho/i ey talat el le hårt
Vint une des plus bele dames.
Conqwis ueist riens terreine.
Ne crestiens ne crcsliene.
Ni fu onqwes ples ne parole.

Le Chev. au L.: v. 1131 — 4.
. R. 9074, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
the fruaer he/ine stod ho noeree
lotho watn a henne beerae
R. 914. Med stöd af B. D. och F. borde raden för-
bättras och trycks:

sående/* budh aepter k ter k a gamal ok vnga
R. 920 och följ. Den gamla tron att ett ett lik skull*
blöda om dråparen var närvarande, fir väl bekant.
R. 924. D. som wiigeth offucr then dödhe wan

E. Iher vadion rolhu? owerwan. -

R. 930, 1. Borde med stöd af hds. förbSttras till:
at the måtto tho han ey finna
thfes thakke gudh ok thaen eedhla qwinna

R. 931. E. Ha/i tackede gud oc the »dl» qiunnae

F. thj tackede gudh then edle qwin/ie

Digitized by Google

AlMÄlENtKGAft. »AD. 932 997$. CLXV

H. 932 , 3. E. fattas.

F. gredindis suarede ihen fme (ha
aff stor harm och saude sa a
K. 935 { , i. Borde upplagas i texten (efter B.):
ma th) n ok rom komma j minne
at blind aer badhae ma/i och qwinna?
I). ka/i th) nokor draga? til mi/me

ath blindh fler giordh bade karl oc quintue
K. 938, 9. D. th) jaek skal ha/i ey fange/i see]
th) g6r megh i mith hia?rte we
R. 950. Med stöd af hds. borde raden ändras till:
han matte «n sigher for honum tapa
Hela meningen är: — Han (dråparen) tordes aldrig
bida honom, eller mota honom i öppen strid, utan må-
ste alltjemt tappat segern mot honom , hade det icke va-
rit för hans djefvulskonster.

R. 95 1|, i. Borde upptagas i texten (efter I).):
wy haffuum th) ränth m) fulle skil
han kan ther alth ofmykith til
R. 9ö5|, J. Borde upptagas t texten (efter B.):
gud wet iomfm th) sigher iach idher
iach war mykä redder ther ke/id) iach wider
Poor auez eu sanz faille.
Parfoi fet il uos dites uoir.
Ja si grmit ne cuidai auoir.
Le Chev. au L.: v. 1253 — 5.
R. 9/1. I). wm i ku/*na?n thj fogh» swa
R. 997|, {. Borde upptagits i texten, (eller. B.^:
Och ma th) engen liffua/ide fin/ia?
at i o?ree her swa lönlik in/ia?
C D. E. F. samma läsart.

Digitized by

CLXVI

ANMÅfcKNINGAft. »AD. 1000 1076.

K. 1000, 1. Om dina fiender få dig i sina händer,
kommer du visst uti evigt fångenskap (A), visa de dig
mångfaldigt hat (B.)

R.lOOli, i. Borde upptagas i texten (efter B., med
utbyte af makt for akt, i alla de andra hds.):
mi/ini/is g0rlla? hwat iaeb hawer sakt
och huxen ther a mj stadelrka akt
R. 10J3. Borde utbytas emot ratta läsarten i B.

at iach skal hadh och spot her fånga?
R. 1018. Motsatta läsarten borde upptagas, efter D.
och F.:

ok kan iak tlij ey visa mj sk© I
R. 1025. I). ath gudh sculle he/mae nadhe wel
R. 1042—5. E. F. fattas.

R. 1045|, £. Borde upplagas i texten (efter B.):
thy at ma/9 fin der thj opta swa
the sighia thj ney the wilia ia
i. D. the seg i a? thj ney the mena? ja
R. 1054. Borde tryckas, med stöd af alla de andra hds.,

thot han matte tha vael th&dhan ridha
R. 1058. D. war redder F. frwter fast f v. v.
R. 1060. Skrif-fele» iak gör Herr Gavian till' Keycs
frände. Den rätta läsarten finnes i de andra hds. Raden
borde tryckas:

tlij han hafuer vraekt mj mykiu cera
E. rättar felet genom att ändra ha/is fraende till
roy/i fraende

R. 1065. Med stöd af hds. borde den lyda :

haeller sik fangin ij haenna vald gifua
R. 1076. Borde förbättras (efter D.; till:
tha meelte wm the io/nfrwa sk^na

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 1036— fl265i CLXTI1

R. 1086— 91. E. fattas.

R. 1092. D. Ether oc drikker oc gdren ider glade

R. 1096. D. oc segiae ider huru thj gar

R. 1I07{, 1. Borde upplagas i texten (efter B.}:

Min frua läten idher harm at fara?

och fel len ey meer for honom tara
C. D. E. F. samma läsart.
R. 1117. F. läs myt

R. 1154, 5. E. fattas. — D. brak F. snak /. kalj
R. 1159. D. skada E. skade F. skaderc f sorgh
R. 1160. D. cepter thj hon ey answar fek

F. then iomfrw aned swar ey t ha fek
R. 1*206, 7. D. fattas.
R. 1210. D. läs Megh /. Jegh

R. 1214, 15. D. Ein fromere riddare er then ma/*

som wadian drap en siaelffuer war ha/i
E. F. samma läsart, hvilken åfven synes varit den
ursprungl iga , sålunda :

tber vadoyn drap aen siaelflf war han
R. 1218, 19. D. fattas. E. or* F. 0re
R. 1224. D. Min/ies /. Snimarst E. F. sam. fäsart.
R. 1233. Borde förbfitlras, med stöd af hds., till:

ther honu/n thykle nakor glredhi i vaera
R. 1242, 3. E. fattas.

R. 1263|, }. Borde upptagas i texten (efter B.):
toktelik mj b^gee sinna?
man ma ha/is lik® ey til finn»
D. håfluiske E. fa gr 83 F. gode f. h0gae
R. 12651, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
Frwen swarede tha then tsernw
hwat thu mik rader thj g0r iach gerna
D. E. F. samma läsart.

Digitized by Google

CLXVIII AtftfÄBElUXttAl. »A». 1278 1326.

R. 1278. F. nar skal gudh ihj skib® saa

R. 1287 — 9. Meningslöst, raskare hor inkommit ifrån

v. 1290.

D. en fugl matte swa snarlige ey flyge
wm en dagh j«k seger swa

swa lanktb ser liidh th{ mogen i Iro

E. en rasker fugell moa tit ej flwoe.
a ensk0ns dagh iec si^er soa.

so långt «r tit ihj mw« j troo.

F. ien fowel ma thj ey flywe
a ien dagh iech seyer saa

sa långt er Ihidh th) ma j tro
Med stöd af de 5 andra uppteckningarna, knnde släf-
let tryckas i texten sålunda:

een fughil ma ey swa snarlige flyge
aa en dagh th} maghin ij tro
swa långt eer thiit ther thaen riddare mon bo
Dame ne cuit que nus oisiaus.
Poist en .1. ior tant uoler.
Le Chev. au L.: v. 1803 , 4.
R. 1299. ha är skrif-fel. Läs (som i B — F):

hwa landith tk0r for honum vaeria
R. 1312. Borde tryckas, med stöd af hds.:

The frugha swarar miin hiaerta kieera
I läsarterna: — R. 1318. läs R. 1317. Med stöd af
ma/inelige i D. borde den rätta formen Återställas,': '
biwdher manlika koma saman si t rath
R. 1319. D. blitleik F. glede /. liofheet
R. 1324, 5. F. rede Jbr g*ra — lede för fora
R. 1328. Läsarten i B. borde upptagas i texteii>, dä
v red h utan tvifvel är ett skrif-fel:

mj hwitte hand gnedh hon hans baak

Digitized by Google

AXMÄftSMltCAl. 1AD. 1328—1358. CLXIX

K. 1328. D. E. hafva Ihwo F. wred
K. 13334 — i- Borde upplagas i texten; |, | efter D,,
i, i efter B. och J, é efter D. (Se Franska dikten.)
hon kaslede othier ha/? swa i/tnerligh
min herras ligli oc huile tegh
hon lot ho/iom rika; klaeder ska?ra
en riddare matte mj aerom bsera?
aff roth sameith oc rik» ladh
en bratje aiT gul hon hemple badh
\, |. E. lig h«r f. ligh F. my/zneligh f. iwierligh
— A, J. E. F. instämma med B. — i. E. inst. in. D.
F. got f. rölh — J. E. F. instämma med B.

Et auec ce Ii appareille.
Robe descarlate vermeille.
De uer frescbe a toule la croie.
Nest rien qaele ne Ii accoie.
Que couieigne a lui acesmer.
Fermail dor a son col fermer.
Oure a pierres precieuses.
Que fet les genz plus gratieuses.
Le Chev. au L.: v. 1862 — 9.
R. 1334, 5. D. belthe aff gul /. baelte ok pung E.
bägge raderna fattas.

R. 1336, 7. D. E. fattas. F. hath och hwe /. ther
til ena hufwo

R. 1357. Alla de andra hds. hafva dult (duld, m. m.)
för hult, utan tvifvel den råtta läsarten.

R. 1358. Meningslös. Skrif-felet aff borde ändras till
at: —

iak vrenler tho nadher at idher fånga
Mes tel seurte ma donee.

Digitized by Google

txxx

ANMAMLtfllKSAft. RAD. 1358—1490.

()ue deuant lui nos ptiis co/iduire.
Sanz rienz greuer el sanz rie/is nuire.
Le Chev. au L.: v. 1895 — 7.
R. 1371}', 1. Borde upplagas i texten (efter B.):
ho/i tok [then] riddare alT fraeine/ide la/id
liwHlik j sin hwitx ha/id
D. kerlige f. Ii wflDik ♦
R. 1376. (Ii) see, se det (sin ångest). Raden läses
ler den näst följande. Bägge raderna fattas i K.
R. 1394, 5. D. ath thalae meda/t i a«ren haera?

thj lykker minne fru wnder waeic
R. 1401. D. fattas.

R. 1404, D. wm he/ines husbonde wadia/i bin rodhe
R. 1419. D. ath iaek wil ider ey wasriae eller blifTue dödli
R. 1427|, i. Borde upptagits i texten (efter B.):

iach war ther stadh j hogosn wa/ida?

om j thj wilin rået första ndae
C. bortrifvet. D. E. F. samma läsart.
R. 1430, l. D. fattas.

1 läsarterna: — 1431. läs R. 1432.
R. 1444. D. bre/it E. spaent F. spent f. sprängt
R. 1469. Raden borde förbättras, efter B. D. och E. , till:

huath luneta giordhe han g0re ok swa
R. 1472, 3. E. fattas.
R. 1478, 9. E. fattas.

R. 1481|, i. Borde upplagas i texten (efter B.):
signad warde then helga stu/td
thj han kom hiit a wara tund
C. E. F. instämmande läsart.
i. D. lofluath warde then signede slundh
R. 1490. B. C. droljaeti* D. fruen E. droseden
d rost e/i

Digitized by Google

ANMÄRKNING AH. RAD. 1491+— 1 545.J. O LA XI

K. 1491}, +. Borde upplagas i texten (efter B.),
ense slu/id och sitiae och thigiae
och hårs hwat iach wil idher sighiee
C. D. E. F. samma läsart.
R. 1493. D. huar fore wy alle skade baere
R. 1496. D. byr /. boor

R. 1501. D. jnnarc Gurta/i netter komer ha/i haere
R. 1501^ , i. D. Luneta swarade som i mogen håre
ther sin ordh ku/ine wel fra/w före
R. 1 503+, +. Borde upptagas i texten (efter B.):
a fruar ligger swa lithin weriae
the ku/wo ekke wapen at baera?
C. D. E. F. samma läsart.

And wemen may maintene no stowr,
Thai mosl nedes have a governowre;
Ywaine and Gawian: v. 1221, 2.
R. 1506, 7. D. vm hon skulde nw til gipte ga

Ath i legge/s henne inge/i lasth uppa
R. 1515. D. ther hennes landh thor bistå
R. 1516, 17. D. fattas.

R. 1521. I enlighet med alla de andra hds. borde tex-
ten förbättras till:

om ij vi lin gifftas nu rået ij stadh
R. 1524. D. then fruae blygdi* oc wilde ey h6re
R. 1540. D. oc biuder jaek mith folk allh i sen

F. och beder iech eder ridder och sweane
R. 1542, 3* B. swarade riddare swenae och taernae
hwat j biuden thj gfire wi gcrnae
C. D. E. F. samma läsart.
R. 1545+ . +. B. konung yria/is son herra iwan
freembre riddare ma/t a I dr/ k fan
Borde upptagas i texten. C. D. E. F. sam. läsart.

Digitized by Google

(XXX11 anmärkningar, rad. 1545}— 1619.

Sesl Ii hauz horn ce sachiez Wien.
Com Ii fuiz au roi Vrien.

Le Chev. au L: v. 2098, 9.
R. 1546. E. vnderl ig f hemska
R. 1548, 9. D. al war /. manz E. J atlas.
R. 1556. D. Hoo ther war kome« a?plhcr «*odj a?dcr

ha (Tu a?

R. 1557} , i. Borde upptsuas i lexlen (efler B.):
tbeuviit om werldenae haffua leet
elh rikare hoff haffua ihe ey seet

R. 1558, 9. E. fattas.

R. 1560, I. I). E. fattas.

R. 1561|, }. Borde upptagas i texten (efter B.):

aff I hen gla?daö ma/i t her sa

a?r mik seent al sighise i fra
C. D. E. F. samma läsart.
R. 1562 , 3. E. fattas.
R. 1570. D. alth F. och alt Jor aff
R. 1579. Borde förbättras, enligt B. samt alla de an-
dra hds. , till:

ok vildo alle til a?ui«tyr fara
R. 1595}, i. Borde upptagas i texten, (efter B.):

han wil helder at bodhen ridhae

fen ha/i (hor her for kselde/i stridh®
R. 1604. D. läs werder för löder
R. 1612, 3. D. fattas.

R. 1615. E. her ka?y® i vida? ther lidset till

R. 1616, 17. E. fattas. Meningen a>: Högst ogerna

skulle Herr Ivan talat sådana ord emot någon, som j

hafwen gjort emot honom.
R. 1019. A. läs flydde

Digitized by Google

AIUUHKMNGAR. 1AD. 164>3| 1697. CLXX1II

R 1643| — J. F. thj hawer ee wereth fore keye sedh
alli han wille sigh ther kom/ne widb
wthen fare mj spot och flerdh
I hy faar ha/i ma// ge skammeligh ferdh
koni/igh artus saude ihu wilt ee kiwe
iech wil thik thj ewentyr giwe

R. 1643£, i E. Ko//ingc/i swarede ha /mura i stadh.

oc gaf ha/inum thj a? u e/il i r ther han
ombat i — J. fattas.

R. 1651. D. honom affstinge Iha sr ha/i en saelogh ma/i

R. 1653. I). swa hieertelige hajs moth honom rende

R. 1654, 5. D. fattas.

R. 1656, 7. B. C. fattas. — D. E. F. segh, sigh för Ihj
R. 16611 , i. Borde upplagas i texten (efter B.):

the la?lo fara swa starkelik saman

t ha gik htTia ka? yae aff gama/i
R. 1671|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

fhen stolta? riddare tik nider stak

han a?r wcerder swa mykhe tak
R. 1676. 7. E. fattas.

R. 1679. B. (C. F.) thit ba/i thj herskap halda sa
R. 1690, 1. E. fattas.

R. 16914, 4- Borde upptagas i texten (efter B.):
spyrise wil iaoh gernae ider her
idhert narapn bwru rhj «r
C. D. E. F. instämmande läsart.
R. 1694 — 7. Stället Sr tydligen förvirradt genom skri f-
fel, och kan endast återställas genom våldsamma änd-
ringar. Emedlertid borde låsarten i B. upptagas i texten:
silb narapn ha/i opeobarade lha?ra3
ther warth hån vnfange/i mj »ra?

Digitized by Google

CLXXIV A4IMÄRKN1RGAR. RAD. 1694— 1760{.

R. 1694 — 97. D. ba/i war ther vnfa/igen mj a?*?

mj altb thj folk som komil hwar thaere
E. Ha/i 0pl® thj openbare tha?r.

fforae alt thj folk ther kommit a?r.
A I Ii herr» ywan a?r k om me// ha?ra?.
Ha/* var vndfongen ther mj a?ra?.
F. instämmer med E.
R. 1706. A. läs ridhe — B, har tiidhae — ridhie
R. 1734. Borde tryckas, efter B. C. D. E. ¥.:

aff thj hws badhe riddare ok.swen
R. 1735. F. läs bomme piber
R. 1737, 8. F. fattas. — 1738. D. uppa /or aff
R. 1739, 40. E. fattas. — 1740. D. ihy för for al
R. 1742. B. C. D. E. F. aer« (a?re)
R. 1747, 8. E. fattas. — 1747. A. läs baswn

D. Alskons leik rau/ide them oy skorte
swa riide the fram for there porthaa
R. 1749, 50. E. fattas. — 1750. D. wm landith/. va?ghna
R. 1752. D. mj bloth sameith oc riike tingh
R. 1753—6. E. fattas. — 1753. D. swa /. tha
R. 1757. B. C. thera klaeder D. thj kla?de E. the
skiolde F. the halJe * st. f thera klaedhe

R. 1760. D. gul oc grön — E. grant oc r0t
R. 176CH, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
gulffuÄ täckt mj baldakin/iae
thy rikaste ther man matte fin/we
E. F. samma läsart. D. fattas.

Li drap de soi sont fors tret.
Et estenduz el pauement.

Le Chev. au L.: v. 2317, 18.
R. 1760J, {. F. the stigede aff thiere heste

the stalte ridder och swe/ine beste

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 1762—1810^. CLXXT

R. 1762. Se anmärkningar till r. 1734. Ute riddare
ok s w en

R. 1765, 6. D. fattas.

R. 1766), J. Borde upptagils i texten, (efler B.):
I hen waenlek man a lie//ne saa
thj aer mik seent at sighice j fra
C. D. E. F. samma läsart.
R. 1768|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
ther gudh hawer henne giorl
som j haflui/i förre hårt ,
C. samma läsart.
1). som i endels haffue/j hörlh
E. fattas. F. instämmer med D.
R. 1770. A. läs konu/ig
R. 1771 , 2. E. jattas.
R. 1772. I). hiith til mi/i hioerte ka?r
R. 1777—82. E. fattas.
R. 1784. D. hwru F. hware yor f0r a?n
R. 1790. Uti Franska originalet användes denna bild
om Herr Gavian. Uti alla de andra bearbetningarne är
hela besk ritningen, r. 1782 — 98, uleHulen. Bildens sam-
manhang visar att Ivan 8r här ett skrif-fel för Gavian.
Se r. 1799.

R. 1794. D. tha moln oc sky «r offuer sath
R. 1797 , 8. E. fattas. D. nyom F. ny
R. 1810} , i. Borde upptagas i texten, \ efter B. och
i efter D.

aJE t hen store högelik wa[n]dh®
ther her iwa/i war komith til ha/ide
B. aff t hen store högelik wadhee

ther hon kom honum wael til nadha3

Digitized by Google

CLXXVI AlMÄiKKIIGAA. »A». 1810| 1050.

R. 18101, 4. D. Aff [llien] store hogeligh wande

llier lur iwa/i war korn i I Ii lil liaode
C. instämmer med B. — E. ,F. inst. med I).
R. 1811, IV. E. fattas.
R. 1817, 18. E. fattas.
R. 1833—6. Med stöd utaf följande läsarter:

1823, 4. B. t lie skemptado sama/i the lan^a da«»a
slu/idom ridhu the j skogli at iagha
C. (bom D. E. segh F. ther for sa-
maw — E. march f. skogh
R. 1824^, i- B. och stu/idom a mark at betas
nij falkae och hu/ida at leta;
C. samma läsart. I). E. fattas.
F. en stwndom a mark mj felke ath bede
mj leyde hwnde hiort ath leede
1825, 6. D. fugle oc diur ware them til reidhe
hiiarlh the wille fare oc weidhe
E. fattas. — F. 1826. fattas.
borde hela stället återställas och tryckas sålunda:
the skentptado saman the langa daga
stu/zdu/n ridhu the ij skogb at iaga
och stu/tdom a mark al bet»
mj falkse och hu/ida at letas
fughla ok diwr varo th&m til redha
huart the vildo Tara at vedha
Denna liOiga målning af de mägtige riddarnes fordnn
jagt-nöjen finnes endast i den Skandinaviska sagan.
R. 1839, 40. E. fattas. — D. sagde h%n f h. i.
R. 1845—1949. Tryckt efter B., da ett ålad är
borta i A.

R. 1849 , 50. E. fattas.

R. 1855—68.

Digitized by Google

4SMÄRKN1IIGA&. RAD. 1855 1990.

CLXXVll

«. 1855—68. E. fattas.

R. 1875. D. Ther roi/i kööle n\v liJ star

R. 1879, 80. E. fattas.

R. 1887, 8. D. fattas.

R. 1891 —4. E. fattas. — D. (F.) slodh fyr
R. 1896. D. (E.) eith forskel
R. 1905. D. Jek wil tbj ey for ider I6nae
R. 1923 , 4. D. (E. F.) ey soth ey lieer tbj skiile i wita

I ber moge/i i herre wel a liile
R. 1932. Borde återställas och tryckas (efter D. E. F.):
om ha/* förglömmer ey kaerestae si/mae
Så länge han minnes sin käraste, blifver han hård
som jern (alldeles sår-fri).
R. 1941, 2. E. fattas.
R. 1947—52. E. fattas.

R. 1952|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
hwo ka/i thcr aff sighiae eller scriffuae
mj hwat skael (ha ma ha/* lififuae
F. instämmer med B.

R. 1965. B. (C.) fraembre D. (E. F.) fromare /. bcetre

R. 1977, 8. Borde utbytas emot läsarten i B., hvarmed
alla de andra hds. instämma:

om qwaeldif tha hoffuet skulde wasrae
tha ko/n berra iwan rida/*dhe thaeree

R. 1981. A. läs heedh[a]

R. 1981—6. D. fattas.

R. 1982|, i. Borde upptagas i lexlen (efter B.):
ma/i loth ower the herra sia,
the rikaesUfi tiaeld ma/i fi/inoe ma
R. 1983—96. Detta ställe fattas uti urskriften och
de öfriga bearbetningarne.

Sv Fornskr. Säilsk. Samt. 1/, 2—4, ^

Digitized by Google

CLXXVII1 ANMÄRVRIRGAft. RAD. 1985— 2090$.

R. 1985, 6: E. fattas.

R. 1994. Borde tryckas med stöd af B. C. D. F.:

swa at aengin skal haer bema bidba
R. 199(H, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
tby at thj thAkte engen ottmykit waera
thj the måtto honurn gör® til aerae
C. D. F. instämmande läsart.
R. 2008. D. hon lade sin skin a vnder thj tiasldb

F. hw/i laude sin kobe wnder thj thiel
R. 2028. Med stöd af B. C. D. (logith) E. (liwet) F.
(l0wed) borde raden förbättras, efter B., sålunda:
thu hafucr thj InghA thj veet thu vael
R. 2033, 4. D. fattas.

R. 2036. F. och galT ey gi0m ath hwad hwn saude
R. 2038. A. läs han

R. 2042. E. Sith n\v qwaer bin ondee tik skeende.

F. sa sore for smadh hw/i banom och skiende
R. 2043, 4. E. fattas
R. 2049, 50. D. fattas

R. 2053—6. E. fattas. — 2055, 6. D. fattas.
R. 2073 , 4. E. fattas.

R. 2081. Borde förbättras (efter B.) enligt läsarten i
alla hds.:

een swen ther hafdhe bogha ij haende
Tant quil troua delez .1. parc.
.1. garcon qui portoil .1. are.

Le Chev. au Lion: r. 2793 , 4.
R. 2083. D. Honom lyste ey lenge vidh honom thala
R. 2089. B. och aat them raa reet som en häk

C. D. E. F. samma läsart.
R. 20901, i. Borde upptages i texten (efter B.):

Digitized by Google

AMfARKKIKOAR. RAD. 209OJ 2128£. CLXX1X

iach bawer ey a/inat sannare hårt
hans «l»n war för all a/inérlu/id giort

C. F. samma läsart. — E. fattas.

D. hans etande war altb bether reth
R. 2094. B. C. (E. F.) fatik D. gamal
R. 2105, 6. K. fattas.

R. 2106. B. herra iwan sat tha mot thj lius

C. D. F. samma läsart.
R. 2107. B. sargh» C. saluga E. suokn® F. sorle
R. 2108}, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
thj war tbok baext och bart so/n bark
ther aff wart han \ithä stark
C. E. F. samma läsart. D. fattas.
I läsarterna 2102. läs 2112. — R. 2111, 12. D.
fattas.

R. 21121, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

nw thj först® han meetter ®r

han dwaldi> ekke fenger ther
C. D. E. F. samma läsart.
R. 2117, 18. D. fattas.

R. 2120}, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
thy at han engen skipilsse aff honom fan
wtan som thj ware en galen man
C. D. E. F. samma läsart.

R. 2124}, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
thj giorde han sidan och ekke för
och Ugde (hem for sermeetens dir
C. D. E. F. samma läsart.

R. 2126. D. (E.) mfödh oc viin

R. 2128|, \. Borde upptagas i texten (efter B.):
gaff honom tbj badhe het och kalt
Ihok haflfde han hwarke/i piper eller salt

Digitized by Google

CLXXX ANMÄRKNINGAR. RAD. 2128} 2172J.

C. D. E. F. samma läsart.
R. 2138|, h Borde upptagas i texten (efter B.):
hon war aff then frar skar»
ther ha/i mo/idc herra ower warae
C. D. E. K. samma läsart.
R. 21421 — J. Borde upptagas i texten, }, J, £ efter B.
och i, 1, t etter D.:

hafTde ha/i hafft tolik kleedcr thaer#
som ha/i war fyrre wa/i ath bae/#
Tha hade hon honom fyrre kenth
nw var ha/is skipilse al vm vcndh
tha han naken for henne la
the jomfrua gorll» a han sa
F. samma läsart. — E. i — ^ fattas.
K. 2146], i. Borde upptagas i texten (efter B.):
och bar ther engen joeff [up]pa
at thj monde ey waeree swa
C. D. F. samma läsart.
R. 2149, 50. E. fattas.

R. 2150} , i. Borde upptagas i texten (efter B.):
och giorde thok so/w en wis qwinnae
hon waekte ey han at thj sam/na sin/iaé
C. D. E. F. samma läsart.
R. 21541, i. Borde upplagas i texten (efter B.):
mj grata/ide ögon och åmkelik talan
kerdhe hon thaes riddare sorgh och qualan
C. D. F. samma läsart. B. har skrif -felet duala
för qualan

R. 2156 — 2210. Ett blad är här borlrifvet i E.
R. 2166. A. läs skipilse

R. 21721 — J, Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by Google

AN1UBKMNGAR. RAD. 2172{—2238£. CLXXXI

matle han biaelp ocb belso fånga
swa at ha/i ware för ridhee och ga/iga
och d\vald/> siidan mj idher en riid
tha löste han snart all ider quidh
C. F. samma läsart. D. 4 , {. fattas. B. har i rad.
i, skrif -felet sin för ider (läsarten i D.)
R. 2182|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
jach hawer thj mj san/io sport
ee hwo mj (hem warder smort Ii
C. D. F. samma läsart.
R. 21841, 4. Borde upptagas i texten (efter B.):
nw sky/idom os hem mi/i hiaertee ka?ne
och dwa3lioms ekke lenger ha?rae
C. D. F. samma läsart.
R. 2188+, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
ware honae ther sidan \v idher
thu skalt nw göre som iach tik biudtv
C. D. F. samma läsart.
R. 2189, 90. D. fattas.

R. 2195. D. skerae för faa — 2196. I). wa?m? för
gaa — F. fattas.
R. 21984, i- Borde upptagas i texten (efter B.):
hwat iach ther men? afT sighia? will
och alt thj enom riddare h&rer till
C. D. F. samma läsart.
R. 2201. B. C. F. ha/va ther för thj ulan tvifvd
riktigare.

R. 2203. D. steigh aff sin healh^ F. sadh aff heslen
R. 2208. D. iammer booth
R. 2211. A. läs hiaelpa

R. 2218. D. owith E. galscap F. w widh för örsl
R. 2238|, 4- Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by

CLXXXIt AMUREWI1IQAR. RAD. 2238} — 2314.

ha/is soot haffde ho/tum giort swa myky/i w anda-
al ha/i war ey för opp al standae
C. D. E. P. samma läsart.
R. 22484, i. Borde upplagas i texten (efter B.):
min makt cer mik swa gaagen fra
thj iach mik ey siaelffucr hiaelprc ma
C. D. E. F. samma läsart.
R. 2250. B. D. lolj C. loj för loo! sik
R. 2256. B. D. lolj f. loo!

R. 2272|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
thit skulo/n wi ridhae och ekke ga/*ga
ther magen j gtaedi och skempta/i fånga
C. D. E. F. samma läsart. C. moge wi D. mo-
ghom wy för magen j
R. 2280. A. läs för

R. 2280|, {. Borde upptagas i texten (efter B.):
nw stighom a bak wi magho/n ey bidhae
wi wilo/w genstoen til husif ridhse
C. D. E. F. samma läsart.
R. 2282. B. (C. D. E. F.) fara/ide /. sidhan
R. 2284. twa är ett shriffel. Läs, i enlighet med
B. C. D. F.:

the i om fru tok the budhka tha
R. 2287. E. orsage. F. orsagh for orskyld
R. 2289. B. C. D. E. F. men, mj, meda/i, m»n, meden

\ Låsärterna 2298. läs 2299. — D. Megh barsth
R. 2300. B. (C. D. E. F.) then butk vnfioll mik j then a
R. 2306{, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
iach fik ther mere skada; a mot
iach wenter thaes aldrik fa/iga bot
C. D. E. F. samma läsart.
R. 2313, 14. D. fattas.

Digitized by Google

AHMAMUUMAA. 1AD. 23144—2382^. CLXXXI1I

R. 23144, 4- Borde upptagas i texten (efter B.):
thj «r wislik giort låter idher ey langa
effter tb) j magen ey ater fånga
C. F. samma läsart. D. fattas.
E. Tb) ser giort läder ether ey langhe.
j mw« tben budk aldrig fång».
R. 2321, 2. E. fattas.

R. 2336. Borde utbytas emot låsarten i B. (C. D. E. F.) :

• Somj til Års och somj til fot
R. 2351. D. mången skr/flu«r aff rolandli
R. 2362+, +. Borde upptagas i texten (efter B.):
och hioggo t hem en waegh swa bred
thj haeren all gladelik effter reå\i
C. D. E. F. samma läsart.
R. 2374f, i. Borde upplagas i texten (efter B.):
swa angistlikae ha» mj sw«rd# slo
som en falk plceger mj sin» klo
C. F. samma läsart. D. E. fattas.
R. 2376} — i. Borde upptagas i texten (efter B.):
tha roaelto the ther sagho pa
A ha aha och sagde swa
Herra gudh tha signe then ma»
ther sith swsrd swa r6rae ka/*
C. D. F. samma läsart. E. i, fattas.
R. 2377—80. E. fattas.

R. 23824 — T V Borde upptagas i texten, efter B., men
med finna och tha inbytta ur C, i stället för funno
och t hy:

thy bär thj herre och först® til
hwar thj retlik präua will
hwar the finna en dande man
ther ridderskap och aero kan

Digitized by Google

CLXXXIV ANMÄRKNINGAR. RAD. 2382J-— 2448$.

tha a?r han werdigh at hawa han kaere

thaes fånga the badha? loff och aerae

(hy al offlae komber then tiidh

at man torfT badha? riddare och swe/ia widh

thj thykkes ey oflfmykif waera?

hwat man fhem hawer giort (il rerae
R. 2387. Läs (med B. och F.):

och ka?nner honum at sompna swa
R. 2404}, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

och waegh# thj mj (olik wagha

thj han thj ångra? rået alla? dagha
R. 2408. Läsarten i B. (C. D.) är troligen den rätta

margh skapt han so/ider redh
R. 2410}, }. Borde upptagas i texten (efter B.);.

och tok tha til sith godh® swa?rdh .

ther opte bitte fore ha/is faerdh
R. 2414}, }. Borde upptagas i texten (efter B.):

ther man ser ther j blode sina?

ther mist hafTde badhe liff och limee
R. 2420}, }. Borde upptagas i texten (efter B.):

hwar som ma?st ma vndan fara

herra iwan fålger effler mj sin skara
R. 2430}, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

en branter aas war a hans leedb

then waegh han til husif redh
R. 2444}—}. Borde upptagits i texten, (ef I ek B.):

thj lofTuar iach idher a mi/ia tro \

t hy iach wil gerna? gSre swo \^

böle alt effter henne wilia? \

swa at os skal enkte at skilia? S ;
R. 2448}— i. Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 2448{ 2513. OLXXXV

(hen frwa redh honum sicelff igen

mj (rur mbr och riddare och swen

tördho han in mj-tnyky/i aerfle

och badho ha/i gudhi \va»l komi/i wflene

nfT tolik priis (ha siar ha/is lo(T

po hwar herra såkiae hioff [hoflTJ
R. 2452. Las med B. (C. D. E. F.):

han beddis gaerna aff idher nadhe
R. 245&{, i. Borde upplagas i lexlen (efler B.):

al ha/i skal \hetta aldrik brytse

om ha/i ma idher nåder nyt»
R. 2464. Us med B. (C. D. E. F.):

hualh ij mik radhin Ihj vil iak gira
R. 2465 — 6^. Herr Ivans ord.
R. 2466|, |. Borde upplagas i lexlen (efler B.):

iach ma ey lenger dwelia?s har

for I by al langer w«eg for mik sleer
R. 2470j, i. Borde upplagas i lexlen (efler B.):

maeder mi/i frwa haeree

thj maghom wi sarae köeree
R. 2489. A. läs oc

R. 2496f, i. Borde upplagas i lexten (efler B.):

Iher ha/i ständer j t hen skog

ma/il ik ha/i si t h swaerdh wfdrogh
R. 2498}, i. Borde upptagas i texlen (efter B.):

fore eter och eld och a/inor meen

ther orme/i skiuter honum igen
R. 2500|, b Borde upplagas i texten (efter B.):

och sidan j slykke al swa sma

at engen lo! hos an/ian laa
R. 2511 — 13. Omening. Svfirdet var redan uldraget, och
det var svansen men icke halsen som lejonet räckte fram :

Digitized by Google

CLXXXVI AMtfAftEAIHOAR. KAD. 2513— 2600^

Mes il Ii couient une piece.

Trenchier de la coe au lyon.

Por la teste au serpent felon.

Que par la coe le tenoit.

Le Chev. au Lion: r. 3356 — 9.
Rad. 2511 borde tryckas efter D., och r. 2513 efter
C, sålunda:

herrae iwa/i mu/tde theda/; riide

ok vilde tha ey laengre bidha

then leon sin bala fram for honum raekte
R. 2562|— |. Borde upptagas i texten (efter B.):

en stor stek han aflf hiorte/t sker

och sidan fram til elden baer

han reff thj a en storan feen

och stekte ther badhe k&i och ben
R. 2578+, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

och gämde han mj sin froma

at engen ma honom til skada koma
R. 2586| f i. Borde upptagas i texten (efter B.):

ther j haflui/3 förre aflf hArt

hwat vnder widh hona war giort
R. 2590+, {. Borde upptagas i texten r. \. efter B.
och r. i. efter B. och C:

then flera iach her fordhum fik

mj sorgh hon bradelik mik forgik
R. 2595. Läs med B.:

a hans hals fik han eet saar

Eudroit [endroit] le col pres dela ioe.

Ni a maille qui ne descloe.

Le Cbevalier au Lion: r. 3473, 4.
R. 2600|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 2600} 2723. <'LXXXVII

engbcn man thj sighiae ma

huru omkelikae hon lol (ha
R. 2606| — }. Borde upptagas i texten (efter B.):

och lopp ater och fra//t theerae

som hon monåe galin waerae

mj ifemmerlik lat och skriade swa

at thj war ömkae at hirte pa
R. 2610}, j. Borde upptagas i texten (efler B.):

han lagde sik widher eth baergae Irit

och hwilte sik en stu/id ther with
R. 2615. B. F. hwil C. (E.) hwill D. huilder
R. 2626|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

ee sidan iach miste then böglik cerae

ther iach hafTde mj min hicertae knne
R. 2628|, 1. Borde upptagas i texten (efter B.):

aflf godh eempne foor iak illee

thj wlte mik min stone osnillee
R. 2642 j, i. Borde upptagas i texten (efter D.)

En tho her iwan war ey gladh

ha/i gek til henne tha i stadh
R. 2644|, i. Borde upptagas i texten (efter D.):

huath duga/ide man mu/i the/?ne waere

ther segh sa sarlige kaere
R. 2654. LSs med B. (C):

thj ma »ngin lifaande tro a
R. 2673 — 6. (Ivans svar): Nu förstår Jag, m. m.
R. 2704. daghlika är ett skrif-fel. Läs med B. (C. F.):

ij holpin mik tha dyghlika v«l
R. 2704|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

thy iach war ther swa komi/i tha

at iach hafTde engen at Jitbae pa
R. 2723. A. (D.) läs kaerde

Digitized by Google

t'1'XXXVIII ANMÄRKNINGAR. RAD. 2724|— 2826$.

R. 2724}, 4. Borde upptagas i texten (efter B.):
tba gaff hon milt ihen sak
at tli} wlte engen wla/* jak
R. 2736j, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
inna/i Gorto/i nätta fröest skulde iach (hen fa/iga
elle[r] skulde mik thj til dödhae gänga
R. 2748|, i. Borde upptagas i texten (efler B.):
och skiutlik bort mj henne rcnde
swa engen ma/2 then riddare ke/ide
R. 2759. L8s med D:

ok aengin annan stadh ku/ine at finna
R. 27801, i. Borde upptagas i texten (efler B.):
thj forstae the hawa drepjff lik
tha gar thj sidan ower mik
R. 2790|, h Borde upptagas i texten (efter B.):
thy iach hawer idher swa wael rÅnl
iach faar idher thj äldre länt
R. 2796}, JBorde upptagas i texten (efler B.):
Gudh gäme ider herre huar i fara
bade lönligh oc opinbara
R. 28124 — i- Borde upptagas i lexlen, i, } efter B.
och J, { efter D.

och loto tha [ihe] vindbro nidher
herra iwan war tha gläder widcr
Oc vilde helder herberge ligge
en ha/i vilde vle ligge
R. 2820[, i. Borde upptagas i texlen (efler B.):
vi skulom antigae badhae in
eller och \vt at thjfa samma sin
R. 28261, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
badho sweiue taka haas hasst
och gämae so/n the ku/ido baesl

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 2832 \ 2954^. CLXXXIX

K. 2832^, 4. Borde upptagas i texten (efter B.):

Ihe (rur och \om\ruv toko han ther

och leeddo han thit thera herra aer
ii. 2838|, i. Borde upplagas i texten (efter B.):

Badhe karl I och swa quinn&e

och hwarl thj barn ther war inne
K. 2844|, |. Borde upptagas i texten (efter B.):

kcere husbonde sigb thj mik

om iach ma thj sporiae tik
R. 2850}, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

thy wil iach helder ther om tigiaa

een idber mer ther aff sighia?
K. 28761, i. Borde upptagas i texten (efter D):

ther han hafluer i sin gardh

(hem lather han henne vare ospardh
R. 2882|, h Borde upptagas i texten (efter B.):

han hawer mik tak/7 aff hus och la/sd

so//ipt mj swaerd och so/wpt mj bra/id
R. 28901, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

hwar ther letae effler tolik saka

han finder ther wa?I sin maka
R. 2921. Läs med B. (C. D. F.; se r. 3659, 60):

en kamp bestanda for ena iomfru
R. 2942+, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

han wil wider resen strid ha?

och Iösa3 idher fran alla?« quzdhae
R. 2944[, i- Borde upptagas i texten (efter B.):

han badh them tha vpsla/ida allae

j skulen mik ey til fota falla
R. 29541, i- Borde upptagas i texten (efter B.):

Ihj skal thok morghow arllae wcerae

iach ma ekke tenger dweliaes hflerae

Digitized by Google

CXC AKMAllMMGAft. BAD. 2953}

R. 29584 — \. Borde upptagits i texten, |, + efter
och J, i efter B,

han gaff t hem allom gode IrAsth

ath theire anger varde lästh

Och giorde them sidan gleedi och gama/i

then qwa?ld maedan the waro til sama/i
R. 2972. Lös med B. (C. D. E. F.):

hwilaes nu ok hafua nadlia?
R. 2996|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

the hafTdo ho/tum ger na? fallet til fot

hafTde thj ho/mm ey war/f j mot
R. 3054+ , i. Borde upptagas i texten ( efter B.):

the waro trätte och swa modhe

bak saree och i I lae skodhe
R. 3078+ , 1. Borde upptagas i texten (efter B.):

tha 'matte mik then iember ey ske

ther iach hwar dagh fore mik see
R. 3154. Lös, med stöd af B. C. F.:

al thj hug ey rattelika tok
R. 31541, +. Borde upptagas i texten (efter B.):

thy at hafTde thj skaelligae taktf han

tha vrare dådh badhe örs och ma/i
R. 3180+. Den felande raden borde upptagas efter C.

th} huget kom neder maelloro them bade
R. 3181|, +. Borde upptagas i texten (efter D.):

vel atte alne i jordene nider

sa hårde jek sakth sa seyer jek ider
R. 31 85+, +. Borde upptagas i texten (efter E.):

[Ath arm och axel aff ha/mum gik

aff the hugh han tha Ok]

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 3185] 3248^. CXCI

Li ot au t rene han t de lespee.
Les paule dou bli desearee.

Le Chev. au Lion: r. 4205, 6.
R. 3194 — 6. Dessa rader öro felaktiga, men i brist på
lids. är det svårt att återställa hela sammanhanget. Se
F. (i läsarterna).

R. 3!9&f — {. Borde upptagas i texten (efter D.):
Husbonde/t oc frue cere nw glade
ath l[h]e moge nw vare mj nade
Oc losth er nw ihere sone quidb
so/it the haffue haifth i länge riidh
R. 3202|, h Borde upptagas i texten (efter D.):
Oc huile/i ider oc haffue make
i gören thj for ware sake
R. 3219. Ock den som han {Herr Gavian) känner rätt
väl. (Se r. 3676).

R. 3220f, i- Borde upptagas i texten (efter D*):
Jek ra?d/s thj megh til scadae gar
ath jek sa lenge haflWr varit her
R. 3224. Las med C. (D. E. F.; se r. 3277):

vElle[r] och dodhe hos idher bliifua
R. 32361, i. Borde upptagas i texten (efter E.):
[Soa skamelig vppa en flagha?
thj giorde the henne for wte/* saghe.J
R. 3242} — i. Borde upptagas i texten |, * efter E.
och i, i efter D.:

[Thj veth gud i himmerigh.
ey skal hu/i d00 fore etbers swigh.]
1 haflue/x henne inge/i sak ath ke/ine
for ider lygn scal hon ey brenne
R. 3248J, J. Borde upptagas i texten (efter E.):

Digitized by Google

* : *CI| ANMÄRKNINGAR. RAD. 3248} 3573.

[Han raskelig fra/n (il elden rendae.

ho/i vilde ey lade ath hielpe liennae.J
It. 3252. Läs med C. (F.):

(he sagbo alla? al ha/t war wredh
R. 3294. thröff är skrif-fel för t ho rf f
R. 3299. Läs med B. (C. D. E. F.) :

Herra iwan swaradhe iher a moot
R. 33121, ±. Borde upplagas i texten (efter B.):

(ore thy jak wet thj sannerlik

hon raedh sinne fru fen äldre swik
R. 3369. Läs, med B., (C. D. E. F.):

the rykto thera swaerd t ha badhe I il saman
R. 34l6f, *. Borde upptagas i texten (efter D.):

The bade for honom so/n i raoge/i höre

the matte honom ey a/inen hielp gore
R. 3424|, i. Borde upptagas i texten (efter D.):

Thy ha/i war moder aff riisens slagh

som ha/i hade t hen same dagh
R. 3468. Läs med B. (C. D., se r. 3590):

til thaes ij aerin til raekae badhe
R. 3530f, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

ok mik haffuer swa sarae spent

mik raed&f thj warder ey bradlik sent
R. 3527— 30*.

Puis dit entré ses denz soef.

Dame uos en portez la clef.

Et la serre et lescrin auez

Ou ma ioie est si nel sauez.

Le Chev. au Lion: r. 4597 — 600.
R. 3573. Läs med B. (C. D. E. F.):

Tha swaradhe Uonum thaen aedhla man

R. 3578}, t

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 3578} 3881. CXCII1

R. 35781, J. Borde upptagas i texten (efter B.):

sommee toko ba/is års j tömae

och sontmae toko hans wapen at g6mee
R. 36361, 1. Borde upplagas i texten (efter B.):

och iach thj engho/n sighiae wil

för een idher wili aer ther til
R. 3706. b aer är skri f- fel för bär
R. 37I21, J. Borde upptagas i texlen (efter B.):

for w(a/i alls traettae

och wilde hon liffuae mj raetlee
R. 3737. Läs:

hon hafuer aen fyrelighi dagha iher til .
Se r. 4732.

Au meins iusqua xl iors.

Le Chev. au Lion: r. 4768.
R. 37564 — ¥• Borde upptagas i texten (efter B.):

hon redh äwer mänga herra rikae

och wilde mj enge mot effter wikae

ower bfergh och ower dal»

hon kom ther ower mj mykyn quala
R. 37681, i- Borde upptagas i texten (efter B.):

thj mate man wael a henne see

thj henne war j hiaertaet we
R. 3782|, 1. Borde upptagas i texten (efter B.):

hon tok orlofT och bort hon redh

henne war ey kunnog then ledh
R. 38381, \. Borde upptagas i texlen (efter B.):

han ledde hona j ente warma stuffua

her skulen j iomtru inne soffua
R. 3881. L8s, med B. C. D. E. F.:

iak visar idher gaerna a thaen leedh

Sv. Fornskr. Sa /hk Sami. II , 2—4. N

Digitized by Google

WCIV ANMÄRKNINGAR. RAD. 3891 4034».

R. 3891. Lfts med B. (m. 0.):

(ha badb hon gudh aff hi«rlae ocb sinnae
R. 3950f-}. Borde upplagas i texten, \— J efter B.,
och i efter F.:

ther iwan och ha/is leon waree badha?

hwiltes om nat och haffde nadh»

och warto hell af thera sara

[f*r® ihe mwndee dedeen far®]
R. 39581, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

then jomfru swarade honum iher till

mith aeraende iach idher sighiae will
R. 3962. A. Läs han

R. 3968| — i. Borde upptagas i texlen (efter B.):
och takkade honum for sin® gaflua
nw wil iach idheert orloff hawa
och ridhae efftcr honum hwat iak forma
thj rader iach lik at thu gör swa
lakkade är inbytt ur C, i st. f. skrif-felet kallade

R. 3992|, \. Borde upptagas i texten (efter B.):
dagh och nat hawcr iak rent
sidan iach war efftcr idher sent

R. 40284, h Borde upptagas i texten { efter B. ocb
\ efter F.:

om gudh giffuer mik ther lykko til
[thj sejrer jecb edher mj raetae skielj

R. 403(H, *. Borde upptagas i texten (efter B.):
och maelte til ha/t blidlik tha
thj lone idher gudh ther alt forma

R. 403*1 , 1. Borde upptagas i texten (efter F.):
[thj war tha långt a dagsjens thidae
Ihe ware ejr lenger for[«] ath ridhae]

Digitized by Google

JtVtf ARKXINGAK. RAD. 4034^—4274. €XCV

De passer oulre noreit cnre.
Que le jorz aloit declinant.

Le Chev, au Lion: r. 5071, 2.
R. 404(H, 1. Borde upplagas i texten, + efter B., och
i efter C:

maxi ma thj wael a idher fin/ia
J aerin alle o höuitjske ber inne

R. 406&f, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
hwat haffui mik til saka giffuae
hwi wilin j mik til laster driffuae

R. 4091. A. läs donde — R. 4097. A. läs men®
• R. 4100|, ^ Borde upptagas i texten (efter B.):
om at iach ridher heeåan brat
hwar skulde iach tha liggiae j nat

R. 4112|, |. Borde upplagas i texten (efter B.):
gudh late idher herra fara wael
ha/i swarade henne liff hel och saell

R. 4120J — J. Borde upptagas i texten (efter B.):
tha swarade \\onum then portrnfere
hwat skal iach idher sighise mere
skynt tik hsedan om tha wilt
thu far her enkte wta/i i It

R. 4142|, 4. Borde upptagas i texlen (efter F.):
[ther man aff guldh och silki gitfrae
gom i ina herae i bogen h0r«]

R. 419H, ±. Borde upptagas i texten (efter B.):
mik thykker iach hawer ey an/iat til
swa frampt om iach ihj wit» wrl

R. 4270V, i. Borde upplagas i texten (efter B.):
hwat wi afflöm mere eller minn»
thj niwtom wi ey hin» salgo qninn«
R. 4274. Us med B. (C. D. E. F.):

Digitized by Google

CXCVI AKMÄRKfllKGAB. »AD. 4274 4346.

thj tiwgu sk i II inga giaelda ma

Q/n ne gaaint .xx. Aeniers ou plus.
Lc Chcv. au Lion: r. 5269.

R. 42824 — i. Borde upptagas i texten t, i efter F.,
och 1 — i efter B.

[the twingae os til och sarse trwe

mer» ath g0ne aen wi mowe]

om thj ka/i nokor tiid warda swo

thj wi armae quinnce hawa roo

(ha hotae (he os badhae sfekae och siuda

om wi ey gÅrae hwat the biuda

R. 4294+ — V- Borde upptagas i texten (efter F.):
[jech redis thj gonger och ower thik
thj wedh wfiel gudh ihj angrc maegh
ath thu skalt modh them stridhae
forae aen (ho mal hedhen ridhae]

R. 4298|— f Borde upptagas i texten (efter B.):
Til honum aer mi/i höxte alit
iak wapder nw haedan gänga och thit
j thj myklee hws her ständer nsera
gudh göme idher frar ee hwar j cerae

R. 4318. til t hy d ha — till aftonläsning.

R. 4321, 2. En. L romanz ne sai de cui.

Le Chev. du Lion: r. 5314.

R. 4330|, i. Borde upptagas i texten efter B., men
med uteslutande af skrif-felet ey:

til thokt och håffuiskae sin/ioe
war hon for andra quznnse

R. 4334. Nele nauoit mie .x. ans.

Le Chev. au Lion: r. 5322.

R. 4346+. i- Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 4363-4472J. CXCVI1

honum (häkte glaedi at henne vtxrm
thy at ha/i hafTde henne kaer®
R - 4363. Läs med B. (F.):

hon vnwaepner thaen riddara godli
Et toutes ses armes Ii oste.
Le Chev. au Lion: r. 5362.
R- 4366f, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
mj hwites hender och finger sma
the stolta iomfru giorde swa
R. 436ftf, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
mj hwit skin och skarlakan rAdh
the giordo alt hwat then iomfrwa bÄdh
R. 4376. A. läs sofuar

R» 4376|, i. Borde upptagas i texten (efter F.):
[hans l0wae widh hans fodher la$
thy thj war waan ath gi0rae saa]
Et Ii lyons jut a ses piez.
Si come il ot acostume.
Le Chev. au Lion: r. 5390, !.
R. 4429. Lös med B. (C. D. E. F.):

thu thaenker then kamp ther mj forganga
R. 44321 — t- .Borde upptagas i texten (efter B.):
thy at then sith a?r off gamal her
thj hwilken ma/i her kornen a3r
wi sem ha/i antigiae blifTu® dädb
eller och giffuae sik mj myken nöd
R. 4472+, i. Borde upptagas i texten, \ — i efter
B., och i, i efter F.

thj skal tik ekke dugha
at thit leon skal os druga [truga]
lath hona bind» swa fastelik
[ath hwn kan os ejr gi0rae swigh

Digitized by Google

fJLCVlll ANMÄRKNINGAR* RAD. 4486| 4554}.

och ejr lil hielpae komee lliik]
lysler tik sidan [kom] hiil til mik
R. 4486} — J. Borde upplagas i texten, }, i, t efter
F., och i— i efter B.:

[thj maa jckt werae nw her rwBaer
i thennae raark men wi stridhee her]
thy at mate thu bielp a(T henne Ta
hwru (hit malt ku/ide sidan ga
tha ware [i] tu a mot os Iwa
[th) jckj nw sa wrerae maa]
R. 449<H — }. Borde upptagas i texten (efter B.):
och las sidan dåren äter igen
swa at hon os ekke . ma gira men
th) skal iach gAr& a mina tro
gudh ma mik sen hiaelpee tho
R. 45321, i- Borde upptagas i texten (efter B.):
iach sigher th) sannerlik idher
th) torffte berra iwan nw wael wider
R. 4544} — }. Bord? upplagas i texten (efter B.):
hon wilde honpm gernee äter gieelda
om hon matte ther i walda
th} han hadde henne hulpet wal
tha ormen wilde henne sia j h«l
R. 4554} — T V Borde upptagas i texten. } — }, i, Vo»
efter B., och }, i, efter F.:

han skermer wael a badhae hender
bwars thera skiolder war fulw®l kender
thy at han war stärker som nokot stal
th) war eth myki* vnderlikt mall
the stora bug herra iwan siar
th) beet a tbem r»t ey eth har
[for t0lligh owerwettis n0db

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 4554£— 4588. CXCIX

Iha redis herr» iwan for sin d0d]
thy at hwarge/i thcra haffde fangit aar
wta/i annars thera arm ha/i la/aber war
& 4555, 6. Lås med B. (C. D. E. F.):
herra iwan hafdhe mänga undta
ok blödde fast ij alla stunda)
R. 4560}, f Borde upptagas i texten (efter B.):
(ha lopp hans leon rasklik fram
och grepp then ther ey war lam
R. 4574}, (. Borde upptagas i texten (efter B.):
ha/t rask lik effter honum rende
mj thj swflerd han haffde j fiende
R. 4575. Lås med B. (C. D. E. F.):

han hug a hans hals som ban var stark
Jättarne brukade ju ingen hjebn (se r. 4453).
La teste nue et le col nu.
Li a li glouz abandone.
Et cil li a tel cop done.
Que la teste dou bu li rel.
Si soauet que mot nen set.

Le Chev. au Lion: r. 5596 —600.
R. 4576f, i. Borde upptagas i texten (efter F.):
[och guben [bugen] styrte for hanum nedber
berree ywan stegh aff sin ha?st och gledis wedher]
Et meintena/it alerre uie/it.

Le Chev. au Lion: r. 5601.
R. 4587, 8. Lös. med B. (F.):

tho at han visar til momppaler
ok biudher silff ok gul o k»r
Staden Montpellier var utomordentligt ryktbar under
medeltiden för dess lakare-skola , hvilken ännu i dag är
vida berömd. Detta ställe (r. 4587 — 90) finnes endast i
den Skandinaviska sagan.

Digitized by Google

GC ANM A REN ING AR. RAD. 4594J— 4642$.

R. 4594| Borde upptagas i texten, |, i. efter B.,
och i, J. efter F.:

iacb ke/inis herra ther gerna widber
at iacb hawer mykit brutit mot idher
[och sa vidh andrae flerae
thjr aer myn sorigb nw thiss mieree]

R. 4600|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
maedan iach mik sielff ey weria ma
jach mon thok aldrik heedan ga

R. 4614i, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
och kyste ha/i swa innerlik
thj wil iach loffua gudhi och tik

R. 4616+— tV Borde upptagas i texten (efter B.):
och wara her herra ower borgh och la/*d
thj wil iach idher fånga j handh
Herra iwan t ha aff hiaertaet lo
och maelte til honum och sagde swo
mate iach henne til husfrw haffua
thj toke iach fore rikae gaffuae
thy ma iach mik sarae kaeree
at thj ma ekke nw swa waer©
for then skyld talar iach nw swa
iacb wil henne ey forsma t,

R. 4634} —J. Borde upptagas i texten (efter B.):
thykker tik ey henne wara offrif riik i
jak skal thj huxa mj sieelflfwm mik
leggiae ther swa mykti til
so/n maest thu sielffucr haffua wil

R. 4642|, i. Borde upptagas i texten (efter B|
thy at iach ma ey j thj/a si/nue
henne fa eller och andra quinnso

Digitized by Google

ANIIARIMNG AR. RAD. 2672 \ — 4808.}. CC1

R. 4672 \ Borde upptagas i texten, f, i, efter B.
och }, } efter F.:

min dotter aer mik ey swa o kaer

tbj skalt thu wael forsta/ida ber

[ath jecb will» nodhae thik bi/tnee atb faa

nejr sa/ineligh jech gi0r ey swa]
R. 47KH, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

[och dawligh eflfther hanum mo/i länge

thj hwn mattae hans täta fonghae]
R. 4714f— f Borde opptagas i texten (efter B.):

j sith hiaertae swa ma/2ga x lu/ida

thåkte henne j then samma stu/ida

som hon ware ätande/i opp afif didae

och läst fran allas sin» nödhae
R. 4724+, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

mik thykker wara oflf la/ikt a[t] sighia tik

buru liwfllik hon honom vnGk
R. 4725. Lås med B. (C. F.):

mj blidha ordh ok stolta lata
R. 4734. Läs med B. (C. D. E. F.):

ther varna thir the iomfrw maal
R. 4742. som hon trodde då hon talade så,
R. 4750. A. Läs sins

R. 4754+, i. Borde upptagas i texten (efter F.):
[for wdhen then borigh the giordh® saa
then jomfrw och herr» iwan bodb® tooj

R. 4779. L8s med B. (C):

thj vndra alle the ther fore aera

R. 4780}-, i. Borde upptagas i texten (efter B.):
tby at han haffde ey the, wapen pa
som ha/i war förre wan innan ga

R. 4808|, Borde upptagas i texten (efter F.):

Digitized by Google

CCH AMumwiNGAii. rad. 4808}— 4946J.

[thjr atb m»gh til b0r mj r«th

ath jech faar ther arff al sleth]
R. 483(H, *■ Borde upptagas i texten (efter F.):

[thjr ath hwn wild® n0dh«gh(B trett»

om hwn mattae lewe mj raettae]
R. 4844+, i. Borde upptagas i texten, +, * efter B.,
och J, i efter F.:

gudh thakke honom for sin» aerae

thj ha/i wilde komma haer»

[och hielpae maegh hwadh han for maa

til thj gosj jec ratteligh aa]
R. 4872j, Borde upptagas i texten (efter B.):

mik thykker thj wara imkelik tinga

at wilffi mik ther til twinga
R. 4896*, i. Borde upptagas i texten (efter F.):

[doo hawcr jech thj ej aff hanum thent

thjr jech aer lidhj mj hanum kiendh]
R. 4908*, }. Borde upptagas i texten (efter B.)'

mogha badhe j en» bryste bo

thj thykker mik wara vnder a mina tro
R. 4921. Lfis med B.:

the rykto thera swaerdh ok fara til saman
R. 4924|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

ey swa bret rået som en fot

thj wlte thera hugamot
R. 4931. Lfis med B.:

thera swaerdh waro slio the måtto tha ey bita
R. 4936+, +. Borde upptagas i texten (efter B.)*.

man huxade at the skuldo bren/ia

thj [the] mate engen then an/ian kenwa
R. 4946+ — J. Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 4946|— 50984. CC1II

wtan gudb thj fogher swa
at nokor ma/j t hem skilia ma
een thok llie waro faelada godba
(be warlo (hok badhse sama/i modha
och mate (b) enge/i liffua/ide fin/ia
hwilke/i thera ther mate min/za

R. 49544, i- Borde upptagas i texten (efter B.):
och beriaes swa angistlik ther
swa al hwart thj barn som ther war naer

R. 4955. Läs med B. (C D. E. F.):
och alle the ther sagho op a

R. 4986| 9 4. Borde upptagas i texten, 4 efter B., och
l efter C:

och läten them ther mj wara sal

ok lathin them ther mj skilias ath
R. 50Ö44, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

wi wiste thj gernce hwat the aerae

the swa fra/nmalik stWdhee haer»
R. 50104, i- Borde upptagas i texten (efter B.):

ower thera hoffwd mj thera sweerd

thy waro thera slagh litit waerdh
R. 5019. Lfis, med B. (C. F.):

före theesse hända twaeggiae sak a
R. 5023. Läs:

thy at herra iwan tha eepter leter
R. 50304, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

ther honom ran aff til myky/i t u/2 ga

ha/i mate ey weel r^rae sin® tungo
R. 5064j, 4. Borde upptagas i texten (efter B.):
ok sik swa frammalik wisa

thaes wil iacb idher prisa
R. 50984, 4- Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by

CCIV AMIÄfcKMNGAft. RAD. 5098J 5302}.

haffde iach witast hwo j warae
tha wilde jach strax oppe/i bara? "

R 513a Läs med F.:

sannelika thj skal ey v»ra

R. 51704, 4. Borde upptagas i texten (efter B.):
[ocb sa ski0daeligh wordben ower jenae
Ib) wndred ridder och swsena?]

R. 5174|, 4. Borde upplagas i texten (efter B.):
thok wil iach går» som i mik rada
och sighiae hwo wi teros badbad

R. 52381, i. Borde upptagas i texten (efter F.):
[och jnthj aff thj holdbae
sa framth som jecb maa woldbae

R. 5244+ , 4- Borde upptagas i texten (efter F.):
[do ath jech moegh for glomdhee
sa atb jech myne ordb ey giomde]

R. 52544, 4. Borde upptagas i texten (efter B.):
thy at iach bawer thj fore gudbi iaet
tb) iach skal allum g&re r®t

R. 52624, 4- Borde upptagas i texten (efter B.):
thy at wi wiloe thj all® slaet
thj thu til taker thj a?r oreet

R. 5282} — ^ Borde upptagas i texten (efter B.):
j moghen wael fore mik loffua
för aen iach ridher fran hoffua
at hwat j gö>in haerae
thj skal alt stadukt waerae

R. 52904, 4. Borde upptagas i texten (efter D.):
han skipade swa mella/i the iomfrar twa
thj them sielffwm wael n&ger pa

R. 5302j, 4* Borde upptagas i texten (efter B.):

Digitized by Google

ANMÄRKNINGAR. RAD. 5302}— 5706^. CCV

enghin mate firma thaerae
Ihj en wilde baelre een annan waerae
R. 5304. A. läs fingo

R. 5352. 4, J. Borde upptagas i texten (efter F.):

[och prissedhae war ther aller meest

han war aff thy legiaer bsest]
R. 5361. skampman = skamman
R. 5380} — }. Borde upptagas i texten |, i. efter F.,
och i, i efter B.

[ther lian haffdhae ther tenkt aa

ath willae aendeligh gi*0rae saa]

ha/i gat tha badhae ridhä och gangit

aff tlie sar han haffde får fangit
R. 5497. Läs med B. (m. fl.):

wtan ihj vardher honum iat
R. 5574. hin=iach

R. 5596+, J. Borde upptagas i texten (efter B.):

ee maedrtn iach ma j werlden liffua

innan idhrae thieenist wil iak bliffuee
R. 5658|, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

iach wil thj her oppe/ibara

thj skal thok ihj samma wara
R. 5690+, i. Borde upptagas i texten (efter B.):

thy at iach haffde thj swa stadlik iaet

thj wi skuldo/n aldrek war» sat
R. 5706}, 1. Borde upptagas i texten (efter F.):

[frwen swaredh silh hiertens kiera?

jech wil tage edher i gien mj sera?]

Digitized by Google

FÖRTECKNING H EGEN NAMN.

Arlans \JLKl, en mägtig Riddare, bfvervunnen af Ivan.
Rad. 2171, 326.

Artws, konung i England. Rad. 7, 9, 27, 37, 39, 653,
805; 1128, 298, 450, 496, 575, 583, 685, 688,
697 , 703 , 724 , 732 , 740 , 770 , 775 , 945 , 971.
987; 2011, 741, 749; 3620, 717, 733$ 4730 , 783,
836, 991 5 5205 , 209.

Brita ni a, Fälsiska England. Rad. 1576, 611.

Cupido, kärleks-guden. R. 4335.

Diderik van b,erna, Theoderik af Ferona. R. 542.

Eufemia, dotter af den Rugiska Fursten Fitzlav III, och
gemål till konung Hakan Magnusson den Äldre i
Norrige. Hon var mormoder till den Svenska
konungen Magnus Smek, och dog år 1312. R. 5743.

Fiälskarper, \ ^

FlJELSKARPIR, JattC ^ af W 2865 ' 83 *

(3147, 172 , 661, 868.
Flelskarpper , )

Franz, Frankrike. R. 15.

Gafuian, \ En af de förnämsta Riddarne utaf Runda
Gauion, i Bordet. Han var en son af Konung Lot
Gawian, loch Ivans f rände. R. 71, 650; 1607 , 620,
Valuan, \797 , 801,809, 811, 838 , 839 , 955 , 959 , 979;
WalewanJ 2687 , 743 , 751, 895 ; 3001 , 206 , 211, 631,
Waliwan, 1663 , 665 , 670 , 677 , 685 , 689 ; 4769; 5027,
Wai.ii an, J71, 81, 89, 104, 105, 123, 137, 171, 176,

194, 199, 293, 329.
GENOUARE, den sköna Gwencvir, konung Arthurs gemål,

R. 4327.

Digitized by Google

EGKN— KAMBI.

CCVII

Inwa land, Indien. R. 809.

Iwas , diktens hjeltc. Han var son af honung Yrian ,
och en af de ryktbarastc Riddarne utaf Runda
Bordet. R.72; 524, 546, 568, 621, 626, 705, 730,
746 , 759 , 764 , 780 , 796 , 811, 818 , 925 , 927,
961, 978 , 986; 1010, m. fl.

iärian. Se Yrian.

Kalegrewanz, Riddare utaf Runda Bordet. R. 72, 77,
86, 102, 143, 597.

Kari dol , "j g acr y eon ^ % onun g Arthurs förnämsta Slott .
Karidols hus, >

Karvdol, j R - 48 5 3624 > 648 ' 473L

Kar idols heedh, Slätten utanför Caerlleon. R. 1974.

Karlamagnus,

Magnus Charlcmagne , Karl den Store. R. 7, 15

Keyar, \ Riddare utaf Runda Bordet. R. 73, 89, 99, 107,
Kkyghe, 124, 137, 145, 536, 558, 570, 647, 650; 1015,
Ketjer,[59, 587, 6^6 , 638 , 649 , 652 , 660 , 665, 676,
K^yje, 697, 699; 2749.

Koozar IjERL , Riddare utaf Runda Bordet. R. 1983.
Lanzeler, Lancclot, den ryktbare Riddaren utaf Runda

Bordet. R. 3656.
Lot, konung af Lothian och Orkney , Gavians fader.

R. 5090.

Luneta, en skön och Jörnäm Jungfru, Ivans väninna.
R. 1098, 118, 170 , 238 , 268 , 280 , 342 , 352 , 388,
396 , 406 , 466 , 469 , 795, 797 , 812 ; 3019 , 279,
443, 448, 452, 459, 533, 914, 917, 921, 927,
932, 946; 5413, 513, 521, 546, 555, 615, 619,
641, 670 , 721, 729.

Magnus. Se Karumagnus,

Digitized

byG00<

cchii

EGKN-HAUN.

Malegreuans, en spotsk Kämpe hvilkcn bortrofvade drott-
ning Gwenevir. R. 3651.
Momppaler, staden MontpelUer. R. 4587 (Anm.).
Murina the visa quinna , Feen Morgain. R. 2181.
Norghe, Norrige. R. 5747.

Parcefal, den ryktbare Riddaren utaf Runda Bordet. R. 542.

Pinande borgh, ett slott begagnadt till fängelse och fa-
brik. Ivan dräper dess tvenne troll-ägare , och be-
friar arbets-q vinnorna. R. 4034.

PlNGIZDAGHA TIIDH , Pingst. R. 43.

Roland, Karl den Stores tappre Kämpe. R. 2351.
Rom. R. 10; 1486; 4416.

Romara, Romerska Jolket. R. 11.
Runzefal, Roncesvalles , der Roland föll. R. 2353.
Segremors, Riddare utaf Runda Bordet. R. 71.
Swart^kumgra, en Riddare, fader till tvenne döttrar,

hvilka föranleda den häftiga striden mellan Ivan

och Gavian R. 3604.
Ut*:rpondagron , Vther Pcndragon, fader till konung

Arthur. R. 6(2.
Vadhoyn, \ Riddaren af Källan, hvars Erika

Vadoyn hin r<Jdhe , / [dfe/i sköna Laudine\ Ivan äktar. R r
Wadoin rådhe, J553 , 619 , 704 , 731, 744 , 748 , 770,

854; 1019, 215, 404, 508, 573, 635, 712; 2701.
Valuan, Walewan, ra. m. Se Gafuian.
Vrian, ) Prins af Rheged, och fader till Ivan. R. 811
Yrian, j(Anm.); 1275, 307, 5451; 2160, 688 : 5110 , 664.
jEngland, England R. 9, 12.

Rom , 1
Room, (

Digitized by Google

AFF

II HRR A IWAN OCH IIERRA GAFYVIAN.

Sv. Fnrnåkr. Sa/tsh. Ilandl. 11, 2.

Digitized by Google

Digitized by

Google

VTOim A

FORNSKRIFT-SÄL L SK APET.

Haft. Si~ -

IWAH oeh GAWMIV.

P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Koogl. Boktryckare*

Digitized by Google

Digitized by

Google

Vérsta Delens Innehåll.

Flores och Blanzeflor Häft. I.

& Patriks-Sagan Häft. II.

Peder Månssons Strids-Konst och Strids-Lag Häft. III.

Digitized by Google

Digitized by

Google

HERRA IWAN.

Sv. Fornskr. Sällsk. Handl. Il, s.

Digitized

Digitized by

Google

Hcfra i w a n

1 nampn fudtars oc sons oc (hae/is h«lgha a(-J-ndha) bl. a. i.

wil iak laka ;i»ik lil hqnda

forna saghu fram at föra

them lil gledlii tlier a wil höra

aff (he w^rdhogasta ko/io/tga twa

llicr ma/i « bördhe sakt j fra

karlamagn/u- oc komi/ig arlws

lil dyghdh oc tero waro the fws

arlws war konung aff aengland
10. han van rom mz swerdh oc brand

ok war ther keyser mz mykle ®ra

han fraelste flengland aff bardbe kaera

ok skat ther romara förra giordbo

swa at aengin hen sidhan kreifwia thordhe

Annar war konung magnus aff franz

tbz wil iak idher sighia til sanz

at frembr(e) waro a?nge j them ( Y * time) tidha

for cmtna mot hedhna mz at slrtdha

Badiie the herra iak sigher j fra
20. the haffwa thera framfaerdh skipath swa

ower alla werldina gaar tbera loflf

a3 hwar the strtdha mz dit hoff

kommga synir the söklo thera beem

hertoghar iserlar gr(e)ffw [»f«ar thiaento Ihem]

riddarn synir the gior[«f«do och $wa

och alle tbe ther wicfer kunno na

om thtf«ta w^rdug konung artus» dagha

Digitized by Google

waro ke//ipa» starke hc/ra (?lhora) liilT lordo waga
for ridderskap och f/(v)r a?ra3
30. thz a?r illa? ihc a?ru nw fa?rra?

fore fr(v)or priis wil.e lott* at \vin/#a?

man kan t hem nw na?p!ik fin/*a3

En sagha «r (he ther iach wil sighiie

Ihz a?r mik ihz iach ey ma thigiae

om (hen riddare (hen oerlikaste man

Ther ma/* om ha/is dagha fan

I hen (her lhia?n(e konung artus

daglika pa ha/is hws

konung artus som j haffui/i hört
40. aer höffuitzsk owe/- allae förstae gior(]
i han i (hen sama timan

hiolt et hoff forsniman

mz mykin frygdh om pingizdagha (iidh

frwor oc iomfrwr the waro ther bliidh

riddara oc swena lite giordho (her gaman

mz diost oc bohordh ther (hc komo sama(-J-n)

(ha ko/w/igen war maetter i open sool

pa si t hws i kar idol

tha the waro maette the saa(o til saman
50. riddara oc frwor giordho them £aman

oc kalzadho margbt hwalh (holikt hawer wa(-£ldfth)

at mykilh wardher icel oc li(idh haldilh

aff alzsköns mittne ther frwo haffwa wald

(hen ma wara i htarfadh baall

(her (lie wilia haffwa (il ihia&nara

oc haffwa (hem i t liera hiterta k® ra

thz wil iak taelzst aff «winlyyr scriffwa

hwath glaedhe (be mondo fordh[?om] driffwa

tha komi/igin war ma?t »om iak för sa$dbe

Digitized by Google

60. han ey taladhe vlan sa t oc t bagdite
hwath kn/m/igin wil i si t hiaerta mena
thz wiste aengin vtan han ena
han stodh op oc gik al soffwa
Ihz folk sat ther aler til hoffwa
ther vndradho riddara oc swena pa
ihy han war ey wan at göra swa
drölni/igin war mz honum inne
frwor oc wwnfrwr oc höffwitzka qo/nna
Ihe riddara msedhan ther wte slanda
70. hwath aewinlyr kom thcm tha til hända
har fe segremors oc herre walewan
(•{••kalegrewanz) oc herre i wan
(►^■•och herra ka?ya3 quat språk
ther ee talaer illa a raa//z bak
och andre riddare Oere
t hy war I liera skemptan mere
en riddare het kalegrewanz
han ho(T si t h aeui/ilyr och sagdhe til sanz
ther ho/*a(m) war mere laster aen a?r»
80. thy monde han sik sarre kser®
tha ha/i sith aeui/ilyr sagde fram
Ihz ha/i sik sia?lff\ver hiolt for skam
dröt ni/igen mo/ide ther naelikce ga
hon stod ther naer och lydde pa
engen wart wider thzfe war
wtan kalegrewanz at hon (hit gar
t hen uedla* riddare stolt och godh
tha opp molh he/ine stodh)
herra keyghe ga(T honu//i Ihz til saka
90. han fik ey ba?tre til ordha taka
thu. a?st sen höwizk(a)re a?n wi alle

Digitized by Google

ok (fore) t hy skulum vi tliik herr» kalla

tho man letar badhe vte ok inne

man kan ey tholkin kaempa finna

tbz thykker minne fruo (drötni/iginne) swa

ij aerin een f romare sen a/idre twa

hwar skului/t vi a/man tholkin fa

thren (ho cer kränk at lila op a

tha ( A maelte) (taladhe) a?n (om) herra keyghe
100. thz wil iak idher (före sannind) sighia

til tokt aeru wi alle seene

vtan herra kalgr(e)ua/ts ene
11 kaere herra ( A maelin) (i sighin) ey swa -

hrer war aengin fore spa

wi fingom mina fru off sent at see

thz gör os allom saman wee
11 drötni/igin ( A nuBlte) (sagdhe) til keyghe tha

thit hiaerta mon nu sunder ga

hafdhe thu ey tholkith spot nu giort

som wi hafwum alle saman hört

thu hafuer alla mz spot vnfangith

thz hafuer thik optä illa gangith

the riddara varo mz bön til redho

miin fru ij skulin ey wardha vredhe

han thiaenar idhei- gia?rna til alla mala

tho kan han sit spot ey lata
11 niik thykker iak hafuer »nktc sakt

ther baetre a?r (sakt) ( A m»lt) ( A thakt) «n ofuer

ware ihakl

aengin skulde androm spot at drifua
120. vta/i tokt ok a?ro hvar androm gifua
thy skulum wi alle hrer mz thigia
ok riddarin sit a3wintyr fram at sighia

Digitized by Google

Then riddarin maelte thz aigher iak tfcik

berra keyghe om thu wilt lydha mik

mik bör ey widhér thik at ( A skifaa) kifoå

swa mykin odygdh tha kan tha drifim

thz thu mik drifuer spöt ok hadb

•ber aff aest tbti siaelff forsmadh

ok ma mik ey til skadha koma
130. thu mat mik ok swa litith froma

thu hafuer ok alla meen forsmath

hwath thu for maat ok drifuer thém (til) hadh

thy wil iak gaerna thakka thik

thu loot ok aekke brista a mik

mil aewintyr wil iak ey leengre sighia

iak bidher mina frw lofuer mik at thighia

berra keyghe moelte (oc sagdhe) aen tha bi. * ii

miin frua om ij wilin swa

lyster idher ther a at lydha
140. ok thenna godha riddara at bidhia

sit aewintyr fram at föra

thz aer the thing man gaerna (vil) böra
K dröt/iingin ( A meelte) (sagdhe) til berra kalgr(e)uans

akt in äldre huru thz gangx

( A l) ij thörfwin ey berra keyghe at saeta

ha/js thrwgh aktin rot aenkte vaetta

ok takin thz idher ey til skam

fore mina bön sighin aewintyrilh fram

min fru matte thz annath waera
15a thz ware mik (alt) thwnkt at göra

thetta aewintyr at sigbia haero

for idbra bön skal thz tho vaera

iak bidher ok alla ther til lydha

hwath miin ordh hafua at thydha

Digitized by Google

ij tha?nkin ther a mz vit ok bin ne
riddara ok awena ok stolta quinna -
hvvath mik a3r ttimpt ok a?kke drömpt
mz mik var tbz a?n äldre gtömpt
Thz var forsniman ok aekke lango

160. iak foor ok vilde nymaere fånga
vaepnadher wael til foot ok hända
ok leta aen mik thordlie nakar bestanda
iak fan een va?gh a höghro hand
ther mik ledde til eet frömadha land
thaenne (same) vaegh var ( A tho) thiokker at ridha
mörk ok thrang mz diwpa lidha
han ledde mik ginom ena vidha mark
til ena borgh ther var ful stark
stora grafuar ther om gingo

170. swa at aengin matte ther ower ( A ridh) springa
ofuer the grafua gik een broo
busbondin kom ok ( A maelle) (sagdhe) swo
han hafdhe een hök a sinne haende
hafui han thak at han mik kaende
ij skulin aff stigha ij nat ha?r blifua
man skal idher alla nadher gifua
signadh war the söta stund
ther thik haer ledde a mina fund
thu a?st haer vael komin gudhi ok mik

180. stigh bort aff ok hwila thik
bl. a. iii. ther var arla quaelder ok dagher liws
tha iak kom ridhande til thz hws
mz mykin a?ra vnflk han mik
ok ledde mik op mz siaelfua/i sik
for vtan husilh tha haengdhe eet bordh
aff alzkyns malm tha war tbz giordh

Digitized by Google

eon ha mar hoos thz boriiliilli laa
(ha man mz honum a bord Ii il h sia
tha taka the rid da ra a husith al löpa

190. ok hwar al sinom kowpane öpa
wi skulu//i alle til hofua gänga
minz he/ra gestae mz a?rom vnfanga
riddara ok swena loko min haest
ok vnfingo mik rået aldra ba?st
tha mötte mik the stolta wrnfrua
ther äldre gånger aff min htigha
ok äldre aff mit hiaerta gar
fie hwar iak ij vaerdi//ne aer
hon bödh mik aff h&nna dygdh
hiaerlelika aff werlzins frygdh
(ha giordhe hon swa dygdhelik
thz hon siaelff afva?pnle mik
sidhan lot hon mik klredhe sk a? ra
een riddare matte llnjm mz a?ro#/i beera
aff brwn! skarlakan ok vnder hwiilskin
een riik braza af gul haengde ther ij fiin
sat mz dyra stena
gaff mik the iowfrua rena
hon ledde mik til een lönlik stadh

210. mz roos ok lilia var han (om) sat
ok yrter badhe gull ok grön
iak toke Ihz wael fore all vaerlz lön
ij then stadh lyste mik at vaera
tokt iak ther sa aff miin hitertelik kaera
tha ( A os) gingo os ther alle ij fra
«ngin var ther ater vtan wi twa
tha taladhe iak til miin hitertelik ka?ra
nadher io/nfrua mik tha?s hafuin ij a?ra ,

1(1

matte (liz ceftcr min wilia gänga

220. äldre monde mik hedhan langa
thz var mik tho ma?st a meen
husbond in kom tha ganga/ide ij geen
han bödli os til bordh at fara
ij maghin ha?r ey tangre vara
vi giordliom hans v i I i a ok lotom han rad ha
han skipadhe os rwt alla na?dhe
hade vilt ok tampt ok alz kyns kost
ok bar os fore badhe viin ok most
ok aldra hända nadhe

230. gudh thakke hon u/71 fore sina gafuo
husbondin badh mik ther honum ia?tta
thz iak skulde göra ok ey förlåta
then samn vaeghin ater at ridha
ha/i sagdlie han vilde mik hema bidha
iak veet thz monde langa v» ra
at thölkin riddare var kojriin ha?re
ther swa foor aewiiilyr at leta
huath ij bedhins thz skal iak veta
mik tok a min va?gh at langa

240. iak tok tha lofT at ga til sa?nga
första daghin sit liws ledhe
tha var mik mit örs til redho
iak thakkadhe thöm for thera dygdh
ok reedh iak tha?dhan mz glaedhi ok frygdh
tha' iak hafdhe ridhin een litin stund
tha kom ther löpande a mina fund
ville nöt ok grym diwr
leon biörna ok pantiwr
hardhis ther mz mykin gny

250. thz iak raedhis for thöm at Hy

Digitized by Google

* iak drogh ml k I lut a ler (il haka

iha vardh iak var vidher vnderlika saka

een hirdhe swartare a?n een blaman

ledhaie skapilse iak äldre ( A fra) fan

han hafdhe ij ha?nde ena stäng

atl icdeni badhe digher ok lang

honu/71 folgde (ok) een ilder knös

ha/#s hofwdh var större aen örsa hös

ha/is hals var som (en) wlfualle
260. ha//s ledha skapilse iak nödhogh lalde

ha/*s haar var hwasl som (Miwi) hiwpona (horn

naesa krokokta som bokka horn

hons öghon gol som topasiz/j

aflf Ihöm gik eet swa ra?dhelikith liws

ha//s mun var vidh ha/ts la?pa bla

hasts haka siit a brystidh la

cenlitith (hölkilh som biörna skin

bassa la?nder ok apina kin

ska?ggith hwasl ok illa ll<et
210. ryggin var tnz kulom sa?t

hans föter bredhe ok kartn&ghle lang

finger som g/ipsklöör varo the vräng *

han studde sik widher sina slaeggio

myo' ok länge varo ha sis l<eggia

ha/#s kla?dhe varo vnderlik

vlan koslnadh (ey) hedherlik

the rikasta kla?dhe han hafdhe aa bl. «. »»ii-

thz varo nöta hudher Iwaa
saa iak ther om honu/si swema
280. orma ok ydhlo aldra va?ghna
tha ha/i saa mik til siin ridha
iak vaente han thordhe mik ey bidha

Digitized by Google

han sprang op a een hoghan stubba
sludde sik vidh sina klubbo
han lalaclhc (il niiin ra?l cenkle vaMla
iak viste ey liitatli slikt haldhe sa3lta
Iran sa til mik swa ra?(lhelik
som han viklo ( q)kiwsa mik
iak huxadhe alla hända saka
2i><>. hwalh iak skulde til radha taka
at iak vare swa til redho

iak ( A thöft) thörfte ey ranlhas före ha/is vredlie

iak hugdhe at han nionde galin va*ra

hia?<lhan han ey (taladhe) ( rna?lte) mz iak var tlurre

sidlian thordhe iak fram al gänga

see litiat Ii »winlyr iak ku//ne fånga

iak ( A tna>lte) (taladhe til how/m) som iak ku«ne ba?>t

sigh hn.it h ma//ne thcT t li ti a\st

htiath lim godhcr haddcr ilder a?r
300. hwi lim ha?r swa (lulika siar

han swaradhe mik iak 33 r een man

ij fa?ghre skapilse mik a?ngin fan

«n ihu hafucr mik nu seot

mina skapilse hafucr iak thik nu teet
11 luujth hafucr t Itu koi/ipan ha?r at göra

mz orlolT v i I iak thik at spöria

thz» gör iak orn dahlia langa

the diwr al göm a 1 1 1 11 seer ha?r gänga
H iak veel ey huru thz ma vara
310. at thu gömer the diwrin ha?re

sorn ville gänga ij ödhe mark

vian the varo bundin mz band ?»wa stark
11 sanncrlika thz siurhrr iak thik

at the a?ru all swa lydogh mik

Digitized by Google

swii hafurr iak thöm mz lister fangith

al the i^ita ey fra mik gangith
K nu manar iak ihik a thina Iro

si«h huru ihz ma vara swo
11 (hz första the höra mik a( öpa
320. tlia tliör aenkte thrra löpa

thaghar iak faar eet at lialda

sidhan ma iak (hörn allom valda

iak taker eet ij horn iak kastar thz nidher

at all hin annor sktelfua vidder

the löpa til mik ok bedhas nadhe
* ok föl^hia all sidhan mino radhe

hwilkin annar t hörn giordhe swa

han matte aflT thöm skadha fa

nu sigh mik söte herra ka?re
330. hwath oer thiin sysla hwi kom thti ha?re
1f Jak aer een riddare iak far ( A at) (ok) letar

epter thöm mit hia?rta reter

ther iak matte (aff) sewintyr fånga

ther mik til aero matte gänga

nu bidher iak godhe kompan thik

at thu matte bera?tta mik

hwar iak matte min ma/idoom visa

swa at miin rera matte risa

iak kan nu idher mit aewintyr sighia
340. iak vil for idher ther ey om thighin

ha?r ligger een keelda skampt ij fra

the vaenasta man mz öghon sa

iak vil idher herra sighia swa

lyster idher thiit at ridha

ij komin ey theedhan for vtan qwidha

tha?nne va?gh ther ij haer seer

lian folder lltiit ther han idher leer

ihe kaeldo ther iak hafuer idher aff sakt

hon aer alla vaeghna mz rosir (om) thakt

350. the »dlilo tr» varo sat mz lista

fore vinlirs makl ther (IMhera) löff ey mista

om kring haenne aer skipath swa

at solin kan luenne ey na

the samma kaelda hon hafuer een priis

hon sr aemkaald som annar iis

naer the" kaeldo aer een mullögh aff. gul

ther staar een stolpe aff vnder ful

ihe laenkia aeru langa ok giordha swa

at mullöghin ma va?l vatnith na

300. ther staar een capella skampt ij fra
the vaenasta man mz öghon sa
tak vatnith aff thaen spri/*gawde brun
thik vardber sidhan veel eewintyr kun
aen thu thz om stolpan slåar
thu seer vael sidban huru ihz gaar
tha komber vinter iher swa stark
al alle (he folghla (Pfoghla) a t lie mark
leon biörna ok alzskyns diwr
raedhas for ihaen hardba skwr

370. raegn haghil frost ok snio

raedhelik elder thz magilin ij tro
komber ther mz mykin dyn
for vtan alla nadher ok skyn
kan Ihu swa thaedhan koma bwrt
thz thik vardber aenkte titskadha giort
om gudh thik the lykko an
tha aest tbu saölare cen annar man
1r hirdhin badh mik fara veel

Digitized by Google

iak swaradhe bonu#/i liff liael oc sa»l

3&K ihz lidher nu fas! al daxsins tidha

roik lyster ey l«ngre n«r ihik al bidlia

lita iak hafdhe ridin een lilin stund

tha vardh iak var ihaen vaenasta lund

t ber a? man mz öghon sa

naer the kaldo ban sagdlie ij fra

iak vil thz sighia aff rattan akt

mz blomster ok löff var bon swa tbakl

mic tbocte tbz matte ey reghna swa

a t tbz matte t ber genom ga

390. ii tben sama stwnd l ha wardb iac war
ene mu/lögb aff gul swa klaar
tho man all waerelline leta scal
man finder ey annar tholik fal
thz moghiin (ij) for sa/ini/id tro
at tben kaella veeller swo
som tben kaetil ouer el le henger
oc vaellin alla weghaa wm gånger
tben stwlpe war aff snwagdw* giorlh
then sten war tbiit mz listom förtb

400. wnder hanom fyra robiin

swa rödhe oc skaere aotn solen skiin

aff the wnder I ber iac tber *a

ther ma iac wa?l sighia fra

oc wil iac enkte aff thy löna

hwa thiit wil fara han ma ihz töm

jac togh tben mullogh iher hengdhe af gul

oc fy lie iac hona (il h?» war ful

oc walnidh sidban iac a »twlpan tio

thz ångrar a* i c at iac giordbe «wq

♦lft tm thy at tha burdhis ström (Pslorm) oc gny

Digitized by Google

molitadhe liimil oc molnadhe sky

oc thogh swa angeslica al reghna

eldcr flögh thcr -alla weghna

haghel oc frost mu//de ther ey thryta

jac tlienkte al ther sculle allt nidher bryta

Jak Gk aff ra?ddogha swa mykin nödh

jak fol ther nidhcr som iak vare dödh

hafdhe var herra ey giort mik swa va?l

tha vare iak (hagar slaghin ij hael
420. aff the trae Iher follo nidher

tbz thakkar iak ga?rna thöm iak til bidher

thcr alla vaerldina hafuer al radha

ok mik lialp thaedhan mz sina nadha .

tha iak hafdhe ligath ena stu/id ij dwala

tha hördhe iak aler the naektcrgala

ok andra foghla mz söte röst

mit hiserta gladdis ok fik ena tröst

tha iak sa liws ok solina skina

tha glömde iak alla angist mina
430. a?n sa iak ther een foghla skara

mz mykin fiaeldo ij vaedhril fara

the su/zgo mz swa söte tona

83 maedhan iak lifuer iak ma thz mona

hwars thera röst var sunderlika sik

ok varo tho allo saman liik

tholkin sang ma hwarghin va?ra

vtan man finder ater thsere

mik thokte thz vara swa mykin priis

ra?t som iak vare ij parad i is
440. iak lydde swa la?nge a thera sang

at iak wardh hemsker aff thera batig

stdhati

Digitized by Google

sidban vardh iak var vidher -annor tidhande

een vaempter riddare kom ther ridhande

han raende fast ok var swa fri j

iak thaenkle al the varo t i J

tha iak sa at han var een

til mit örs var iak ey seen

iak sprang a bak ok rande aff stadh

ok var iak ij mit hiaerta gladh
450. at ( A thee) the aera skulde mik koma til hända

al nakar thordhe mik ( y be) bistanda

Thaen riddare ther iak sa ther ridha

han öpte fast ok badh mik bidha

han var grymber ok illa vredh

thz skal thu giaelda thz nu aer sketh

atte thu mik nakra skuld at gifua

iak vilde eeptcr (hit minne blifua

maedhan thu hafuer giort (thz) fore hoghamodh

tbu skal thaes äldre fa/iga both
46Q. thz ma vael synas a thaenna skogh

at iak hafuer fangith skadha ij nogh

vtan i wilin mik hota * M.«.*i.

tha wil iak idher hardhelika möta

oc mik fore idher ey at gifwa

vtan annar wara skal dödher blifwa

fore then last i giodho [giordho] mik haere

tha ma iak mik saara kaera

jak matte ey wara i mit hws

fore haghel oc frost oc eldzins liws
470. hwath i hafwin giort thot i waro balda

för aen i koma bort i skulin thz giaelda

Sv. Fornskr. Sällsk. HnntJl. II, m. 2

Digitized by Google

J?pt*r ihcesse ordh han thagba iha^dbe

mz sit spiwt hart til mik lagdhe

lians örs war springa/ide som en ra

en raskare riddara iak äldre ( ' f) sa

min skiold iak thaghar fore mik bodh -

iak matte mik waeria thaes giordhis mik n(^-öd)

waar örs the spru/igo tba wael fast

mit spiwt a hans hiaelme brast

480. sidhan war han mik alt fore stark
ha/i stak mik nidher a the mark
han tok mit örs oc ha/i bort reedh
mera skam iak äldre beedb [leedhj
han wille mik ey the eero te
han wyrdhe en tima til mik se
vnderiöst tha giordbe han swa
han war en starkare aen andr(e) twa
hwath skulle iak tba til radha fa
ther iak hafdhe aenkte at rid ha pa

490. daghin leedh tha fast at qwaslde
iak gik mik ater til the kaeldo
tba tok mik oc thaedhan at langa
iak wiste ey hwart iak skulle gänga
vtan gik ater t il t hen skogh
min husbonda kom mik tha i hugb
al thaedhan- monde iak hieelpina waenta
hwath raadh iak mo/ide aff honum haenta
iak gik blygher i gardhin fram
fore then last oc fore t ben skam

500. Iber mik war om daghin skeedh

then morghin ther iak thaedhan reedh
ther iak min husbonda fore mik fan
dygdhelika tha giordhe han

Digitized by Google

oc gik mik foltdhelika (ha i mot

alla mina sorgh raeaedh km mik bot

Thu aest haer gudhi w«l komi/i oc m(^k)

bwatb heer «r beetzst thz biwdher iak (*Hik)

/Enkle matte iak annath finna

«n frwr oc iomfrwr oc hdfwitzska qu/nna

510. the giordbo mik swa mykin era
som första tima tha iak kom theere
riddara oc swena the giordbo oc swa
thz löne them god b ther att forma
alt thz folk ther a hwsitb war
vndradho dighcrt bwi iak kom ther
thz miin lykka war swa gangin
thz iak blcff hwarte dédh eller fangin
tha hafdho the hwarte sport eller hört

! thz thaedhan kom nakar man vta/t dödb

520. hwath iak widher the kaeldo sa
ther hafwer iak idher sakt i fra
oc eenkte waetta lagbl ther til
han late hwa thz ey tro wil
Maen weet sagdhe herra iwan
frande iak thik illa an
thz thu mik thz ey förra tedbe
hwath thik widh the kaeldo skedhe
hafdhe thu thik ther r*t om akt
thu hafdhe mik thz förra sakt

530. an mik gudb badhe liiff oc aempne
iak skal tbtn last wael ser lika beempna
han skal koma i tbolka nödh
eller wil iak ther om blifwa dödh
mit liiff wil iak ther om wagha
thz skal homtm ångra alla dagha

Tba taladhc oc ther til herra keymr

höor oc mik hwalh »ak sigber

herra iwan rosar aff mandom siin

thz watder ha*s howodh »r falt aff wiin

540. hwa nw wil stridha om silff eller gul
han hojitfra bestaar madhnn han a&r fal
herra parcefal oc diderik vart borna
t hem bestodhe han nw fulgflerna
Ihy al han i qva?ld wil dtghert thraetta
thz hafwer i morghin a?nk(e s«tta
kiere herra iwan wilin i fara
tighin os thz h<*r oppinbara
wiltrt i qwar i nai hor liggia
thz ©r the böön ther frwor thiggia

550. idher ma i nal swa w«l dröma

thz i maghin thz fore angist glöma
wilin i sendeltka i aplen ridha
wadoin rödhe tbör idher ey bidha
bl.«.Tii. faar han thz spyria saiinelik
thz ij aerin na swa cengizlik
moghu/it vi sen alle ther vidher koma
at hiaelpa idher morghon h«r ij tome
Drötni/igen swaradbe keya ( YA swa) tha
thit hiaerta monde nu su/ider gaa

560. hafdhe thu nu ey tholkith giort
som vi hafvurn nu haer alle hört
mik thykker thik vara en galin fiaenda
hwar man vilt thu mz ordhum skcenda-
forbannadh vardhe thiin fula tu/iga
hon hafuer thik giort dagha t h u/j ga
thy at thu kan aldrigh aff at lata
thu -aest thaes vaerdh man skulde thik hata

Digitized by Google

. Op slodh l ha hcrra iwan
gadhweet frugha sagdhe han

570. mik thykker a?nkte om keyar ordb
hafutr han nakar mandom giorth
thz vi I iak sighia sa/tnelik
han finder ihz v«l mz sieelfuum sik
sina tu/igo ma han ey at stilla
ihy at han vil daghlika tala illa
hwar sins herra »ro vil akta
han skal sik görla ther om vakta
göma siin ordh ok vara ey bradh
tha vardher han aengin stadh forsmath

580. wildc herra keyar göra swa
tha matte han böghlik a?ro fa
tho vil jak sighia sannelik
sen iak ratteligha thacnker mik
mik bör ey vidhcr thik at kifua
swa mykin ofögho kan thu driftia
thin drdh hafua eenkte (at) sa?tta
iak aktar thik rået senkte va?tta
Tha the hafdho sakt all thera nyma?r(*f-e)
tha kom konu/tgin gängande tha?re

590. the thagar op mot hön u ro stodho
ok alle (ho/mm) sina thieenist bodho
kommgin sattis ner drötningi/tne nidher
görin •M* thz som iak idher bidher
riddara ok swena the magho weel si tia'
iak vil thaesse tidhande vita
dröfniagin skal sighia Ihsesse nymsere
ther herra kalgr(e)uans han fördhe h»(^re)
1 drOtningin var badhe hofwizsk ok (Pgladh)
bon sagdhe (thz) tftaghar fram ij stadh

600. kaerdhe höghelik ower hans vanda
ok let ther aenkte eepter standa
bia.ru ower thz komber han hafuer al baera
wm * wraekkin theen laest han hafuer al k®ra
for theen skuld at ij «rin viis
thaes hafuin ij eero badhe ok priis
Tha konu/igin hafdhe thetta hört
vilin ij höra hwath ther var giöri
han swoor tha een höghelik eedb
for lh«n skuld han var ( v *ey) vredh

612. om vtaerpondagronzs sins f ad ber si »I
ther han geerna vnte va?l
ok om siael sinna modher
ok swa ok om sins ke&ra brodher
thz han skulde til the keeldo fara
mz ridderskap ok frugho skara
innan fiortan natla freest
ok vardha vadoyns röd ha geest
H alla vaeghna the tidhande foro
thz konu/igin vilde göra swo

622. badhe riddara ok swa swena
vtan ey herra iwan (all)ena
thy at ha/i vilde gaerna thaen förste vara
för aen nakar. riddare kome tbeere
ok sik thz (aewintyr) vnder vinna
thz eewintyr (wille han) at ( YA vm) finna
herra iwan gik tha al ena
thiit han fan sina swena
han lot een lönlik (il sik kalla
hina andra vara ther ater alla

632. (hu skal min gangara sadhla ij stadh
swenin giordhe som han badh

Digitized by Google

jak vil forc ij vceghin rtdha

ok ther vil iak thik löhltka bidha

mit örn skal tfatt aepter RSra

miin tbing ok alt thz ther til hörir

gangarin föör thu eter ij geen

iak vil ridha for vtan sween

thu skal thz for aengom oppinbara

hoart som iak skal haedhan fara

640. hafuin ther aengin iafuogha op a
at iak vil gserna göra swa
han steegh a sin gangara ok reedh
lönlik stiigh ok skämma leedh
swenin hiolt alt hwath han iaette
ok kom thz skiotasta ther han matte
thz iak far swa lönlika bort
thz bafuer (mik) hcrra keyar giort
iak an honuwt ey thz aewintyr at fånga
ther mik daghlika ( YA a)«pter langar

650. walua/t ( yA «ller) allae herra keyar
thz wil iak idher for sanno sighia
hwilkin thera ther hafdbe om bidhilh
konung artws hafdbe horium thz gertast gifuith
tha han vaempler var han thaedhari reédh
krankan vaegh ok myrka leedh
högh bergh ok divvpa dala
han foor ther otoer mz mykin k\Vala
thaen vaegh var myrk ok aenkle litvs
ther honum ledde til thz hws

660. ther han ij the »dhla iomfrw sa
som ij hördhm förra sakt ij fr*
han ku/ine thz ey fnlsfghta h«r
aff alle the m-o han fik thaer

aff tbe stolla iomfruo klara

the sina tokt kan v«l be w a ra

buath ban hafdhe förra ( A om) (aff) vaerldi/zne leet

h»nna lika hafdhe han ( A ey) (äldre) seet

til tokt ok aero ij allan stadh

man matte vael setf thz gudh var gladh

670. ok blidh for vtan mödha
tba han leet hona födha
gudh heenna aero (nw wael) göme
ok* mik ey sina nadher forglöme
got herbcerghe hafdhe han the (sama) nat
om morghonin reedh han thaedhan bral
Ihaen vaegh ther badhe var litin ok sma
ther han the villo diwren sa
ok thaen (sama) akerkarlin fan
ther likare var til tro! aen man

680. han sighnadhe sik hans hiaerta skalff
han th«nkte (hz vara diaefwlin sjaelff
han spordhe vaegh in til the kieeldo
ij maghin ther herra koma at qwaelde
sidhan reedh han fasl thz var ha/is akt
han fan ther alt thz honum var sakt ✓
ban fylte the mullögh han giordhe swo
ok. vatnith sidhan a stolpan slo
iha fiol swa mykith myrker aff sky
huart han skulde ga thz viste han ey

690. frost ok snio haghil ok i is

tha vodh han (hz aff vintirs ( A viis) (priis)
H myrkilh forgik ok ater kom liws
tha kom ther ridhande aff thz hws
een riddare aff thaen ödbkne skogb
til sit liif eet haeladbe gotb

Digitized by Google

swa sengizslika tha öple han bl. «. viii

jak thaenkte han vare een galin man

swa hardhelika ibe saman reendo

at hwar thera annars glaefuio kaende
700. t ho at thera skaft varo thu/ig ok stark

the gingo tho su/ider a the mark

ok «ngin thera stak a/inath n/dh

ther var tho illt at ( A sith) sitia vidb

vadoyn hin rödhe hafdhe thz forsmat

thz herra iwan for honur/i sat

tholkin last hafuer iak ey haft

at nakar skulde sitia före mit skaft

tho hafuer iak mangin man fra sadhelin rört

mz thz skaft ther iak hafuer fört
710. the toko tha til thera swaerdh

margha pae/iinga varo the veerdh

hwar thera slo a/inan 6wa fast

at elder aff thera hiaelme brast

thera mandom ledtiis ther mz »ra

huath huar thera vilde göra for thera kaera

ok boggo thera skiolda alla ij stykke

hwar vilde hin annan nidher thrykkia

ok göra thz ( VA maal) honu//i matte skadha

iak veente the komo aen thaedhan badhe
720. thera swaerdh swa fastlika bitu

brynior ok hiaelma the sunder slitu

jak ( YA aff) hafuer ey hört aff mera vanda

thz een striidh matte swa laenge standa

the varo badhe stolt ok rika

huarghin vilde for annan vika

the sloghos som the måtto maest

tho hog huarghin annars haest

Digitized by Google

thz slodh (hörn badhom v®l til mala
for thera tygh vildo tfce Ihz (ey) lata

730. H herra iwan gik tha vwl ij hegh
han gaff vadoyn (rödha) eet slagh
swa at hiaelm ok hofwdh su/ider gik
aff thz slagith ther han Ok
ha//s brynia vardh aff Wodhin rödh
han flyddo tha ey vtan nödh
man ma hontim ey skuld at gifua
ther han malle ey la?ngre lifua
rasklika kastadhe han om sin haesl
ok flydde vndan som han matte ma?st

740. thz vndradho the a husilh varo
huar swa mykilh monde fara
ok swa flykterlika (mo/ide) renna
för a?n the Gngo han at ka?nna
bl.cU. "thz första the sagho (herra) vadoyn
the loto honum genast in
herra iwan hafdhe iher til vilia
han vilde sik ey fra honum skilia
herra vadoyn hafdhe önkelik Ifela?
.tha han flydde aff thz strtete

75l>. herra iwan a?pler honum ra?nde

han hafdhe ther huarle viner a?lla fra?uder
ther han matte a trösta thz sama sin
han fölgdhe tho honum a husith in
thera porla varo badbe sma ok thratige
Iwe måtto ther ey saman in gänga
op var wndin thaen faelle port
mz maesterskap iha var thz giorl
swa vadhelika som han hrengde
herra iwan tho sik ther in ihrapngde

Digitized by Google

760. vadhelika monde lian göra tha

han vilde sit litff forgifua swa

thaen faelleport vardh nidher stöt

hcrra iwan tha een stadda löt

hans spora aff hans föter slo

thz var vadheJikith thz maghin ij tro

hans godha örs rået sunder ij twa

swa at bwar lot fra hin annan la

ok felde han sirclfua/t a the ( v *o)iordh

gudh fraelste han aff thz höghelika mordh
770. 11 herra vadoyn raenda fra honu/it borl

ok ( A m)in ij gönuro thaen ad ha I port

tha han sina riddara sa

tha maelte han ok sagdhe swa

iak ma mik sarlika fore idhcr klagha

een riddare mik hcer septer iaghar

han hafuer mik swa sara skaent

thz mit liif ter nu bradhlika aent

tha the hafdho swa talaz vidher

tha slyrte han dödhcr aff ha»stin nidhcr
780. thz gik herra iwan (ha aff laler

(be luktu genstan portin ater

ma? I lan the porta monde han slanda

han var ( v h) tha stadder ij mykin vand»

ok aktadhe sik ey tluedhan koma

han tröste tho a sina ha? n der froma
K een io//ifrw kom tha ganga/ide iher

godhe riddare hwi staan i) h«r

ij hafuin min herra slaghith ij h»l

for thy <erin ij ey kompne vael
790. miin frw hafiier fangith swa mykin sorgh bii.ix

*ok alt thz folk a ihtesse borgh

Digitized by Google

ceptcr tha?n berra ös hafdhe al vald»
ok alla vara a?ro skulde inne halda
man hafuer idher herra Iho ey glömt
vilin thz vael ij a?rin haer gömd
Tha swaradhe (henne) herra iwan
gudh weet iomfrw sagdhe lian
ij skulin thz se alt annorlund gänga
för e?n iak laeter mik swa flat lika fawga

800. The iomfrw swaradhe honum swa
iak vil idher hiaelpa huath iak ma
iak ser skyldogh idher til thiaenist vara
fore the tokt ok fore the aera
ij giordhin vidh mik een fatigh qatnna
tha iak foor konu/ig artws finna
Ihz skulin ij nu sa/inelika röna
iak vil minnas ok idher (thz) löna
iak fan ther ey swa höfuizskan (en) man
ther mik tokt viiste a mina san

8J0. vtan ij ena idhart narnpn iak ey mon
vtan ij hetin herra iwan

nu vare/i ( v tho) gladh ij hiaerta ok hugh^a)
mina hiaelper the skulu nu idher dugh(^a)
ok vill thu lydha mino ra?dhe
thik skal aenkte vardha til skadha
the iomfrw var mz dygdhom ful
hon gaff honu/n eet finger gul
ok satte thz a herra iwans hand
thaen steen var komin aff india land
820. han hafuer swa mykla dygdh ok aera
hwilkin man ther han vil ba?ra
ij lukle hand thz vil iak idher tee
thz aenkte (^ae) ögba ma han see

Digitized by Google

t ha thtesse angist förgånger idher

tha skulin ij göra som iak bidher

tha?nna sleen mik ij geen ater faa
* om idher sia?lfuum (^j) tbz likar swa

Gudb (hakke idher for rika gafuo

iak hafuer nu Ibz Iher iak vil hafua
83a the iö/wfrw ( A m«lte) (sagdhe) til berra iwa» fha

vi skulum nu genast haedhan gaa

ij genom thelta mykla bws

Iher ij seen bri/ina swa margh liws

ther naer ij een lönlik stadh

han giordhe genast som bon badh

hon ledde han ij een lönlik kofua

ij skulin om slu/id haer liggia ok sofua

ij hwilin idher ij tbaesse sfieng

een I it in slu/id ok eekke laenge
840. examit ok swa biald

hon lagdbe ower lh«n riddara bald

liggin heer nu ok hafuin maka

idher skal aenkte vaetta saka
K tha han hafdhe lighatb een litin slu/id

tha kom ther ater ij hans fund

miödh ok wiin t)k cerlik most

ok alla hända godher kost

hon badh han ga til bordh ij stadh

a?ta ok drikka ok göra sik gladh
850. Hans riddara ok swena angradha sin skadha

ok letto hans ij alla stadha

badhe vte ok (swa) inne

the matlo han ey tho ey (mz allo) finna

ther herra vadoyn hafdhe slagith ij hal

the finna han ey tbz ®r wae!

Digitized by Google

Tha ( A mcelte) (taladhe) om Ihe stolla klara

herra iak vi I idher ther vidher vara

akta aldrigh hwar the ,löpa

hwalh (be vte celler inne öpa
86 ). the göra ey swa mykin gny

at ij skulin aff sronginne fly

bror maghin ij nu bradhlik see

ij thetta hws ra?l alla (bee

badbe riddara ok swa swena

Ihcr idher mz (mykin) skadha mena

the swa »ngizslika lata

ok the sin kaera herra gråta

hans liik the om husith b«ra

ok (luenkia idher finna tha?re
870. ij hafuin ena ( A skemptan) (glrodhe) at se ther a

huru galne (be om hnsith ga

the ( VA the) huxa alt at idher leeta

the fa idhcr |ho ey seet

iak ma haer ey tengre dwrolia

iak vil idher gudhi ij hand saelia
K iak thakkar idher i/wierlika gaarna

Tore the nadber ij giordhin v idher mik hjerna
H tha hon var honum gongin ij fra

tha matte han genast böra op a
bi.0.x88O. aff draghin swerdh swa mykith bang

some hafdho ( A bag) bogho ok some slang

the varo (ber alle swa girughe op a

ok theenkto honum genast fa

the ka3ra thera angist margbinfal

hwath tholkin vllikka hafuer at valda '

at han ror haedhari swa komin bort

man hafuer tholkith vnder ey förra hört

Digitized by Google

Ihe loko Iha hwar a a/iwn kalla

mik thykker vi serum nu galne alle
890. vlan han vare fogbil ok bafdbe vinga

han mat le thaenna mur ey owcr springa

maedban alle laasa Tore ( A pol) portana a?ra

thy thykker os thz vnder vtera

vtan thz vare mz diaefwlsins kraft

tha?n man honum swek mz onde makt

the letto thz hws ij alla vra

ok om the sa?ng ther han ij laa

swa opterlika the ( A röd) rördho han

the sagdho tho ey thaen aedhla man
900. tha the hafdho husith a/man leet

ok fingo han hwarle hört aella seet
H tha the sagho thz matte ey dugha

tha kom ther ga/igande the stolla frugha

onkel i k tha varo haenna laat

for sorgh ok iaember ok mykin graat

första hon a likith sa

ij ofwith fiol hon nidher ok la

thz första the frwa forsinnadhe sik

hon reeff sil haar swa iaemmerlik
910. riddara ok swena hitnne badbo

vi viliom Ibz alle idher radha

frwr ok mör ok höfuizska qi/inna

ij latin idhan graat ij tbetta sinne

seende/* budh klasrka gamal ok vnga

ok leetin fore bans sieel al ( A su) siwnga

mit a golfuith satto the hans baar

ther frwan bar fore biaertadh saar

meedhan klaerkane (T) swngo ower then (-fdodha)

tha tok likith swa fast at blödha

Digitized by

920. at blodliil langl a golfuith ran

tha vislo the alle thz for san

al ther var inne then sami man

ther vighit ofwer honum van
bl.«.*i. hwath the ( A maelto) (taladho) ok hwath the giordhe

herra iwan (hz görla hördhe

the toko tha aflf ny at leta

herra iwan monde aff angist sweta

the letto han badhe oppe ok nidher

til the siaelfue kaendos vidher
930. the måtto tho han ey finna

thaes thakke gu^h tbaen aedhla qiunna

o ho o ho o ho

thaen aedhla frw ( A ha) hon sagdhe swa

hjuath diaefwlskap mon tholkith vaera

thz vi han ey see ok aer tho haeie

herra gudh ij himerik

tholik harm iak äldre fik

thz iak skal han ey fa at see

ther nrik haftier giort swa sara ve
940. iak weet thz tho mz all miin sinne

thz han aer haer ij husith inne

hafdhe han ey swikith thaen aedhla man

aldrigh hafdhe han dreepith han

een fraembre riddare ther äldre vardh

til ridderskap var han ospardh

föddir ij vara dagha

fore raezl hafdhe han cengin agha

han tordhe aldrigh hans at bidha

haeller oppinbara moot honum stridha
?50. han matte een sidher for honum tapa

n» vare

Digitized by Google

vare ey hans diaefwls skapa
J mz angår ok harm the mondo hafua

the toko thz liik ok baro til grafua

tha the lagdho honum nidher

the frwgha gaff sik illa vidher

haer ligger nu min hiaerta kaer
, tholik annan iak äldre faeaer

tha ther varo sungna siaela tidhe

the frwgha gik bort mz raykin qwidha
960. J the io/wfrw hon ey sina tokt fore glömde

gik thiit som hon herra iwan gömde
H hördhe/i ij nu min hiaerta kaere

ok saghin ij thz folk ther nu var haere
ther ey matte finna thik
thakka thaes gudhi ok ey mik
Thz iak war fraels aff thaenna vadha
thaeth fik iak aff gudhi ok idhra nadhe
iak bidher thz gaerna om thz ma ske
at iak matte the frwgho se
97a ther thetta hws ok faeste a
om ij maghin thz göra swa
Jo/nfrwan ( A fi) swaradhe som ij maghin höra
iak vil thz storlika gaerna göra
vi skulum til thz vindögha gänga
ther maghin ij se thz idher til langa
the ther siter ij skarlakan skin
thz aer the stolta frwa miin
herra iwan görla at haenne gömde
the frua sin husbonda ey (for)glömde
980. ok tok sik tha aff ny at kaera

slik riddara veet iak ey (nw) til v«ra

Sv. Fornskr. Sä/hk. Hand/. JI, a.

som thaen herra iak hafuer mist

thses nadhe mik gudh oc \hesus cnst
11 tha hon hafdhe ( A ma?ft) (talath) ok gfatidh swa

hon fol ij owit ok Ia?nge la
H herra iwan stodh ok sa f hiif fram

hiselper iak ey henne thz, ser mik skam

han vilde fram til haertnä löpa

the iomfrw tok a han at öpa
990. ok talar til han swa hardhelik

ij skulin be/jra lydfha mik

ok ey aff stadh ät gartga

vtan ij vilin mykin skadha fånga

ij skulih héer. vara aapter mit radh

ok göraz ey alt off bradh

arla ok sirla tha magfcin ij se

al the aewfntyr som haer ma slce

om thu vilt mz radhe lifua

thu skal thit liiff ey swa forgifua
1000. om thine owinir fa oWer tik vald

the akta thik swa marghrn fäld

ij skulin hwarghin haedhan gänga

för ten ij vissé äff mik fånga

iak ma haer ey l&ngre va?ra

gudh göme idhtfr badhe trl liiff 6k ésra

iak raedhis miiri frw hon ma thz finna

antiggia sjaelff liétfHer annor qu/nna

nakor the skipilse fmria aff mik

at iak swa laeftge héfacr varith mz (/fMnk)
MO. 1f herra iwan sat thcr cépter ene

thz ?ik honum maest at mene
ti thz skäl sWa illa gänga
*n<> ey visso haedhan fånga

Digitized by Google

om iak skal swa hemelika haedhan f(«f»ara)
t ha ma mik ater h«rra keyar dara

ok drifuer mik til bad be hadh ok spot bia.xii.

thz thykker mik ey vara gol

ok kan iak thz visa mz skael

thz iak vadoyn slo ij ha?l
1020. ffrwan laa ena stu/id ij dwala

tha hon äter matte tala

haenne laat the varo swa vndcrlik

at stundum vilde hon dreepa sik

ok stu/idum badb hon fore hans sieel

at gudh skulde hona göma v«l
H herra iwan äter til lienna sa

lian thaeifrkte mz sik ok sagdhe swa

tha han sa hamna hwita kin

nu gafae thz gudh at thu vare miin
1030. matte iak o\ver the fru waeld«gh vaera

iak toke thz fore al vaerlzins awra

hwath thaenker iak thaen salloghe man

at iak ironne swa hieertelika (wcel) an-

iak hafucr haenne giort swa mykilh ij moot

hon thaenker thaes aldrigh fånga boot

tha iak dräp tfuen ( v *iak) (hon) vntc vael

hon hatar mik ey for vtan ska?l

thz iak staar mykith eepter haenna minne

twar thz gör iak afT hemsko sinne
1C40. iak vcet thz vael for vtan swik

hon saghc mik ha?ldre dödh een qvvik

tho hafue/* iak hört sighia een »isan man

thz han ij bok om skrifuith fan

hwa tber sladhlika hafuer akt op a

man qwinno livv-h sköt \iv\u\a ma

Digitized by Google

iak thorff ey tala swa vnderlik
hwa weet hwath gudb vil vnoa mik
han ma vael haenna hiaerta vaenda
ok hona mik til godho at saenda

1050. han sat swa laenge ok thaenkte ther a
til fruan monde thaedhan ga
thz han fik henne ey laengaer see
thz giordhe honum ij hia3rtath vee
thz han matte tha vael thaedhan ridha
han matte tho ey Tor vtan qwidha
vtan han för tbe glaedhi faar
ther hans hiaerta aepter staar
han vardh vredher ok thaenkte swa
at herr* keyar vilde ey tr(o) ther a

1060. thz iak hafuer vraekt mz mykin aera
thaen last ha/is fraende bafdhe at kaera
för aen han vilde skilias vidher the (rw
at the ey finnas lönlik tw -
bl.«.iu han vilde haeldre dödher blifua
Terto. ^ ^ an ^ fangin ij haenna vald gifua

tbe iomfru ther han hafdhe kaer
hon kom tha ater ganga/tde tbter
ok sa herra iwan mykith syrghia
tha vilde hon honum ther at spyria

1070. hwath («r) idher nu til qwidho

for hwi aerin ij swa mykith oblidhe

Herra iwan swaradhe thaen iomfru rik

thz sigher iak idher sa/inelik

första ti ma iak idher seer

miin sorgh forgaar mit hiaerta ieer

i ha ( A maelte) (sagdbe) the iomfrwa sköna

ij skulin rået aenkte fore mik löna

Digitized by Google

a?r thz nakalh ther idher gör vee
thz maghin ij mik bemelika tee

1060. K skal iak thz sighia for vtan spot

tha thokte mic thz vara a?rligha (i-got)

matte iak tbtf stolta fruo faa

ther iak haer snima/i for ( A j) mik sa

Tha swaradhe mik ihe stolta rena

iak forstaar vael hwath ij mena

ok vil iak idher lydogh vara

tho ij vilin genast haedhan fara

Jak vil baeldre ha&r ena stund bidha

ok sidhan ha3dhan oppinbara ridha

1090. at nakar skal thz fånga spoort
tbz iak skal haedhan stieelas bort
Drikkin tha ok görin idher gladba
idher skal eenkte v«tta skadba
ma?dhan ij silin haer vidher bordh
tha vil iak höra mina fruor ordh
ok sighia idber tha iak ater gaar
hwath anzswar iak aff haenne f(^aar)
Luneta gik fore sina fruo tha
hon fiol a kna? ok ( A mail te) (sagdhe) swa

1100. miin k«ra frw latin idbra qwidha

ok idhan harm ok ( YA lat) varin blidha
tho at idher mykith aepter han Janga
ij raaghin ey han tho ater fånga
Jak veet thz va?l at thz a3r swa
thz iak han aldrigh (ater) fånga ma
iak vnte tho honum ij hieertatb v(^ael)
för thy vil iak mik syrghia ij ha?l
Gudh ma gifua idher een annan man-
ther iaemvael ok til riddirskap kan

Digitized by Google

1110. thaenkin ij thz tha «rin ij vi is
thcr aff fangin ij aero ok priis
Tha swanadne b»nne the »dhla frugha
hwi talar tha slikt ek hafuer ij hogha
iak hördhe aldrigh förra aff thik
thz thu vilde swika mik
thz a/tnar tholkin ij vaerldimie »re
ney twar thz ma ey rare
Luneta swaradhe the fruo tha
iak veet een baetre «n hans twa
1120. gudh miin frua l«ti thz swa gänga
at ij matlin han til husbonda fånga
Gak thu bort thiin fula vaetfler
iak vil thik »nkte v«tta s«ta
tho man all vaerldina leta vil
man finder hans »ngin lika til
The iomfru m«lte ok sagdhe swa
miin kaera frua ij thasnkin ther a
om konu/ig artws vil hiit fara
mz ridderskap ok fruo skara
1130. ok vil idhart land for idher heeria
hwa skal thz for honum vaeria
aff alt idharl folk maghin ij ey finaa
thaen riddara sik thor thz vnder vinna
idhart land swa vakta ok göma
som thz w«l bör til ( A j) söma
takin ok ij thcr til idhra q**nna
the hafua ther til huarte makt seller siane
tho at the til the kieldo ridha
the orka ( A the) widher «nga kaerapa stridha
^140. nu thffiBkin ther a miin k»ra frugha
\ thz iak idher radher aff biserta ok hogha

Google

Digitized by

om ij mal tia nojoi) fhpn riddara fa
ther thetta pwintyr (hordhe bistå
ij takin han pk hafuin han ficera
iha hafuin ij badhe land ok ®ra
The frua theenkte iha mz sik
thz ser alt sant hop sigher mik
hwath hieelper mfk ther fore sweeria
ihz skal tho ae thz sama vaera
1150. hon vilde ey lata thz op a sik finna
gak thu bort thin hemska q/wnna

tliiin ordh hafua swa vnderlika grena bi*.x»i

• i .. i i i ■ ver8 °*

tak veet ey gorla nwath ttju roeo?

mik thykker thpra litidh hafua at thydha

a tholkith kalz vil ia|t ey lydha

Miin k«ra frw ij talin ey swa

huath iak hafuer talath ij görin thz ( A f) tho

ij ku/tnin ey idfiart hiaerta at vaenda

för aen ij hafuin mere sorgh ij haende
1160, The ( A anzs) io/wfru tha (*fie) anzswar fik

thy stodh hon op ok th^edhan gik

ater sat then stolta rena

hon thaenkie lönlik vidher sik ena

huath riddara ma swa godher vaera

ther hon gaff tholik priis ok aera

thz thokte tbe fru vara een höghplik va(-J"oda)

at the iomfrua skulde thz forstanda

thz hon skitide sidhan thz göra

ihz hon vild? ey förra böra
1170. Luneta kom tha ater thaere

latin idhfp ( A f) sorgb thz skal swa vara

huath hiaelpcr idber ther ©pter langa

thz ij maghip aldrigb ater fånga

Digitized by Google

mik thykker thz vara mykin osnille
thz ij vilin idhart liif swa spilla
thaes vare vael tiidh aff at lata
ai sitia alla s(u/id ok sarlika gråta
huath theenkin ij thz a idhra tro
at all vaerlzins priis mz honum do
1180. ney tbz var alt mykitb minna
man ma margba tholka finna
tbe halfuo baetre aeru sen han
tho var han een godher man
Twar thu sigher ey tbz sant
oaempn mik thaen om Ibu (hz kant
kan thu göra mik ther skeel til
iak thz gaerna höra vil
Om iak han naempner thz aer idher moot
ther idher angist ma radha boot
1190. vilin ij miin frugha ey vara oblidha
tha vil iak göra thz ij mik bidhia
The frugha swoor een höghelikin edh
thz hon skulde ey vardha vredh
Ja thz ma idher (il lykko ga
miin frugha om ij vilin göra swa
bl.cxiiii, thz gifui gudh ij himerike

at thaen riddare matte idher vael lika
maedhan vi aerum hepr hemelika twa
swa at ther aengin hörir op a
1200. (ha vil iak gaerna fore idher föra

alt thz iak veet idher lyster at höra
hwar twa riddara skulu stridba
ok hwar thera vil hin annan bidha
sighin thz for (hy at ij aerin viis
hwilkin tbera gifuim [gifuin] ij priis

Digitized by Google

tbeen a/inan slåar ij hael ok gör honum nödh

seller ok thaen ther blifuer dödh

iak thaenker han höghre priis vael baer

ther sigher ower hin a/inan far
1210. Mik thykker (bik vara ther til lika

mz klokom ordhom vil thu mik swika

Miin fru iak kaennis ey ther vidher

thz aer tho sant iak sigher idher

een fraembre riddare aer thaen man

ther vadoyn drap ( A eenf) eensamber han

The frugha bödb haenne bort at gänga

thu skal min vinskap aldrigh fånga

tho thu test badhe galin ok or

laet mik thz aldrigh optare höra
1220. diaefwlin hafuer thik kaent thz raadh

at thu hafuer mik swa sara forsmalh

at thu vil mik koma ther til

eelska theen man ther iak ey vil

Snimarst miin frugha ij ( A m8eltin) (sagdbin) swo

ok sworin thz a idhra tro

tha i baden tben Riddare nåmpna

ij skulin aldrigh thz a mik bsempna

iak hafuer thz giort for idhra bön

ok wsenter mik alt baetre lön
1230. The io/nfrw monde tha thaedhan ga

til thz hws ther herra iwan ij la

hon hafdhe honum oengin the tidhande at baera

ther honum nakor glaedhi at vara

Awi ( A m«lle) (sagdhe) the stolta fru

illa thykker mik vara nu

at iak skulde swa illa til haenna tala
1240. ther allan min angir ku/ine vael swala

Digitized by

JEu kom luoeta alcr tha ,
ek leeUe aeptcr (la bon mopde aeptar t fira
1240. hon vilde ey sina fru at $ky

hon bordhe sina talan äter a ny
hon tbottis ey thaedhan vilia fara
för aen hon finge ba?tre answara
bl. «. xiiii Tha swaradhe haenne the stolta frugha
Terso. |, a f uer nu ih z jj mina hugba

huath iak bradhlika laladhe (il tbik
sa/zpelika thz ångrar mik
om thaen riddara (hu hafuer swa kaer
aff hwatb skänkt [slaekt] han komin aar

1250. iak veet (hu vill mik ey swika

sigh mik om ban ma vara min like

ower land ok goz skal han valda

ok vil iak han for herra halda

(ho vil iak gaerna (hz bewara

at (hz ey sighis opp in bara

at thaen man skulde ower mik vaeldughcr vara

ther för hafdhe draBpith min bjaerta kaera

The iorofrw swaradhe hawwe (ha

miin kaera frugha (hz ®r ey swa

1260. ij (horfwin iher ey forc angist baera

aff honum skeer idher een högbelikin a?ra
iak veet han aer swa höfwizsker man
dygh [dygdhj ok aero ban vakta kan
gudh mz sina signadha nadhe
han gifui at jj komin saman badhe
Hans nampn vil iak nu vardha viis
thaen thu gifuer swa böghelikin priis
Lunda swarar som hon vael kan
thaen stolte riddare bet^r i\va>n

Digitized by Google

1270. The frugha gat tha ey Iteogrc ihakt

a(T honu//j ser mik opta mykilh sakt

iak hafuer thz swa opterltka hört

hwilkin mandom han hafuer giört

til fraembre riddara aengin mon

aen herra iwan kon u/ig yrians son

aengin sannare thz sighia ma

miin kaera frw aen thz ( A s) aer swa

Naer ko/min ij thz fögha swa

at iak th«n riddara sea ma
1280. Luneta (ok tha hemelika lee

ij faem dagha frest ma thz ey ske

Awi mik miin hiaerta kaera

off seent thykker mik thz vaera

matte han ij morghon koma til mik

mz aero skulde iak thz löna thik

Tha swarar haenne the stolta iomfrugba

een fughil ma thz ey raskare fly gha

swa långt aer t Ii i it thz mag b in ij Jrp

ther thaen aedhle riddare mon bo.
1290. (ho hafuer iak swa raskan een awen m.«.iy.

ther iak vil honunt saenda ij geen

ok laela honum thz ko/inuki ( A go) vaera

at a thridhia dagh tha ko/nber han haere

laetin saraa/i koma tbz vil iak radha

idhra riddara ok swena badhe

innan thanna tima moghin ij finna

oro nakar aer thaen sik thör (thz) vnder vinna

om konu/ig artvvs vil idher haeria

hwa landith thör for honum ha va?ria
1300. iak veet thz vael raz rået tan skil

at aengin aff thöm thör taka ther til

Digitized by Google

tby thorff iher a?ngin vndra op a
miin frw at ij vilin göra swa
idber thaen til herra akta
ther idhart rike thör göma ok vakta
ok siaelff aer tholkin een sedhla man
som konu/ig yrians son a?r herra iwan
laetin freendcr ok viner thz aff idber höra
at ij vilin thz mz ( VA id) thera radhe göra

1310. för aen nakar thera som iak kan at skilia
sik binder (ther) til al göra idhan vilia
The frugha ( A si) swarar thaen hiaerta kaera
a miina tro thz skal swa vaera
miin ordh vil iak ther mz aenda
laet skyt aepter honum at saenda
the frugha sa?nder budhzskap brath -
biwdher manlik koma saman sil rath
The iomfru nu til herra iwan gik
mz mykin liofheet bon han vntfik

1320. j skulin nu vardha gladher

gudh bafuer idber giort swa höghelika nadber

thz idhart hiaerta a?pter staar

thz alt nu aBpter idhan vilia gaar

the iomfru loot eet karbad b göra

herra iwan monde bon ther i/inan föra

min herra ij skulin ha?r i/inan fara

til alla thieenist vil iak idber vara

mz hwitte hand vred b ( y ba) hon hans baak

ok skipadhe honum rået alzskyns maak

1330. hon kaempde hans hofwdh siaelff ok thwo
hon vnte honum vael thy giordhe bon swo
tha han sk u Ide stigha aff ihz badh
ect riikt badhlakan kom ther ij stadh

Digitized by Google

balte ok pung mz dyra stena bi.«.xr

thz ga (T honum the stolla rena T * rs °'

ther (il ena hufwo mz rika bordha

cepter lunete vilia varo the giordha

tha han the klaedhin hafdhe op a

een vaenare riddara man «ldre sa
1340. ij skulin haer bidha thz ma idher dugha

ena stu/id maedhan iak gaar til miin irtigha

Luneta före the fru gik tha

ok fiol a knee ok ( Y maelte) (sagdhe) swa

haer «er ater kom in th«en same sween

ij saendin herra iwan ij geen

han hafuer syst thz ij badhin

ok fört han hiit a idhra nadher

Nu laet han genstan til mik fara

swa at aengin liwandis vardher hans vara
1350. vtan iak ok han ok thu vi thre

tha?n fioerdha vil iak rået ey see

Luneta til herra iwan tha gik

swa vnderlika hon til ordha fik

miin fru thaes viis nu vordbin ®r

at ij swa lönlika hafuin varith baer

ok gifuer mik ther fore mykla skuld

at iak hafuer idber swa laenge hult

iak vaenter tho nadher aff idher fånga

ij skulin nu til minna frugbo gänga
1360. ok raedhins rået oenkte vaetta

ij vitin ey hwath slikt hafuer (at) satta

vil hon idher for fånga faa

laetin thz aepter henna vilia gaa

Gudh veet iomfrugha thz skulin ij böra

iak vil thz storlika gaerna göra

Digitized by Google

h fen ne mik for fånga gifua
ok aepter hsennn nedher blifua
Thz ma idber (il aero gaa
om ij vilin herra göra swa

1370. ij maghin v«l vtan angist v«ra
a mina tro hoer skeer idher «ra
The gingo saman hemelika tw
(hiit lhe funno the stolta frw
iak sigher thz mz raette son
een lönlik angist tha hafdhe han
at the fiugna skulde thz see
han vilde thz ey oppinbara tee
Tha the mondo in for taenne gaa
the frugha (il th«n riddara saa

1380. swa i/inerlika at honum ( A gl) gömde

thz hon sina tokt ther mz ( A fl) forglömde
bl.«.xri. thz hon mz ordh han ey vnfik

ther mz forglömde hon siaölfue sik
he/ra iwan stodh hsenne långt ij fra
ok ( A j) thaenkte ther swa starklika op a
huru han si in ordh matte swa fram föra
at the frugha vilde thöm höra
Jomfru luneta ( A m«lte) (sagdhe) (ha
til sinna frw ok sagdhe swa

1390. idhart hogbomoodh mön idher swika
at ij laetin sengin vara idhan lika
j-Edhle riddare hwi standin ij swa
hwath ku/inin ij hwarte ne aslia ia
talin (ij ey) maedhan ij earin korapne bttrt
thz thykker mrk eet vnder vaera
Luneta kallar herra iwan tha
ij skulin nu trl minna frugho ga

Digitized by Google

hemelika na?r haenne at silia

alt hamna raadh tlra sktilih ij viia
14<J0. ij thorfuin a?nga angist tJajfa

ij aerin ful vael kompne htere

ok naer minne frw at blifua

hon vil idher al thing forgifua

om vadoyn hin rodha

thz ij sloghin han (il dödha

Haerra iwan ok lunetå the tw

fiol lo a knäs fore thfc frw

Jak a?r haer komin a idhrå nadhe

ower liiff ok gbz tha skölirt ij radha
1*10. The frw swarar som ij itiagliin höra

man skal idher oenkte vald haer göra

om gudh vil at (iak) ma lifua

ij skulin na3r mik mz frygdhinne blifua

Miin ka3ra frw iak talar swo

ok lofuar thz a mina tro

jak veet mik hafoa giort idher a moot

thy biwdher (iak) idher tholka bool

idher kan ey haenda strå mykin nödh.

( YA nödh) iak vil idher vaeria aeller blifua cfödh
1420. Herra iwan iak spör Ihz aff idhér

om ij fhare sjfeffue kae/mins vidher

at ij giordhin mik een högh oskaöl

tha ij min herra sloghin ij h«*l

Miin frw om Jak nia ( A m»la) (aighia) swo

swa angislika han mik ther slo

ij thorfuin ey vndra iak vilde mik vasrta

iak var ey van at lata mik ba?ria

iak skulde honum antiggia dödhtn gifoa

aeller ok skamlika fangin blifua

Digitized by Google

bi.a.xril430. hwi mon iak ok tala slikt
thz ser frugha ey vndirlikt
iak veet ther til s\v*a margha doma
at sit liiff vil hwar man gaerna göma
Jag hafuer* idhra dygdh swa opta hörl
hwath ij hafuin mik mole giort
Ibz eer idher all forgifuith haere
nu sitin naer mik min berra kaere
ok sighin thz mik mz rattan skil
huru (hz eer idher swa komith (il

1440. (hz ij mz hiaerta ok sinne

aelzskin mik ower alla quinna

Thz vil iak gaerna sighia idher

iak kaennis ther ( A nu) oppinbarlika vidher

idher faeghrind hafuer mit hiaerta spraengt

(hz mit liiff «r bradblika aent

vtan iak nadher aff idher ma fa

miin kaera frugha ij thaenkin ther a

Sighi/i mik thz a idhra tro

om thz een kan vardha swo

1450. thz konu/ig artws komber ok vil mik haeria
om ij thorin mit land for honum vaeria
Thz skulin ij frugha spyria ok höra
iak ( A stro) tröster mik thz va3l at göra
idhart land at vaeria swa
at ther skal aengin bedhas a
frughan gladdis thagar ther vidher
ok sattis badhin saman nidher
thz skal alt vara aepter idhan vilia
os skal oengin vtan dödbin (at) skilia

1460. The frw ( A m«lte) (sagdlie) til herra ( A ia) iwan tba

Digitized by Google

vi skulum genast haedhan ga
ij thz hws som h«r slåar iiaer
riddara ok swena bidha os theer
skal iak ther göra kunnukt thik
huath the hafiia alle radhit mik
Nu hafuer luneta frsemt sin vilia
thz radber iak a4lom ther vilia gilia
the hafui (ber stadhlika akt op a
haath luneta giordbe honum göre ok swa
1470. ok lydhe radh aff stolta quzrma

tha nriftghtn ij stundom aewintyr finna
iak vil thaen baegoma l«ta bort
ok sighia buath ther var stdhan giort
Frughan ok herra iwan gingo tha
swa minnerlika saman twa

j thz hws rået badhin saman M.«.x?ii.

ther var badtie gleedhi ok gaman

riddara ok swena op moot honum stod ho

ok alle honum sina thieenista bödbo
1480. buär (*m«lte) (sagdhe) til bin annan tha

een stoltare riddara man äldre sa

vi maghom Kfaa for vtaii kaere

skal iholkin riddare var forman v»re

sfflf ser miin frugha om hon gör swa

at vi skttlum han til husbonda fa

fbö lföta skulde krono ij room a/tbaera

hon matte ey fånga höghre sera

the sattis alle saman t her nidher

buar «pter tby som t her var sidher
1490. f op slodh drozatin dk ( A m»l te) (sagdhe) swa

ij skirt la ill le lydha (hmr) op a

Sv. Fornskr. Sällsk. ttanät. 11, 4

Digitized by Google

thz mon idher v»I ku/inukt vaera
hwilkin skadha vi fingern haere
t ha var forman fiol os ij fra
ther al var aera stoodh op a
konu/tg arlws boor nu sina faerdh
huar dagh hiit mz skiold ok swaerdh
vil vart rike alt vnder sik bryta
vi maghora goz ok rået ey nyta
1500. vtan ful makt moot honu/n staar
han kommer ij fiortan dagha hasr
vi thörfuiin nu alle een godban forman
minna frugho rikee vael vaeria kan
thy spyr miin frugha idher til radha
om thz ma vara for vtan skadha
fen hon skal til gipto ga
at ther laghe aengin last op a
maedhan herra vadhoyn swa snima ( A dö) do
thz hon vilde göra swo
1510. Riddara ok swena swaradho tha

ther til ( A vilia vi) sighia vi gaerna ia
ok thykker os thz radhelikt
at hon swa bradhlika gipter sik
ok os allom een herra fa
ther hsenna rike styra ma
at thaen höghe priis ey swa for gaar
therhaerhafuervarilh vael ij ( Y ^ thusand) (handradh)
The fiol lo aknae fore the frugha
vi bidhiom idher om thz ma dugha
1520. ok. serum thees alle saman gladh
om ij vilin göra nu rået ij stadh
xrii ok skilia os vidh thaen höghelika vanda

lo.

ther os daghlika staar til banda

Digitized by Google

The frugha loot soiti hon ville thz ey höra

hon vilde tho thz folgarna göra

hon lael sik kenge btdhia ibev (il

för aafi hon thöm nakath swara vil

Tho at the hafdho swaradh ney

hon hafdbe (thz) tho forlattdh ey
1530. The frugha swaradhe som ij magbin hora

iak vil (thz) gserna mz idhro radbe göra

thaenne riddara ther baer sitir

han der badbe höfuizsk ok vitir

han hafuer laenge bidhit mik

til flerlik thing ok hiflerterlik

han fler konu/igx son badhe viis ok ( A sl) froom

iak ma han v«l taka for vtan skam

Op stodh the frugha tha swa dygdhcrlik

ij idhart vald tha gifuer iak mik
1540. ok bidher idher alla saman en

thz ij genast vardhin hans maen

Tha swaradho riddara ok swena thsere

thz vilia vi alle gserna göra

la ij hafuin thz swa opteriika hört

hwilkin mandoon han hafuer giort

mik thykker (thz) vara swa hemska *ra

at dwaelia thz som tho skal vara

ok manz ®ra standin? [ständer] op a

for tby vil iak nu göra swa
1550. vart bry Hop skal nu v»ra ij staådh

thaes vordho riddara ok swena gladh

ok thakkadho the frugha innerlik

thz hon vilde swa ödhmywka sik

The höghtiidb bardbis nu mz priis

thy at herra iwan var (swa) viis

Digitized by Google

hwft t ber vfcr kbmin fepter got lok haAia

the foro thaedhan roz rika gafaa

thz ma iak idher sighia t ils sanz

nian fan iher ther badbe (H) bohordh ok danz
1560. tornaey ok dyost thöm tbz lyste göra

matle man ther aldra vngfana höra

tho at iak matte thosanda vinter lifua

iak ku/zne thz ey til fallo skrifua

herra iwan ma vael vara gladh

ok frygdha sik ij Allah stadh

han aer een hertogh vaeldbgh nu

ower annars manz land ok swa husfrtl
bL«.xYiii. thaen dödhe «r nu forglömd

herra iwan hafuer badbe aero ok sömd
1570. aff thz folk ij landith aer

the hafua honum alle saman kaBr

ok villia haeldre naer honum blifua

aen naer herra vadoyn aen han matte lifua

Tha the (Hon) faögfatiidfa baer fergik

konu/ig arlws ey forsymar sik

ok foor mz haer aff britania

ij thz land tber herra iwan nu a

the varo aff thera I i if ospara

ok vildo ( YA aldé) alle vaepnptae fara
1580. thz var mtzsomars dagh at qwaelde

tha the komo farande til the kaeldo

ok herbajrghadho ther om the satno nat

konu/tg artSvs hafdhe thz förra iaet

at han ville thz eenkaimarlika see

huath aewintyr honum matte ther ske

tha the herra saato a raadh

tha ( A maelte) (sagdhe) herra keyar tfcy han var braadb

Digitized by Google

hwar mon nu hem iwan vara

medhan han öBr ey sen komia bsere
1590. ban rosadhe tha ban drukkin var

thz han skulde h®r koma til swar

som vinith tha honunt kaende

at haempnaa b ser sin* ksara Crnnda

mik thykker som iak hafeer biort

al han hafuer tbz sekke giört

diaerfuer var han the sama stuad '

han rosadhe (af) sik ( * the sama stund) syra margha lu/id

sagdhe thz fore riddara ok swena

han ville thz forsökia al ena
1600. taka os thz aewintyr ij fra

thz saagin vara matte thz fa

vi thorfuom hans (ordbom) sankte ssetta

een drukkin man vil dela ok thrietia

tba man ser vordhin litidh til hofua

tha vil han sik siaelfuer lofua

Tha keyar hafdhe talath swa

herra gafuian swaradhe honunt tha

tho at herra iwan ser ey h»r

hwa veet huatb mz honum tiit ser
1610. ( A haer) (bonum) ma mang thing vara skeedb

sidhan han aff britania reedb

sannelika iak thz sighia vil

at ij vilin herra ther litidb til

tbz siffbcr iak idber a mina tro bi.«. xtni

at h^rra iwan nödhugher giordhe swo

taladhe tholkin (ordh) a naghan man

som ij hafuiin nu giort vidher han

ihz vita alle donde mten

han flyddo fore raezl rsel äldre sen

Digitized by Google

1620. Til herra ga furan sagdhe herr* keye
iak vtl garna »a for idher thighta
ok akta (hz ey (wklh) ena böna
mim ordh (the) koma «n til rön»
iak sigher thz hser oppinbara
kan skild is fra hofoa som een darc
Sidhan the hefdho ta lat h swo
konuogin yatnitb a stoJpa» slo
sidhan took swa angizslika negna
elder flögb ther aldra vaeghna

1630. at al the vnder ij hafuin hört
varo tber al aff nyo giorth
Thz försto herra ivran thetta sa
rasklika drogh han siin ( y<s th) tygb op a
ok, sattis a th»n godha h«st
som herra vadoyn (rödhe) baMhe Kaest
han hiög thz örs a badha sidha
ok dwaldis ey til kaeHona ridba
Thz första herra keyar vardh th«s var
at thaen riddare kom ridhande tbser

1640. han thagar for konu/igin gik tj> stadb
ok honu/n swa hiaerterlika badb
vilin ij mik herra thz aewintyr gifaa
iak vi I thz for t hisna om (iak) ma lifna
Gudh thakke idher herra for rika gafao
iak hafuer nu fangith thz ia*k vil hafua
han vsemptis sidhan thz skiotasta han ma
ok reedh thiit som (han) herra iwan sa
giter herra iwan vrak t thaen sak
ther herra keyar hafuer talatb aa ha/is bak

1650. om gudb hanum the »ro an

honum aff at stinga tha ser han man

Digitized by Google

Thz första herra iwah keyar koende

swa haerdbelika moot honum riende

ok sade eepter sim hiaerla lost

sina dighro slang före si t bryst

ban var ij sit hircrta fro

at vserldin hafdhe thz föghath swo

at tbe hafdho fu/iniz ther badhe

ok han matte vrakkia sin höghelika skadhe
1660. ther (herra) keyar hafdhe honum giort bi.«.xi*.

som ij hafuin alle förra hört

Herra iwan stak th»n riddara swa

at örs ok man a markinne la

hans gylte hiaelm var thakt mz leer

ther la (herra) keyar ok matte ey meer

han monde honum ey mera göra

hans örs. monde han thsedhan föra

thy at thz var tba the första riidh

ther the saman kompne varo mz striidb
1670. o ho o ho sagdhe marghin man

herra gudh tha signe han

aff marghin man ther thu hafuer sksempt

han hafuer thik nu een annan leek k«nt

thz thu »st skamlika haer ibrsmath

ok ligger hfler mz spot ok hadh

herra keyar thotte ilt a markinne bidha

ok thordhe tha ey til hofua ridha

Herra iwan reedb sik thaedhan tha

tbiit han thz stora herskap sa
1680. förd be hans örs ij sinne hasnde

aengin man honum ther tha keende

iak vil thetta örs ey ha?dha/* föra

iak »r ey thaes skyldogh at göra

Digitized by Google

aenga Ihe bafaor tak hafaa vil -

ther konung artws kompaoum hörir fil

nu Iretin thetta örs vael bewara

rak vil min v«gh genast haedhan fara

kon ur/g artws swarar honum tha

hwar aest thu ther h«r talar sWa

1690. huath donde man ma vara thsenne

iak ma Uonum ey for vapnom ka?nna

Tba swaradhe honum thaan a?dhle man

herra iak heter iwan

Man tha?nkte tbz oppenbara

at herra iwan var ey komin theere

han var vntfangin ther mz «ra

Konu/zg artws sia?lff at keyar loo

mz alt ha/is folk ok ( A ma?ité) (sagdhe) swo

Keyar matte tha hseldre hema biifua

1700. tha han badh sik (thz) aewintyr gifua
vi hafvum alle saman haer seet
han fik thz nu han hafuer apter leet
Konung artws herra iwan tha badh
ij skulin mik sighia rast nu ij stadb
huath idher a?r skeet ij thcenna tidba
sidhan snimarst ij fra hofua ridho
bl.«.xi& Thz vil iak herra gia3rna göra
ok lyster idher ther a at höra
iak hafuer vu/znilh thetta land

1710. sidhan iak foor bort til minna hand
ok the sama frugba ser nu miin
som förra atte herra vadoyn
han sagdhe hwath honum war komit til hända
ok loot ther eenkte ater standa

Digitized by Google

min herrn iak vil idher tlues bidhia

tbz ij vilin heem mz mik at ridha

mz alt thz folk ij hafain h»re

Jal [Ja] sannelika tbz skal swa vara

Iak vil h«r ey laxigre bidba
1720. i morgbon viliom vi mz idher ridha

Herra iwan viiste tha genast hetm

ok loot sigbia allom theem

at konu/ig artws k om ber there

ok skal tber atta dagha vara

Thz första froghan tbetta fra

tha maelie hon ok sagdhe swa

ij skulin alle moot honuin fara

riddara ok swena mz frugho skara

yntfanga han swa hieertelik
1730. bidhia han vara vael komin gudhi ok mik

Arla om morghonin dagher var liws

konuwg artws reedh tha fore thz hws

Tba kom faonum farande ij geen

aff thz hws badbe riddara ok swena

mz bambor ok pipor ok mykin frygdh

thz giordho the fore konuogxins dygdh

ther helsadhe hwar annan som ha» kunde be&st

ok saltis hwar tba aff sin hsest

mz fögha ordh the vntfingo han
1740. konu/zg artws for at han var een man

I a?rin gudhi va3l kompne hsere

ok alle the mz idher »ra

miin frw beter idher sina thiaxiist biwdha

ok alle the tber henne til lydha

tha the kornö swa ner man matte thöpa see

the lekar* leko tbera konst at tee

Digitized by Google

buswn ok barobara mondo (ber ey skörta

tha the ridbo fore the porta

Ihe ( A skemptan) (glaedhi som) (be (her (tha) giordbo

1750. swa vidha vaeghna (man) thz hördhe
fbz hws var alla vaeghna om kring
mz blial baliakind ok rika thing
kostelika var (hz forthaekath (ha
at hwilkin vaeghna man (il sa
(her aff gik swa mykith liws
alla vaeghna om (hz hws
bi. o. xx. (ha solen a (hera kladhe [klaedhe] — skeen
man matte (ber naepplika see ij geen
(il konu/igx herbaerghe var vidha ströt

1760. mz dyra klaedhe badhe guul ok röt
(ha kom (he frugha (hörn ij geen
haenne fölgdhe badhe riddara ok swena
stolt ij haenna skarlakan skin
ok fölgdhe honum ij herbaerghi(h in
een krona aff gul var ower haenna haar
rike stena innan hsenne vaar
nu lifuer aengin mästare swa viis
' (her sigbia kan aff haenna priis
Tha ( A maelte) ((aladhe om) (he stolta klara

1770. badh hon u /ig artws vael komin vara
ok hwart (hz barn mz idher aer
aero vael kompne min herra kaer
swa sigher min herra ok vi badhe
ower land ok goz tha skulin ij radha
Konung artws swarar aff mykin frygdh
gudh (hakker idher for idhra dygdh
thaen herra var badhe viis ok klok
the frugho swa minnerlika (il sik tok

Digitized by Google

• han minte h«?nna mun swa rödh
1780. ok giordlie alt (hz Ihe frugha bödh

huath mal le höghre gla?dhi vara

ron vara vntfangtn mz tbolke a?ra

Jak vi I sighia ok vara ey bredh

för sen sool ok maane göra att radb

ek btdher alla riddara ok swena

forsland in görla hnath iak mena

som sol in aer for stiaernor skaer

om morgbins tiidh t ha hon op gar

liws ok skaer at see op a
1790. herra iwan haeooe vael likas ma

fore alla Ihe riddara nu aero til

thaen priis iak bonun» gifua vi I

som manin lyser tbe myrko naat

mz molen sky aer ower thakt

swa aer lunela bland stolta qzänna?

mz kyskbeyt tokt ok aedhia sinnes

lunetä nampn thz tbykker mik swa

som nyan mana thz maghin ij tro

Luneta tok herra gawian vara
1800. huar han foor ij thera skara

1f första ber ra gawian ha*nne sa bi.«.xx

tha maelte han ok sagdbe swa 1SFÄ

ij skulin vara miin hiaerta kaer

for alla the ij vaerldinne aar

iak vi I for idher badhe göra ok lata

huath idher kan vara vael til mata

ij fraelstin min fraenda aff höghelikin vadha

tha han var komin a idbra nadhe

The iontfrw sagdhe herra gawian
1816. alt huru hon bafdhe frselsath han

Digitized by Google

H herr* gawian tha swa hiasrtelika leo

tha han hördhe lanetam tala swa

ok swarar hawine iak bidher idber

om ij een riddara thorfain vidher

om nakar kan idber sköld at gifua

thz vil iak vaeria seller dödher blifoa

ihfiön riddare ok iomfra kalzadho sama»

dk gtordhe (hörn badhe glsedhi ok gaman

The rikasta ther ij landilb ser
1820. ( A a) varo all» sanan kompne ther

Konu/igin bleff ther ena stu/id

ok hafdhe ther glsedhi swa marghin lund

ok ( A sksemptadho) (gladdo) thöm the langa dagba

sttmdum ridhu the ij skogh at iaga

( A fulg) fughla ok diwr varo thöm. til redha

buart the vildo fara ( A ok) at betha

The atta dagba fulskyt forgingo

aff alzskyns ( A sksemptan) (glsedhi) the tha* fingo

ij theenna tima vardh konu/igin vpis
1830. huilkin sera ok huilkin priis

berra iwan hafdhe wuimith tbaer

ok huilkin berra thser han na ser

sidhan loot konu/igin thöm thz forstanda

at han vilde fara heem til landa

han kallar berra iwan hemelik

iak vil at thu skal fylgfaia raik

thz viliom vi idber (badhe) radha

idber fraende herra gawian ok vi badhe

Tba ( A mselte) (sagdhe) herra gawian
1840. ia min frsende herra iwan

ij skulin thar stadhlika tbserikia op a

ok lata idhan priis ef swa far ga

Digitized by Google

ther ij bafuin hafuath ij tdbfa dagha
nu första skulin ij goz ok liif vagha
(•fr fore fr(v)a priis och ihera loff
skalen j sökiae mangi eth hoff
hwar torney och dyst kan sama/i ko/unna
ther skulin j opta wisae idhér froma
och lathin thz engen liffudndtf finn®

1850. at j liggen hemme som en qw/nnae
j torffui/i idher ey at angiet giffuaé
jach wil daglik hos idher bliffufe
Bodbae j lött och swa j nödh
os roa ejr skilt» wta/i dödh
jack m&ler «y thz for then sak
thz jach an idher nokot omak
ai j och idher tr(y)a j eelskem ey badh»
thz wil iach ider aldrtk radh»
thz or ey langa thz War for stum®

1860. ipik mi/inis sen pa Hhen tinwe

fia iach' haffde och enas j mit hieertae kaer
ther iak wilde gemae war» n«er
mik thykker mtk warae thera lik»
them falso predieare ther folktt swikee
han kprober en annan ther opta til
ther han éy sieelfluer gör» wrl
thy at iach bider idher thz gök 1 »
tbet iach wilde ey siaelffuer bör®
Herra iwan sWarade honutn ihä

1870. jaeh wil gernae göra swå

faar iach orloff åff min keene
tak wil ider fölga thz *kai tvaer»
bottna iwan gik tbc fdre thm 1 !fr(y)'
iach b4hes nw

aff idhcr iher all min glaedi til stor
j »rin min fr(v)a ee bwar iach »r
loffuer roik om thz ma war»
en» stund a »ui/ifyr far»
wilin j swa göra min hiaertae k»r»

1880. thz os badbum komber till »ra

then fr(v)a förstod sik ey ther pa

thz han wilde ther om gör» swa

Sig swa brath wider hona skili»

hon giorde thok herra iwans vili»

Ok gaff honum orloff strax j stadh

herra iwan wart tha j hi»rt»t glad

at hon loffuade honum mz konungen ridh»

om han wilde beldre ey heme bidh»

iaoh far nw h»den mz idhert radh

1890. thy at iach wil nodugh wara forsmad
och wil ey thz til boffua hör»
at iach torde nw swa gör»
R»t ridderskap her lata
ther mik stodb full w»l til mala
then fr(v)a swarade honum w»ll
j skulen bort fara mz en forsk»ll
at tha eth ar for gangi(t) »r
tha skulen j war» effler kompne ber
thz skulen j loffua a idhr» tro

1900. a t j herra wilin gör» swo

iach sigher idher thz sa/inerlik

läten j thz tha mist» j mik

och all then »r» j haffuia her

ee huru thz och siden g»r

och wil for idher ey lön»

thz warder idher sa/it thz skulen j rön»

Digitized by Google

herra iwan stod och boxade pa

han sukkade sarae och sagde swa

for biudbe thz gudh miw hiserloe kuare

1910. mik swa lenge fra/i idhcr waere

och haffuer ther til badhse hug och si/ine
(hz sk i u tast iach ma idhcr cfTtcr fi/inae
man ridhcr opla swa afF gärda?
man huxar a/mat och a*nat kan wanhr
mik vndrar j wilin ey vnda/* skiliae
om iach wardcr fangen a mot min vilia 1
eller mik kan komma sot (il hända
swa at iach a?r ey för ridna? til la/da
tha swarade the hiajrta? kaerae

1920, j torfTue/t thcr fore ey angist boera?
hwar thcn tiid tha thenker a mik
engen ogla3di ma skadha? tik
ey soot ey ha?r thz skule/i j fi/m»
thaes magin j glaediaes i idhra? si/ma?
jach giflucr idhcr hcv eth finge/- gull
Thcr a?r j en sten afT dygden full
hwo honum baer j sinac ha/*dh
honum ma ey skee skada a waln eller la/^d
ey j eldh al brinna?

1930. ey blodh til skadha ri//n;p

thcn dygdh skal man afT honum fi/mae
om han forglöme/- kaeresta? si/mae
thz a?r thok eth vnderlikt mall
hon gör hans hiaertae hart som slall
thcn lifTuer ey j wc/Iden till
ther iach thcn stenen vnna will
for wtan idhcr min hiaertae kaerc
nw göme idhcr gttdfa ee hwar j aerc

Herra iwan tok j the* samma stund

1940. och mi/ite then fr(v)a aff hiaerta/is gr(v)nd
hwat the herra mo/tde tber giffua?
thz a?r mik alt offent a t skrtffu»
ther war badhe gledi och grät
then herrin och fr(v)«n skiiiies aat

1945. Herra iwan fölger konung arius nw

ba/is hiaerte «r bemrae hos ba*$ fr(v)
mik thykker war» vnder at husa ther a
huru thz ma wane swa
hans likomme nw bort mz konungen fawer)

1950. och liffuet «r thok effier her
xxä. huath likamin komber til vadfaa

the fru haflber tbo ower lifuith rädha

mik raedhis tiiz mon herra iwan swika

han mon ofmykith a aewintyr fikia

m maedhan herra gawian han ma valda

tha vil han honum til hofua halda

hafuin ij bört huath ther var giort

the toko orloff ok foro bort

herra gafuian ok iwan the föl gd hos badhe

1960. ok lyddo hwar hins annars tadhe
tha war thz baeggias thera lönt
sökia badbe torney ok diost
ok huar. the komo badhe twa
ther sagdho riddara ok swena ij fra
a t baetre riddara matte «y va?ra
thaes bafua the badhe priis ok a?ra
aff mykin aera varo the swa kaat
at the gafuo ey göm ther aat
för an forgangith var thz aar

Digitized by Google

197<X ok iha eet anaalh komilk var

Konu/rg arlws liafidhe lalirb Iha

riddara ok swena (hz forsla

at tbe sknldo alle till hofua ridlia

til kuridol* lieedli ok Ihcr ha** bidha

Ihcr var badlie glsedhi och gaman

I be hcrra ok förste komo til saftan

I ha kom hcrra iwan ridhahdc thawö

Ihe hcrra mondo ther förra r«ra

ok licrra gawian barrs kaere fraende
198a swa al tengin man thöm thcr kjénde

Ihe lagdbos annan va?gh a (be heedb

ok loto thcra kost mz eerom redbo

Koozar ia?rl (''majlle) (sagdhé) lif konungin fha

hwatb riddara mono vara thcesse twa

Ihcr ha?r swa kösierlika fara

ok aenktc goz tba vilia tbe fepara

Konu/ig artws swa rar for utan dtvaj

mik thykkcr som iak thöm kanna skal

thz «r a?ngin annar man
1990. vfan min freende hcrra iwan

KonuAgin ( A rosette) (sagdhe) til riddara ok swena

ij skulin ey nu vara sene

vi viliom alle til thöm ridha

swa at aengin skal h«r bema blifua

The swaradho alle som ij magbin böra

vi viliom thz alle ga?rna göra

tber var badbe glaedhi ok laele

Iba Ihe hcrra gingo at ceta

tbe sattos vidhcr thz sifuala ( A bo) bordh
2000. hcrra iwan Ihienkte op a tbe ordh

Sv, tornskr. SalUk. Ilancti. II, a. 5

Digitized by

tba kom honum föret ij hugha
huath han hafdhe iaet sinne husfrugha
al thz var cenkle v©tla sat
ther han hafdhe förra haenne i«t
Nu kom een iomfru ridhande thaer
fra the fru som honum var kser
hon var badhe hövisk ok bald
kon lagdhe sin skin för vtan thz tiald
ower löös bon in for the herra gik

2010. swa vndcrlika hon til ordha fik

hon (alar til konung artws ij stadb
miin frw mz mik idher helsa badh
mz sinne thiaenist margin fald
flier hafuin ij herra ower vald
ok alle ihaesse rtddara ok swena
for vtan herra iwan (all) ena
thz iak honum h»r sighia vil
at tbolkin liwghare ser ey (nw) til
man finder (nw) ey hans lika

2020. tber swa kan fruor swika

han aer mik leedh ok aekkc liwff

thy han ser ( A vam) v®rre «n nakar thiwff

minnis thu iwan (hu sagdhe swo

tlia thu minne frugho lofuadhe tro

at thu skulde ater koma th®r

första thz ( A ga) aarith forgangith «r

iak vil thik ther til göra skael

thu hafuer thz lofuath thz veet thu val

thu skal thz oppinbara keennae

2030. thz thu faar äldre meer aff haenne
hon vardher thik äldre optare hul
nu s«nt haenne ater sit fingergul

Digitized by Google

iak krsefaer Ihz opp inbära hasra
Ihu skal Ihz ey nu latngre ba?ra
Herra iwan sal tha (laengc) ok ihagdhe
mcedhan io/wfrughan thclla sagdhe
hon lok aff ( sik) (honui/i) badhc vil ok sinn»
swa at hon ku/tne ey antswar al finna
The iomfrw lop (ha bradhlik fram
2U40. hon giordhe herra iwan mykla skam
ok tok ihz fingergul aff hans hände
si t nu kwar ihin fule ska?nde
fhu thorff Ihik äldre (il hoflua va?nda
ihiit rtddara ok swena tliik förra kcndo
Herra ij skulin mik oilofl gifua
iak ma bser ey längre bljfua
gudh göme idher alla ( A so) ihz iak vil'
herra iwan iak iher vndan skil

The iomfrugha bradhfika thaedhan reedh w. «.»*«!.

2050. herra iwan ij hans hia?rla sweedh

ihaen riddare hiolt sik swa ynkelik

han vare (ha ba?ldre dödher aen kwik

ok swa lankt ihaedhan komin bort

thz »ngin finge til hans sport *

hwarle viner seller fraende

oc al Bengin man honuw kände

han hafuer nu mist al siin »ra

ther han ij varldinne hafdhe brtra

ok (her til badhe vit ok sinne
%60. slikt tänger man for slolla qainnn

Ihera hoghmoodh ser alt for bald

(her the gifua iholik thitenista ( A gt) gjeld

Herra iwan sprang op fra ihr bordh

han ( A m«lle) (lafadhe) tit cengin ritarn éet ordh

Digitized by Google

ok lop (hörn allom swa långt ij fra

thz aengin man matte honum na

Owit sWa hann hisrna fordfeff

thz all siin kleedhe ( A swa fordrcf) (han) aff«k rcet

ok bardhe sik mz thorn ok qwista

2070. thy at han a?nkte vaétla vist®
han lop a mark ok villa heedh
hans lykka ser honum vardhin vrédh
vinir ok ftondcr honum saara k&ra
the vila ey huarl (ba«) ma kom in vfcra
thz vndra badhe karl ok qi/tnna
the 6nna han ey huarte vte sella innse
hans laetar hwar söm han ma mest
han löper (ho vndan som han (*ma me) kan baesl
tha tian hafdhe lopilh ena langa stu/id

2060. Iha (an (han) ij een grönon Iwnd
een thcr hafdhe bogha ij bände
han ey stort til hans ksende
ok viste aeokte mz honum tala
ok lok honum fra badhe bogha ok stråla
om iak meer aff sighia skal
han lop badhe jj baergh ok dal
ok skööt iher diwr til sinna födha
han fik (hörn tho ey vtan mödho
ok aat thöm raa som han tböm skööt

2090. hån hafdhe hwarle yrter (H) aella lödk
han lifdhe ther leenge for vtan brödh
ok tholde tha badhe hunger ok ( A b) nodh
eet lilidh hws han ther om sidher fart
thz alle een aormetee een armber man
theen sermete tbssnker ther op a
hwi han monde swa nakin ga

Digitized by Google

han theenkcr ma sik som han bsest kan

han thtenkle at han vare cen galin man *

hcrra iwanaffhonumaenkle ( A kwardhe) krarfdhe [krafdhej
2100. han angist tho for bonn/q hafdhe

iak vil fhik gia*rna for gndz skuld gifsa b:.4.ixlU

slikt iak hafucr siaplfuer vidher lifua

sadhokt brödli ok vatn swa skal thu gnaga

thu ma ha?r acnkte annalh fånga

eet fat it h vindögda var a thz hws

hcrra iwan satte sik th<?r boos

tkz sadbogba brödb han*( A fo) sötsrlika aat

som tbz vare lh»n baste bojsle mat

( A swa) hcrra iwan aat maedban han matta
2110. swa at a?nnclin ey mera brödb alle

man bafuer Ihz stundom förra seet

lians letintiidb var ba?lre reei

han lop Ihaednan som han var stark

ok vedde diwr a the mark

tbz forsla sermelin 1 hetta se fik

at hcrra iwan ibaedban gik

han badh (il gudb ( ' swa nadherlik) (ij ij hymerik)
aflf hiaerta ok hwgh swa innerlik
han made honum the nadher tee
> 2120. at han skulde honum ey optarc sec
tho at herm iwan viste ey vael
han giordhc tho ey for vlan sksel
a? maedhan han ij skogbin var
eet diwr han hwardagh til a?rmela/t bar
eermetin lok ihe diwr till siin
ok köpte honum badhe brödb ok viin
thz sama köt han stekte ok söödh
ok honum thz genom vindögath böödh

Digitized by Google

han tb(i>wrte bonuw til alla mata
213a han tbordhe han ey in til sik lata

Wilin ij nu höra iak sigber ij fra

huru herra iwan sowandc la

vndtr een lind boos vaegbin staar

een frugha kom I ha rklhande thter

mz htenne ridbu llie io/itfrtighor thre

ther man ville vwnasta see

the ena aff sin gangara ( VA steegh) sloodh

ok vilde ther see lh»n riddara goodh

( Y A ol) hon skodde a honum liadhe hals ok «nne
214a ( YA lht) hanne thokte som ho/i skulde han kaeona

hans hwdh var swart tliz sigher iak thik

thy var han cy kamnirlik

hon vardh tha var ij thaen sama riidh

eel ar thz han hafdhe fangilh ij strfidk

ok k&nde tbaghar genast han

at thz monde vara herra iwan

thz tliokle lisenne vrider va?ra

hwi han swa nakin ligger ha?re

ok sighnadhe sik (her hon staar
2150. at vaerldin stu/idum swa vnderlika gaar

lhe i om frugha steegh sidhan a sin h«st

ok reedh sidhan thaxlhan som ho/i ma mest

tbiit som hon sina frugho fan

ok sagdhe hanne aff (hien cpdlilae man

miin ka?ra frugha iak sigher swa

han var en fromare a?n andre twa

thz magho frwr ok iomfrwr kaera

al han swa önkelika ligger haera?

tbcen baesta riddara man «n fan
2160. kono/igx (yrians) son herra iwan

Digitized by Google

iak kan mik ey ther aff fors I anda
hualh honum «r na komilh til hända
vtan thz see for stolla qainna
at han hafuer mist badhe vit ok sinne
herra gudh ij bimerik
gafue at hans skapilse varo nu slik
som snimarsta tiidh iak han sa
ok vilde sidhan göra swa
ena stund n*er idher at v®ra
2170. tba haetopdis ban vael thaenne keera

ther arians ieerl hafuer idher giort a moot
swa at aldrigb ban thaes finge boot
The frugha swaradhe haenne tba
hafuin ther aengin iaeff op a

ban haer swa laenge bidha
maedhan vi moghom heem al ridha

iak tröster mik mz fullan skael

thz iak ma honum hiaelpa vael

mik komber ok nu vael ij hugha
2180. iak hafuer the smörilse ther honum ma dugha

tber mik gaff murina the visa qainna

mik hopar iak ma thöm hema finna

the drifua owit aff hans hi&rna

iak vil thöm honum saenda gaerna

The fru ridher heem thz raaesta bon ma

herra iwan tber aler sowande la

een budhk hon al! sinne kisto tok

ok tik the höwizsko iomfru klook

smör honom badhe bowdh ok haar
2190. ok föör budhkin ater sidban til vaar

smör han ey meer lat mik thz höra , (

thz iak hafuer sakt tjp skal thu göra

Digitized by Google

7»

Ihy at all tbe g»ld litet* konum slåar
bon ij hans hofdhe nuest al star
hon lool hcenne riik kladhe iaa
ther een riddare mal te mz atroyii ij gaa
ok tber til godha gangara twa
tb«n riddare ok hor» skuldo ridha op a
% tbe »Offffrti bradbclika tluedhan rcedb
2200. ok mykla ghedhi ij hitcrladh beedk
tbz bon Ihien riddara fore lik fan
fcl.«.t«iiii iak vil tliik liiaelna bwath iak kan

vratu»

hon stecgh aff bank ok til hans gik

ok giordhe tber ij (swa) vadlielik

Ihz bon thorde ga til han

tber hon viste vara een gal in man

hon smordhc a honu/n badhe howdb ok fool

ok rådde houum alt hans komber boot

fra ba/#s howdh ok til hans il ta

2210. tbz giordhe hon for godhan vilia

hon vilde honu/n giaerna huelpä aff nödb
Ihy glömde -hon thz hamna frngha bodb
awi tbo tbe budhka hafdhe varilb tii
hon hafdhe ther a?nkle latilh ii
The iomfrtigha tok tha?n riddara cen
ok bar han t Ii i i t $om sol in skecn
tha han vcerma aff solinnc fik
all ha/is örsl honu/ii for gik \
bon lagdhe ha/is khedhe nidhcr thler

2220. ok sidhan bort ij skoghin gar \
ok staar ther n»r ok seer ther til å
bualh nadher gudh honnm gifua vil \
tha een I il in »lu/ul t hrr for gik \
alt sit vit han oter fik

Digitized by Google

han vaknar t lu »k tbaeoker a

bwi han thcr swa nakin la

ok blygdhis miok tliien edble man

a herra guclb tha ( A m»lte) (sagdhe) ban
% huath vnder mik til komith a>r
2230. bwi iak hier swa nakin siar

ban sa sik aldra va$ghna om kring

ok fhokle thz vara een vndcrlik thing

at tbe rikasla kltedhe ae magbo vara

lagho tha na»r bontim th«re

han tok I lie' kltedhe ok drogh op a

ok sik aldra vteghna om markina sa

om thcr vare anliggia man »Ila q/unna

\\icr bonum mal te hiselpa at thz sama sinne

Tha llie io/ufrugha thilta sa
3340. at han hafdhe siin kl&dhc op a

hon vilde ey längre (öna sik

bon thagar genast til hans grk

ok loot sik Ihz oku/mykt vant

at hon hafdhe förra vari l h thcr a

Iha lian hienne sa tha var han gladh

ok beddis hiatlp aff h&nne ij si ad Ii

yEdhla io/ufrugha for idlira »ra

hiaelpin mik nuedhan ij a?rin hcere

The iomfrugha moot honum thagdhe
3350. ok loot sik ey höra huath han sagdhe

Jomfrugha iak bidher aff idhcr a>n bl.«.**r.

görin thz badhe for gtidh ok infen

hi^lpin mik manlhan iak thorCf vidher

Ihz fer thc bön iak idhcr bidhcr
1f hon hiolt (wa gangara ij sinne h«nde
hon lool som (ho/i) han ey keende

Digitized by Google

hon swaradhe horniot swa dygdherljk
huath vilin ij kaere hcrra mik
Jak kan mik ey for idher k«ra

2260. huru önkehka iak ligger liaere

thaen gnngara ther ij lidhugha föra

ka>ra iomfru vilin ij swa göra

vilin ij mik han nu haer gifua

iak vil Ihz for thiaena om iak ma lifun

Dygdhelika monde the iomfru ( A 0)s\vara

iak vil vidher idher .han ey spara

Thz skal »pter idhan vilia vara

om ij vilin heedhan mz mik fara

Nu bidher iak idher iomfrugha kaera

2270. sighin mik hwart thz skal vara

The ioO/ifrugha swaradhe honu/it tha
til een borgh ha?r skampt ij fra
Kaera iomfrugha tha spor iak ihik
I hör finn ij nakra thisnist alT mik
The iomfrugha swaradhe honum in
sannerlika herra thz ser alt swa
iak weet thz mz raettan san
thz ij cerin thaen freemste man
ij langa stu/id ( A mz) ma Ihz ey vara

2280. at ij vardhin före idher jyapn at baera
the ridlio bort ok giordho swo
the komo sidhan til cm bro
ther vnder lop cen di^her aa
the iomfru tok tiic budhka Iwa
ok kastadhe ij tlieen slarka slröm
herra iwan ga(T lliaes aekke göm "
hon vilde sina orskyld tber mz göra
«n frughan monde aepler budhkana spöria

Digitized by Google

• the ridhii nu fast mz dagber var liws
2290. Ihe komo tha skiotlika til tfaz hws
Tbe frugba siaelfT moot honum gik
mz mykle aero hon han vntfik
The frugha til the iomfrugha saa
ok badb h«nno hemelika til sik ga
sigh nu thz roiin kaera mik
hoar «r Ihaen budhker thcr iak fik lliik
Miin k«ra fru thz skulin ij tro
min gangare styrte a ( Y inne) (eenne) broo
mik kom ey baetrc til een swa
2300. aen budhkin fiol nidber ij tha*n aa

The frugha vardh vredh a thoen quinna
iak veet thz vi han äldre finna
thu hafuer mik giort digher skadha
miin fru thz staar til idhra nadhe
lak tbsenkte mik thz til hia?lpa vara
at tbsnne riddare a?r komin ( Y t) b*re
Nu latom tlwenna skadhah fara
thz skal' tho thz sama vara
ok gak thik til berra iwan
2310. ok lbift*a honom tbz baesta thu kan
Miin fru thz skulin ij see ok hora
at han skal idher vilia göra
tiqéimtgjbm, ij v«l ther thankia op a
een Jktft skadbe a?r bart re «n twa
Ha «r iangt ( A ij) at sigbia ij fra
jribtffnfci* toonde til berra iwans gaa
hon giordho somjj maghiri höra 4
koo loot btnum Iwt ok knrbadh göra
tfc skipadhe hteOM .ral aUa maka ■
2320. #fc skW-Iai», kaar ok loot han raka

Iha lian krafdhe eet »Ila tw

iha bödh hon bonuui v«el siaex »Ila »Uy

Nu var han th^r swa langin tiidh

lliz han var äter föör (il striidh

Een <jagh fingo the ihe nymajre

thz arians iaorl var kom in Ihflerc

badhe mz swaprdli ok swa mz brand

at httria thmssa frugho land

han hafcjhe lliörrf thasn luslin giort
2330. bon brående husin for Ihcra port

op a thz hws badhc riddara ok swena

vsepnto sik ok va ro ey sena

thöm thokte thz vara een dygher skam

huilkin ther senast kome fram

swa foro the i&rlsins haor ij mot

vaepnter badhe til örs ok foot
- iaerlin ville tha goerna stridha

han thordhc vael a mark inne bidha

Herrn iwan <er nu vordhin stark
2340. han ra^klik renner wt a the mark

(lisen första riddara ther han mötte

han hardhelika mz sinne glafuio stötte

ok stak han nidlier a the iordh

swa at han aldrc taladhe ordh

Herra iwan genom thaen ( v Dykning) (fölkning) rcedh
rået som een leon tlicr vardbcr vreedh
14. #. ix t i. han faelde ther folk a badha händer

ok spardhc' ther hwarte viner aella fraender
thz ma engin lifuandis tro
2350. huru mykilh folk han nidher slo
huath man sigher aff rotand
han giordhe ey mera mz sinne hand

Digitized by Google

a rtinzefal (ha han var lli#r

ten hetta iwan g i ord lic ha?r

the ridclara ok swena mz hemum ibcr koma

the dirfuas alle aff hans froma

ok kallar haar a annan Iha

vi maghom (°diwflika) (dia?rflllka) fram al ga

t lic sknlii antiggia dödhe blifua

Hem iwan ok iha?n Itora ba na s» fördhe

the Iwa sik omaklika ( rödd) (Ihd) rördho

Hk Hwgiu ok ihc höwizskn q/i/nna

pjillgO alla op fl thien tinna

hwar MST Kin annan slodho

ok sa- ho op a (lic riddara godlio

• lie hcrra iwans hmlm görla ka?nde

huar han sik a mark inne vaeftde

Ihc fnighur lofua thz alla

2370. iil Ihc s.i- ho Ihcr sina owincr falla
Ihz malle I ho I i t i n gla?dhi v.u.i
ihc mi^to viner ok fncndcT ihmc
Hcrra iwan var een riddare tho?r
ra?t som cen falke bland fughla acr
Ihc sik cy fpferna vildo gifua
Ihc sknldo Ihcr dödhe for honum blifua
the frugha malle va?l vardha blidha
cen tholkin riddara IcCggia vidh IM ,idha
I hy al boan lha?n l i ma the han see

23801 Iha nia thcra hia?rla aff gla?dhi lee

ij maghin se badhe riddarn ok swena

at Ihc dirfuas aff honum ena

Nu ( A modlo) (sagdho) the a husilh varo

Digitized by Google

liuilkin man honum hogga v ii
/ han komber honum $wa rasklika til

al kaenner honum al aompna swa
tbz han aldrigh vakna ma
% een riddare kom iha fara/tde Ibaer
239U een frombcr inan han ij vapnom aer
han var ij bit hieerla Tro
han hcrra iwan swa angizslika ( l (lo) slo
tbz hans skiold gik äldre ij stykke
herra iwan nööl tha godha ( A k) lykko
thz han var hwartc lam aella saar
ok skadde han siaelff rået ey ect haar
Herra iwan liafuer sin skiold nu mist
bi.«.snvi han tok sik nu een annan list

tok tha sina glcefuio ij sina band
2400. ok stak thaen riddara ( A f) aff fraemaedhe land
swa at örs ok man slyiie nidbcr
ther var ey got at sitia vidher
hwath han hafuer berra iwan förra gioii
thz hafutv han honum nu aler fopi
vilin ij tro iak sigber idber mer»
han brööl tha aen skaptin flere
för aen thaen dagh at qwaelde leedh
thaen riddare vardh~tha storlika vreedh
thaen aedhle riddare badbe slolz ok godh
2410. han ku/ine ey ther vardha modh
han hugger tba som han var odh
alt thz nidher for honum slodh
ha/is vapn varo aff blodhin rodh
thy at margher man for honum bleeff dödb
om han liafdhe haft andra twa thaer
tbolka som han siaaffuer aer

Digitized by Google

7»

llic hafdho ther varilb een litin rttdh

( A ok) iher hafdhe alt sk&mber standith ecn striid

Slridhin by r i as aen aff ny
2420. the ey »nr dödhe ibe vardha al Oy

aengin thcra ma lifuith halda

aff the han faar ihz rongho the gicelda

Herra iwan iaerlsins rapn vael kaende

hwar han vndan honufri rande

rik .skiil (hik fylghia om iak ma

tim skal mik ey slippa swa

(Ini varéhet aniignia dödher blifua

att* thik fangm före mik gifi.a

Jcrrlin hafdhe fangith mykla sorgh
2430. han vilde tha gnerna til sin bocgh

han var ey lam g re föör at ridha

iho han vy vilde han skuldc tho bidha

ffingm hans man Nar honum ij na?r

hem iwan kom tha rämnande lliaer

mz dragit h swmdh ok vilde han sia

ktere herrn ij görin ey swa

owcr land ok hws tha maghin ij valda

for gudh latin mik lifnilh halda

Om iak skal göra vidh (hik swa
2440. (ha vardhcr thz mz een forskitel

hnath iak ma thz skal iak göra

iak vil thik forc mina frugho lura

thz staar til h<enna ok ey til mik

boalt] nadboM hon vil gifua thik

He/ra iwan hans vapn aff tok

thz giordhe han thy at han var klok

ok fördhae han genast thaedhan bort Ll.«.**vil.

fangin mz sik före ibm frugha port

Digitized by Google

Hivra iwan I il ihe frtigbo gik

245<\ ok ia?rlin haerme tj ha?nder fik

owcr ha*s liiff ok goz tba maghtn ij radha
han beddis ga?rna aff beenne nadlie
hnn ka?nnis at han hafuct* idher giort a rooot
Ihy biwdher han idher tholka boot
pani/iga ok goz maedhan han roa l««fa
ok vardho idhar man thz a*r Ihz bastå
ok vil idher alla visso fa
som idher siaelfuc nögher a
vilin ij Ihz göra for mina sa k a

2460. (holka daghlliingan aff honörn taka
ihz a?r Ihe bön Iber iak bidbcr
ok alle tluesso riddora idher
The frugha ( A f) swaradbe som ij maghtn böra
huath ij mik radhin tba vil iak göra
Nu vil iak idliart orloff hafua
gudh thakke idher for idhra gaftio
The frugha ka?rir Ihz swa sara
Ihz han vil swa bradblika thaedhan fara
ok taladhe huar til annan tba

2470. awi Ihz han ey (Iwrr) va?ra ma
Orloff lok han ok thadban reedb
ok aler a Ihe sama leedh
tber han hafdhe förra ridhith thiit
a aengin man tha hafdhe han liil
fho at han reedh thredhan ena
swa at (han) hafdhe aenga swena
tba han hofdhe ridhith ena lilin stu*d
tha hördhe han ij een grönan lu/td
mykith bang ok angizslik leele

han

Digitized by Google

2480. han viste ey huath (th«) motidc &a ?t»

ther ecn orm ok eet leon bardbos badha
thz leon var siat ij storan vadha
lian reedh thcv n«r ok sa tber a
huru örmin hiolt leonilli llia
al thz sik ey matte röra
ok a?ngin skadha matte hön göra
ok tbaenker thz mz rattan skil
haitkin thcra han hialpa vil
honuro vardh ck til radhå ( A th) stfä
2490. thaen leon hiaelpa huath han ma

mz nalwrlik skal ma han ey laié
ij allan stadlr orm at hata
Herra iwan steegh aff sin hafesl
ok bänt han som han ku/me ba?st
fiaerre thaen orm ok ekke n*r
forc thz eeter aff honu/fe g©r
ok rasklika trasdher theen örmin (il
mz sin skiol han sik vaeria vil
Herra iwan hog thaert örmin tha
2500. at förste hugge sundtr ij (wa

vil leonith honum nakati skadha göra
han vil sik vaaria thz maghin Ij höra
Thz första leonith thelta saa
at drakin dödh for hanne laa
tha gik hon for herra iwan liggia
som hon vilde nadher aff hönuro fhiggia
ok teknar honum thz baesta hon ma
som hon vilde sigfcia swa
Thz låter iak idher min hc/Ta höra
2510. huath ij btwdhin thz skal iak göra

Sv. Fornskr. Sdltsh. Handl ti, 2 .

% han drogh sil swardh aff bin slidha

ok yiWc Iba ey Isengre bidha

( A b) llia leonilh sin hals fram r«kle

han hog ther aff thz minzsta han matta

ther drakin hafdbe baldilh a

han matte ey a/inath «n göra éwa

hafdbe han ey hwnae skilt vidh the nödh

tha vare leonilh genast dödh

thz leonith var aff dygdh ( A a) swa ( yA do) godh
2520. tha herra iwan thz forstoodh

at bon vilde honum thiaena

for the bielp han giordhe hanne

tha tbotte honum thz vara v»l*

at han slo th«n örmin ij h«l

han strök ( A sik) (sit) swaerdh ok stak thz in

ok reedh sin vaegh at thz sama sin

huar herra iwan fore ridher

leonith honum fölgher thz sighcr iak idher

ok vil sik äldre fra honum skilia
2530. ij nödh aella ij lost mz sinom Vilia

ok hon swa naela honum gik

til bon vasdher aff diwrin fik

tha dr*eff haenne ther hunger til

thz hon diwrin bafua vil

ok springer honum rasklika ij fra

han vndra hwi hon giordhe swa

ok hiolt sidban qwar ok bidde han

ther til hon diwrin fore ( A f) sik fan

om herra iwan vilde ridha
2540. tha vilde hon ey laengre bidha

ok vilde han laengre dweeltas th*#

öfrin diwr ( A tha) fan hon ther n«r

Digitized by Google

tha herra iwan diwrin sa

tha teknar han hanne fram at ga

hon gör alt thz henna herra bidber u.*art&

bon lop genast ij dalin nidber

than förste biort for haenne stoodh

bon kastadbe han nidher ok sögb hans blodh

ok vilde vara sin herra tryg
2550. kastadhe han genast a sin ryg

ok dwaldis »kke längre tbaer

vtan genast fore sin herra basr

tbz nionde fast at kwaelde lidha

han viste ey buart han skulde ridfaa

vi vardhom the nat h»r nu ( VA bidba) bhfua

se huath nadher gudh vil os gifaa

Herra iwan monde biortin fla

ok tok alt thz ij honum la

lifuer ok lu/igo ok hiarta ok blodh
2560. gaff thz leonith som for honum stod b

slåar sik eld ok redher sin mat

ok bleeff ther om the sama nat

han hafdbe ther ey viin »Ila brödh

han drak ther vatn thses giordhe honum nödh

Msedban herra iwan sat vidber bordh

fore hans föler a Ihsen iordh

thz leon fore honum la

ok vilde ey fra honum ga
tba ban bafidhe »tith som han vil
257a tha tok ban alt tba ther var til
minna ok mera huath tfeer var
alt saman forte sit leon bar
ok lagdbis sidhan nidher a tb*n tftotd
ok bwilte sik op a sin skrold

Digitized by Google

lil the nat forgangin mr
(ha lagdhe hon sik honom stoa n«r
ok lot sik vara ther (il ospara -
ower sinom herra al halda vara
Hualh fler (ber at sighia ij fira
2580. tbz första han daghin före sik sa
tha t-eedh han tlitedhan swa snima
ok lifdhe ij theen sama tima
vidhcr Ihe diwr som leonith fik
til fiortan dagba ther forgik
th«en faemptanda dagh at qwaeldö
kom han ridhandhe (il the keeldo
tha herra iwän kaeldona sa
(ha meelte han ok sagdhe swa
alla mina gleedhi hafuer iak h»r mist
2590. huath skal mik leengre lifsins frist
aff angeer fik han swa mykin qwala
han fiol ij owit ok laa ij dwala
M.«.u*M hans sweerdh sköt sik aff slidone (ha
wmw ^ 8 |( ar ha;is bry nio ( A st) suader ij twa
a hans axl fik han eet saar
a haiis bryst eet annalh var
tha leonith (hetta sea fik
at blodhit genom hans brynio gik
tha lot hon illa ok sara skalff
2600. hon thtenkle han vilde sik drapa siaelff
hon maklika fram at iordhinne skreedh
för »n hon matte thz koma a leedh
tha tok hon sweerdhil mz sinne tan
ok drogh (hz fra (haen eedhla man
ok lagdhe (hz fiaerrin op a een s(een
at thz skulde honum ey göra meen

Digitized by Google

hon hafdhe tha swa mykin vanda
bon matte hwarte liggia »Ila standa
Tha han hafdhe lighath eena stu/id ij dwala
2610. tha fixks han vidher ok matte tala
Thz första leonith thz sea fik
hon thagar genast til honuwi gik
ok före ha/is föter hpn lagdhis tha
ok görla op a sin herra sa
Tha han var hwil ok han op stodh
hans hiserta var aff angir modh
tha kom honu/n ater ij hugha
han hafdhe ey haldith vidh sina husfrugha
thz han hafdhe haenne iaet
2620. ok hafdhe thz brutidh r«l alt slaet
Ha/is anger byrias nu aff ny
huath dugher mik l«ngre for dödhin fly
iak vil mik dreepa ok göra swa
meedhan cengin man haer seer op a
thy at al miin glcedhi ser nu eet\d
ok sarlika mik til sorghina \e$*d
hweem vil iak ther fore gifua sak
iak volte mik siaelfuer thetta omak
thz «r nu miin meesta kaera
2630. thsen harm ther leonith fore mik (mon) baara
iak vilde hseldre vara dödh
«n see a hsenne tholka nödh
oppinbara iak thz teer
ok vilde iak iher til sighia meer
iak vilde mik siaelfulr fordaerfua
aen disefuulin skulde ey sicelina arftia
% een iomfru var ther skampt ij fra
hon stoodh ther ncer ok lydde op a

Digitized by Google

ni*. ij lin kapell* ther omr kmWomm sttodh
364a boo kalladbe a tkmn riddara goodh

ok badh ( fo) han fore lokl til sik ga
thx hon matte hans talan fa
The iomfru ( A m<elte) (sagdhe) vid ber sik ena
hweem skal iak b«r maedher mena
herra iwan til tbeen ka pel la gar
sigh mik hua thu eest luer inive «r
Jak vi I idher thz giserna sighia
iak ma ther om ey laengre thighia
iak «r the vslasta quinna een
2650. fort alla the som sool a skeen

Thu roa vfiel thighia ok tala ey swa

min barm «r meér «n ( VA mine) (tbine) twa

Donde man ij sighin ey swa

thz ma sengtn lifuande tro

thy at ij «rin lidhugbe bort at ridba

mn iak vardber fangin haer inne bidha

fore I liera lyngno maal

the vilia mik morghon brenna a ( A bl) baal •
Ma iak idher ther spyria til

3660. om thu mik thz sighia vil

buatb hafua the idher at kanna

for hwi vilia the idher at branna

Swa skiwter iak til gudh mit maal

swa biaelpe han mik badhe til liif ok (si*I)

iak äldre skyldadlie Jil t lisen sak

ther the nu sighia a min bak

the sighia iak skal mina fru forradha

drozatin ok hans brödber badhe

mit liiff iak ey lösa ma

3670. vtan iak kan thöm thsen riddara fa

Digitized by Google

iher (them) threem thör een bestanda
ok lösa swa atlan min vanda
nu första iak mik ther a forslar
at miin sorgh mere sen thiiit «r
Ibj tbu ma vflel hicelper fånga
aen miin sorgh mon mik seent forganga
Iak veet thaen aey ij vaerldiane til
iher mik haedhan fraelsa vil
tho bopar mik aen til riddara twa
2680. o herra gudli matte iak tböm na
Ka&ra iomfra latin mik thz höra
hua thz vilde for idher göra
ther sik slikt thordhe taka a baender
een bestanda thröin riddara saender
Tbz sigher iak idher sa/inelik
for vtan fals ok vtan swik
tbz ffir min herra -riddar gawian
ok konung vria//s son herra iwan
thz hafuer iak for herra iwans saka
2690. iak skal min dödh morghin op taka

Hwath sigher thu mik hiin salugha.mo
thz t ha skal fore herra iwan dö
Ja roaen veet tbz gaar mik swa
ther finder iak sawna ruön op a
Na hörir iak huath ij sighin haera
N om gudh vil thz skal ey vara

thy al iak aer thaen Iher heter swa
iak skal idher hiaelpa huath iak ma
om ij aerin the mik bialp tha
2700. tba iak maellan portana la
ij vadoyns hws bins rödha
tba iak slo haa Ul dödha

tha rönte iak thz mz fulgodh *k»|

ij holpin mik (ha daghlika v»l

huath ij giordbin (ha vidher mik

thz vil iak no gaema löna (bik

sighin mik k«ra hua(h ( A iak) idher aer skeeth

sidhan iak fra idhir reédh

Jagh vil (ber gaerna sigbia ij fra
2710. om idhcr lyster lydha op a

iak kaennis (hcr vidhir at iak batp idher

iha ij mik thorflin aldra m«st vidher

ij vordhin ok ower eno (hcr badhe

miin fru ok ij mz mino radhe

thz veet vael gudh ij himerik

thz fromadhe h&nne meer aen mik ( A (hik)

iak (röster mik aen al göra swa

om iak haedhan nokor lu/id koma ma

ij faan ten ater ij skamman frisl
2720. mina fru ok alt thz ij haftiin mist

tha thz aarith alt forgik

thz hon fik ey budh a(T thik

tha keende thz miin frugha mik

thz iak hanne radhit hafdhc swik

första iak thofn skadhan beedh

at miin frugha vardh mik vreedh

ok drozatin thz forstodh

han var mik ildcr ok aekke god b

thy at han ihz görla fan
2730. hon (röste til mik alt baetrc aen til han

thy rönte iak thz sa/tnelik

(he awu/id han hafdhe för til mik

han kaerdhe a mik swa oppinbara

aengin thordhe for mik swara

Digitized by Google

ok badli mik iböm (lisen riddara fa

ther Iböm llireem brödhrom t hord Ii is een bestå

sidhan sökte iak mängt cet hoflf

om nakar vilde göra (tbz) for frugbor loff

mit »rande laka sik til banda
2740. ok fröelsa mik aff thtenna vanda

iak var ridhin (il konu/ig artws

fil kar j dol op a hans hws

iak spordhe t ber aepter hervn gafwian

ok huarghin idbra ( VA tha fan) iak ther fan

Iha spordhe iak ther the nyma?re w.«.«x.

at een riddare hafdhe varitb th«re

han var stolt ok ij hieeitadh bald

kan tok drötni//gena bort mz vald

konung artws (^nwelte) (sagdhe) tha til keya
2750. Ihz vil iak idher badha sigbia

herta valnan ok swa thu

ij skulin vara til redho nu

ok spar in cy idbart örs at renna

at ij maghin atcr fånga haenme

mz t hy reedh iak tha&dhan bort

at cenkte hafdbo t be til hcennä sport

ther fan iak apngin ther thordhc til laka

at vaeria mit maal fot thölika saka

ok »ngin annan sladk at finna
2760. tby ligger iak ba?r fangrtt inn«

nb^håfuér iak sakt mit skrifta maal

for biialb iak morghin döia skäl

ten fhfr at ij vilin mik hlaelpér téte

ij maghin ey beerias een vidheir thrée

Tha swaradbe habiH» heh^å fwan 11

iak lofurr thik thz n minär* satt v

Digitized by Google

Ihz iak skal morghin koma h«r
(or ®n doombrin ower idher gar
ok antiggia iak clödlier blifua skal

2770. aelUr ok Araeria thetta maal

ok ce huru thz mik gänga ma

thu skal ther aenkte sighia ij fra

om nakar vil ther aepter ( A lre) leta

Iiuath mit nampn aor seller huath iak moh beta

Tlia swaradhc honuwt the höwizska möö

iak vil haeldre förra dö

«n iak skulde nakath ther aff sighia

ther ij badhin mik ower thighia

aen tho at the idher ij hael sia

2780. iak komber thöm tho ey ij fra
Mik thykker thz vara vnderlikt
miin k«ra at ij vilin tala slikt
tho at the varo ty som the «?ru thre
thz skulin ij hser morghin see
iak (hor thöm v«l ij tjender sia
thz gange sidhan huru thz ma
iak finder at ij thaes isewugba aerae
thz iak komber äter hcerae
thz vil ey gudh ij himerike

2790. thz iak skulde idher swa illa swika
iak vil nu haedhan ridha braat
gudh gifui idher iomfrugha godba naat
ij thaenna mark for ( Ay idher) (mik) at leta
huar iak minum haeste faar at beta
ther vardher iak blifua til sool op gar
ok sidhan ater koma ha?r
Herra iwan tha genom skoghin recdh
thrangan vaegh ok mörka leedh

Digitized by Google

hans leon alt mz honum gm W.«.*«
3800. ok vil honum giarna vara nar
Iba sa han ij the ödhemark
cen kasteel tber var badhe högh ok stark
( A thaem) ibaen mwr om th«n kasteel slodh

ban var badhe högh ok godb

thz land tber (il liusitb*la

tber var eengin bygdh op a

ihz var ther swa saara öt

Ihz aengin gat sik ther fot

tba bcrra iwan tbetta sa
2810. han reedh thaen v«gh til husith la

the ther varo moot honu/n gingo

mz blidbom ord horn the han vntfingo

thz (6rs(a be/Ta iwan gik mote the bro

tha nitello the ok sagdho swo

1 latin leonith binda haere

at Ifaz os ey til skadha vaere

Herra iwan swaradhe the borghara tha

tha ma fekke vara swa

vi hafocim thz huar annan iaet
2830. thz vi maghom ey skilias at

iak lofuar thz ha*r fore os badha

thz leoni(t) vardherhaer aengom til skadha

Tba swaradho riddara ok swena badh»

ij mogfcfc tber sifdfue ower radha

Tba ban kom fram ij thz hws

tber mötte honum iomfrughor mz stor» bias

ffce frugha. monde hans vapn aff taka

ok skipadhe honum rset alla maka

ok < A ra*ite) (s*g4he) sidkait til ba/is swa
2830. ij skulin til min herra ga N

Digitized by Google

honunt thykker thz vara een glaedhis stund
thz ij ser in komp ne a hans fund
Husbondin thaghar mofe honum gik
ok satte han nidher n«r sieelfuan sik
al thc glaedhi thcr man hafucr hört .
thz var thöm ther til ( 1 skcemptan) (glaedhe) giort
Tha the saato alle ktiat
tha fingo thc swa vndcrlik laat
ok graeto swa uemmcriika tha
2840. thz thcr var önkelikith höra op a
een 1 it in stu/id the vara kata
ecn annar stumJ thc mondo gråta
Herra iwan spord he husbondan aat
tha the saato owcr thera maat
hwi gra! in ij stuwduro alle saman
ok stu//dum hafuiin ij swa mykilh gaman
Jak sagdho idhcr thz gia?rna ha?ras
om idhcr matte thz til ( A skaemptan) (gl»dhi)v«r»
första ij thz vita fa
2850. idhcr thykker thcr thu/igkt at thaenkia opp a
Sighin thz mik mecdhan vi ha»r sitia
iak vil thz storlika gaerna vita
W. Hualh hafucr iak nu a/inath til

maedhan ij thz swa gaerna vita vil
Een rise gör mik een höghelik skadha
iak ma mit land Tore honum cy radha
han daghlifta haer for husith gånger
ok gör mik badhe sorgh ok anger
mit goz hafucr han mik takith fra
2860. ok bedhis mina dotter ofwan a
iak atte siaex söner rika ok kaat
s foor mik ful vael maedhan aat

Digitized by Google

ibe varo riddara rikasta ok k look
(il tha&nne rise t hörn aff mik took
fi&lskarper mono thc han naempna
gudh ma mik a honum haempna
han hafuer mina söner drtepilli Iwa
swa at iak ther siaeifue/* ( A a) sa op a
han vi I ij morghin cen swa göra

2870. thöm alcr lifua ok hiit at föra
ok drcepa thöm. at vi thz see
slikt gör mik ij hirartadh vee
om iak gifuer honum dotter mitn
han vil ey hona taka siaelfuer till siin
vtan gifua haenne sina stekara swcna
tbe fulast a ok the orena
thz thc skulu hona skaenda swa
at han hona fofsmaar sidhan al fa
iak atte hws ok stora by

2880. badhe gambla ok swa ny

aff thöm hafuer iak nu aenkle meer
een thctta ena ij haer seer
thaen i lie risi fiael$ka(r)pper
han hafuer mik varith alt offstarker
Herra iwan swaradhe (ho/mm) thaeree
mik thykker thz eet vnder vaera
hwi thu ey seende til konuag artws
thur finder ther mänga op a thz hws
ther honom gaerna vil bestanda

2890. ok fraelsa idher aff thaenna vanda
tho at thaen diaefwi stärker aer
han finder tho thaen ther honu/M bestar
Huath skal iak mera ther om tala
lango varo löst rået all miin qwala

•4

om iak hafdhe fimnilh herra ga w i an
(hy at miin ka?ra husfru ok han
a?ru badhin syzskönö t\v
thz vil iak idher sighia nw
mykin skadha iak tba beedh
2900. Iha han «pter drölningiAne reedh

thy at han a?r swa långt komin bort
at vi faam a?nkte (il hans sport
viste han the höghelika sorgh
som vi hafuuMt daghlika a thaesse borgh
ok sinna syster sona ( A dödh) nödh
thz the nu forsniman a?ru dödh
k\.b.i iha skynde han sik bradhlika heem

▼erto.

hiit lil vaar at hiaelpa theem
Tha herra iwan hördhe thz ordb

2910. som husbondin (^meelte) (sagdhe) vioVr sit bordb
tha sagdhe han ok sukkadhe sara
sannelika thz skal ey vara
om tha?n risi komber haer
morghin för d»n iak haedhan far
tha vil iak honum geerna bestå
ae huru thz mik gänga ma
tho skal iak arla morghin ridha
iak ma ey leenge a daghin bidha
thy at iak hafuer lofuath a mina tro

2920. thz iak skal andelika göra swo

enom kcempa bestanda for ena iomfra
ther fangin ligger (/fa) (a) lifuith no
ok for middagx tima koma theere
huath thz vardtier mik til skadha «IU «r»
Husbondin swaradhe herra iwan tha
thz löne idher gwdh ther alt for ma

Digitized by Google

ok huart (hz barn som iher var inne

thakkadhe bonum ij thz sama sinne

sidhan sä man i» fore Ihöin ga
2930. t lie v »nast a io//ifrti man snima/# 8a

haenna modher gik mz haenne in

the skyldo thera aenlit mz thera skin

t lie frughur ok thera quinna

hafuä sorgh ok bleka kinna

ok vildo Ihz ey oppinbara lee

thz nakar skitide iböm gralamlc see >

Tba husbondin var th«8 var»

thz the frughur faeldo tara

tba sagdhe han ij thorfuin ey gråta
2940. ok swa önkelika skolin ij ey ( YA grala) lala

gudh hafner os s«nt thaen aedbla man

ther idhan anger vael lösa kan

The frughur glaeddis alla ther vidher

ok Gol lo honum til ( Y fö) fota nidher
Thaen aedhle riddare stolt ok godh
han thaghar op moot the frughur stodh
iak vil thz eekke bafua aff thik
Ihz ij skulin staoda a knae for mik
ok vil iak idber alla radha
2950. frugbur ok swa iomfrughur badhe
ij varin gladha ok görln swa •
til morghin i) ther se op a- -in
om gudh mik the lykkona saomler 1
tbz han blifuer dödb for mina händer i
ij skulin aen hear aepter spyria
buath iak haftwr motgbin göra * '
fak kan ey ioU» tttcfer m awa ' v 1
iak vil idher hiselpa huath iak ma

The trösto a herva iwatf tha
29G0. ok swa a ihz leon neer honuro la
i\iev sik rördhe ey cel haar
ihz laa qwart r*t som eet faar
(il herra iwan thiedhan gik
(ha stodh Ihz op ok riale sik
Tha herr a iwan Ihclta sa
a t lime var at sofua ga
han stodh op ok (Wlle) (sagdhe) braat
gudh gifui idher allom godha naat
Frughur ok iomfrnghur moot horiiun gänga
2970. ok b»ra liws for honum til samgå
Herra iwan ok ihz leon badh®
vilia nu ok hafoa nadh»
han la ihe nat til dagher var liws
tha kom een prester forc thz hws
. ok klappadhc a dör mz finger sin
badh herra iwan lata sik in
Nu a?r thcr vael time til
om ij nuesso höra v il
Herra iwan tha prestin badh
2980. at han skulde sik kkedha tha ij sUdh

han hördhe massso aff tham haelgha anda
ok vasropnte sik sidhan til foot ok hända
Han kalladhe husbondan tha til sin
thz bidher iak idher mins k«re vin
al ij vilin mik (nw) omboera
iak ma ey leengre dwcelias h«r»
ok veet thz gudh ij himerik
huru gaerna iak vare ha?r naer thik
om thz matte vara ij tbelta sinnse

Digitized by Google

2990. nu late gudh mik idher hela finna

han tok tha orloff ok vilde ga

tha ioinfrughan hördhe han tala swa

aff angist haenna hiaerta skald

hon gik sik före herra iwan siaelff

Min fa dh er ok modher badtio

vi litu/n gaerna a idhra nadhe

the budhu (ho/iam) gul ok goz iher til

at han naer thöm dwaelias vil

Gudh forbiudhe thz ij alla saka
3000. thz iak skal goz for aero taka

lati thz äldre ( A her g) herra * ga w i an spyria

aelder andra godha thaegna flere

thz iak vil mik swa forsma

ney iak vil ey (n\v) göra swa

Thae io/nfrugha sukkadhe tha (*sa) (swa) sara

ok badh han tha mz gråtande tara

J görin thz for himerikis drötni/igx eera

een I i t in stu/id at dwaelias haerae

for idhan fraenda herra gawian
3010. herra riddarae ij thcenkin a han

ok latin mik thz nyta nu

thz hans syster aer miin fru

Hc?rra iwan slodh ok thaenkte op a

ok ku/j ne ey til anzswar faa

honum var thaen io/iifruo skadhi leedh bl. b. ii

ok sarlfka ij hans hiaerta sweedh
iak toke ther ey al vaerldin til
thz iak min eedh ey halda vil
hwath iak hafuer luneta iat
3020. at thz skulde ey wara sat
Sv. Fornskr. Sä/hk. Hand i 11, 2. 7

Digitized by Google

om iak hanne ey lifuande findtr
thz a?r th«n angår iak äldre forvinder
iak vardher mik gudhi jj hand at gifua
ena litla stund heer qwar at blifua
Tha the iomfrua hafdhe fangilh swar
Iha vordho the thaen risa var
han kom swa galin farande th«r
han vil alt drepa thz fore honuin «r
thy at han var badhe dygher ok lang

3030. han bar a sinne axl ena dighra stäng
hon var aff staale badhe stoor ok stark
bwar han hona l»gger a the mark
ok vil hona nakar aff honum stisela
hon »r aekke godh at fieela
tho at tio kompano komo thaer®
the måtto hcenne ey aff stadhin bara
han hafuer the riddara mz sik fört
ther ij aff förra hafuin hört
bundna badhe om haender ok fötcr

3040. the vsento sik aldregh at fånga böter
hwar thera a sin haesl mz starke reem
swa hardhelika ( A th) hafdhe han bundith theem
thwaert om sadhoKn ok hofuudhit nidher
slikt ser onda manna sidher
eengin thera var swa rik
at hela skiorto hafdhe a sik -
thaen risi hafdhe ij sinne hand
ena dighra giisl mz thry band
store knuta varo ther a

3050. swa sengislika slo han (thcm) tha

the nakna riddara thy at han var vreedb
thz matte höra swa langa leedh

Digitized by Google

tbe haesta the riddara varo bundne op a
varo illa sultne the måtto ey ga
een dwee(r)gh dreeff the heesta fram
han var badhe halt ok lam
ok sio the riddara ower hofuudh ok hals
thz röntis thöm thz ( YA han) var (ey) fals
mz the giisl han hafdhe ij haende
3060. swa at blodhit ran om thera laendee

sorgh ok anger ther monde ( A at) ey skörta
swa dreeff han fram fore thera porta
K (Vara risi takar thöm höght at kalla
h»r a?ru nu thine syner all»
thu vardher thina dotter nu wtgifua
aella skulu the ey hengre lifua
®n tbo thik thykker hona vara bald
hon skal tbo ij mi/tna fanta vald

iak leeter mik tbz swa sara forsma bi.A.iii.
3070. at iak vil hoenne siselfuer fa

thz hflpnna fadher skal thz höra

iak vil» haenne almaenni/igx kono göra

stekara swena the fulasta iak a

the skulu . alle haenne fa

tbo at hon hafuer swa stolta lata

thz ar the haenne vael til mata

Hosbondin keorir sina nödh

godh gafue (at) iak vare langa dödh

Hrrra iwan swaradhe tha (ber til
3<*80. sa*«eltka iak thz sighia vil

iak hördhe aidrigh för thaen man

lh«r swa dföghelika tala kan

gödh late tbz äldre gänga swa

tbz tbo skal vald ower henne fa

S32411B f

Herra iwan sit örs tha kraftfhe
ok al si in tygh som han ther hafdlie
nu lafin nidher the vindebro
iak vil honum til a mina tro
om gudh mik the lykko an

3090. thz iak ower kombcr han

vil han idhra syner ater ( A gifua) fa

ok bota sidhan huath han ma

ok sik ij idhart vald at gifua

tha skulin ij herra lata han lifua

nu göme idher gudh badhe karl ok qrnnn»

iak vil nu htedhan ij thetta sinn®

Tha badho alle ther sagho op a

thz gudh han matte göra swa

fore thera bön mz sina naedhe

3100. at fnelsa herra iwan aff thaen vadha
at han matte thaen sigher fa
thsen dighra risa ther nidher sia
Risin sa ( A lh) herra iwan ridha
han öpte Tast ok badh han bidha
sigh aen thu aest haer komin til
at thu vidher mik stridha vil
iak sigher thz thik sa/inirlik
han raedh thik badhe fals ok swik
ok var han ey thin godher vin

3110. ther thik viiste hiit til min

huath thu hafuer honum giort ij geen
han skipadhe thz swa thu giaelder thz een
»st thu komin mik haer a moot
thz eer thaen skadhi thu faar ey boot
Herra iwan swaradhe honum tha
donde man hwi talar thu swa

Digitized by Google

101

iak vil ey vidher thik at t hi fel la
iak aktar thit thrwgh rået aengte vaetta
gör mik huath thik mon lika
31 'JO. iak vil een foot ey före thik vika

Thz första herra iwan hafdhe talalh swo bi. i.»

▼erto.

si t örs mz sporom fast han slo
ok ra?ndc at rysan thz sama sin
ok stnk han a hans biörn skin
ther han hafdhe fore platana op a
swa at blodhit monde ther genom ga
ok ran fra honu//i rået som een ström
risin gaff thfles a?kke göm
vtan thz första han (thz) laghit kffinde
3130. han greep tbe stäng han hafdhe ij boende
ok slo herra iwan tha swa fast
at hans skiold al ij stykke brast
Herra iwan vardh vidh thetta vreedh
han swoor thaen risa een höghelikin eedh
Ihu skal thetta sarlika giaelda
om iak ma miit liif behalda
han rykte tha sit godha swaerdh
ther opta boll® fore hans faerdh
ok hiog honum ij ha/is aenne tha
3(40. thy han hafdhe aangin hiaelra op a

ok hiog ther aff swa stora ena steek
thz gik fia?lskarpe tha all leek
swa at twa vargha a?lla fleras
gaato ey eetilh ij eet maal mer»
han tröste sik swa stark at vara
at han forsmadhe vapn at baera
tha fiaelskarpir huggilh Gk
tha öpte han swa raedhelik

Digitized by Google

102

thelta skal iak swa gselda thik
3150. at thik (thorff) äldre langa (il mik

ok slo han fasllika mz sin slänga

at han monde naer aff sadhelin gänga

Tha halp gudh herra iwan miok

at thz hug ey reedhelika tok

Thz första leoni(t) thetta sa

at risin thordhe haenna herra sia

swa sarlika ha?nne ij hia?rtadh swecdh

ok ( A badhe) bardhe sik siaelff til hon vardh vreedh

ok sprang tha swa rasklika fram
3160. ok loot thz se hon var ey lam

thaen risa monde hon badhe rifua ok bila

all hans biörnskin aff honum slita

huath hon rakar mz sinne klo

thz gik alt fore thz maghin ij tro

swa eengislika hon han tha beet

badhe sinar ok köt aff honum sleet

fraan ha/is hals ok til hans laenda

hon vilde ey förra ater vaenda

han faar th®n laekiara ey ij aar
3170. ther honum heler thaessin saar

(•f mz (hen maestae nödh man ee sa

tha sleth fioelskarp sik leoni(t) j fra

och öpte tha mz härda kaer»

awi thz iach a?r komin heerae

han löpte tha opp sin i»rn stawg

hon war badhe stor och langh

ech huxade sik str(a)x leoni(t) sia

hon springer ho/w(m) sköt j fra

och r&ddis tha for sin sidhas
3180. hon tordhe ey hugget bidhae

Digitized by Google

103

och kom tha bwargom tbem (il skad*

thz först» herra iwa/i Ihz(la) sa

at stången starkelik» j iorde(na) sta

tha sprang han fram och til hans hto

swa angistlik» han honw(m) slo

eth hugb ha/i honu(m) tha gaff

han redd/s tha enkte före ha/is staff

genom hans hoffwdh och swa hans brysl

then rese fik tha ill» syst
3190. swa at hans hi»rt» nam thz j sladh

tha wart herr* iwan j hioertat gladh

och reeddw tha ey mz all»

tha han sa resen at fall»

och lop tha hwar ther mere ma

all» thit som resen la

the thakkado herra iwan och sagdo swa

j haffuin os fr«lst aff all® nödha

godh thakke idher herra for idr» möd»

tha m»lte then herra och the fr(v)gha
3300. wi bidhi» thz gern» om thz ma dngha

m»dan j mogen ey nw mz os in

j kornen her ätet eth annat sin

Herra iwan swarar husbondan tha

j läten idbr» sÖnir gör» swa

Taka thenne dweergh och bort han för»

thit som j herra gåaion spöri»

Och thorffuen tber om enkte tala

hwar t hem hawer tftt aff qwala

the swar* 'Wi Wilom tht gern» gör»
3210. thz han bifofcr Ooh ffcz fram fÖf»

tt» wi Urniom herrä waliwan

om han os at spdri» kan

Digitized by Google

104

hwai riddare (ber j monw warre
hwat skulom wi tha ho/m(m) swara
j moghin thz vael ho//n(m) sighia?
och torffue/i Iher om enkle tighiae
ai leons riddare Tore ha/is saka
fraelste idher aff alian omaka
och then han ke/ine hiaertae weel

3220. och görin ho/ii/(m) sidan ekke mere skael
the riddare mo/ido tha ho/w(m) swara
wilin j herra at wi mz idher fara
och weriee idher »rae mz wi ma liffua
alle och dödhe hos idher bliflua
thok at j wilin mik swa höglik aera?
thz ma thok ey (hz(ta) sin waerae
gudh helsse idher allae samait aen
fr(v)r och iomfr(v)r och höffuiske maen
han ridher nw thaedan thz maestoe han ma

3230. then genaestae wa?gh til cappelen la
thz war middagh eller mere.
för han kom fara/ide fram til (here
tha hafldo the taki(t) then salgae qu/nnae
fher la fangen j capeilen in na?
bimdo henne mz starka bandb
badhae om fot och swa om handh
thz baal war och til redho tha
the wildo henne brennae pa
tha the henne til elden baerae

3240. tha kom herra iwan rennande thaerae
han öpte fast och badh them bidhae
fore hwat wilin j he/ina» forderffuae
Ha/is hiaertae haffuer til gudh en tröst
at he/ina anger warder aen löst

Digitized by Google

och gudh wil lie// ne ey ford<?/flua Uvevee
for I hy ha/i welh henne vrsuka waerae
han hugger sith örs a badhae sidhae
och wilde tba ey lengre bidhu*
Ihz första? folki(t) thz(ta) sa

3250. Ihz rympde all hosm(m) j fra

och giordo ho/*u(m) swa weegen bred
the sagdo all» al han war wredh
iha öple herra iwan och mail te swa
hwar ser then nw henne keerer pa)
iak ae vil hona veeria om iak ma
latin thöm fram mik vilia bestå
han sik alla vaeghna om sa
han vardh tha var huar hon la
a knae ok giordhe siin skriptamaal

32öO. ok gaff gudhi ij vald badhe liiff ok siael
hon hafdhe ther ey flere klaedhe til
sannelika iak thz sighia vil
aen een rifwin saerk öp a sit liiff
swa stoodh hon ther thz salugha viiff
the arma quinnor ther kompna vara
the faeldo for haennae mänga taara
hua skal os nu hiaelpa ok dugha
rökta vart aerinde til minna frugha
thz magho vi alla sarlika kaera

3270. at hon aer lughin aff sinne a3ra
Herra iwan fram til ha3nna gik
mz blidhum ordhum haenne vntfik
miin hiaerta kaera nu sigh thz mik
huar aeru nu the ther lugha a thik
iak vil haer v^ria thina saka
the skulu thera ordh haer aater laka

reller ok dödhe haer at blifua
swa framt om iak ma lifua
Tha lunela herra iwan sa
3280. Iha maelte hon ok sagd be swa
var gudhi vael komin ij himerik
vael aer mik thz iak skal see thik
.* hafdhe thu senare komith haere
tha monde mit liiff nu sent voera
nu hopar mik a idhra tröst
at altder min anger vardher (nw) löst
the thre aeru nu haer til redho
ther mik valda thaenna vredhe
gudh st yrke idher ij dagh swa haere
3290. som iak veet mik saklösa vaera

Herra drozatin ok hans brödher twa
hördhe haenne tala swa
han öpte höghi ok badh haenne thighia
thu thröff ey tro hwath hon vil sighia
mik thykker thik vara een galin man
om thu vil dö for haenna osan
thz ser (thik) baetra bort at ridha
aen for haenna sak moot threm at stridha
Herra iwan swaradhe haenne a moot
3300. iak vil ey fly for idhari hoot

tho at iak hafuer ey haer viner aella frsender
iak tröster a gudh ok a mina haender
iak vil idher diaerflika gaa ij geen
tho at ij eerin three ok iak aer een
w.*. t (hz skal idher förra ga til ledha

aen iak vil fly aff theenne hedhae
msedhan iak aer heel ok aekke saar
iak aktar idher three rået ey eet haar

Digitized by Google

iak sigber idher (thz) mz visso skael

3310. swa framt ij vilin fara va?l

ij skulin Ibe ordh h®r ater (aka

ther ij hafuiin htenne gifuith til saka

thy vil iak vaeria haenna maal

iak veet at gudh mik hiselpa skal

Aff hoghmoodh mykith Ibe swaradhae tha

ok badbo ha/is leon Trän sik sia

maedhan thu vil ey baedhan fara

wi sk u I u/?i ey dödhin vidh (hik spara

Herra iwan swarar ther han star

3320. iak ser ther til komin h»r
iak vil idher een bestanda
ok kan thz a?n swa koma til hända
at leonith vil idher göra skadha
ij varin idher vael thz vil iak radha
fore haenna voerk vil iak ey swara
thz sigher iak idher r»t oppinbara
Lat thit leon bundith vara
om thik lyster stridha haerae
»ller mat thu v»l haedhan ridba,

3330. vi viliom ey vidher idher badha stridha
Tha swarar thöm herra iwan
a herra gudh tha sagdhe han
iak skal haer fralsa tha>nna mö
eller vil iak ther om dö
Herra iwan til sit leon tha sa
ok badh haenne genast thadhan ga
tbo <skal na göra thz iak thik bidher
gak thik bort ok tag thik nidher
Leonith gtk tha bort ij stadb

3340. ok giordhe som herra iwan badh

1(18

Tha the hafdho talatli swa

hcrra iwan rande thöm ij fra

ok rasklika han sin hiaelm op banl

ok vilde sighia thöm alt sant

han hafdhe ena glaefuio ij sinne ha&nde

ok rasklika moot the riddara rande

Drotzatin ok hans brödher badhe

fara nu haer ok vilia hon u/n skadha

swa onkel ika the herra iwan rörd ho

3350. mz the starka skapi the fördho

swa hardhelika stusigo the a hans skiold
han gik ij stykke a thasn mold
Herra iwan giordhe som ij maghin höra
han vilde sina glafuia ey brat förgöra
ok vmdrogh thöm a thaen sama riidh
han vaente sik sen ha rd ha re striidh
han rande a thaen annan aenda
rask I i ka sii örs han om vaendoe
ok tok drozatins görla vara

3360. Iiwar han foor ij thera skara

ok rannir hanum swa rasklika a

thz han kan ey til vaerio fa

ok stak han swa thz sigber iak idher

thz han fiol thaghar a iordhena nidher

ok laenge ther ij swima la

swa at han hwarte hördhe aella sa

Tha ha/is brödher mondo thetta se

thz giordhe thöm ij hisertadh ve

the rykto tha badhe til saman

3370. thz gik tha thöm allum aff gaman
ok slogho herra iwan swa angislik
han vilde tbo giserna vaeria sik

Digitized by Google

109

tbo at ihe vnro twe ok lian var oen

han var !ho raskcr ok a?kke seen

tho al thera hug varo mawg ok sma

hans eel var störra sen thera twa

han vardhe sik swa al thz sama sinne

at ihe måtto aff honum rået aenkte vinna

Tha drozatin hafclhe* forsinnath sik
3380. tha sprang han op swa raskelik

han bant sin ( A ha?lm) (hirelm) ok tra?dh honu//i (il

nu skal thu se huath iak thik vil

la?ggia nu thik ha?r swa na?a?r

at thu aldrigh böter faar

hwath thu hafuer kompan borghath mik

thz vardher iak nu at giselda thik

Nu aer herra iwan stadder ij vanda

thaesse thre la?ggia hontim til hända

ok göra honur/t swa mykla nödh
3390. thz ( A haf) han hafdhe angisl forc sin dödh

Thz första leoni(t) thetla sa

hon sprang op ok ey laengre la

thz han thörfte tha haennä hiuelpcr viducr

ok rykte genast drozatin nidher

ther han var tha stadder til foot

fore hans vredhe hon thz ey loot

hon Vifuer swa sunder hans brynio ringa

thz huar thera mon fra annan springa

skal iak ther aff sighia meer
3400. hwath thz var platå »ller ( A spaeldenaer) (panzcr)

thz hon raakadhe mz sinne tan

thz reeff hon aff theen saltigha man

badhe köl ok sintir aff hnns sidhce bl -

ver»o.

han var ey mera föör at slridha

Digitized by Google

110

thz matte the se ra?t oppinbar
huru han innan skapadher var
hans lifuer ok lu/igur ok hi&rta root
droogh leonitb wt alt mz sin foot
han fiol tha nidher op a the iordh

3410. ok taladhe aldrigh sidhan ordh
alle the ther sagho op a
lofuadho gudh ok sagdho swa
gudh mz sina signadha nadha?
fraelsa thaenna riddara aff tba?nna vadba
ok late han ey haere dö
maedhan han vil fraelsa tha?ssa mö
Drozatin ligger ok ter nu dödh
herra iwan «r tbo ey vtan nödh
ha/ts brödher ther a?pter honum lifua

3420. swa stoor slagh the honum giftia

huath han hafdhe förra fa/tgith ij striidh

thz aktadhe han ij then sama tiidh

ey alt saman vidher eet haar

fore the slagh som han <Iicf faar

Tha hans leon thetta sa

ai tbz monde honum swa na?la ga

hon vilde tha ey laengre bidha

vtan löper tha fram ij thajn snma tidba

griper the riddara badlia twa

3430. ok kastar buar bin annan fra

tha fik thz leon ij the sama slu/td

ena swa iaemmerlika vnd

thz nner heenne til dödhin gik

aff thz slagh ther hon tha fik

Tbz första herra iwan vardh tha?s var

thz hans leon aer vordhin saar

Digitized by Google

(ha vardh han swa ioemmerlika vreedb
ok hardhelika moot ihe riddara reedli
han thwingar thöm om (lie vilia lifua

3440. (he skuta sik ther badhe gifua

sen (ho hans leon ter vordbin saar

bon hiaelper (bo honum oe huar hon far

Huath the luneKe hafdho (alalh til

sannelika iak (hz sighia vil

(he toko siin ordh (ha a(er (haere

thz made (ha ey annalh vara

ok fingo sidhan (haen sama rået

som (he hafdho . för lunete iaet

thz the vordho brående op a eet baal

3450. swa hsmpner gudh lygna maal

Nu sr herra iwan gladh ok blidh
thz han hafuer löst lune(e qwidhe
ok syrgher saara hwar han ( A faa) far
for (be saar hans leon bar
Tha han sa haenne swa ncela ga
(hz hon ror naepligha föör a( sta
siin eghin saar han aekke kaennee
fore the sorgh han baer fore haenna?
Freis aer vordhin luneta nu

3460. ok vinskap fangith aflf sinne frw

bon loot som hon herra iwan ey kfennae
ok (hakkar (ho honum at han haip haenn»
aengin kaende herra iwan (her
ok ey hans eghin hiaerta kaer
hon bödh (ho honum in mz sik fara
ok swa leoni(h maedhan the aero sara
hwilin idher ok hafuin nadbe
(il Ihaes ij aprin redho badhe

112

Gudh ihakke \é\ier fore idhro a?ra

3470. at thetta sin ma tbz ey vara

tby at ( A ka) iak kan ey vardha gladh
ey haer ok ey ij annan stadb
för aen iak faar vinskap aff minne frugha
tbe iak hafuer daghlika ij (min) hugha
(bz thykker mik vara illa ( A giört) giorl
thfleth (i) wilin swa bradblika fara bort
Tbe frugha thaenker ey rået op a
ther tbolkin riddara vil forsma

3480. hwath han hafdhe hflenne giort a moot
ther matte ban va?l radha a boot
thz kun/te ey vael swa mykith vara
thz hon ther septer skulde kaera
Miin frugha mik thykker thz vara va?l
huath ij talin mz rattan ska3l
tby ma iak idher ey vael sighia
huath iak hafuer brutith thy ma iak thighia
The frugha ( A maelte) (sagdhe) swa innirlik
stolte riddare sighin thz mik
vita thz ey flere aen ij tw

3490. huath ij hafuin brutith vidh ihe frw
Ja miin frw ther kaennis iak vidher
ij aerin the thridhia tbz sigher iak idher
Latin mik herra thz första
huru thz matte vara swa
idhart nampn ok huath ij heta
tbz a?r tbe bön iak mon at leta
Jak vil thz göra for idhra böna
mit nampn for idher ey laengre löna
thz vil iak sighia fore thik

leons

Digitized by Google

113

3500. leons riddara man kallar mik
sannelika iak ihz sighia vil
thaen aer ey ij weerldine til
huarken riddarae aeller ok sween
ther swa heter vtan iak een
"Jak vil idher spyria om iak ma
hwi lyster idher at heta swa

os thykker vara vnderlikt bi.*.?ii

• * verso.

hwi idbart nampn mon vara slikt

thy at vi aldrigh saghath hördlie
3510. aff -leons riddara huath han giordhe

Thz maghin ij frugha forstanda haer

at iak aekke fraBgher aer *

thy ai hafdhe iak giort ij nakar riidh

ij torney ij diwst aeller ok ij striidh

riddaeraskap mz mina haender

t ha vare iak frugha baetre kaender

JEn vil iak herra bidbia Ihik

ij dwaelins haer ij nat mz mik

Ney frugha thz ma ey dugha
3520. för iak aer sater vidher miin frugha

Gudh late idher herra fara vael

nu lifuin badhe heel ok sael

gudh lale idher the aero fa

ther ij swa mykith aepter (hra

Gudh höre frugha idhra bön

ok late mik ther fånga a rön

han lönlika ("mrelte) (sagdhe) vidher sik ena

nu veest fhu gudh vael hwath iak mena

at the frugha aer aepter haer
3530. hon nykil til mit hiaerta båer

AV. Fornskr. Sä/hk. Ii and l . 11, 2. 8

Digitized by Google

114

Tha han hafdhe talath theessa leedh
han thaghar genast thaedan reedb ,
luneta mz honum a vseghin ridher
ok thakkar honum thz sigber iak idher
han bidher haenne alt huath han ma
thz hon skal ther ey sighia ij fra
hualh riddara han monde vaera
ther hona monde fraelsa thaerae
Min herra thz vi I iak lofua thik
3540. Ihz skal sengin man spyria aff mik
Nw iak idher sen bidhia vil
tha ij seen ther tima til
ij glömin thz ey ok hafuin ij hugha
at sseta mik vidher mina (hus)frugha
Jak vil tbz storlika garna göra
thz skulin ij badhe spyria ok höra
swaradhe honum the iomfrw klok
ok orloff sidhan aff honum tok
Nu ser haer at sighia ij fra
3550. hans leon ser ey fört at sta
huath skal han til radha taka
thz haenne matte koma til maka
han gik ij skoghin ther han fan
bladb ok mosa tha heente han
een litil saeng han ther aff giordhe
a sin skiold hona mz sik fördhe
bl.*, ▼ni. Han gik 1 hi it hans leon la

ok lagdhe haenne a skioldin tha
ok lypte sidhan haenne a sin haest
3500. ok fördhe hona som han ku/ine baest
s( us/dum han hona siselfuer bar
ther til om sidher han vardh var

Digitized by Google

115

een mwradh gardh for honum stodh

han var tha badbe thröt ok moodh

han slåar op a thaen starka port

han vilde nödhugher ridha bort

thy at thz var ( A lal) lankt a nattene tha

hans örs var thröt ok matte ey ga

een man kom tha gängande t har

3570. spyr hwa aest thu tber (h«r) v le eer
Latin mik in thz bidher iak idher
iak thörff ij nat v®l herbaerghe vidher
Tha swaradhe the thaen aedhla man
ij aerin vjel kompne sagdhe han
han löpir fram som han var skiot
ok portin op rooot honum loot
riddara ok swena moot honum gingo
( A th) storlika vael the han vntfingo
Tha kom husbond in som gardhin aatte

3580. ok faghnadhe honum som baest han matte
hans synir ok hans döttre twa
hans kaera husfr(v) hon giordhe ok swa
ok toko han om thz sama sin
( A ij) (ok) leddo han ij herbaerghit in
Irans leon the honum aepter baera
ok sarlika the hans skadha köera
Husbondin ( A m«lte) (sagdhe) til herra iwan
thy at han var een donde man
ij skulin herra dwaelias haer»

3590. i\iev til ij vael til raeka aerae
idhart leon ok ij bad ha*
man skal idber skipa alla nadhae
husbonda/ts dotter mz gudz nadhe
ok lian the baesta I sek i o ra varo the bqdhe

Digitized by Google

116

ther man viste ij thz land
tbe bundo thera saar mz sinne hand
ok gafuo ihöm drikka mänga lund
at the vordho heel i skamme stund
H Thaen sama tima han la thaere
3600. tha fingo the spyria the ny maere
at een riddare skampt ij fra
siwker ij een kastaella la
han var een mykin fromber man
swartaeklimgra swa heet han
aff the soot tha bleeff han dödh
thz thofte hans viner vara nödh
septer hans dödh varo döt t re twa
the vaenasta man mz öghon sa
bi.j.rM tha toko the thraetta om faedhaerne thera
3610. badhe om minna ok swa om mera

The aeldre syster (*maelte) (sagdbe) swa
Ihz the ( A gn) yngre skulde ( A ef) ey fa
aff thera goz rået ey eet haar
för vi I hon ther om til hofua fara
ok fa sik ther thaen sama man
ther thz for haenne vaeria kan
Tha the yngre thz forstoodh
at benna syster var swa hugha moodh
hon thaenkte mz sik at thz sinne
3630. at hon skulde för konu/ig artws finn©
ok sik fore honum a t kaera
for sen the aeldre syster komber tharae
hon steegh a sin haest ok thaedhan reedh
til karidols hws the genasta leedh
at kaera ther alla sina nödh
hon tappar iho nu sina mödho

Digitized by Google

117

thy at förra fen hon kom thaer

haenna syster thcr for haenne aer

ok hafuer sit maal til hofua fört
363tt swa at riddara ok swena hafua thz hört

herra gafuian hafuer baenne thz iaet
han vil haenne vaeria om hon hafuer sat

ok biwdher haenne tho thz at this?hia
ok aengom månne ther aff slghia
om iak skal fore thik stridha
ok lösa alla thina qwidha
Hon swaradhe honum thz vil iak iröra
Thz skal aengin aff mik höra
JEpiev thz kom farande tbaerae
3640. the yngre syster ok ville sik kaera
hon hafdhe een stuntan mantil op a
aff brwnt skarlakan iak sighcr swa
fodhrath vael mz hwita skin ,
swa gik hon for konu/igin in
thaen thridhia dagh thcr fore aer
tha kom drötni/igin ater thaer
ok the mz haenne vaara takne bort
ridhande fore karidols port
ok var lidhugh ok aler fri
3650. aff the faengilse som hon var ij

tber malegreuans hafdhe haenne giort

som ij een deel bafuin förra hört

alle the fånga ther varo mz theem

aeru nu alle kompne beera

badhe riddara swa ok swena

vtan lanzeler all ena

tbz kom tho til aff fals ok swrk

at han bleeff atcr thz sighcr iak Ihik

Digitized by Google

118

11 Thaen sa ma dagh man thz forila?r
3660. Ihe. yngre iomfru var komin thoer
ok fiaelskarper var slagbin ij hael
thz thotle thöm allom vara vael
bi.&ix. herra gafuians syster syner twa

ok thaen man thaesse tid hände sagdhe fra

the helsa herra gafuian ok andra thaeyghna

aff leons riddara vaeghna

ok sagdhe ther ij tbcen sama riidh

huru han löste alla thera qwidhe

The iomfru thera syster var

3670. hon helsar herra gafuian rael opinbar
min modherbrodher thz sigher iak thik
at leons riddare freelste mik
thz giordbe ban for idhra saka
han fraelste os ( yA mz) aff all omaka
ok idher mänga helso seende
han sagdhe at ij han görla kaende
Herra gafuian swaraclhe the io/?tfru tha
leons riddara iak aldrigh sa
The iomfru ther iak sagdhe ij fra

3680. hon stodh ther naer ok lyddo op a

ok kaerir sik saara bin salugha qiunna
thz hon matte aengin thaen riddara finna
fore haenna skuld vilde göra swa
thaenna kamp sik taka op a
hon badh herra gafuian mz gråtande tara
min kaere herra om thz ma vara
ij görin thz for frughor a?ra
ij vaerin mit maal maedban iak aer baerae
\ Tha swaradhe haenne herra gafuian

3690. iak giordhe thz giaerna sagdhe han

Digitized by Google

119

hafdhe iak een kamp ey laktth (il hända

thaen iak skal aendelika (sköt) bestanda

Tha the iomfru tbz forstoodh

hon matte ey fa thaen riddara goodh

tha gik hon före konu/igin ( A as) at standa

ok kserdhe aff ny ther sin vanda

mik thykker thz vara vnderlikt

iak hördhe aldrigh förra slikt

thz man skal ey haer finna
3700. thaen sik thör thz vnderwinna

veeria mit maal maedhan iak hafuer rået

ok vi gitom ey os siaelfua saet

iak vilde gaerna minne syster radha

hon lote mik aen vara mz nadha

aepter min fadher mz raettan skil

ok lote mik hafua thz mik boer til

thz ser the bön ther iak idher bidher

ok mina syster haer mz idher

vilde hon tho at hon ter bald
3710. ey göra mik tholkith ower vald

hwath hon vilde hafua aff thz iak a

hon matte thz alt baetre fa

aen tho thz iak ey hiaelper haer far bi. b. u

maedhan iak aer nu komin haer

ij skulin thz fraeghna om iak ma lifua
iak vil ey swa min rået op gifua
Konu/ig( A in) (artws) swaradhe (tha) the iomfrw
som ( A ij) een viis qiunna tha talin ij nw
han loot haenna syster fore sik kalla
3720. iak vil höra idher -skipilse alla

ok latin thz höra riddara ok swena
iak vil idher giaernå göra ower ena

Digitized by Google

120

iak bidher ok biwdher hwath iak ma
ij latin hwar hafua ro huath hon a
The aeldre iomfru ( A fl) swaradhe (ha
Ihz veet veel gudh iak gör ey swa
ey fore thrwgh ok ey före bon
ther skal hon fånga a sannan rön
tho hon skulde thwsand vintre lifua

3730. iak vil heenne ey een pa*ni/jg gifua
vtan hon mik thaen riddara kan fa
ther minom riddara thör bestå
Konu/tg artws han swaradhe tha
iomfrw ij theenkin ey rået op a
tho at idhur tu/iga faller si a? t
ij biwdhin idhre syster ekke r«t
hon hafuer a?n siaextighi dagha ther til
at leta «n nakar haenne hiaelpa vil
thaen doom maghin ij ey bryta

3740. om iak skal raettin nakra limd nyta
The iomfrw fik tha braat at swara
skal thz 83 thz sama vara
'iak ma idher ekke ( A roaela) (sighia) a raoot
thy thz iak tba?s aldrigh fanger boot
ij hafuin ower lagh ok land at radha
thz staar nu ha?r til idhra nadha
vil hon mik bidhia thz ij thz höra
fore idhra skuld vil iak thz göra
een dagh afT mik vntfa

3750. ok latin sidhan vara swa

The iomfru sina syster badh
ok foor sik thoedhan reet ij stadh
hon thaenkte tha mz al (siin) sinn»
hwar hon mal te leons riddara finna

Digitized by Google

til hans var haenna maesle aliit
( A tha) thz gudh matte haenne visa tliiit
hon spordbe hwan thaen man hon fan
om haer aer nakar mik visa kan
thaen iak far at aepter leta

3760. leons riddare roon han heta

The swaradho haenne ok sagdho ney

iomfru thaen riddara kaenno vi ey

hon fik ther swa mykla qwidhae

thz hon var naeplika föor at ridha

hon vardh tbo ther aff hälla bliidh

thz hon var komin ij thsen sama riidh

thiit haenna fraender före aer

ok haenna viner the hona hafua kaer

hon lagdhis tha nidher a ( A st) sota saeng

37/0. haenna pina var haenne tha swa lang
ena mö laet hon sik kalla tha
the hon trodhe vael op a
Miin kaera leka iak thik bidher
om thu vil ther nu taka vidher
fara hsedhan at thzta sinnae
thiit thu ma leons riddara finna
ok laeta mit aerinde ey for ga
maedhan iak siaelff ey fara ma
.The iomfru redber sik thaghar til

3780. ok sigher hon gaerna thz göra vil
iak skal ater ey koma haer
för aen iak thaen riddara fu/mith far
The iomfrw reedh swa vadhelik
hon hafdhe aengin sween mz sik
thz maesta haestin fara ma
ther til dagbin monde for ga

122

hon a>r nu siad rj (^cn) diwpan dal
va?ghin ter 1 hr anger hon ridha skal
raeghn ok haghil gör haenne ve

3790. (hz var swa myrkt bon matte ey se
saara syrgher the io/nfrugha
thy thz hon var stad ij sorghsins lugba
hon veet sik aenkte taka til radha
vtan bidher gudh om sina nadhae
thz han vilde thz skipa swa
hon matte Ihe naL herbaerghe fa
ok skilia haenne vidher vargha sang
hon t ber bördhe ok thcra bang
iEpter thz een litin riidh

3800. löstis een deel aff haenna qwiidbo

een borgb la thir tha skampt ij fra

the vsektara blaesa ther op a

hwar thera sin thona siaelfuer giordbe

swa thz iomfruan thöm görla hördhe

ok thaghar aepter hornith reedh

t Ii i i t hon tbz hördhe the genasta leedh

bon fan eet kors op a een bro

tha maelte hon ok sagdhe swo

mik hopar til gudh ther alt forma

3810. vi skuJum ij nat got herbaerghe fa
ok kaennis iak tber vidh sa/melik
thz t haenne vaegher ledher mik
bi.*.* thiil iak the vaektara hördhe qwaadhae

rerto. 1

mz söle röst ok mykin glaedhae

thaen waegh var tha badhe goodh ok sl«t

hon kaennis vidher hon hafdhe tha ra?t

ok reedh thaen vaegh for haenne la

til thz hws hon for sik sa

Digitized by Google

123

om lliz hws gingo gropir I lire

3820. ihe vaenaesla ther man vilde se
ther ower gingo lönlika spanga
the voero badhe mio ok langa
The ( A g) io/nfru gik iha thaedhan bort
ower the gröpa ok til thaen port
Ihz giordhe bon mz fögha lislae
hon kom Iher ower (bz aengin thz vist»
ok roonde braat t be vaktara kall®
huath vakin ij aeller ( A fo) sofuin ij allae
Tha ( A maelte) (sagdhe) eeo man a vaerninne sloodb

3830. ij acrin vaelkomin ioiwfrugha goodh
maedhan ij komin ower the spanga
ij skulin haer gol herbaergbe fånga
The iomfrw swarar gudb thakke idher
Tor thy iak thaerff thaes nu vael vidher
Han port in op moot haenne loot
ok gik sidhan haenne blidber ij moot
ij skulin nu iomfrugha mz mik gänga
iak skal idher alla redho fånga
han skipadhe haenne ra3t alla nadbe

3840. badhe til dryk ok aetan badhe

ok bödh haenne sidhan godha nat
aer idher haer iomfru nakath faat
thz aer the bön iak sighia vil
ij latin mik ther om sighia til
Arla om morghonin dagher var liws
the iomfru var til haesten fws
hon helsar thöm alla ij thaen sama tidha
ok sigher thz bon vil genast ridha
Husbondin swarar haenne tha
3850. iak spyr idher giaerna om iak ma

Digitized by Google

124

sighin mik om thz ma vara

hwi vilin ij swa bradblika fara

Jak vi I thz storlika gaerna göra

om idher lyster (her a at böra

thaen riddare iak far aepter leta

leons" riddare mon han heta

iak hafuer swa mykith aff bonum hört

huath riddirskap han hafuer giorl

mik hopar til gudh om iak ma han finna

3860. iak skal mina nödh aen forwinna
thz veet vael gudh ok godbe maen
iak sa han aldrigh mz öghon aen
Husbond in swarar haenne tha
thz veet vael gudh at thz aer swa
bis.xi. vitin thz miin hiaerta kaero

thz var ey langae thz han var harae
iak han mz miin öghon sa
han monde fia? Iskar p til dödha sia
ok fraelsle mik aff mykle nödh

3870. thz löne hon u/n gudh ok vaerlzins ödh
tha ij ridbin nu haedhan bort
tha maghin ij se haer fore var port
hwar han ligger iak sigher ij fra
een större diaefwl iak aldrigh sa
j£dhle riddare a idhra tro
före idhra dygdh ij görin swo
ok fore alla frughor a?ra
ij sighin mik huar han mon vaera
Thz veet vael gudh iak thz ey veet

3880. tho vilin ij fara hans at leeta

iak visar idher gaerna a thaen heedh
ther thaen riddare haedhan reedh

Digitized by Google

125

han fylgdhe hsenne ower (he vindebro
ij skulin nu ridha a thaenna moa
thaen vaegh a idhra högbro hand
han ledher idher til thz frömadha land
H Hon tok orloff thaghar ij stadh

ok giordhe som thaen riddare ( A ladh) badh
hon ridher nu thz meesta hon ma

3890. til hon the kaeldo fore sik sa

tha badh hon gudh aff hiaerta/is sinn»
thz hon skulde leons riddara finna
hon ridher aen fram om ena stu/id
genom een litin gfönan lund
eet oedhla hws hon fore sik fan
tha spordhe hon at hwar thaen man
ther haenne mötte ok hon sa
om nakar thera kaenna ma
thaen hon letar ok hafuer kaer

3900. ok leons riddare naempder aer

The swaradho haenne i skampman riidh
vi saghom San ij the soma tiidh
han een bestodh the riddara thre
ok giordhe thöm allom saman ve
Jak bidher idher thz for frughor aera
ij sighin mik hwar han mon vara
The swaradho alle ok sagdho ney
hwar han nu aer thz vitom vi ey
om idher lyster ok vilin ij han finna

3910. (ha viliom vi idher visa the ( A f) sama qtunna
ther ( VA snimi) snimst aff os thaen riddara sa
ther ij swa mykith aepter thra
Tha the swa hafdho talaz vidher
luneta kom tha gängande nidher

Digitized by Google

126

;i IT llio kapa?! In ther na?la *todh
ok helsadhe I ha Ihe iomfrw £odh
The iomfrw badh lunetam (ha
fore idhra höfwizko ij görin ?wa
vilin ij hwar leons riddare e?r

3920. ij visin mik han maedban iak a?r ha?r
Luneta swaradhe tha ( rt h) ther til
(bz hon (hz ga?rna göra vil
iak vil idher fylghia a mina san
thiit iak snimarst skildis vidh han
The iomfrughor ridha nu badhe saman
the kalzadho mankt ok giordho (hörn gaman
Luneta sagdhe the iomfrw (ha
huru leons riddare halp haeone ( A tha) fra
hon skulde braenna op a eet baal

3930. hafdhe han ey vart tha haenna maal
Tha the hafdho swa talaz vidher
luneta tha the iomfrugho bidher
tha?nna veegh tha skulin ij fara
ok takin hans fulgörla vara
ther til ij finnen nakan tha?n man
tber idher aff honum sighia kan
ok sidhan iak ey thaen riddara sa
iak kan ther ey meer idher sighia fra
thnen snimpsta tima iak han fan

3940. tha skildis iak haer vidher han
meedhan ij hafuin ra?t at dela
gudb late idher han tha finna hela
nu fann idher vael min hiaerla ka?ra?
iak ma ey la?ngre dwaelias ha?ra?
ok latin mik thz iomfrw fraeghna
ij helsin han a mina vaeghna

Digitized by Google

127

Lunela foor sik ater heem

the tomfru ridher t haedhan een

thaen sama vaegh hon haenne badh
3950. han ledde hona ij thaen sama stadh

Husbond in gik tha hsenne ij geen

han kalladhe rasklika a sin sween

ok badh han taka haenna haest

ok göma han som han ma baest

han badh the io/nfru sligha aff bak

man skal idher haer skipa alla/i mak

om ij vilin ij nat haer bidha

seller ok sighin mik hwart ij vilin ridha

Jak far thaen herra nu at leta
3960. leons riddare mon han heta

ok bidher iak idher for idhra aera

ij sighin mik hwar hon mon vaera

Thz weet maen I ha sagd be han

iak ( A vil) (wil) idher visa thaen sama man

vilin ij ey dwaelias at thetta sinn»

tha maghiV ij han ij qwaeld a t finnae

thy at han reedh haedhan nu ij stadh bu.xii.

tha vardh the io/nfru ij hiaertadh gladh

hon stigher tha ther a sin haest
3970. ok r idher t haedhan som bon ma maest

a thaen vaegh the viisto haenne a

ok loot ey aff för hon han sa

Thaen sama lima hon han ( A f) se fik

tha ( A maelle) (sagdhe) hon vidher sia?lfua sik

Herra gudh tm sina nadhae

gifui thaen riddara ihz til radha

thz han vi I i nu fylghia mik

tha aer iak holpin sannelik

Digitized by Google

128

hon ridher skiotlika fram til han

3980. ok helsar han (hz baesta hon kan

Wael aer mik thz iak hafuer idher seet

ther iak hafuer swa laenge aepter leel

Thaen riddare til the iomfrw ( YA swa) sa

ok swaradhe haenne ok ( A maelte) (sagdhe) swa

gudb helse idher nu ok allan tidha

ok löse idhar anger ok idhra qwidliae

Gudh höre herra idhra bön

ok late mik ther a fånga rön

mz honu/n maghin ij maest at valda

3990. om iak skal mina aero behalda

vilin ij mik höra ok ma thz vaera

iak hafuer eet maal fore idher at kaera

sighnadh vardhe the söta stund

ther mik ledde a idhra fund

Een iomfrw badhe höfwizk ok riik

hafuer mik nu haer saent til thik

eedhle herra theenkin idher

ok görin thz miin iomfru bidher

ther marghin dagh aepter idher rcedh

4000. ower baergh ok dal swa langa leedh
ther til hon lagdhis a sota s«nga
ok var ey föör at ridha celler gänga
tho vilde hon idher thisena gcprna
thy viiste hon mik wt sina eghna ( A sl) thaerna
hiit skiotlika a idhra nadhae
thy at hon hafuer fangith storan skadha
h«nna goz aer ( A honum) (haenne) takith fra
thz hon for gudh ok vaerldine ,a
thz hafuer haenna syster giort

iak

Digitized by Google

401O. iak vaenter ij hafuin thz ey förra hört

vilin ij thz göra fore luenna bön

ok laka aff gudhi ok aff haenne lön

va?ria haenna maal maedhan hon hafuer ra?t

fore Ihöm thz vrankt hafuer aff Iwenne thraet

Nu latin ( YA mik) herra mik thz höra

thz ij vilin swa vael göra

Lyster ok idher haeldre hafua mak

aen vaeria minna io/afrw sak

tha aér hon swikin aff tliaen sama akt
4020. ther hon för hördhe aff idher sakt

Herra iwan monde ther til swara w.å.*ii

mik dugher ey mz mak at fara

tharff hon mina thiaenist vidher
• tha vil iak gaerna fölghia idher

thy at han faar siasldan loff til hofua

ther ydhelika vil henia sofua

iak vil haenne hiaelpa hwalh iak ma

fore hwar thaen man ther talar a

The iorofrw vardh tha gladh ok fro
4030. thz hon hördhe thaen riddara tala swo

Tha the hafdho laenge talaz vidher

tha komo the ther fram om sidher

ther han eet riikt hws fore sik sa

pinande borgh thz kallath var swa

Tha ( A ma?lte) (sagdhe) the a husith vara

tha the herra iwan ( A f) sagho fara

illa vardh thu komin haer

ok diaefwlia sia?lfuer komin naer

han sagdhe thik ena kränka aliit
4040. ther thik til herbaerghe viiste hiit

Sv. Fornskr. SälUk. Hand/, fl, a. 9

Digitized by Google

meedhan thu aest komin hiit til vaar
sorgh ok angaer thu haer faar

om thu hafuer thik ey rasklika bort

haedhan fra var adhil port

Herra iwan swarar forc vtan alt ga man

nu vardhe idher ve r«t allom saman

naar bröt iak nakath vidb idher

thz thu swa illa fore mik bidher

Ridher thu thik ey haedhan braat
4050. thu finder thz före annar naat

ok komber thu a husith fram

thz skal thu röna thu faar ha&r skam

Herra iwan vilde ey ridha bort

han raende tha for thera port

ok öpte fast at thz sama sin

badh sik gaenast ther lata in

hwath thz mik vardfier til skadha celler froma

iak vil haer in om iak ma koma

Thoen kwre öpte a sin Jinnae
4060. donde man huath vilt thu haer innae

tholikt a?r mykith iaembirs nödh

thz thu vil skynda til ihin dödh

thu faar haer last ok (engin sera

thaes mat thu haeldre for vtan vädra

Herra iwan taladbe til thera «n

hwi latin ij swa hine salughe m«n

swa mänga som iak hafuer leet

swa ofögho folk hafuer iak ey seet

som mik thykker nu vara haerae
4070. thz thör iak om gudh voel swaeria

Tha herra iwan hafdhe talalh swa

een iowfrw monde moot honum ga

Digitized by Google

131

hon var een gamul höwizk qu/nnae hib.r

hon helsadhe lian mz vit ok sinnae

ij I hor fw in ey herr a vardha vreedh

aella mödha idher nakra leedh

sannelika iak (hz sighia vil

.huath Ihe hafua idher haer talath til

thz aer ey for vtan skael
4080. ihe vnna idhcr alle saman vael

ok varadho idher vidh ij thella sin

thz ij skuldin ey ij husith in

thy al görin ij thz iak sigher swo

thz ångrar idher a mina tro

the thordho ey annar lund vara idher vidher

aen mz ondum ordhum vntfanga idher

thz aer t liera sidh at göra swa

mz ondum ordhum maen vntfa

thy at the vildo thz nödhughe se
4030. thz nakar skulde haer fånga ve

ok aldrigh aer thz swa dondc (en) man

thz vi thoru/w herbaergha han

vtan vi vilom, hwadhan han aerae

ney sa/inelika thz ma ey vaer»

Nu hafuer iak sakt sidhwanio vaar

ok huru haer a husith staar

iak vil idher ey mana in a husith ridha

tho radher iak idher haeldre vte blifua

Herra iwan swaradhe haenne tha
4100. thz aer nu nätta time op a

The frugha swaradhe honu/n ther til

gör nu som thu siaeluer vil

komber thu haedhan for vtan skadhae

thu thakka thaes gudhi ok ha/is signadha nadhae*

Digitized by Google

132

gudh laeti mik a?n the glcedhi ske
iak matte idher a?n lifuandis se
Gudh löne idher godhwilin frw
ij allan lima ok swa nu
Iho sigher mik min hugher swa

4110. ihz iak ekke lata ma

iak skal haer nu aendelika in

ok vagha mil liiff at thetta sin

han ridher thaghar genast bort

fram fore thera adhil port

hans leon all mz honum gik

ok swa the iomfrw thz sigher iak ihik

han kalladlie a t haen por lansera?

ok swa a hans kompana flerae

Laet op porlin sköt for mik

4120. iak vil haer m ra?t aendelik
The loto nidher the vindebro
riidh nu in om thu vil swo
ma?dhan thu swa mykilh haer aBpter slaer
ok akta thz sieelfuer sidban huru thz ga?r
Han reedh genast in om thöm aella [alla]
ok aktar ey huath the han kalla

bi.a.xiii eet mykith hws vardb han t ha var

VBfÄ0, ...■•■■i ■

mit ij husith hwar thz staar

ther vtan fore var een digher slaeta

4130. han viste ey huath slikt hafdhe saeta

ther om tha gik eet hakil vaerk

badhe höght dighirt ok stark

ther var ij tha?n gardhin inne

thry hu/?dhradha möör ok stolta qw/nnae

the spu/tno gul och vafuo ladb

' ' sengin thera var tho gladh

Digitized by Google

133

the mondo alla syrghiande vaera

aff thaen harm the hafdho al baera

badhe pael ok baallakinna
4140. the rikasta ther man ma finna

aldra hända dyre thing

la ther alla vaeghna om kring

the arma frughur som ther sata

swa ömkelika monde the lata

aengin thera var swa riik

ther helan kiortil hafdhe a sik

kinder swanga ok hälla myo

mänga sa man gänga swo

thera faergha var badhe gul ok bleek
4150. thz var al! hunger ok ey aff leek

a thera klaedhe var mang een boot

fra thera hals ok til thera foot

ae huar annar klwt naer a/man sat

herra iwan gaz ( A til) (ther) illa at

slikt aer sorgh ok dighir sara

thapssa frughur skulu swa thwi/igadha vara

ther naest toko the alla at gråta

ok swa ömkelika at lata
4160. the slogho thera hofwdh alla nidher

ok gafwos alla ther illa vidher

thz sr sorgh at se ther a

a thaen iaember the hafdho tha

Tha han hafdhe laenge hört a thera graat

ok thera swa ömkelika laat

han vaende sik a een annan leedh

ok genast ater til portin reedh

Thaen portanaere moot honum gik

swa vnderlika Kan til ordha fik

Digitized by Google

134

4170. tlitk doghcr ey nu tx rl al f«ira
thu skal kompan ha;r inne vara
thz veet iak a mina san
thu giördhe som ecn hemskcr man
thz thu loot thik thcr at langa
ther thu ku/ino eenga a?ro aff fånga
vtan skam ok skadha badhc
thu vilde (ha ey lydha radhe
Min koere vin hwi talar thu slikt
mik thykker thz vara aengo liikt

4180. iak tha?nkte thcr aen aldrigh a
thz iak skulde ha?dhan fara swa
bi.^.xiiii. iak spor thik andra hända saka
the mit hieerla mon göra omaka
hwadhan aeru kompna llia?ssa quinna
the ha?r thetta gullith spinna
ok aff hunger eeru pinadha swa,
thz the eeru naeplika föra at ga
Thz veet vael «udh ihz swier iak (hik

(hu faar thz aldrigh vila aff mik
4190. ok ( A la) lela thik een annan man
ther thik thz ffiwintyr sighia kan
Han reedh til gardhin nu som för
ok vardh tha var een litin dör
han stcegh aff bak ok bant sin ha?sl
vidher gardhin som han ku/me bsest
han sidhan in fore the frughor gik
mz blidhom ordhw/t han thöm vntfik
gudh helse idher alla badhe gambla ok vnga
löse idhan angrr ok swa (idher) thu/rga
vaende idher sorgh aff (haenna vadhae
4200. idher til glaedhi mz sina nådhe

Digitized by Google

135

Tha swaradhe honam een gamul frugha

gudh höre idhra bön ok late hona dugha

mik thykkcr ij a?rin swa kompne haera?

thz ij vilin vita bwa vi a?ra?

tbz skulum vi ey löna for (hik

ma?dhan thu os helsar swa innerlik

Tbz vilde iak storlika giaerna forstanda

huru idher kom thaesse nödb til hända

Thz var een ( YA riddare) (könung) badhe riik ok kaat
•*2iO. ena stu/id (bor honum (ful) vael aat

ower thz land ther vi aff a?ra

han vilde sisellan hema va?ra

til torney ok diwst var han een man

ok mang land tha sökte hon
, cewintyr at finnas

tha kom han ena sinn»

ij tha?nna kastella farande hajrae

thz maghom vi alla saara kaera

thz fore hans hemsko ok haegomma* saka
4220. tholom vi h»r pino ok digher omaka

mik raedhis thz herra thz mon swa ga

thu mon thin deel ok hser aff fa

ok vardher thu hans hemsko nu at gieelda

tho at thu matte ther ij eenkte valda

vtan gudh mz sina stora nadhte

freelse idher aff sorgh ok vadha

thz var tho som iak sagdhe idher

han kom om siidher tho heer nidher

the ower thetta hws bafua at radha
4230. a?ru ( A tl) twe diaefwls syner badhse

hwa ma slikt ominne mona

thaen annar var födder aff een kona

Digitized by Google

136

w. b. xiiii xen annar thera aff eel faar

verto.

Ihz sigher iak klber rået oppinbaar
t ha lian liafdhe lighath haer ena nal
tha kom han ey andra lu/id ther al
aen stridha a moote thöm badhae
haeller gifua sik fangin til thera nadhe
thaen vnge konu/ig ok haer var

4240. han var ey fulla ( A ter) tiwghu aar
han var ey för at mote thöm stridha
han matte sik gifua ij thaen sama ridha
ok ij thera minne at blifua
swa framt han (som) vilde lifua
han thingadhe haer fore lifuilh swa
thz han skulde hwariom thera fa
hälft annafh hu//dradba mör
thaghar nakar thera dör
swa mänga skal han saenda haer»

4250. thz the skulu aekke faerre va?ra
ae maedban thaesse disefla lifua
tha skal han thenna stal wtgifua
ther til gudh vil göra swa vael
thz nakar slåar thöm badha ij hael
tha aeru vi lösa aff thennae qwidha
ok maghom vi sidhan mz nadher blifua
vi vitom thz tho mz raettan skil
thz ( h) thaen man hittis aekke til
ther thöm ma een bestanda

4260. thy nadhe os gudh fore storan vanda

Hwar thaBnkiom vi salugha qwnnor op a

iak veet thz aldrigh vara ma

thz vaar sorgh faar een aenda

för aen gudh vil os sina nadher saenda

Digitized by Google

. ia7

ha? I dre v a rd horn vi haer thola dödb

aff bu/iger ok thörst vidher vatn ok brödh

ok ther (il ok nakna al ga

(hz ther aer skam at se op a

aldrigh gitum vi swa mykilh thiajnt
4270. at thz vardher ey aff os raent

ok aer thy haeldre aldrigb een

(ber til sinna gaerni/ig aer swa seen

thz hon gör om siw ( A m) dagha minna fen swa

thz twa skillinga giaelda ma

ther aff fa vi ey meer

aen fyra paeni/zga giordha aff eer

ther at skulum vi nu lita

badhe til födho ok swa at slita

een riddare matte tber riik aff vaera
4280. skulde han tholik skat op baera

som thaesse diaefla aff os fa

ok os swa sara mon forsma

hualh hiselper mik ther sighia ij fra

maedlian thz skal tho vara swa

thz veet vael gudh alla vaerldine bödh bi.A.
iak kan ey sighia aff alle the nödh
ther the os göra margha lunde
ok vi haer (thola) alla stunde
thz gör os tho aen meer til mena
4290. vi se haer dagblika rlddara ok swena
the hiit a aewinlyr ku/ino koma
the minsta liiff ok thera froma
for thaessa diaefla synir twa
swa at vi ther dagblika se op a
Tba swaradhe the frw herra iwan
gudh fraelse idher alla sagdhe han

Digitized by Google

138

ok gifui mik ther (I il) sina nadhae

thz iak matte (hörn dr&pa badhsB

( A J) Ihz mykla hws iak sagdhe ij fra
4300. han reedh nu I lire d han ok giordhe swa

ok fan ther aengin innae

hwarte man aeller quinnse

ther honum hafuer nakra höfuizko giört

thy reedh han genast fhaedlian bort

ij then gardh ther naela la

ha/is leon ok iomfrwan giordho ok swa

Haer köma honum nu ga/igande ij geen

höfuiske mren badhe riddara ok swenae

the toko ha/is örs ij töma
4310. ok loto thz tha ful vael göma

ok swa thaen gangara iomfrwan a reedb

giordho the vidher ok samu leedh

tha (^maelte) (sagdhe) hwar vidh sin kompan tha

the skulu thöm aldrigh ater fa

Tha herra iwan a gardhin gik

een gamal riddara han se fik

hwar han sat ok vilde a lydha

huath een iomfru las til thydha

vnder honum var bret ballakinna
4320. the rikasta ther man matte Gnna

the iomfrwa las ther romanz

ena book man kallar swa a franz

een iomfrw ther man v fenas t a sa

sat ok ther ok lydde op a

the iomfrw modher ther las the book

hon var badhe höfwizk ok k look

hwalh man sigher aff genouare

aeller aff andra frughur flere

Digitized by Google

a?n tho at thc voro badha rika
4330. Ihe måtto tho ey vara haenna lika

som sool var hon ower andra stia?rna
thy thisente man haenne omata gaerna
tha?n tima hon ey aeldre var
som man sigher aen faemptan aar
aen tho at hwarc cupido

var tha til ok giordhe swo bl. 6.x*

thaen man kallar aelskogha gudh * er *°"

han vilde thz skipa mz sit budh

for allum mannum mena
4340. for vtan sik siaelfuan ena

thz aengin skulde hona fa

sannelika han giordhe ok swa

ok sin guddom forlata

ok thiaena haenne til alla mata

Thaen gamble riddare iak sagdhe fra

swa optelika til haenna sa

han atte barn ij vöerldine ey flere

thy var ha/is ( A skaemptan) (glaedhe) at haenne mere

Nu skulin ij höra ok haer forstanda
4350. hualh the toko thcr til hända

the iher varo for honum innaer

Ihe spru/*go op alla at thz sama sinn»

badho honum gudhi vael komin vara

ok a II w/i thöm ihev före a?ra

iak kan thz ey sighia for san

aiT huath hiaerta the helsadho han

huath thz ser honum giort til spol

aeller the vilia honum got

han vardh swa vael vntfangin thaer
43(50. Ihe stolla iomfrw til hans ga3r

Digitized by Google

140

ok thiaenar honum til alla föghae

swa at honum vbbI ma at nöghiae

hon vmfeempner (lisen riddara godh

ok minirlika for honum stodh

ok giordhe honum sen meer, (il aerae

hon (hwo hans hofwdh mz han var thaerro

sidhan mon hon honum klaedher fa

the rikasta man mz öghum sa

een thotte haenne thz oflitith vaera

4370. huath hon matte honum til höfwizko gaera
skal iak ther meer sighia ij fra
the mö ( A t) ok frugha badha twa
vilde ey fra honum gänga
för the fylgdho honum til saenga
ok budhu honum ther godha nat
herra iwan sofnar sidhan brat
thz första daghin veexte liws
herra iwan klaedhis ij thz hws
tha kom ther ater the stolta iomfru

4380. ok ledher herran iwan thaedhan nu
ij eet litidh kapella ther var naer
ok prestin ther til redho star
han sagdhe honum tha maesso i stadh
aff thöm hselgba anda som iomfruan badh
Tha vte var maessa ok alla tidhae
han tok tha orloff ok vilde ridhae
husbondin var tha siaelfuer til swara
ok sagdhe han matte ey thaedhan fara
Min kaere vin haer ser een sidh

4390. ok hafuer haer varith swa langa riidh
aekke ma iak ther om valda
iak vardher han nödhugher vppe hal Ida

Digitized by Google

141

Ihz bwilkin man Yu&r gesta fa w.*. xri.

ban vardber har stridha vidher diaefla Iwa

iak vardher the diaefla laeta haer in

thu skal thik veeria al thelta sin

swa fram t som thu vil lifua

tella skal Ihu thik fangin gifua

Tho herra iwan var ey gladh
4400. ban vaemptis thaghar tho ij stadh

Tha ( A meelte) (faladhe) om thaen gamble man

sannelika tha sagdbe ban

om gudh vil göra mz thik swa vael

thz thu thöm badha siar ij ( A s) hael

tha skal thu har een herra vaera

ower alla the frughur the har aera

ower land ok borgh tha skal thu radha

ok staar sidhan alt til thinna nadha,

the aldra vaenasla dotter miin
4410. ( A tht) hon skal tha vara keerasta thiin

Herra iwan swaradhe honum tha til

sannelika iak thz sighia vil

gudhs gifui mik kono ee bwar han ma

iak vil hona aekke köpa swa

thz veet iak tho sannelik

tho at kesarin aff room ser yfrith riik

som krono skal tber baera

han matte hona fa mz sera

Husbondin (^mselte) (sagdbe) til herra iwan
4420. om gudh thik the cero an

thz thu ma thöm ower koma

mz thin krapt ok thinom froma

thu skal mina dotter fa

gudh late mik ther se op a

Digitized by Google

142

nu skipa thik herra va?l til va?ria3

the koma nu bradhlika farande haerae

mik thykker ihu hafuer een angist baera

Ihz ma miin dotter sara ksera

thu thsenker the kaempa ther mz forganga

4430. thz thu skal ey mina dotter fånga
ney maen weel thz gaar ey swa
tbu skal thöm rendelika badhom bestå
Herra iwan swaradhe honum ther til
iak thöm gaerna bestanda vil
tho at iak vilde har sighia ney
mik thykker thz ma dugha ey
maedhan thz skal a? thz sama va?ra
tha la?tin the dioefla koma haere
Twa diaefla synir tha komo ther fram

4440. gudh gifui thöm badhe last ok skam
the varo badhe illa? ok leedb
thaen fara son han var swa vreedh
hwar tliera hafdhe ena stäng
aff apiltraB badhe digher ok lang
een kylfua sat ther ofuan a
swa hwasse pigga aff haenne ga
huath han mz the kylfuo slåar
thz gaar alt fore som aenkte U3r
tha?sse diaefla synir twa

4450. hafdho stora ( YA pantera2) (parizara) op a
xri sidha mit a thera been.

til at stridha varo the ey seen
bart var thera hofwdh ok foot
tha the traeddo hcrra iwan ij moot
4 een skiol a arme hafdhe hwar thera
ok sidhan aldrigh vapn mera

Digitized by Google

143

han var stärker mz ilzsko ful

kringlutter naedhan som eet hiwl

Tha ha/is leon vardh var ther v idher
4460. tha graennadhe thz ok lagdhis nidher

ok thrykte sik saman ij een bal

thz lagdhis tha nidher op a een pal

som ighilbyrst han plaegher at göra

tha han thz seer han vi I ey höra

ok skalff tha som ect aespa? bladh

thy at hon var vreedh ok rakke gladh

hon bardhe iordhena mz sin hala

hon raeddis for sins hcrra qwala

Tha ( A ma?lto) (taladho) om the diaefla twa
4470. thn skal ihil leon fra thik sia

vi viliom thz ey hafua heer

aelltT sigh nu thz thn fangin aer

aeller kom thik hiit a thaenna val

iak skal thik gifua eet thz fal

thz thu aldrigh thaes böter faer

maedhan thu ij va?ldine aer

Tha swaradhe honum herra iwan

thu thrughar mik fast lika kompan

mik ihykker ij idhrom ordhom swa
4480. ij raedhins leonith badhe twa

vil thz idher nakra thiaenista tee

mik lyster ther ( A a) fulwael a see

Tha?n dieefwl ther (*so) födder var aff eet faar *

han vardh swa bradher til anzswar

nu Iaet thit leon genast bort

thu skulde thz genast hafua giort

Hwart skal iak nu hona lata

swa at thz matte idher vara til mata

Digitized by Google

144

The viisto honum een lilin kofwa
4490. Idet hona baer in at liggia ok sofua
Han (ok sit leon at thz sama sin
ok loot thz swa ij kofuan in
ok laesir sidhan thz baesta han kan
tok swa nykylin ok kastadhe han
ij aenlitith a thöm andra fiaenda
nu göm han siaelfuer thin onde skeende
Man loot hans örs tha til hans ledha
sadhlath var (hz ok alt til redhae
Han sprang a bak^thy at han var vreedh
4500. ok thaghar mote thöm diaeflom reedh
han stak thaen annan thaghar nidher
swa at han la ok stu/ide vidher
Han sprang op ok riste sik
huath thu hafuer kompan borghat mik
thz vardher thu \ucr saara gidslda
om iak ma lifuith nu bebalda
bl.J.xvu. the slogho herra iwan badhe ij seen
the ondo diaefla ok aekke ma3n
herra iwan Gk tha een hardhan leek
4510. som man plaeghar at vaeria steek
annar til ok annar fra
swa angislika the han sia
thz hiaelmin bughnar som eet laedher
skiollin sprang op ij thz vaedher
the storo stykke aff honum springa
ey dugdhe tha for lifuith (hinga
herra iwan var nu stadder ij vanda
huath honum var förra komith til hända
thz thotte honum tha aenkte vaera

aff

Digitized by Google

145

4520. aff tbe slaag som han faar thaerae
Herra iwan vaer sik huath han ma
fore the diaefla synir twa
ok huggir fast a bad ha haender
thaen faara son fore honum ständer
ok galt honum ater thaen omaka
tber han tholde fore thera saka
mz hug badhe thu/ig ok stark
thz han faelde op a the mark
the stora kylfuo han hafdhe ij haende

4530. ok aenkte vaetta til armin kaende

matte hans leon honum hiaelper göra

thz laeter bokin idher haer höra

Wilin ij höra iak sigber ij fra

huath leonith giordhe ther thz la

thz thaenker a swa margha kmdae

huru herra iwan halp thy ij the stu/|d»

tha örmin vilde draepa hona

ok ( A laet) letar sidhan alla vana

om ther vare naghar smugha op a

4540. ther hon matte genom ga

hon bordhe herra iwan stoor slagh ther fånga

aff the diaefla moot honum gänga

ok thaenker thz ij ihaen sama riidh

(bz han thörff haenna hiaelper vidb

Nu tha leonith thetta fan

thz matte ey koma wt til han

thz falder nidher fore thaen döra

tha vardh thz var een litin bora

vnder syllith ther thz la

W50. ok graefuer sidhan hwat thz ma

Sv. Fornskr. Sä/lsk. Handl. 11, 2. 10

Digitized by Google

ther lil grafiiift tar sWH fltoof
al ihz genOitt fh^r Wt foot-
Herra iwan vardh nti tnödher oitt fe i d Ii er
aff the starka dl&fla han bardbia vldher
herra iwari liafdhe mänga lundar
ok klaedde fäai ij mänga sltlhda*
tbz sloodh hofiiltfi awa nödhdik
han hafdhe mestaft gifuith sik
Tha kom hans léttrt ij thcen serna riidh
4560. ok löste eéh det! étt alle hans qwiidhe
bi.^.xTii Ihz kastadhe th«rt dieefwl rtidhcr til iordh*
swa al hän sik cy rör* ihordhm
hwart tbz barn som komilh var ihmres
badhe större ok swa sma?rr*
tha thakkadhö Ibé tha le»on alla?
tha the saghö thaeh dieefwl falla
Tha3n annar dläefwl lök höght at öpa
ok vilde tha til ftins kompans löpa
Ihy at han sW« önkelika fellin la
4570. ok vilde thz léoti fra honttm sia

huatb skal mik laengre lifsins frist
Mfedhttrt iak hafhw min kompan mist
Tha herra iwan t het tå so
thz diaefwlih hontirf* gik (j fra
han hug a håfts hUélm som han var atark
thz hofwdhit foor \vt a ihien mark
Tha (A-m«llo) (ségflho) the ther stod ho na>r
thz veet va?! gfctdh tj himerike a?r
swa mänga luttder iak hefuer om leét
4580. skaelikare hug iak hafuer ty sfcet
Herra iwan löper bradhlika tha
thiit leonith a hinom andra la

Digitized by Google

ok vilde thy hiaelpa om thz matte ske
(haghar leonith fik thz se
thz slåar bort axlena aff hans liiff
som hon vare skorin aff mz een kniiff
Ibo at han visar ( A til) ower nwasr
ok biudher silff ok gul (bara
han kan ther ey thaen maestara fa
4590. ther honum thz saar nu takia ma

Th»n diaefwls son badh swa oadheljk
sia thetla grymma diwr fra mik
ther mik hafuer h«r swa saara skaent
tho at iak hafuer ey thz aff thjk thi«ml
iak bedhis nu aff idher nadhee
latin mik ey mera skadba
man skrifuar ther aff ok sigber swa
thaen aer ey vaerdher nadher fa
ther ey vil nadher gifua
4600. jiu latin mik herra lifua

Herra iwan swaradhe honuwi ther til
om mik lyster ok om iak vil
tha sigh nu thz haer opp in bara
for thaenna mykla frugho skara
ok allom thöm h<»r se op a
thz thu nu ey mera ma
tha takir iak sidhan leonith aff thik
thz skal ey mera skadha thik
ok ma tbu sidban lifua ok aer (thu) swa sael
4610. tha an iak thik thz aff hiaeriadh vael
Tha kom folkitb löpande thaer
huart thz barn a husith a?r
husbondin siaelfuer ther husith aatte
thakkar honyjtt hiiath han matte

thti skal \\(rr* mina dotter fa
ok all thi goz som iak forma
bi.*.xTiii. Jak veet sengin herra swa riik
hon matte ey vara honnm liik
sen thaetta vil iak bidhia idher
4620. om ij thz siaelfue ka?nnins vidher
om tha?ssa salugha qa/nn©
ther hter varo fa/ighna inna?
ij gifuiin thöm lidhugha ok latin thöm fara
ij thz land the för ij varo
thy at ij thz sa/melika vita ma
iak hafuer thöm fra3lsa(h huath iak forma
Husbondin ( A ma?lte) (sagdhe) mx raetlan *ka?l
iak låter thöm garna fara v«l
thy at ij hafuin drcepith the disöfla twa
4630. som thera dödher stodh op a

aen radher iak thik thz thu thz gör
ther iak hafuer thik nu bidhit för
thu tak mina dotter ok gaar thz swa
ther skal thu höghelika a?ro aff fa
om thu haenne nu mister ha?r
iak veet ey huar thu bcetre faer
ther baetre kan tokt ok »ro ( A gO göma
ok sina aero vil ey forglöma /
Herra iwan ( A fi) swaradhe honum th«r
4640. ij vitin ey huru mik thz steer

ok Ihör iak ey ther ( A f) sighia fra
ij latin mik fara som iak ma
the iomfru ther mik fölgdhe Ii i it
til mik staer all haenna högxsta aliit
hon vil ey laengre aepter mik bidha
nu latin mik herra ha?dhan ridtia

Digitized by Google

149

huath thz vardher mik (il gagn »ller akadbo

iak vil haenne fölghia om iak ma radba

Ney thz skal thik ey swa gänga
4650. iak skal thik bteldre fa haenne förfång*

mredhan (hit hoghmodh radher swa

thz thu försmår mina dotter at fa

the iak ibik biudher mz mykin «ra

thz skal thik ångra thz thu kompt h«r*

Thz veet vabI gudh ther alt forma

thz iak vilde henne giaerna fa

om thz matte vara at thetla sinn®

thy at i mik fangen bär Tor fånga inoo

tho ma thz herra ey thy haeldre ske
466;). thz vil iak h«r for idher tee

nu latin mik fara tbz bidher iak thik

for thsessa io/nfru haer fölgher mik

om mik vil gudh gifua the tröst

at faar iak haenna anger löst

t ha skal iak ater koma hasr

om thz tba idher vili ser

thz ij vilin mik h&nne gifua

tha vil iak b«r naer idher blifua

Gudh giffui tböm all omaka
4670. ther lofuan vil aff thik taka

thu skal mik nu ey swika

far thik bort ® huart thik lika

nu far thik haedhan ok var ey seen bi. ä. x*in

thy at thu kom ber aldrigh ater ij geen

thz aktar iak ey vidh eet haar

tbz skal thu vita rået oppinbaar

The höfwizska frughur som honum var ( VA iaet) iaat

herra iwan faar nu hsedhan braat

Digitized by Google

150

el la wt mot honom ga
4680. in processio/te « twn ok Iwa
ok thykkis vara nu alla rika
huar åttået man nu andra slika
tby naest gingo honuw ij mot
riddara ok swena budhus honom til fot
at bidbia han ther gieerna til
thz fote göt skuld han göra vi I
forgifua thöm thz mz rattan san
thz the swa illa vmfingo han
the for vtan hosith bo
4690. sa/inelika the giordho ok swa
fulgdbo honom a hans leedh
ther herra iwan fore reedh
Herra iwan swarar thz sigher i ak Ihife
huath ij hafoin talath til mik
thz vi I iak gaertia idher forgifua
nu late gudb idher hela lifua
The thakkadho honom mt bliidh anzswara
ok badho gudh hans eero v&l be w a ra
Tha gingo fram the fättka qa/nna?
4700. ok toko orloff at thz sam* simtse
badho gudh swa innerlik
gifua honum lön ij himerik
thz han hafdhe frakt thera vanda
ok foro sidhafn heem til landa
Herra iwan far nu haedhan brai
badhe om dagh ok swa om nal
til alta dagha Hdhne ser»
thoen niu/ida al qwaelde kom haft thcerae
lil thz hws iak sigher fra
4710. ther the iomfrw siwk ij la

Digitized by Google

161

tha the i<*mfrw ifcz spjrria fet

tbz thaen riddare kon»» m

hcenna soot swa brat forgik

aff the gladhi hen ihar aff tk

nu vant i r hon sjk hiatjper (t

swa at heenn* /»yster ey hoone forma

haenna arff fra bjeone at laka

maedher sin* vr#*iga ( A f) sata

swa bleka y»ro hesvina kinofl
4720. thz matte v»l a h<eooa 6«oa

tbz hawijw soot Wdbe beeone ymih bardb

tho loot hon vaw 4ifl* ihjirnjat o$pardh

ok gängar not barra innan

belsar han som bo» txeat kfln

mz blidha ordb tik sWt ( A $) Vfl»l#J#

ther hsenne stodho fuly#J Ul jpato

the iagho tber tU* tam* nut

om morgkoni» ridbn ibe rthe&dhan fcrat

berra iwan ok Iht JOfflJru M.*.*u
4730. thiit (he koniiwg *rtwa fv*90 M

a karidols hws sooa .kan W

han hafuer iftu fyrelAgHi dagbfl Vll&fit th&r

vaklath om nakar ikoma $kal

ther vaeria tbör th«r* iomfrw jnpaj

the aeldre syster 4 il bofua aU var

ok beddis aff kojiupgin dagfrlik pwar

ij maghin vad tfiae*ne *ak «*p gtfft*

hon kan ey fa xmatihpi» Jifltt #ia 4j{u#

nakar IbiM rAddaiw mik jat fo
4740. tber minom ktrope tfiör b&tfa

Heenna syster aw ey swa Ja^gi *j f r<* t ,

som hon tha fhrerikte Ihw (\we4uO (0*#fcdto) swa

Digitized by Google

152

tfaz sama qwaeid tba kom bon thaer
ok leona riddare mz haenne «r
nu aer ey mera ater »n swo
aff thera formaal thz maghin ij tro
om thaen dagh ban nu for gar
komber ther aengin (ha til swar
tha hafuer hon mist mz raettan skil

4750. fins fadhers arff huath ther aer til

haenne vardh mera fore thz sigher iak hier

för sen hon thz swa saktelika far

Han tok herbaerghe thaen riddare godb

ij eet litith hws ther neela stodh

herbaerghadho ther the sama nat

til ater komber dagher brat

swa at aengki man han kaende

hwarke virier aella fraende

tby aei [at] han hafdhe ridkitb til thz hws

4760. thaen aptan maedhan dagher var liws
tha vare han genast koender thaer»
huath riddara (ther) han monde vara
Thaghar thaenne nat forgik
tha stodh han op ok vaempnte sik
ok ridha thaedhan lönlik tw
herra iwan ok the iomfrw
ij een kastel ther före thöm star
ok hwilas ther til sool op gar
Herra gafuian var för farin bort

4770. swa at aengin hafdhe til hans sport
ok veet thz aengin for vtan han een
hwarte riddare aeller ok sween
naar han komber ater ij geen
for vtan the iowifrugha een

Digitized by Google

153

(ber han skal kamptro fore bestanda
ther han hafdhe takith (sik) lilbanda
han kora swa lönlika ater til hofoa
tbz sengin thera kunne thz pröfua
thz alle the ther fore »ra
4780. boath hända riddare han monde vaera

Tha ( A m®lte) (sagdhe) oro (be iorofru vaena
som sina syster vilde raena

iak bidher idher konu/ig artws een bi.å.xix

ij gurin thz ( A baetre) badbe fore gudh ok meen

thz lidher nu fast at daghsins tidha

latin mik ey nu lengre bidha

thaen sidhersta dagh nu kom in «r

mim syster skulde nu vara haer

mz thaen riddara bon rosadhe fra
4790. ther minum kampa skulde bestå

mik tbykker thz vara ena kränka aliit

thz miin syster kom ber hiit

thy maghin ij herra nu thz finn®

thz iak hafuer rået at tbetta ( A f) sinnae

dömin mik thz ok latin mik fara

thz skaJ ae thz sama vara

ij vitin thz herra v®l sannelik

tbz iak hafuer nu for vtan swik

vaktadh har minna syster fund
4800. ok tappath hasr alla mina stu/id

tby thörfuin ij ey vndra op a

thz iak mon herra göra swa

fara nu heem ok hafua maka

ok akta ey heenna vränga ( A f) saka

sen tho at hon aer ij ordhus/t diserff

hon faar aff vart fedherne ar(T

Digitized by Google

154

swa mykith ey sam een (qot ser breék
hualh hon «r haaldre gladd »ila vredh
Nu (ha kanajtgin thz forstodh

4810. (hz bon var swa hughamodh
hon vilde alt mz vrango fara
fha swaredhe han rat oppiabara
t ii a skal een bidha «na stund
(hy at iak thz ma lata eoga tand . -m,
aff konu/igxiik vald ther (^haa) (gnA) gaff mik
at böra rat thz sigher jak thik ^ u
thz se val mänga godhe men ; a:.t
at thz «r jekke middagh «n
thz ma sen mängt fore qwstJdia dum i* t

4820. ther vi maghrai litith m til se . ; ^
Tha konu/igin bafdhe talath iwa n .. t f.
herra iwan ok tomfirwa badhes twa i^ta,
komo tha mak lika ( A gängande) (rfahåpjfe) Ahaer
swa at sngin viste fawa han «t v fritt:
thy ha/is leon mpier ta ^ n ^i '><n
ij thz hws iak sagdhe if h« r^^i 4*it
Thz första kaou/igin vardh ithoaa vaÉriu a,
thz the yngre syster komin aer
han kaende haenne tha ij stadh i

4830. ok var thaes ij sit hieerta gbdh i
han talar til hsenna blkttieiik
ij aerin vael k&mpna gudhi ok mik i
the riddara lypto faaenrue aff sin h«wt ,
vmGngo hona som the fcu/ino faert
första haenna syster thetta sa > .
konu/ig artws nionde hann» wad winfc
ok hon hafdbe tfca th«n riddara Hhiit
ther hon matte hafiia iil digtrer aliit

Digitized by Google

155

(ba vardh hon sw8rt ret som ( A aen) (en) iordh &.*m
4840. hon stodh swa qwar hon ( A ma?lte) (sagdhe) ey ordh

the iomfru tha for konu/rgin gik

swa höfuilzlika han the iomfrw vmfik

vi ©rum har komin a idhra nadha*

thaenna? riddare ok iak vi ( A d) badha

han giordhe v«l som iak han foadh

(ho hafdhe han sik icet een annan sfadh

Ihiit han hafdhe yfrith ai göra

thz fa ij haer eepter al höra

swa aer han höfuizk ij sin sirma? .
4850. han fölgdhe mik hiit een falflc q«mn<e

ok veet ey göda hua iak «r

(ho vil han fore mik st rid ha han*

min herra iak bedhis aen ther til

om miin syster thz göra vil

fore idhra dygdh mz ha?nna radha»

late mik mit goz hafua mz nadhae

iak bedhis aen k te thz hon a

swa framt hon vil mik ey forsma

The aeldre swa rar haeruie ther til
4860. sannelik he/ra iak sighia vil

aenkte vil iak hafua thit

Ihy at thu hafuer haarke dighert arfta tit

for thy ma (hu vael gänga at söfua

ok lata thit qwant thu drifuer til hofua

aldrigh kan thu predika swa

thz thu skal tha3s mera fa

The yngre swarar tha thaer®

nu ma man thz sara kaera

at Iholke herra fore vara saka
*8'G. skulu nu slridha ok hafua omaka

Digitized by Google

15$

ok or thz tho eel lilith maal
(ber mia riddare om sir<dba skal
thz iak skal mit goz al mista
nu fore idbra kloko lista
iak vil min r«t tho ey op gifua
om min riddare ma nu iifaa
ij maghin mserkia tbz mz idher
at iak thörff min lot vael vidber
thy vilde iak gaerna tbakka thik

4880. om ij vil in göra ,swa nadhelik
tala mik hafua thz iak ( A ia) a
ok mz oraet thz ey aff mik thra
The aeldre swarar haenne mz vredbe
thz gaar thik för til mykla ledhe
gudh laete mik för a bale braenna
oen nakar skuli tbz a mik kaenna
at tbu skulde een paeni/ig fa
för aen thaesse godho riddara twa
skilia (baeggias) vara thraetto

489<). huath iak agher (nw) mz raetlo

Tha ( A maelte) (sagdhe) the yngre iomfrw
a herra gudh thaes bidher iak nu
mit hop staar nu til thinna nadh
fraelsa min riddara nu aff skadha

i ther for raeltio stridha skal
ok vaeria vil mil fatika maal
Tha the hafdho talath swa
the leddo fram the riddara twa
folkith thraengis . ther nu til

4900. huar man gaerna thz se vil

hwilkin thera ther baetre forma
' annan thera nidher sia

Digitized by Google

157

mik thykker thz vara vader lik thing

thz v® rid in gånger swa omkring

the förra godhe ka?mpa varo

vardha nu al baerias ( A fa) sara

för vilde huar hin annan vcel

nu vil huar annan sia i hael

huar thera halder hin annan fra
4910. ok vil honui/i skadha huath han ma

the hugga thera örs a badha sidha

huar thera thör vael hin annan bidha

omaklika the til sa man rande

mz the skapt the hafdho ij liaendo

huar thera stak hin annan swa Tast

swa at thz alt ij stykke brast

hafdhe huar thera annan kaent

the hafdhe ey swa saman ra?nt

tha hafdhe ok varith thera fund
4920. mz mykle glaedhi ij thaen sama stu/id

ok (^ging) rykto thera sweerdh ok swa til saman

thz gik thöm badhom tha aff gaman

slogho huar annar aengislika

rengin vilde for annan vika

thera godho swaerdh swa fastlika beet

tha gik wt thaen rödhe sweet

ginom hiaelm ok brynio ringa

sa man thera blodh wt springa

thera eenlile ok thera kinna?
4930. thrutnadho fast at thz sama sinne

thera swaerdh the matlo tha ey bila

(he vilde ey leengre a thöm lita

tha rykte hwar sin plato kniff

thz stodh om baeggias thera liiflf

Digitized by Google

198

ok slåar huar annan aengislik

swa ai elder att thera hieelme gik ,

there naefua vara swa bardbe

huarkcn (bera annan spardbe

tbe bardhis naer een halfuan dagh

4940. tbz huilkin thera gaff androm slagh
tha var bin annar ey swa seen
han galt honuni thaghar tbz ij geen
thera skiolda varo (swa) forslaghn®
(bz tbe måtto tböm ey haeghna
tbe hafua fangith swa mang saar
mik raedhis tböm thz til dödhin gaar
tbe vilde tbo badbe prisin baera
aff thaen priis the bafdbo theerae
ok traedho badbe saender til baka

4950. the thörfto tha vidher hwilo at taka
bl^.xxi. ok sattos nidher a the iordb

bwarkin taladhe til annan ordb

tha tbe hafdho hwilaz een (litin) riidh

tha byria the ater ena hardha striidh

tha alle the ther sagho op a

roaelto thz ok sagdho swa

Skulu thoesse riddara sik fordarfua

Tore thoessa io/nfrughor arfua

thz kan thöm aldrigh vardha lönt

4960. fore thaen mandom the hafua haer rönt
ok aer tbz eet mykith ömko maal
thz huar a annan göra skal
tholik nödh ok mykin omaka
fore nuarghins thera siaelfua saka
ok hafuer tho hwar (bin) annar kaBr
swa at hafdhe han vitith hw* han aer

Digitized by Google

15»

han vilde dödber n»r bonunt blifua
haeldre ok n®r bonunz rtriz fryghdine lifua
Throwe riddara ther bardhot» swa

4970. Ihe lyddo til ok hördho ( A a) op a
thz the ther stodho vfan vidher
loko talas vidher om sidher
rhz konungin vilde göra (swa) v«l
döma maellan thöm rq;t ok skeel
tho at thz vare ey ihera vilia
ok late the riddara ther mz skilia
The yngr* id/nfrw swaradhe t ha
ther nögher mik v«l op a
The »Idre io/wfrw swarar ney

4980. thz veet VäI gudh iak gör thz ey

thy at iak vil mit maal ey op gifua
maedhan iak seer min riddara lifua
Drötningin badh konungin swa vael göra
Tore mina bön lalin mik thz höra
the yngre matte een thrithdiu/ig fa
om Ihz ey mera veera ma
mik thykker thz ofilla vara
om annar thera skal dö heerafr
ok hon kan thfes ey meer fånga

4990. a(T thz goz hienne septer langar
Tlia swArar hanne konung ariws
ij hafuin thz hört fore thetla hws
the celdre ler swa illalik
thz hon Vil «y lydha mik
maedhan hoil vil thz hafuft swa
IF tha skipté thz taesta ther hon ma
IF alt thz folk som kommith Var thaerfie
vndradho huru thz matte vara

Digitized by Google

160

thy at aen&in thera förra ( A swa) sa
5000. swa ieempt twa riddara maellan ga

(hy al hwarkin (thera) satte fram sit been
swa at hin annar slo han ey ij geen
Tha ( A maelte) (sagdho) armas ok swa rika
huar finder man nu andra slika
thz «r tho vnder the riddara godhae
the ku/ino aBkke vardha njodh®
nattin mon thöm nu til ga
swa at naeplika hwar hin annan sa
bi.^.xxi ( A th) the varo sara modhe ok t h röt te

▼erso.

5010. the måtto thera arma ey at letia
forgangin var al thera makt
aff mykle nödh thz hördhe iak sak t
thz blodhit val ij thera saar
som thsen ket i I ower ( A a) ellin staar
hwar thera raedhis aff annan skadha
ok vilde tha haeldre vara mz nadha
vnderlikt thykker thz ey vara mik
thz thöm lyster al hwila sik
fore thaesse andra ( A t) twteggia saka

5020. the holdo op ok giordho thöm maka
för aen ihe skilias aff ihran stadh
tha varo the badhe saman gladh
thy at herra iwan tha tha »pter ( A l«) leler
huath thsen same riddare heter
iEdle riddare iak spor thik nu
hwath aer thil nampn ok hwa aest thu
Herra gafuian kaende ey ha/is röst
thz thykker mik vara (ey) vnderlöst
han hwiskade laght ok matte ey tala

thz

Digitized by Google

5030. thz hafdbe han aff biodhsins qwata

Tha ( A ma?lle) (taladhe) om herra iwan

aadhle riddare sagd lie han

os ma aengin skuld at gifua

(hz vi maghum haer ey laengre blifua

thz vi sk u I um nu skiljas aat

(hz valder os thaennee mörka naat

thz (hör iak sighia a mina san

thu a?st een thaen fraempste man

((hor) iak hafuer seet ij mina dagha

5040. ther sik thordhe swa for lifuith vagba
iak Gk aldrigh ij minnas tiidh
(en hardhelikare een litin striidh
thz ksennis iak vidher sannelik
aff the slagh som thu gaff mik
iak vaenler mik nödhelika fånga böter
ey a haender ok ey a föter
iak ma mik swa nödhelika röra
thz maghin ij badhe see ok höra
thz kan iak nu ful vael pröwa

5050. thu kan thiin alagh ( A fu) swa vael höwa
thz (ha?n skal sik ful vael akta
ther sik skal fore thöm vakta
iak thaenkte aldrigh finna ihaen
ij bland hcdhna ( A ok) (eller) kristna maen
ther mik swa laenge stodhe vidher
thz iak han ey sloghe nidher
thy ma iak ther kaennas vidh
thu hafue/* mik kaent een annan sidh
(hiin stora slagh the göra mik swa ve

5060. thz . iak ma hwarke höra aella se

Sv. Fornskr. Sällsk. HandL //, a.

Digitized by Google

162

nu tron mik herra iak aldrigh sa
a mina tro iak sigher swa
nakar tima een thowi man
ther baelre mz sw«rdhe striidha kan
bi.*.«ii. nu sighin roik herra hwath ij beta
thz ®r the bön iak aepter lata
ok aff huath sl»kt thu komin ®st
hwa thin® frander »ru ok thine ncest
viste iak hwa thik nionde födha
5070. tha stadde iak v«l mina mödha
Herra gafuian swarar tha mz skil
iak veet at thz aer ( A ey) (ekke) til
thy at iak keennis thz mz siaelfuum mik
iak fik flere slagh aff thik
iak ma thz sighia mz sannind nu
thit eet var störra een miin tw
iak raddis thz iak skulde fort* thik fly
tha iak slo eet tha slo thu thry
Herra iwan monde honum swar»
5080. gudh gafue thz iak viste hwa ij vara

Hcrra gafuian lo ok ( A ma;lte) (sagdhe) swa
thz veet thcen gudh ther alt forma
hafuer iak thik gifuith nakar slag
thu hafuer thöm guidith mik ij dagh
ok a mit halsbeen swa skrifuith
iak ma ey vidh vaerra hälla lifuitb
thz vil iak thik geerna sighia
iak vil ther om ey laengre thighia
iak heter gafuian for vtan spot
5090. min fadher var naempder konu/ig lot
Tha hcrra iwan thetta hördhe
v il in i j höra huath han giördhe

Digitized by Google

163

han kastadhe fra sik swaerdh ok skiold

längan v«gh vt a the mold

ok keerdhe sik swa haermelika

avvi ( A og) (hz oglaedhi vil mik srwika

hwath önka sto/id tha var thaennee

(hz iak skulde thik ey kaennae

iak vilde mik (gerna) for idher gifua
5100. ok aepler idhart minne blifua
* thy at Tore al vaerlzins »ra

vilde iak mot idher vapn ey baera

swa framt om iak idher kaende

hcrra gafuian min kcere freende

Tha herra gafuian thz förstod h

thz swa ( A mfielte) (taladhe) tha ihaen riddare godh

mik thykker thz vara vnderlikt

huatb månne mi thu hwi talar thu slikt

Jak heter iwan freende thin
5110. konu/ig yrian heet fadhcr min

iak an thik vael for alla maen

the iak veel ij vaerldine aan

thu hafuer mik viist ae dygdh til hofua

iak ®r thik skyldogh at aera ok lofaa

ij allan stadh hafuin ij eerath mik

fraemmermeer aen sieelfuan thik
vhuath iak hafuer giort a mot idhan vilia

tha vil iak tbz swa fore skilia

iak biudher tdhcr tholka bot bl. J.xxii

vcrso.

5120. fore thz iak idbtfr hafuer giort a mot
iak kaennis thz iak ower.komin ser
(or alt tbz (folk) aen ®r komith baer
Höfuizlika awaradhe berra gafuian
godh forbiudhe thz sagdhe han

Digitized by Google

164

thz skal aldrigh göra tak
(aka boot före tholka sak
thy at iak kaennis görla vidder
iak agher thz at göra idher
thz ij mik biudhin h<er til »ra

5130. ia sa/inelika thz skal ok vaera
Herra iwan swarar Iher til ney
sa/tnelika thz skeer rot ey
thz iak modher «r ok ma ey standa
thz hafuer iak fangith aff idhra banda
thy aer iak skyldogher mik op at gifua
ok septer idhart minne blifua
Herra gafuian swor tha om gudh
swa hiaelpe han mik mz sit budh
som iak var aldrigh swa omgör

5140. aff na k rom lifuandis månne för
swa som iak ser nu aff thik
thz sigher iak idher sannelik
iak sigher thz fore tholik sak
thz iak thik (ey) rosar a thin bak
aen tho at ihu mik oku/inugh var®
iak sighef thz (ho opinbara
iak vilde ey vidh ihik stridha mera
aella skipta mz thik huggum flerae
Tha han hafdhe talath swa

5150. tha gingo saman the badhee twa
ok tok hwar thera om annars hals
ok mintos lioflika for vtan fals
hwar thera gaff hin annan priis
the giordho thz thy at the varo viis
H msedhan the riddara iher om kifua
hwar thera vi I andrum prisin gifua

Digitized by Google

165

tha kom konu/igin ridhande thaer

ok alt thz folk som ther var naer

ok vndradlio alle ther op a
5160. hwi the mondo göra swa

thz the varo (ha swa blidh»

»pter (holik bardha stridha

Hwath riddara mono thetla v»ra

iher al lan daghin stridha haerae

thz aengin man thöm skilia matte

nu aaru the swa ful vael ( A satte) saate

Konu/*gin ( A maelte) (sagdhe) tha til thera

iak vi I idher sighja mera

hwath riddara a?rin ij badlue
5170. ther hwar vilde hin annan skadha

Herra gafuian swarar tha ther til

min herra iak idher sighia vil

mykin ostu/id (ha var thaenn» bu.**iii.
thz hwarghin vara skulde annan kanna
min kompan a3r thaenne herra iwan
aen iak cer idhar freende gafuian
iak ksende ey tha?n aadhla man
för aen om sidher tha ( A maelle) (taladhe) han
ok spordhe hwath man ther iak var
5180. om sidher flk iak swa til swar
som gudh mz sina nadhae
han vilde os fraelsa badha
ok sagdhe hwar andrum ij fra
huath mannum vi varom badhe twa
ij (haen sama riidh vi kaendoms vidh
hafdhe (ha la?ngre standith the st riidh
tha matte iak aendelika dö
fore vränga saka the ajldre mö

Digitized by Google

166

(hy v i I iak mik nu op gifua

5190. oxvcr komin vara ma?dhan iak ma Hfua

( A mz) (maedhan) min fraende skulde hafua roödba

aeller syrghia nakath eepter min dödha

Herra iwan var leel thz maghin ij tro

thz fierra gafuian (^maelte) (sagdhe) swo

min kaere herra (hz hafuin ij hört

han kaennir mik thz han hafuer giört

thz veet vael gudh ij himcrike

iak ma a?kke vara hans like

Herra gafuian swarar t ha

52(lO. iak veet ey huru thz ma vara swa
ther vil iak aldrigh kaennses vidher
thz iak hafuer nakan priis for idher
Jak kan ther ey sighia ij fra
aff all the höfuizke man ther sa
Tha konu/ig artws hördhe thera dygdh
hans hiaerta fik aff glaedhi een frygdh
iak vil idher va?l forlika
hwarkin skal hin annan swika
Konuwg artws ( A nwelte) (sagdhe sen) mera?

5210. latin hiit koma folkith flera
iak vil (hörn allum beuisa
ok thcTssa godha riddara prisa
hwath hcer oer nu skeet forsnima
ij tha?nna daghxins lima
H ij skulin thz alle höra

huath tha?sse riddara monde göra
(ho al the varo badhe höfuizk ok bald
the vildo thz gifua ij mit vald
ower al the kaera thöm ma^Nu//* ajr

5220. ok fore the sak the striddo haer

Digitized by Google

iak skal ihöm förlika bad ha*

mz mino visasta radhae

börin ij huath ( A ij) (iak) sigher nu

huar aer nu (he yngre i om fru

(ber sik hafuer kaert swa ( A f) sara

latin haenne fram til swara

nu vi I iak haenne göra rået

om (hz goz hon hafuer til ( A tra) thraet

The ifildre swarar ther hon st«r

5230. min* herra iak aer (il redho haer

ok thaghar fram for konu/igin rande
thz första konu/igin hona kaende
Tha maelte han ok sagdhe swa
thu thörff ey aen swa naela ga
• tho at thu halder thik visa ok snilla
iak lot thik (ho aekke kalla
thu skal nu thinne syster fa
alt thz hon mz nuttin a
Kaere herra iak bidher idher aen

5240. ij görin thz badhe for gudh ok m«en
ij talin ey laengre slikt
mik thykker thz vara sengo likt
thy at iak ma thz ey höra
ok aen halfuo sidher göra
thz staar idher veel til mata
thz ij skulin mik ey hata
»Ner mik ij ordhom taka
fore nakra ( A h) (holka banda saka
idher baer ther til konuogxlik aera

5250. rået at göra (hörn som vil sik kaera
Jak kaennis ther sannelika vidher
rået at göra thz sigher iak idher

168

thy vil iak hanne rot haer skilia

tbz hon agher ra3t roz thin vilia

ij saghin thz vrel iomfrugha

vilin ij thz hafua? ij hugha

thz thttnne riddare ok swa thin

gingo badhe hasr til miin

ok gafuo thera t h rett o ij mit vald

5260. aen tho at ij aerin ij hugha bald
iak ma ey göra alt thz thu vilt
huath thu hafuer thz for got aella ilt
nu meedhan iak skal thz döma
tha latin idher bad ha ther om söma
huaer idher skal hin andre iaetta
lifua mz nadher ok vara sata
«ller vil iak sighia brat
thz iak veet for gudhi aer sat
thz thu skal ower komin vaera

5270. alt fore thina vränga kaera

ok saetins ij ey at thetta sinnaa

tha skal thu fånga halfuo minna

thz giordhe han afT vit ok ey aff bra?dha3

ok vilde the iomfrw ther mz nedha

The iomfrw swarar honum ther til

iak seer thz gaar ey som iak vil

ther ower skulin ij min herra radba

thz staar alt til idbra nadhaa

ther at skulum vi nu lita

5280. swa at vi skulum thz aldrigh su/ider slita
huath ij görin mz ret ok skael
thz skal os thykkia badha (vara) vael
bi. xxiiii. Jak sigher idher thz iomfrw nu
ij skulin vara haenna frw

Digitized by Google

169

oh alt tliz goz hon a?rfwa rna

thz skal hon aff idhei vntfa

ok thieena idber ther aff gserna

som hon vare idhur theerna

til alla fögha ok göra swa
5290. tho skulin ij ey ha?nne forsma

The thakkadho honum huath the mattae

ok ridhu sidhan (haedhan satta

Konu/igin ( A maelte) (sagdhe) til herra gafuian

min kaere fraende sagdhe han

latin herra iwan siin vapn aff taka

ok skipin idher badhom maka

thz bör idher til at vara blidh

aepter thaenna hardha slriidh

The giordho alt thz konimgin badh
5300. the bundo siin vapn aff ij stadh

the gingo badha badbe saman

mz mykle glaedhi ok swa gaman

tha the herra thaedhan gingo

eet vnder the ther se fango

eet leon kom tha farande fhser

ok löper som thz galith ser

hon leette ther mz fögha list

sin kaera herra hafdhe hon mist

Tha the sagho thz leonith löpa
5310. tha tok folkith alt at öpa

the raeddos alle for tha?n vadha

thz leonith skulde thöm göra ska*dha

Thz första leonith sin herra sa

( A h) thz fiol fore hans föter ok la

ok vardh tha fa?ghith at thz han fan

ok faghnadhe honum thz baesta hon kan

Digitized by Google

Herra iwan badh ihöm bidha
ij Ihörfuiin ey for baenne qwidha
iak thör idher lofua a mina san
5320. hon skal skadtia aengin raan

thy at hon hafuer sik gifuitb mik

ok aer mik lydogh maedban hon aer qwik

Tha kaendos ihe alle saman vidher

Ihz sigher bokin for sanno idher

hwath the hafdho förra hört

thz leons riddare hafdhe giört

at thz var aengin annar man

vtan theen stolte herra iwan

Herra gafuian (^maelte) (sagdhe) til herra iwan thi
5330. thz veet thaen gudh som alt for ma
iak hafuer idher thz illa lönt
the dygdh iak hafuer aff idher rönt
tha ij giordhin swa mykitb vael
ij sloghin tbaen digra risa ij h«l
• ok fraelste minna syster barna
vi »rum idher skyldugh at thiaena giaerna
bi. 3. xxiiii iak hafuer opta theenkt op a
Ter *°* huru thz matte vara swa

sidhan iak aff minne syster hördhe
5340. huath leons riddare for haenne giordhe

iak spordhe huath riddara mo/ide vara thaenna?

hon sagdhe iak monde han (ful) vael k®nna

iak matte iho ey han ( A k) finna

för a?n nu ij thetta sinnae

Sidhan aepter tbaesse ordh

toko the vatn ok gingo til ( A or) bordh

Tha the m«tte varo

the lolo binda sina sara

Digitized by Google

171

ok gingo sidhan for koriu/tgin standa

5350. ok spord ho huath (he skuldo taka (il hända
Tha la?t konuszgin kalla thiit
een ma3s(ara han hafdhe a hög ha aliil
ok lot binda thera vndae
alt ij the sama stund»
ok blifuo sidhan la?ngae I h ser a?
till the viel til raska a?ra?
Thz första herra iwane var forgangith
the saar han hafdbe thaar fangith
tha thaenkte han ij sin hugha

5360. a sina kaera htisfrugha

huru han matte ij skampman [skampnan] frist

fa thz ater han hafdhe mist

han matte ey Isengre hafua the mödha

ok thola the thwang for vtan död ha

han thaenkte swa fastelika ther op a

huru thz matte vara swa

tbz han matte swa thaedhan fara

thz aengin man vordhe tha3s vara

til de koeldo bonum monde til langa

5370. ok han daghlika baer for thuanga
ok vil ther antiggia blifua dödh
celler göra the frugho mykla nödh
thz hon skal mik all thing forgifua
om bon vil mz nadhum lifua
huath iak hafuer hsenne giort a mot
iak biudher ha*nne aldrigb andra bot
vil hon sit hoghamodh ey forlata
iak vil haenne swa sarlika hata
ther til hon siaelff vil ksennas vidber

5380. ok göra gserna huath iak bidher

Digitized by Google

Han far tha arla wl aff thz hws

om morghins stu/id för dagjher var liws

ok skiotlika han tha thaedhan reedh

til the kfiBldo the genasta leedh

ok ha/is leon mz godfaan vilia

ther sik vilde aldrigh fra honum skilia

ok gik mz honum tha al ena

han hafdhe tha ey flere swena

al the vnder varo ther giordh

5390. ther ij aff förra hafuin hört

L t. mz frost ok haghil ok raegn ok isa
thz var ther for vtan lisa
lyghn eld ok storan thordhyn
hördhe man ther for vtan skyn
swa at alle the a husith aera
mondo sik tha önkelika kaera
thy at torn ok mura skulfuo ther vidher
som the skuldo genast falla nidher
hwarl thz barn som ther var innae

5400. varo haeldre^ vte sen innae

ok swa langht thaedhan komin bort *

thz sengin finge til thöm sport

the bannadho tha badhe vinir ok fraender

ther husith bygdho mz sina haender

innan een swa pinelik stadh

man skal swa opta vardha ogladh

ok fore the mödho the lagdho ther a

thy at man ma vael göra swa

thöm alla ther til at thwinga

5410. a moot thera vilia al thinga
aeller ok thola slikt omak
fore aengin thera netta saka

Digitized by Google

Luneta ( A mselle) (sagdhe) Iha (il sin fru

iak bidher idher höra nu

hualh iak vil har sighia idher

mik thykker ij thörfuin nu vael v idher

om man thaen matte nakar sladh finna

ther sik thordhe har nu vnder vinna

antiggia riddare seller ok swen

5420. at vaeria idhart land före tholikt meen
mik raedhis tho thaen finnis ey til
som thz fore idher göra vil
thy at thaen aer aengin ij thetta land
ther sik (hör thz taka til hand
idhart land swa vakta ok göma
som idher vael bör ( A b) til söma
thz swidher mik ij mit hiaerta sara
om han skal swa haedhan fara
maedhan han hafuer os giort tholkin vanda

5430. om aengin skal honum har bestanda
ther thaenkin a miin kaera frugha
swa stadhelika ij idhan hugha
hualh har vardher baest til radha
at fraelsa os aff thaenna skadha
aeller mist in ij the aera
som mang aar hafuer varith haerae
Miin hiaerta kaera sigh thz mik
hwath likast har om tha thykker tik
huath vi skulum nu til radha taka

5440. a mot tholka högha saka

tbu skal nu göra som iak badh
ok laeggia mik fore nakar radb
mz thina kloka lista
gudh late mik thik ey mista

174

bl. b. xxv Thz leeter iak miin fru idht*r höra

iak köennis ther vidher iak vi I thz göra
buath iak veet ij vaerldine va?ra
(hz idher ma koma til «ra
(ho vcet iak (hz for vtan swik

5450. ij hafuin ail visare raadh aen mik
ther idher kan visa (il alla mata
huath ij skulin göra seller lata
ok vil iak haeldre lata haer
tholik nödh haer ower gar
a?n nakar hafdbe ther aempne til
at sighia thz mz rrettan skil
thz iak skulde idher vara otro
ney sannelika iak gör ey swa
ku/ine thz ey aepter idhan vilia ga

5460. ena höghelika skuld t ha matte iak fa
swa at iak hin arma quinna
matte Jieenne aldrigh forvinna
thy vardhin ij ther aepter at vakta
ok idher görla ther om akta
ther til h&r komber nakar thaen man
som tluenna vanda lösa kan
at thz ma ey ij tha?nna dagh ske
thz gör mik ij mit hia?rta ve
The fru hon swaradhe thz sigher iak thik

5470. the riddara hwr a?ru nu mz mik
til fhöm thörff iak ra3t eenkte tala
the lösa aenga mina qwala
thy at iak veet thz mz rattan san
aengin thera a?r ther til man
iak liter nu til thinna radha
the skulu mik fra?lsa aff al min vadha

Digitized by Google

175

1 man sigher ij fornum saghum swo

ij nödh skal man vinum (ro

thz vari miin frw nödh som ma
5480. malto vi thaen riddara fa

ther thre riddara een bestodb

thz saghin ij vael miin frwa godh

han giordhe ok thaes mera vael

han slo thaen stora risa ij hael

iak veet ej görla huath han beter

ther min hugher aepter leter

om mik raetelika minnas kan

leons riddare tha heter han

frw iak sen meer sighia vil
5490. the frw aer ey ij vaerldine til

ok aengin herra aer swa riik *

tbz skulin ij vita sa/inelik

ther honum matte swa mykith gifua

thz han vilde naer honum blifua

för han vardher saater vidh sina (hus)frugha bl. b. xxyI.
som aldrigh gånger honum ad bugha
om tbz vardher honom iat
man skulde thöm göra badbin sat
swa at hon skulde forlata honum een
5500. huath han hafdhe grort haenne ij geen
The fru swaradhe baenne tha
thu skal thaen riddara lata for sta
ok skiotelika aepter honum far
bidh han koma biit til vaar
vil han har ödhmiwka sik
thz ban vil koma hiil til mik
iak vil mz makt ok mugha
saeta han vidh sina (hus)frugha

Digitized by Google

170

x ok v il sik visso göra haerae
5510. a( thz skal all stadhukt va?ra

ok thz skal sengin bryta

om iak ma lifuith nyta

Luneta vardh t ha bradh til swara

för a?n iak skal haedhan fara

eepter thaen riddara nakra leedh

ther om vil iak hafua idhan eedh

ok skulin ij ey iliev rsedbas vidhcr

thz iak bedhis han aff idber

Ja k vil thz göra gserna
5520. sagdhe thae frvv til the tha3rna

Luneta fiol a knae ther nidher

ij skulin nu göra som iak idher bidher

hon fik haenne hselghadoma thaerse

ther the frugha skulde a swseria

ok ther til ena nroesso bok

thz giordhe hon thy at hon var klok

ij la?ggin idhra hand hasr a ij stadh

hon giordhe alt thz som hon badh

eet vil iak har vndan skilia
5530. gaar thz nakath mot idhan vilia
.ij skulin mik aldrigh gifua sak

lönlika seller op a min bak

seller ok opinbara

se huru thz kan (sidban) fara

for thy thz ser alt giort for idher

ok ey for andra thaes ksennis iak vidber

ij skulin miin frugha swaeria swa

swa biselpe mik gudb ther alt forma

thz iak skal thetta halda

swa

Digitized by Google

i77

5540. swa framt om iak ma lifuith valda
göra thöm badha sata
thz skal iak gudhi iaetta
leons riddara ok hans ( A fru) kti$fr(v)
som the varo liofuast to
Tha the fru hafdhe sworith swa
loneta hon swa hemelika lo

ok thordhe Ihz tha ey oppinbara M.s.xtri

thz the fru (ha vordhe thaes vara

Lunela hafuer mz fagher fögha
5550. fangith (he visso haenne a nöghas

ok kraefuer bradhlika nu sin haest

ridhir thaedban som hon ma maest

ok skiotelika the iomfrw far

thaen genasta vaegh til kaeldona var

Lunela bradhlika sea fik

eet leon ther noer kaeldone gik

tha vardh hon ij sit hiaerta gladh

ok stegh aff haest in tha ij stadh

ok viste thz görla tha for san
5560. thz ther monde vara herra iwan

lofuadhe gudh at thz sama sinn»

thz hon skulde han swa ( A bl) bradhlika finna

hon thaenkte sik alt laengre fara

för aen hon vordhe thaes vara

Tha herra iwan hanne sa

han kaende haenne görla tha

han springer aff stadh ther han stodli een

ok gånger thaghar haenne ij geen

var gudhi veel komin ij himerik
5570. min hiaerta kaera (^thz si) ok swa mik

Sv. Fornskr. Sä/I sk. Handt. lt s m. 12

178

The omGngot iher liofllika tw

tha ( A mael(e) (taladhe) om ihe iomfru

Thz vil iak gudhi t ha k ka garna

iak fan idher brat hin salugha th<erna

Jomfru ma iak spyria ihik

huath farin ij leta »pter mik

Iha latin mik thz höra

huath tidhande hafuin ij mik föra

Ja vect maen vitin thz sannelika

5580. iak vil idher herra »kke swika
mera glaedhi ser mik ey teet
sen thz iak hafuer idher horr seet
the aldra veenasta frugba miin
hon skal nu ater vardba thiin
ok vil nu tber aff lata
idher ey leengre hata
ok ij skulin nadher nywta
vil hon sin eedh ey bryta
Tha herra iwan t hetta hörd be

5590. vilin ij höra huath han giordhe

han var swa gladh for vtan mata

han viste ey huru han skulde lata

han thaenkte ey at thz skulde swa gänga

thz han skulde sliik tidhande fånga

ok tok the iomfrw tha til siin

ok kyste haenne sin kaera vin

iak veet thz vael thz ser ey swa

thz iak swa länge lifua ma

thz iak faar idher alt ater lönt

5600. the dygdh iak hafuer aff idher rönt
bu.xxtii. 1f Min herra ij thörftiin ey iaeffuigh vara
ij bafuin nu fangilh swa höghelik aera

Digitized by Google

!79

ij maghin mik nu ful v«l löna

thz hopas iak nu at röna

om iak hafuer thisent a idhra nadh»

aeller nakath thz giort ther ij mik badh»

sannelika iak (hz sigbia vil

iak raedhis tho Ihz aer ey til

thy at aldrigh maedban iak ij v«Hdine lifuer
5610. ma iak thz forthiaena mz idher

iha thu halp thaer lifuith mik

tha iak skulde braenna qwik

thz var mik lönt meer »n (husand sinn»

thz jhakkar iak idher the salugha qa/nna

Luneta (^maelle) (sagdhe) ij thaen sama riidh

mik thykker thz vara nu til tiidh

vi maghum har ey laengre blifua

vi skulum nu til husith ridba

Herra iwan spor tha luneta
5620. veet Ihe frugha huath iak mon heta

iEnkte thz barn a husith aer

tha kaenner idher min hiaerla kaer

vtan leons riddara all»

swa mono the idher kalla

Hans leon gik op vidher ha/ts sidha

thz vilde ey aepter bidha

the varo swa (hyst ij thera lata

tha the ridhu fram al the strata
H tha the komo a husith in
5630. tha ( A maelte) (sagdhe) hon til sin kaera vin

Vi skulum tove mina frugho gänga

taka tholka nadher vi ku/tnu/it fånga

Herra iwan fore the frugho gik

swa minnirlika bon han vntfik

Digitized by Google

180

swa minnirlika han belsar haennae
hon matle han ey före vapnom kaenna
hafdhe hon vitadh ihz for san
a t thz vare herra iwan
sa/inelika mz raettan skael

5640. hon hafdhe han ey vntfangith vael

Luneta ( A maelte) (sagdhe Iha) til sin frugha
nu latin honum idhra hiaelper dugha
( A th) til the frw ther han vael an
thz vil han thiaena thaen aedhle man
latin han ey laengre standa fore idher
saetin han naer idher siaelfue nidher
ok görin han ij hans hiaerta gladh
thz ser the bön iak idher badh
aengin man honum hiaelpa ma

5fi50. miia kaera fru ij thaenkin ther a
ey riddara ey frughor ey swena
vtan ij miin fru al ena
bi. 3. xx™ iak vil honum gaerna göra froma

ok alt thz honum til aera ma koma

The frw hon tok thaen riddara tha

ij skulin mz mik at sitia ga

Tha ( A maelte) (taladhe) om the iomfrw sköna

til hwars skal man thz laengre löna

tliaan riddare har nu k o min aer

5660. han aer idhar eghin hiaerta kaer
ok agher ey frw for vtan idher
nu görin vael huath han idher bidber
thz aer thaen stolte herra iwan
konung yrians son thaen aedhla man
huath han hafuer brutidh maghin ij forgifua
han vil aepter idhart minne blifua

Digitized by Google

181

Tha the frugha thelta hördlie
vilin ij höra hualh hon giordhe
for vredhe matte hon sik ey stilla

5670. luneta nu hafuer thu giort illa
thu vil mik ther thuinga til
' thz som iak ey göra vil
Ihz iak skulde celska han
ther mik ey aff hieerfa v«l an
ok alla stadha hafuer mik forsmalh
ok drifuith mik til badhe spot ok hadh
nu kaennis iak ( A th) vidher sannelik
thu hafuer mik til drifuith swik
thu matte hseldre hema vaera?

5680. «n tbolkin ga?st at föra haer»
haeldre vilde iak alla dagha
lifua vidh nödh ok tholkin agha
aen iak vilde vardha ha/is vin
vare mik ey fore edha min
(hörn vil iak a»nga lu/id bryta
swa framl iak ma lifuith nyta
iak vilde honum aldrigh vinskop gifua
meedhan iak matte ij vaerldine lifua
ey lor thiaenist ok ey for bön

5690. ther skulde han fånga a sanna rön

Tho maedhan han ser komin a mina nadha

honuw skal eenkte voatta skadha

iak hafuer nu ey annath til

iak vardher al göra huath han vil

mz hiaerta ok rået godhuilia

os ma nu rået sengin at skilia

Tha swaradhe haenne herra iwan

gudh thakke idher frugha sagdhe han

Digitized by

182

hualb iak häftar brutidb ij I h penna stadd
5700. ther hafuer iak fangith forc eet badh
gudh late mik lifua msedhan iak ma
ok aldrigh optar* göra swa
iak vil nu idhra aero göma
ok aldrigh mik swa sära forglöma
bl b. xxvti. idher skal aenkte v»Ha saka

iak vil mz «ro vidlier idher laka
gudh göme os vael for vtan nödh
os ma ey al skilia for vtan dödh
The gingo saman ij sama stund
5710. ok mintos' lioflika aff hia?rta«s gru/id
ok toko huarl thera annath om hals
vntfingos lioflika for vlan fals
Tha ( A ma?lle) (taladhe) herra iwan stoll ok godh
thaen sedhle herra ther han stodh
förra skal mik nu lifuith th(r)yla
a?n iak skal nakath mot idher bryta
Nu ma herra iwan vara blidh
ok lifua for vtan mödho ok qwidhe
thy at al ha/is ( A f) sorgh »r nu aend
5720. ok honu//i til (mykin) glaedhi ( A ok skaemptan) sand
Luneta bad swa hiertelik
a herra gudh ij himerik
mz sina signadha nadha?
göme idher saman badhae
ok late idher mogha \\<er lifua swa
thz ij maghin himerikis glaedhi fa
ok nadher for vtan randa
tha idher skal dödhin haenda
Nu hafuer Luneta alt thz fangith
573U. ther hsenne hafuer laenge cepler langath

Digitized by Google

183

saet sin he/ra ok sina frw

swa al the aaru vael ower ena nu

Nu hafuer iak sakt aff herra iwan

alt buath iak skrifualh aff honum fan

ok aenkle vaetta laglit ther til

late hua thz ey tro vil

iak lot ther aenkte aler sia

thz iak skrifuatb for mik sa

Tha thusand vintre tliry hundradh aar
5740. fran gudz fözlo lidhin var

ok ther til thry ij thaen sama lima

vardh thaesse bokin giordh til rima

Eufemia drötni/ig thz maghin ij tro

lact thaessa bokena vaenda swo

aff valske tu/igo ok a vart maal

gudh nadhe tho cedhla frugho siflel

ther drötni/zg ower norghe var

mz gudz misku/id thiaettan aar

Nu aer thaesse book til aendae
5750. gudh os sina nadher saendae

gudh gifui ( A lh) honu/w ther hona giordhe

ok allu/n thöm ther bokena hördhe

himerikis glaedhi for sina mödho

ok fraelse os fran haeluitis dödhae —

«HOH»i

Digitized by Google

Digitized by

Google

Olika Läsarter.

ikheter i afseende på ordens stafning äro ej upptagne
ibland de olika läsarterne, t. ex. swerdh, sweerdh; kreff-
wia, krefTuia; van, wanj ihordhe, ihorde; sigher, siger;
heem, hem; iaerlar, iaerllar; mool, moth o. s. v. Deremot
har utgifvaren ansett sig böra noggrant anmärka alla skilj-
aktigheter, som i afseende på ordens böjning och stam-
marnes sjelOjudsteckning förekomma i de svenska hand-
skrifterna, dock så att då sådana skiljaktigheter antingen
genomgå en handskrift hel och hållen, eller åtminstone
äro i densamma högst vanliga, de på första stället blifvit
en gång för alla angifne. Ur de danska handskrifterne
och den norska har utgifvaren uttagit blott sådana ord
och ställen, som synts honom sprida ljus öfver svårare ord
eller meningar i den svenska texten.

B. Her byggy/idaes en book aff konu//g artus och
ha/is cerligom ma/f nom och atT hcrra wadion
rödh.

C Vers. 1—74 fattas.

D. her cepter står en sagas alT her iwan fager
atb höraa.

Vers. 1. B. och i stället för oc, här och allt framgent,
ttue* — thce/js.

2. B. iach — iak, här och allt framgent.

3. B. fornar sagur — forna saghu; förae — för«i>

här och ofta framgent slutas orden på a? for a.

4. B. ske/uptan — - gledhi; vilas — wil.

5. B. werdugast® — werdhogasta.

Digitized by Google

18()

Vers. G. B. ee — ae; sagur — sakt.

7. B. korolus magnia — karl a magnia.
II. B. keysare — keyser; myklee — mykle, här och
ofta framgent ae för e i slulet af orden.

13. C. romare — romara; förre — förra j giorde —

giordho.

14. B. sidan han engin — eengin han sidban.

15. B. karolus — konuig.

K). B. iach wil — thz wil iak.
17, 18. B. mot the/me maen for cristna at strxeke
waro enge frambre j thera tidae.

21. B. all werden — alla werldina; gar — gaar.

22. B. hwar herra och förstae sökiae hoff.

23. B. konn/igx synj [synir] sökte — ko/iu/iga synir

the sökto.

24. B. hertugar — hertoghar; iaerlar och — iaerlar.

25. B. riddare — riddara, här och alltjem! framgent;

giordo — the giordo; the saknas ofta fram-
för verberne.

28. D. wa;(e) kempe starke som liiff torde wage

E. vare kempe stercke therar liff tho(ra) voghc

F. war sterkke kiemper som ( A lidhz) Ii weth torde
wowe.

31. D. versen fattas.

E. zffore fruer loff ville priis at vi/ine

F. for frwer loff wille pris wi/ine.

40. D. ha/t haffuer höffuiskbeith offuer alle fyrte [fyr-

ste] giort

E. aer h0uesk offuer alle forste giort

F. hans loff er wide om werdfn fordli.

41, 42. B. fagher j sina ( j) thim»

han hiolt eth hoff for snimse.

Digitized by Google

Vers. 43.

mykyl frogd — mykin frygdh.

45.

them — ther.

46.

dyst — diosl; tha gar ther saman — ther

the komo saman.

47.

atb apta« sol — i open sool.

mz i oben soll.

mz j obene saal.

48.

oppe i — pa; karedoll — karidol.

49.

ther — tha; sato — saato.

50.

io«fr(v)er — frwor.

51.

kalzado mängt hwo slikt hawer waldi'(t).

53.

a Iskons — alzsköns; fr(v)er — frwo.

54.

them ma wael — the/» ma; bald — baall.

55.

ther the wilae hawa til tolken aerae.

56.

Ihem fattas.

58.

skemptan — glsedhe.

59.

som — tha; mak — mel.

mz — meet.

6<>.

han ey mrelle wta« sant cllc lagde.

sadh oc taude.

61.

j sith hisrlse vilde mena?.

63.

stod sik opp — stodh op.

64.

alt effter — Iher aler.

65.

a — pa.

66.

thy fallas.

68.

fr(v)er och mör — frwor oc iomfrwr.

71.

herre fattas på begge ställena.

72.

herre fattas.

73.

qwadsprak — quat språk.

qwadh språk.

77.

ridder — riddare, h8r och ofta framgent;

her — hel ; kalegremans.

Digitized by Google

188

Vers. 79. C. lliz — tb^r; mer lasth — mere laster.

82. C. holt — hiolt.

83. C. mwnde ther naele — mo/ide ther ruelika.

D. nale )

E. naer V — naelikae.

F. ncer hoosl

84. C. oppa — pa.

88. C. tagher — «ha.

89. B. giff henne — gaff honum.

E. gar ha/inum (hz (il saghe

F. gaff hanom ther for sage.

92. B, C. ok fattas. C. fför — fore

C. tigh herre — thik herra; i denna handskrift
förekomma alltjemt formerna ligh, migh, mig.

93. B. thok at man leter.
C. thy — tho.

94. B. tolikae) . .. .

.. . > — tholkin.
C. toligitj

— minne fruo (drötni/i-jinne).
rormerna my/#, my/ine har och am

C. my/ine frwi e å .

J { framgent i L,

9G. B. j seren aen fraembre

C. i aeren en howitzskare.

97. B. skulo/w wi tolkan a/inan
C. skplom wij toligit annan.

98. B. ther tha a?r kränk och lith pa

C. thz aer kränkt ath lita oppa.

D. versen fattas.

E. ther vy mötte stadelige/» lidae vppa

F. ha/i er tha kränk ath I ide aa.

99. B. t hen herren — aen (om) ber ra.
100. B & C. (fore sannind) fattas.

Digitized by Google

189

lOl. B. til tik fler» wi alle off sen».

103. B & C. maeler — i sighin.

IQ*. B. engenl . ,

r , . } — flengin; här och framgent.
C |ngen J °

105. B. fr(v> — fru.

C. myna frw aff — mina fru off.

107. B. kayyae )

C. herre keyej " keyghe ' h5r 00,1 f,amgen< -

108. B. nionde — mon.

C. monde — mon$ sönder — sunder.

109. B. at — nu.

110. B & C. her — saman.

112. C. thy — thz; offta — opla.

114. B. wara — wardha.
C. myn — miin.

115. C. han thiaener edher gerna I ill alla roatho.

116. B. thok roa

na 1

DghJ "

r a ■ ' tn0 kan '

C t ho mos

117. C. jnthz — aenkte.

118. B. baetre maelt »n öwer takt

C. baetre «r taladh en yffer takth

D. som ey ser bathre melth en takth.

E. versen fattas.

F. droniogen mwnde them sa suare

megh tocker ha/i kan sine ordh ey spare
megh tockes lian haffwer nw 0\verth saudh
ther bedre matte haffwe werelh taudh.

119. B. aen engen )

} — aengin.
C. (?aen) jnge/ij

120. B. thykkio — tokt.
12J. C. thz — thy.

Digitized by Google

190

Vers. 124. B. «n — om; lit* — lydlia.

C. sen — om; litha — lyda.

125. C. i (?ey) wedh — cy widber; här och allt

framgent formen wedh.

126. C. mygen otogth — mykin odygdh ; formen tny-

gen här och allt framgent.

127. B. for spot 1 — spot.

C för spothf formen for hår och allt framgenl.

128. B. «rj _ ^ , jär Qch a , |t framgenL
C. eerj

B. formad — forsmadh.

129. B. «hu|_ ok

C. thwj

130. B. til lilhin — swa litith.
C litith — swa titilh.

131. B. for småt) — forsmatb. a här och på andra
C. försmathj stallen ändradt till å.

132. B. och driffuer til hadh hwar thu for måth
C. och driffwitb till haad hwar thu formaadh.

133. B. thz ■) .
C. Tber) ~ thy '

134. a thz |_ ok c (oslh _ |oo|

C. ey athj

B. A "i

C. athj *'

135. C. seghia — sighia.

136. B. och bider iach min fr(v)a loffui/i mik tigi»

137. B. k«y» maelte swa
C. keya melthe swa.

139. B. lita — lydba.

140. B. alla thesse goda riddare bidhia»
C. . . . tessa goda riddere bida.

Digitized by Google

Vers. 142. B. wi gmue)

C. wij gernaj ~ man V*™ C vil >

143. B. herra kalengar")

C herre kalengar j _ hma k, ^ , > < »

144. B. akten aldrek huru ihz gar

C aldregh hurw thz gaar.

J45. B. j torffue/i) .. , , .

C wenl ^ lhör ' win > * : " ra P ers °npn i

plur. af verberne slutas pa en för iti här
och ofta framgent.

B. saettae )

C a.hsaBUha}- 01
140. B. tha akter ey elh waetlae
C tha acthen i ey w®ltha.

148. B. eeui«tyr 1

n i . / — aewintyrith.

L. ew<?/*thentj J

149. B. fr(v> — fru.

150. B. off tu/ig t a t baer© ")

C. off twngt ath b«3ra j ~ ,hwn * 1 8 ' S öra -

151. B. sigber iachl
^ j — al sighia.

C segher jach a
tho.

152. B. tbok)

C. tha J
C. waere — vaera.

153. B, C. Bidher iach alla? (C. alla) thcr til (C. till)

lyd® (C. lyda).

154. B. the haffua lhyd« — hafua at thydha.

155. B. iach taker thcr a wit och si/mae

C. jach iakar ther aa mz wedh och sy/ine.

156. C. stolza — stolta.

156. B. frwr 1

ne f — °k swena.
C. frugorj

Digitized by Google

192

Vers. 157. C. linth och ekke drömih.

158. B. aldrek}

C ald gj — a '" re ? " är oc " framgent.

159. B. for snimaen och ey langha.
C ikke — aekke.

161. B. wampter 1 n
C. V*mp.her] " V * pnadhcr '

B. hände — hända.

102. B. och letas om nokor ihorde mik bestå

C. och let te om migh torde nogor bestå

163. C. högre — höghro.

164. B. til frömade 1 n

~ „ . > — til eet frömadha.
L. aa fraema/idej

165. B. tiwkker — thiokker.

167. B. genom en widhael ...

° > — ginom ena vidna.

C. gynom en wide J

168. B.1
^ S en — ena.

169. B. gropar) „
r s ( — grafuar.
C. gröpa J

171. B. öwer then grop 1 . -

- _ ? — °* uer »»e grafua.

C. yffuer then groppj

husbonden — busbondin.

173. B. en book

C. en bok

D. en h0k \ — een hök.

E. en h0gh

F. ien h$gh j

174. B, C. haflue — hafui.

175. B. j skulcn her stwdhae — ij skulin aff sligha.

Digitized by Google

193

Tillfälliga omständigheter hafva hindrat utgifv.
af Iwan och Gawian, att fullända det härtill hö-
rande Företal, Ordförklaring, m. m. Han har öf-
verlemnat utarbetandet af dem åt annan person, och
skola dessa oförtöfvadt utdelas åt Fornskrift-Sällska-
pets resp. Herrar Ledamöter.

192. B. mi/is herra golz mz aerom vnt längre
C my/is herre geslh mz »rom vnfangn
193 & 194 omflyttade i B & C

B. vntfangadho — vnfingo

195. B. jomfr(v)g€B — iontfroa

C. stolza — stolta

196. B. ther mik eer kaerest j min bughae
C. iher migb aer k ae reste i myn huge

197. B, C. Iher — ok

Sv Fornskr. Sällsk. Harull II, 2 . 13

Digitized by Google

192

XiZ ' ö# 1 husbonden — husbondin.
C|

173. B. en book \

C. en bok I

D. en h0k \ — een hök.

E. en h0gh I

F. ie/i h0ghj

174. B, C. haffue — hafui.

175. B. j skulen her stridd» — ij skulin aff stigha.

Digitized by Google

193

Vers. 1/6. B. all» nåderi „

. } — alla naåher.
L. alla nade J

177. C. Signat — signadh.

B, C. ware ihea — war the.

17a a min)

_ > — mina.

C myna J

181. B. qweeldzl
C qweldzj

182. B, C ther iach kom farande forc (C. för) ihz hws.

183. B, C myken — mykin.

B. vntfik — vnflk.

184. B. si«lffuom — si»lfua/j.

186. E alsko/is 1
L. alzskonsj

187. B. lå — laa.

188. B. hwo mz ho/tom a bord /(t) slå.

C. hwa — tha man.

190. B. hwar aat sinom kom pa nom öp»
C. hwar alh sy nom kompan —

191. B, C skulom — skulum

192. B. mi/is herra gotz mz »rom vnt fång»
C. myns herre geslh mz »rom vnfanga

193 & 194 omflyttade i B & C.

B. vntfangadho — vnfingo

195. B. jomfr(v)g» — iomfrua

C. stolza — stolta

196. B. ther mik »r k&rest j min hugh»
C. ther migh »r k»resle i myn huge

197. B, C. iher — ok

Sv. Fornskr. Sälisk. Handl II, 2. 13

Digitized by Google

> — aff heenna

}- afv*pnte

194

Vers. 198. B. j werlde/in« — ij v«rdi/m«

199. B. a he//ne
C. syna stora J

200. B. werldzerts — werlzins
C. werldsins frögdh — werlzins frygdb

201. B. han — hon

202. B. aff waemf
C. affwaempte

203. B. klaeder { _
C. klfledherj

204. B, C. (hörn fattas.

205. B. mz bru/it skarlakan ock hwitae skin
C. mz brwnt skarlakan ock bwita skiin

206. B. tedde mik godviliee sin
C. tkede migh godwilia sin

207. B, C fallas.

208. C. fattas. — B. then stolta? iomfrva rens

mi/i kaeresta? I ber iach men»

210. B. roserl

> — roos
G. rosse J

B, C. (om) fattas.

211. B. gol }

C gollj ~ « U "

212. B. iach toke thz for all werldze/is lén

C. jach toke thz för all werldzins tön

213. B. lokt ther 1

C. lokth tber] ~ $ladh

214. B. hiaertelik fattas.

C tokth swa jach ther aff myn kaera

215. B, C. the — ther

216. B. effter — aler
C. viken — vfan

Digitized by Google

195

Vers. 217. B. (ha (ålade iach widtfr min hiatrta k*r»

218. B. nadher iomfr(v)r lh«s haflui/i j aerae

C. nadher migh jomfrw (ess haflTuir i mre

220. B. thaedan ^— bedhan

C. (?alre)gh wille jach haeden langa

221. B. aldr(a) maest a mol)

222. B. husbonde/i kom til os gänga /ide opt

C. busbonden kom (ill oss gangandhe opp
224. B. j magben — ij maghin; at warae — vara

229 & 230. C. faUas.

231. B. husbonden böd mik tfier wi a t®
C aen bod raig ther wij atbe

232. B. thz fattas; latae — forla(a
C lie göre och latha

236. B, C. tolken — thölkin

237. B, C. ther fattas. C. ewinter — »wintyr

238. B. biuden — bedhins

239. B. Gik a mi/i waegh at langa

240. B. iach tok orloff och gik til s«ngia
C. jach togfa orloff och gik till soenga

243. B. iach thakktr them fore &c.

C. jach takkade them för \heru dygdh

244. C. frogdh — frygdh

gen her lenghre ath wara

235. B, C. longo — langa

Digitized by

Google

Vers. 245.

246.

247.

249.

250.

251.

252.

253.

255.

256.

257.

258.

259.

259

2(i(>.

ridhi(t)l ... ... fii

„ > — ridliin; htm fattas,
ridhet J

(ha kom mik ther j fu/td
(ha kom ther a fwndh

grymme)

pantyr | _ anliwr .

panthyrj ^ ' biörn — biönw.

bardos 1 . . mykynl . .

i .. ?— bardhis: , >— mykin.
bardhes ) myken J

thz iach raedd/x före tbem fly

thz jach raeddz> för (bem fly

och drog iach mik igen til bak»

och drogh jach mig igeen tillbaka

vnderlik — underlika saka

(ha warth jac war wedh vnderlig ....

hyrde aenl . .

. . > — hudhe

hyrde J

— haende

J — iwrn; / stor — digber.

hand — haende
icerne]
jeernej

ha/i war fuldcr som ilder knös

han war fuller som sen iller k . . .

honom foldhe ein iller kn*s

han var alt full onder en kn0ss

han war ful och iller kn0s

störae sen horssae — var större «n

hans ledhae skapilsse iach nödug tålde

krokotte hals som wlualdhe

halsen krogeth som iet hywel

260. C. fattas.

Digitized by Google

197

Vers. 261. B. hari(t) war skapat som &c.

C. harel war skaplh som &c.

262. B. nidhan krokot som buxhorn
C. naesan krokot — ns&sa krokokta

263. B. ha/is öghon gol och mu/inen bla
C. ha/ts öghon gol I och mwwnen ....

264 & 265. B, C fallas.

266. B. hakan siith a brys!*(t) la
C. hakan siith a brystc laa

267. B. anlit tolki(t) som biörn» skin
C. tolketh — thölkith

268. C. apino — apina

E. vilbasse

F. willebassi
269 — 272. B. skeggi(t) hwast och ryggen la/*g

föternae bredhae och finger som sta/i^r

C. skegget hwast och ryggen la . .
fotlier breda och finghe/- som ....

D. skeggith harth oc i I le fleth

oc ryge/* al megh kulom saeth

hans f0ther breidhe oc karlnaegle la/*g

finger som gr/psklo oc wrangh

E. Skegget var huast oc ill» Q&ih
riggen langh mz knylser sath

ha/is fodeer bredde mz kortnegle la/ige
hans fingre alsom ga/is kl0r la/#ge

F. skiegeth huast och icke slel
ryggen langh mz kwlen om sat
hans f0der bredhe och neglen langc
hans fingre som gribs kl0r krogelh od\

vranglie

| — bassa

Digitized by Google

198

Vers. 273. B. widh en» sleggiae) ... .

} — widher sina sle^gio

C. widh ena . . , . . I

274. B. miö ) |

_ > — myo; > ware — varo

C miöoj J

275. B. klander — klaedhe
C. wore — varo

276. B. ill» haffden skapat sik

C. jlta? iiaflfde han skapadb sigh

P. wllan kosth wanheidirligh

E. v(en kos! fult luidcligh

F. och solff war ha/i sorlb och bigb

277. B. klaeder — kla?dhe

278. B. horssa — horsa

C. ware nöta — - varo nöta

279. 280. fattas i B & C, men finnas i D, E & F,

dock något olika.

281. C swa — saa

283. B. sprang a en atlas alnaa stobba

C. ha» sprangh a en atta a I na stubba

284. B. sinas klobba — sina klubbo

C. studde sigh wedh syna clobbo

26b. B. mik |

. , > — mun rået; inte — aenkle

C. migh J

286. C. jach wistbe ey hwat tolgi(t) haflfde saella

287. B. och — han; wredelik | rcedhel k
C. ooh swa — han sa; wredeligbj

289. C. jach haffde alta hända sake

290. C. jach fattas.

291. B. redhiel
C. radhaj

292. B. torffle — tbörfte

Digitized by Google

199

s. 293. B. ocb huxade iach ha/s mon gal in war»

C. ocb meente han migh galin waere

294. B. (hz han ey maelt» m»d«n iach war theera
C. Ihz han ey mellhe mz jach war Ihaere

295. B. war iach diaerff — thordhe iak
C. Sidan war jach diaerff fram gänga

296. B. ku/ide — ku/tne
C. han — iak

297. B. och maelle som iach kunde b»st

C. och meellhe som jach kwnne baeslh

298. C. ma/t — månne

299. B. eller — h«Ider

C eller i I ler — helder ilder

300. B. flatlike sla-rl fl.(| ka ,
C. flatligh staerj

301. B. och — iak

302. B. skipilssel , .,

r i i ? — skapilse;

t. skepelsej jnge/i — »ngin

303. B. nw her mik — mik nu

304. B. mi/*a3 skeepna 1 • • •

r . \ — mina skapilse: nu fallas.

L. ... na ska3pnoJ

305. C. ...t Ihu mon her alh göra

306. C. alh fallas.

307. B. (hz hafluer iach gör» dagha langas
C a (Ter göra daga langha

308. B. göm» the diwr tbu &c.
C. ... a llie diwr ihu &c.

309—312 fallas i B & C, men linnes i D, E & F.

313. B. sa//nerlik1

314. B. the »ro all swa lydug mik
C »re — *ru

lerlikl

/ — sannerlika
>»g J

Digitized by Google

200

Yers. 315, 316 fattas i B & C, men finnes i D, E & F.

317. B. nw menar iach thz a lliinae tro
c se«^h migh a t hy na tro

318. C .... huru thz ma ware swa

320. C jntz — aenkte

321. B. Iha iach Tanger eth a) halda»
C. fagher jach (anger eth atb bal la

322. B. them all at walda?
C I hem alfa atb walla

323. B. iach taker thz j horn och kasler nider
C. jach tager thz i ören och kastar nedbar

324. B, C. the andra — bin annor
C wedber — vidher

325. B. min - mik 1

C. lopa till my,J- ' Ö P a iU mik

326. B. sama« mina — sidban mino
C. alle myne — all sidban mino

327. B, C bwilken a«nar them giorde swa

328. B. han mate aff them stor skada fa

329. C. sol be her kaere

330. C. hwar — hwath

331. B. leter — letar

C. Jach ©r ridder jach far ath letha

332. B. effter thy mit hisertte greier

C. a?pther thy mith hiaerta rether

D. thz mith biawta aeplher rethar

E. effter thz mit hiartae redber

F. effther thz myt bierte mwn rede

333. B. hwar iach aeuiiityr matte fånga
C. hwar jach matte aewenlher fa«ga

334. B, ther mik «rae matte aff gänga
C. ther migh «re matte aff gänga

| — Ihöni allom valda

Digitized by Google

201

V r ers. 337. C ma/idom myn — min ma/idoom

338. B. swa at mik matte «r® aff ris®
C swa ath migh »ra matte aff riisa

D. swa atb min »ra motihe risa

E. thz myn ar® mött® rys®

F. saa ath andre berrer matte mcgb prise

339. B. idher ethl

C. edher etbj ~ nU " dher mit
34C. B, C. ocb — iak

C. thz ey — ther ey om
341. C Ther ligger en k®lla ey långt i f....
342 fattas i B, C, D, E & F.

343. C. edber saegia — idher herra sigbia

344. B. lyster idber ridh® tbidh

C. lysther edher ath rida tiidh

345. B, C. j kornen ey th®dan wta/t qtudh (C. vtha/i

qwidh)

347. B. och — ther han

C. och edher — ther han idber

348. B. then ki»ld®l , , it

C. then k®lla | _ the k * ld °> idber ( » Has

349. B. ®r all® wsgn® mz roser takt
C. «r alla w®gna mz roser la . . .

350. B. the ®dl® tr« öwer s®t mz list®
C. the ®dla tr® ware satb

351. B. winter twang the — fore vintirs makt ther
C. för winter twa/igh there loff ey

353. B, C. solen — solin

354. B. haffuer mere — hon haffuer een

C. kffilla haffuer mere — k® Ida hon hafuer cen

355. B. hon ®r i®mkald som nokor i is
C. hon ®r j«m kall som noger i is

Digitized by Google

202

Vers. 356. B. bot then — n«r the

C. hoss (hen kaella — napr the katldo

358. B. (he lenki» cera länge och gtorde swa
C. the l«nkto aerc la*ga och goda swa

359. B. at the multågh matte watnA na

C. ath the mwllogh ma till watnilh naa

360. B. eth — een

C. kapelle skaempt — capeHa skampt

361. B. (hz waenist 1

362. B. watnet — vatnith
C. thz — tak

363. C. aewinter kom — aawintyr kun

364. B. om — «n

C iher pa — thz om

366. C. kommer — komber

367. B. B. fugla a (hera — foghJa a
C. the/i — the

368. B, C. alskoas — alzakyns

369. C. rmåis — raedhas

370. C. hagell — haghil; saiéö — snio

371. B. rodeiik köld thz tnoghom wi tro
C. Tffideligh köldh thz magi troo

372. B. myken don — mykin dyn
C. kommer ther tm mygeu dön

373. B. nadhe och skön) ,, ,

374. C. En thw swa tradha/i komme borth

375. B. til raense — lilskadha

swa — sa

3;6.

C.
B.
C.

thz tigb wardher jnte till mena giortli
♦hen lykkae — the lykko
vm — mu^ titten — tfae

Digitized by Google

203

Vers. 377. C. sialfluer en — stelare asn
378. B. hyrdinl

C. herden] ~ ,,irdhi "

380. B. daffxe/is tyrna.

„ , . . > — daxsins tidha

L. dagsins hma

3£!. B. hos tik bliffua

| — naer tik at bidha

C. hoss ligh bliffuaj
382 — 45 f. se det jemförandc Utdraget ur Handskrif-
terna.

4(59. Följande verser saknas i A.

B. frvr och mör ther förr waro gladhat
them haffui/i j komit j dröuilsse och wada
mz snio storm och hårde? skur»

thz matte ey hiaelpee torney mar»

C och mör ther ware glade

them haue i kommet i drowilse och wade

mz snio storm och hörda skura

thz matthe ey hielpa torn eller mwra

D. frur oc m0r som fyr ware glade

them haffue/i i komitb i dr0ffuilse oc wade
mz snio storm oc hardhe skure
them matte ey halde torn eller mure

*) Då utgifvaren under utarbetandet af de olika läsarterna fun-
nit att dessa skulle växa till inemot dubbelt så stort arktal
som det sjelfva texten upptager, har utgifvaren icke vågat
längre fortsätta handskrifternas ordagranna jemförande, helst
de redan anförda olika läsarterna äro tillräckliga för alt
sätta läsaren i tillfälle att bedömma de serskilta handskrif-
ternas förhållande till hvarandra, så väl i afseende på inne-
håll som form. Hädanefter upplages således äfven ur B & C
blott hvad som tjenar till dunklare ords eller ställens för-
förklarande; dock faller det af sig sjelft att ovanligare ord
och former ej blifvit lemnadt obemärkte.

Digitized by Google

204

E. Fruger oc m^r ther for vare glade

them haue i kommet i dr0uelsse oc vode
mz snee storm oc bord® skwrae
ther mottae ey hielpe torn oc rawrc

F. frwer och m00r ther f0re war glade
them giorde tbu sorigh och store skade
mz sne och frost oc horde/i skwre
them halpe ey törne ey gode mwre

Vers. 470. B, C, E. thzl

B, C, E. thzl _
D. Ihyj ~

thot

F. huadh thu hawer giordh mz thin welle
483. B. beedh

C. bedb

D. beidb

E. feek

F. biedh

484 , 485. B. han wilde mik ey then aerae thee
at ha/i wilde en timae til mik see
. C. han wille migh then aere the

ath han wille en tiidh epter migh see

D. han wilde megh ey then aere the
han wyrdhes entiidh til megh se

E. ha/i vilde mek ey tha ane thee
at han vilde siden til mek see

F. ha/i wille megh ey then ere thie
ath ha/i wille iet sinne til megh sie

487. B. aen — en

498. B. blygelikj _

C. blygligaj ° ygner

501. B. hema/i 1

~ . > — thaedhan

L. hemm . . .J

520. bär fattas ett helt blad i F.

Digitized by Google

205

Vers. 522. B. lögh — laght

523. B. troe thz ee hwo som will

C troe thz «« ( A som) hwo som wil

528. B. haffde thu tik ther förre om akt

C. . . affde thu tik ther för om akt

D. hade thu tegh reth wm acth

529. B. langol
C. longoj

542. B. herra perzefall och didrik fan bserna?

C. ... effal ok tidrik fan bserna

552. B. wilin j j qwaeld eens ridhae

C. velin j j qwaeldh ens riidha
554, 555 fattas i B, C & D, men finnes, ehuru något
olika, i E, t. ex. grummeligh — aengizlik.

557. B. at helse idher morghen her j torna

C. ath helse i t her morgho/i i torna?

D. ath helse ider alle i morgom i tomse

E. at helsse ether morge/i her j tomme
571. B. noko/i — nakar; giördh — giorth

C. ha/t hauer nogh mandom giorth

579. B. engistadzl

^ . * ti — aengin stadb
C. inge/istadj

583, 584 fattas i B, C & D, men finnes i E & F,

ehuru något olika.

585. B. myky/i oföghael , . # .

i. f — mykin ofogho
C. mike/i wf0ya3 J

587. B. ey eth weettae, — aenkte vaetta

598. B, C. fattas.

59$j. B. och giorde swa som ko/iu/igen badh

C. ok giorde swo som konige/i badh
600. B, C. fast — höghelik

Digitized by Google

306

Ver». 601. B. lot )

C. lothj-

C. lothj ' inthz — aenkte.
602 — 605. B. for then skuld at j aerin wiis

thaes haffwi/i j badhe aero och priis
wraeker then last ha/i haffuer al kserae
thaes haffwin j badhe heder och aerae
C. fforthen skuld thz j seren wiis
Thaes haue i bodhe aBre ok priis
wraekke/i (ben lasth han hancr kaere
thess haue i bode heder ok »re

608. B, C. soör — swoor.

612. B, C. vtaerpondagrowzs fattas.

D. wm wtarpen gragrons sin faders siel

E. om vlbar pandagrons hans faders siel I

F. om vterpandragons sin faders siel
624, 625. B. och sigh thz vnder winnae

thz aeui/ityr at finna)

C sik thz wndher witinae

.... sewintyr ath finna
631. B. andr(e) ware ther a ter allae

C. andre wore ther septher alla

D. the andr(e) war(e) ther apther all»

E. the andre bath han bidhe sik alle

F. tha andre ware ther efflber alle
640. B. enge/i iaeff

— aengin iafuogha

C. inge/i jaeflf

D. versen fattas.

E. enclet iaeff
640, 641. F. herre iech v il gi0re saa

hauer ther jngen twiflfel pa
655. F. t ron ge/i — krankan

Digitized by Google

307

Vers. 666. B. j
C. i )

684. B. thit som}

r -.u i — fast lhz
L. tuth som)

691. B. tha warl lia/i thz »ui/zlyr wiis

C. . . a warl han thz eewintyr wiis

D. tha warth han thz »ue/ityr wiis

E. tha vor han thz eve/ttir viiss

F. tha vorte han thz äventyr vis
695. B. til sins liiff en helaedhe godh

C. . . . sith liff eth ha?lith godhe

D. thil sith liiff som honom wael stodh

E. til siit liff en hellede hordh

F. aff sith liff ien helledh godh
704. B. wadeon rödhe hiolt thz for hat

C. ... dyan rödhe hult thz ffor hadh

D. wadkaen hin rödhe hadhe thcr for hadh
719. B, C, D & F. ey - <en .

E. versen fattas.

727. C. the hoghe ey hwar annars he . . .

E. oc engen thera hiog anners heesth

F. en tho hioge jngen hin a/tnens hest

729. B. for* thera dygd wilde the thz la t ha?

C. ffor there tokt vilde the thz I . . .

D. for Uier(e) tokth wilde the thz latbe

E. versen fattas.

F. for thieres tokt mom the thz lade

730. C. i lag . . }

E. i lagh > — ij hagh

F. j håndej

737i&*. B. och haffde fangi(t) dödelik sar

thz aktadhe herr* iwan ey eth har

Digitized by Google

206

C. Ok haffde fongit dodelig saar
thz akter her iwa/i ey eth haar
Vers. 741. B, C. hwo — huar

747|&i. B. wtan han fingo iernhögelik «rae
som hans fraende miste heerae

C. wta/i ha/i finghe jemb0geligh a?re
som hans fraende mistha tbaere

D. wlta/i han fenge en högeligb mc
som hans frendhe miste tha?re

E. vten han finge soa h*geligh m&
som hans frende kalegreuans taera*

F. f0re han fek acter t hen cre
som hans frende miste there

754. B, C. the — thera
756. B. wondin — wndin

766. B. C. gik — rået

767. B. felle — faelde

7691&J. B. al porten skulde han ey laka
swa at hans liiff ey saka

C. . . portin skulde han ey taka
swo at hans liiff ey saka

D. ath porten skulde honom ekki taka;
swa ath hans liiff matte sak»

E. At porten skulde ha/inum enctet taglie
thz hans liiff mött» noget skade

F. alh porten skulle ey a hanom laglie
och hans liff matte enkte skade

779{&}. B. j giordcn os swa myke/i nödh

jach wenter t her fore bliffui/» j dödh
C, D, E 5c F. Samme verser med någon
olikhet.

793.

Digitized by Google

209

Vers. 793. B. oppe
C. ope
E. weel

inne

F. jne

8011&1. B. jdhert hircrtfle mo/i ey skelffua

j serin en man aff idher siaelfluae
C, D, E & F. Samma verser med någon
olikhet.

829J&J. B. ma iach mz frid j werlde/ine bliffua

837. B, C. en — om
839J &J. B. the seng war reedh öffrit rik
aff dyrae k heden och köstelik
C, E & F. Samma verser med någon olikhet.
840. B. examen och bliald
C. eexseme/j och blialdh
D & E. versen fattas.
F. sameth och sa biald
843. B. skadha)

C skadhe J

8431 &J. B. maedan iach låter idher »l&ndae redhae
j torffue/i ey raedhees thera wredhe

C. . . . da/i iak ladher idert aeta/ide redhe
Härifrån fattas bladen 23 & 24, innehållande

verserna 844 — 909.

D, E & F. Samma verser med någon olikhet
857. E. vell forware — vidher vara

875. E. gud befale — gudhi ij hand seelia
877. B. idhcr taern» — harna

Sv. Fornskr. S alls k. Handl. 77, a.

iach skal thz forliaenae sen iach ma liffua
C, D, E ät F. Samma verser med någon
olikhet.

Digitized by Google

210

Vers. 877; & J. B. at iach haffuer idher funnet hier»
iach wil idher til thiaenist waerae
D.. verserne 876, 887J fattas.

876, 8771. E. Jech täcker elher meget »rlige kaere
ffore ethers yer(e) i giorde mik thaerce
fhz iech hauer ether fu/tnit har»
Thy mo iech ether til t i ens t ee vare
F. och täcker iech hanom myget gierne
then nade han giorde mz megh sin terne
thz iech hawer eder fwrnied here
och iech kan eder til thieniste vere

88*2. B. giruae aa — - girughe op a

883. B. genstan — genast

883; &J. B. Som the leon ther grymaest «r«
(her see the diwr ther effter fars

D. Dessa begge verser fattas*

E. Som the foffuer ther gm mm est aerae
ther see the dywr them efftaer farae

882, 883*. F. the vare ther alle greske apa

herre ywan bode hoggo och sloo
alt som then l0we ther grimeste stor
ther seer dyuren och icki foor

895. B. han haffuer os swik/(t) mz onda akt

899. B. sagho — sagdho

900. B. alt — - a/tnan

D. altb i/tnae — awian

E. 900 & 901 fattas.

F. alt j/inen — a/inan

903J&J. B. gudh haffuer ey wxnare alit [anlitj giorl
for sorgh gath hon ey talat elle hört
D. gudh haffuer ey waenere anlithe giortb
for sorgh gath hon huarketh thaladhjedae hört

Digitized by Google

211

E. Dessa begge verser fallas.

F. gudh hawer ey wenner anlede giord
for sorigh kw/ine hibn ey tale iet ord

Vers, 907J&J. B. the fr(v)a?r henne stodho na?ree
lotho watn a henne baeree
D, E & F. Samma verser med någon
olikhet.

910. B. haflua badhee — heenne badho

C, D, E & F öfverensslämma härutinnan med A.
914. B. effter — budh
917. B. ther fr(t/)r haffde for sorger sare

C. ther ffr(v)r haffde for sorgher säras

D. som frua/t ba3r for hia?rt# sare

E. ther fruar bar före hiarlaB sore

F. tbr fruen bar for howo/i sare

935| & B. ma thz nokrom komma j minne

at blind »r badh» man och qiann»
C, D, E & F. Samma verser med någon
olikhet.

948, 949. B. torney och dyst thorde han wagse

engen thorde ho/tu(m) at bidha

C. torney ok dysth torde/i wogha
ingin torde hans at bidha

D. for raetzle hade han ey agha
aldr(e) tordhe han honom biidhe

E. 946—951 fattas.

F. for reszel haude han jugen awe
han torde hanom aldrigh bide

D.
C.

som Ihej
mz sorg och angist te ther hawa

Digitized by

Google

212

Vers. 9514, 952. F. wij hawe thz r0nt och merketh mz skiel
ath ha/i kan tbz 0\ve alt Tor vel
ångest och harm tha mwnde hw/i hawe
965i&i. B. gud wet iomfr(v) tbz sigher iach idber
iach war myki(t) redder ther ke/idz iach

wider

C, D, E & F. Samma verser med någon
olikhet.
978. D. giorle

E. giorlae \ — görla

996.

1001.

giorlae
gi*rligh
seeda*)

sirle \ — sirla
sill® J

F.
C.
D.
E.

F. orligh och silligh — - arla och sirla

B. tik wiliae herra haedhse swa marge/tfald
C* tik willia skadha swo marg ....

D. 1000 & 1001 fattas.

E. ther tegh ville hade soa ma/ige foldh

F. the hadede thik saa mange foldh

10011 & i' B. mi/ini/*s görllee hwat iach hawer sakt
och huxen ther a mz stadelika makt
C, D, E & F. Samma verser med någon
olikhet.

1008.

B.
C.
D.

a
A
mz

• a(T

E & F. a

1013 & 1014. B. at iach skal hadh och spot her fång*
och enge godhae aerae
C. ath iak skal hadh ok spot her fongha
oc jnga god lie «re

Digitized by Google

213

D. thz jek ma ey wisse haeda/z fan^a?
wm j«k scal swa hemeligh haeda/z fara

E. At iech mo visselic haeden fare
Tha nio mech al (er her keye dåre

F. jech ma ey wisse here fongo

skal iech sa hiemmeligh deden fare

Vers- 1039. B. thywer")

> — Iwar

E. jech g0r thz togh a folskee synnae
1045|&J. B. Ihy at ma/i finder thz opta swa
the sighia thz ney the wilia ia
C & D. Samma verser med någon olikhet:
i E&F fattas verserne 1043 — 1045$.
1049. B. och haflfua mik til glaedi at se/idee

C. ok ha?/zne mik til glsede sa?ndhe
1054 — 1057. B. tha at ha* baffde thaedan farit
ha/? haffde thok i quidho warit
wtan for the gla?di ther
ha/is hiaerta3 myki(() efftcr staer

C. öfverensstämmer med B.

D. tho ath ha/t matte wel ihaeda// riidhe
han war tho ey wtta/i quidhe
wtla/i han t hen glaed/ far

som hans hiörle septer siar
E&F öfvercnsstämma med D.
1062 — 1066. F. fore han skilies saa wedh then frwe
ath the 6/ines l0nligh too
han wille ther heller d0lh bliwe
heller sigh fongen for he/ine giwe
1081. B & C. Ihz ware mik alla? dagha got
1087. B. thok at
C. tho ath

Digitized by Google

— fula weelser

214

Vers. 1109. B. i»mwa?l (it riddcrskapp at kan

C. öfverensstfimmer med B.

D. som jamuel til ridd(e)rscap kan

E. soa ki0n til ridderskap som ha/*

F. til ridder skab sa wel kan
1117. C m»n — twar

B. D & E öfverensstämma med A.
F. tbu sey fhz ey myc hiertens kier

1122. B. ond» waet©

C. onda weetha

D. onde wette

E. onde sn<td® vaeUee

F. wnde wet(?)

1142. B. bestå 1

. i — bistå

C. besthaj

1158, 1159. B. j kornen idhert hisert» ey j wada

för j haflui/i mere sorgb j banda

1169. B. engledh — ey

1184. B. tbywerl

r, l ( — lwar

D. tbwar J

1192. B. sor — swor

1205. B. hwilkowl _ huj|kin

C. huilkom J

1210. D. Jegh tykk(e)r tegh war(e) tberor liike

De öfriga handskrifterne öfverensståmma med A.

1229. B. och wente iach — ok waenter

C öfverensstämmer med B.

1233. B. then ho/io(m) thykte nokon gla?d j waerae

C. öfverensstSmmer med B.

1240. B. angist — angir

1242. B. henne thykte swa ilt at thaedan far»

C. h®/#ne totte swo ilth heeda/i flara

Digitized by Google

215

Vers. 1247J —J. F. iech hawer thz alt r0nt

thu hawer ey sani/ide for raegh Unt
miit rad tbz ständer meest til thik
sey thz nw myn kiere megh
Dessa 4 verser Tältas i alla de öfriga hand-
skrifterna.

1263J&J. B. toktelik mz hög» sinn»

man nia hans lik® ey til finn»
C. toktelig mz f0ghe sinne

man ma hans like ey til (finne
1265} &J. B. Frwen swarade tha then torn»

hwat thu mik rader thz gör iach gerna
C. ffrwan swarade tho then thaerna

huat thu mik rader thz g0r jach ger . . •
1275 — 1285. D. En fromare riddare inge/i mun
en her iwan konung iörians son

E. En frommere ridder engen vaere kan
»n her ywan ko/ini/ig vria/ts s0n

F. til fromhz ien ridder ski*0m [?ski0n]
som herre ywan koni/igh vrians s0n

1287 — 1289. B. en fugil ma thz ey flyg»

Aa en dagh iach sigher swo
swa lankt »r tiith thz ma j tro»
C En fogil ma thz ey flygha
En dagh jach sigher swo
swo långt »r tia t thz ma j tro
1310—13 11. B, C & E fattas.

D. fyr en nokor tbera som j«k kan sk i I i»
biuder ther a moth the gör» fyr ider

wilia

F. f0re en noger thiere som iech kan skilie
jegh biuder ther fore the gi0re eder

wilie

Digitized by Google

216

Vers. 1318. B. Bödh sama/t komma all sith radh
1328. B. gnedh — vredh
1331. D. oc rakade honom oc giorde swo
1333J— J. B. hon lot ho/iom rikae klaeder skaerae
en riddare matte mz serom baera?
aff rikt zamizt mz rikae lad
the rikae brazae bon he/ite badh
C. öfverensstämmer med B.

C. zaraet — zamizt.

D. hon kastede offuer han swa i/Mierligh
m\n herrae ligh oc huile tegh

ein riddare matte thz mz aero dragé
swa war thz gullakth alle stadhe
aff rölh sameith oc rikae ladb
en bratze aff gul hon hempte badh
E & F. Samma verser med någon olikhet.
F. bradsze — brazae
1346. systh i alla handskrifterna.
1358. D. j wente tho nåder aff he/ine fånge

E. Jech ventaer tha nadae ether at fånge

F. iech wenler deo (?dee) nade aff henne at

fonge

1371i&i. B. ho/i tok riddare aff fraeme/ide land
liwlflik j sin hwitae ha»d
C, D, E & F. Samma verser.
1393. B & C. ney — ne

C. Största delen af sidorna 39 & 40, innehål-
lande vers. 1394—1462, är bortrifven.
1414 & 1415. B. Fattas.
1431. D. j wilhae wel som ma/igae döme
F. iech ther til sa mange dorome
1444. B. faegrind — fagrind

Digitized by Google

217

bedhas

Vers. 1455. B. heria
D. beids
E & F. bedes I
1469. B, D & E. ha/i ~ honwn
1472. B. haegomaT
C hogmo
D. Ihzte
Fattas
högmod é
at baarae

haegoma

— anbaera

E.
F.

1486. B

D & D. ba3re
F. ath bere
1496. B. gör

C. for

D. byder

E. biwder

F. Kom/ig arlus wor denne bor hor nir
1518. B. a knae — aknae

1535. B&C. mz — til

15571&J. B. the wiit om werldena? haffua leet
eth rikare hoff haffua the ey seet
C, D, E & F. Samma verser med olikhet
i former och stafning.

1559. D. torney och datz )

E. Flera verser fattas > — bohordh ok danz

F. leegh dantz j
1579. B. til eeui/ityr |

C til aewintyr J v ®P nte
1592. B. swa som ho/? om tha wenir ke/ide
1595i&J. B. han wil heldre at bodhen ridhae

a?n ha/i thor hcr for kaeldcn stridha?

Digitized by Google

C. ha// wil ha?ldre til budööU ridna
a?n han ey tor for ktelda/i strida

D. ha/i wil heldre i bodol riidhe

cn ha/t wil ber widb keldena? striide

E. ha/t wil heldrc til buddell rida;
;£n han t0rff veter kelden strida?

F. han wil heller til bödel ride

en han t0r her widh kielden stride
Vers. 1604. B. Tha man a?r wa?rder lith til hoflua

C. thcn ma/i er wa?rdher litit til hoffua

D. tha ma/i er liithz löder til hoffua?

E. Thcn man a?r vordeligh til hofftic
ther sigh vill gerne selffuer loflue

F. thz man worder lidet til howe
han wil sigh gierne selwe lowe

K) 16. B. tala tokt pa nokon man

C. tala toliki(t) wpa nokrom ma/t
1619. H. flydde — flyddo
1623, 1624. B. och aktat ey widh ena? bönas
mi/t ordh komma aen til rön®
C ok acther ey with ena b0na
mi/t ordh koma ey til rana

D. oc acte ey widh en böna?
mi/t ordh kome tho til röna?

E. jech acteer ey veth en b#n
myn ordh mwa? komme til r#n

F. och akted ey wider ie/i b0ne
myne ordh komme dog en til r*ne

1653 — 1657. B &C. Fattas.
16614&J. B. the la?to fara swa starkelik sarna/i
tha gik herra kaeya? aff gaman

Digitized by Google

219

C le lelhu fara saa slarkeliga samman
tha gik herre ywa/i aff gaman

D. Ihere heste fore swa sama/i

ath thz gek keyae tba aff gama/i

E. The hellelha? forae soa hordel i ge s:\mmcn
Ihz gik tha herr» kaeyaj aff gammen

F. (he ridder rende hordeligh sammen
Ihz gik herre keye tha aff gammen

Vers. lö71J&|. B. then stolla? riddare tik nidcr stak
han aer wa?rder swa mykl» tak
C, D, E & F. Samma verser med olik-
het i former och stafning
1691J — }. B. spyriae wil iach riddare the/ine
idhert nampn huru thz aer
eller hwi j kome/i ha?r
C. öfverenstämmer med B; verserna 16914
&i finnas i D, E & F.
lr>94 — 1690. B. sith nampn han ope/ibarade threra?

Iher warth ha/i vnfangen mz aer®
C öfverensstSmmer med B.
1710. B. — frän jdroe ha/id
C — fron idra? handh
I). — mz mi/iae handh

E. — til myn handh

F. — mz myn hand
1721. B. redh \

C. reedh f

D. sende > — viiste

E. redh I

F. wiste bodh J
1725. E. froa

Digitized by Google

220

Vers. 1735. B. bacnba? och pipur

C. bambe ok pipar

D. baswn oc puk

E. Fallas

F. bomme piler
1747. B/ trompare 1

C. trompo/ii > — bambara
F. bommerel
1753_1754. B&C. Fatlas.
1760;&i. B. gulflW(t) ta?kt mz baldakinnae

thy rikaste iher ma/i matte fi/wa?
C. öfverensstMmmer med B, dock med lik-
het i sta [ningen.
1824i&i. B. och stu/idom a mark at betta?

mz falkae och huwda at Ieta3
C. Samma verser, men i annan ordning
inflätade.

E. Fattas.

F. en slwndom a mark mz falke aih bede
mz leyde hwnde ath leede

1820. D. hua(r)lh the wille fare oc weldhe
1844. B. nw skalt thu liiff och gotz for waghae
1853. C. 10st — lost

1881 — 1883. D. Then frua? forstodh segh ey reth uppa
thz hon wilde iher wm gör(e) swa
sigh swa bradlige fra honom skilia?

1894. C. mötte — mata

1923. E. strid — haer

1933. D. ey forgtomer "1

E. forgl0mer ey > forglömer

F. for glamer ey j
1941. D. huar androm — ther

Digitized by Google

221

Vers. 1952. C. iwe — ower

1953i&J. B. hwo kan ther aff sigiae eller skriffuae
mz huat skael tba ma ha/t liffua?

C. öfverensstfimmer med B.

D. huar ka/i ther aÉf segiae eller skriffuae
mz huath skael han kan i thwa stade liffuae

1981. F. the lowe ien stwndh a then h(i)ede
1982* &J. B. ma/i loth ower the hen a sia

the ri kastas tiaeld ma/t fi/ina ma

C. man loth iwer the herre sia

the rikasthe tiaeld man (finna saa

D. Fattas.

E. Ma/i loth ther fore the herrae sloo
the rigeste vildh man fynne moa

F. the herre lode ower them sia
the dyreste tield ther the aa

1983. B. godher \

C. kothor I

D. Fattas > — koozar

E. kodzaer I

F. kozar j

1997. B. ther war skemptan och fager laete
C. ther war skaemptan ok fager laat
12t)9. B. owar lik in hr the herra hon gik

C. vaer tas hon in for the herre hon g . . .

D. hon tha in for(e) konungen gik

E. him ywertass foroe the herrae ingik

F. och ower tas jnd for the herre giek
2014. B. ther maghen j herra ower walda

C. ther moghe i herra ywer wolda
2028. B. thu haffuer thz lughi(t) som thu west wael
C. thu haffuer thz lugil thu west thz waell

Digitized by Google

222

Vers. 2037— 2059. B. Fattas.

C, D, E & F öfverensstämma med A.
21081&J. B. thz war thok baext och hart som bark
ther aff wart han lilhi(t) stark
C. thz war besth ok hart som bark
ther aff wart han lithz staerk
2102. B. aetaen C. aelan — »tintiidh
2J12J&J. B. nw thz förstae ha/i maetter «r
ha/i dwaldi> ekke lengre \her
C. öfverensstämmer med B.
2114. B. at letae C. ath beda — ok vcdde
2ll9i&i. B. thy at han engen skipilse aff hono(m) fan
wtan som thz ware en galen man
C öfverensstämmer med B.
2i24i&J. B. thz giorde han sidan och ekke för
och lagde them for »rmaetens dör
C öfverensstämmer med B.
21281 &J. B. gaff ho/io(m) thz badhe het och kalt
thok haffde han hwarken pipar eller salt
C. öfverensstämmer med B.
2135. B. rikas C. rika — ridhn the
2138 — }. B. hon wilde see hwat hono(m) gik til ledh
hon war aff t hen fr(v)r skane
ther han mo/ide herra ower warae
C öfverensstämmer med B.
2142. Bi haffde han hafft tolik klaeder thaere
i som han war wan alt förre baerae
i tha haffde ho/to(m) strax kent
l tha han naken for henne la
\ the jomfr(a) görllée a han la
C. öfverensstämmer med B.

Digitized by Google

223

Di nw var hans skipilse al vm vendh
Kl nw war hans skabelse alt for wendh
2l50i&J. B. och giorde thok som en wis qi/innse

hon waekte ey han at thz samma si/tnae
C öfverensalammer med B.
2163. F. wthen (hz er for stolle qwi/ine
2171. B. aerlanas C. arians D. arlians E. ett blad

fir bortrifvet. K. ierllandsz
21724 — j. B. matte han hiaelp och helso fånga

swa at han ware för ridhae och ga/iga
och dwaldu sidan mz idher en riid
tha löste han snart all sin quidh
Q. fonga 4 wore. gonga
4. tha l0sthe sk0t all thin qwida
2181 C. mwryna F. mwrne — mur i na
21824 &4« B. jach hawer thz mz sa/ino sport
ee hwo mz them wardcr smorth
C. överensstämmer med B.
21844 &j. B. nw sky/idom os hem m\n hiflertte kaere
och dwaelioms ekke lengre haerae
C. öfverensstammer med B.
2187. C & D. butk F. bwdk — budhk
21984&J. B. ware hon« iher sidan widher

thu skal t nw görc som iach tik 4) i u der
2193. F. gielne — gaeld.

21 984 & 4. B. hwat iach ther mere aff sighiae will
och alt thz enom riddare hörer till
C. öfverensstfimmer med B.
2200. D. beidh F. biedh — beedh
2209. B. ylioe F. yle — ilia
2218. B. örl® C. 0rla — örsl
2237. B. a/inar hwart C annat — antiggia

Digitized by Google

224

Vers. 2238J & j. B. ha/ts soot haflMe hooo(m) giofl swa myky/i \

wanda

at ha/i war ey for opp at standae !
C. öfverensstämmer med B.
2248} &}. B. mm makt aer mik swa ga/igen fra |
thz iach mik ey siaeJffuer hiaelpa? ma
C. öfverensstämmer med B. j
22T2J&J. B. thit skulom wi ridhae och ekka ga/*ga
ther magen j glaedi och ske/npta/i fa/iga
C. öfverensstämmer med B.
2280. B. waken — vapn.

22801&J. B. nw stigho/n a bak wi maglio/ra ey bidhae
wi wilom genstaen (il husi(t) ridhae
C. öfverensstämmer med B.
2298. B. mik bars ey baettre aat aen swo
23061 & i. B. iach Gk ther mere skadae a mol
iach wenter ihaes aldrek fauga bot
C. öfverensstämmer med B.
2314, 2315. B. thz aer wislik giort lalcr idher ey la/iga
effter thz j magen ey aier fånga
thz aer nw ey lankt at sighia i fra
C. I o/j ga — langa
2336. B. Somj til örs och somj till fot

C. somme til 0rs oc somme til foth
2339. B. warden — vordhin

2345. B. fylning C. haerren D. fylkingh E. her

F. herre/i — fölkni/ig j

2353. B. j runcifal C. J rwciffal D. a renzeual thal
E. fattas F. aff rwndzefal — a runzefal.

2356. B. dyrffdos C. dyrffdes — dirfuas

2359. B. a//na? hwart — antiggia

2362 !

Digitized by Google

225

Vers- 2362. B. swa omögelika C. «wo omöglig D omaklige

E. vmaghe — omakliga

F. the Ihcm sa 0nckeligh r0rdo

i och giordo I hem jen wey sa bredd
i Ihz herren gladeligh efflher redh
^3 7(j« — i. b # fha miello Ihe iher sagho pa
A ha aha och sagdo swa
Herra gudh I ha signe I hen m<i/£
iher silh swaerd swa röra» ka/*
C öfvercnsslämmcr med B.
— Vr.-B. Ihy bör Ihz hcrra? och forsla? lii
hwar Ihz raatlik pröua will
hvvar Ihc lu/wo en dandc ma/*
iher ridderskap och aro kan
Ihy ter ha/* werdigh »t hawa Unn kiero
thaes fånga ihe badha? lofl' och a?ra?
Ihy at offlae k om ber iUen (iidh
at man torff badfue riddare och swe/w widh
thy Ihykkes ey oflmykit wajra
hwat man (hem hawer giort (il aerac
Vers. 2382^. C. . . . ihe finna en dogande man

i* B. Iha er han woerd alh haffua kaere
i. ther ma/i torfT riiddara oc swa?/ia wid

h D. huar ihe fi/me en duga/zde man
4 — the halde honom werdogh oc haflue kave
Iha fånge the bade priis oc a?re
Thy ath Ihz komer swa, optae I iidh
alh man tarflf riddere oc swenao widh
tV- huat man kan \\\cm g0rc lil a?re

+ — tV- E. fattas.

Sv. Fornshr. Pålhh Sami. IL 9. 15

Digitized by Google

226

}— i. F.hwem thz retteligh thencke wil
hware the finer jen from mand
i — the holde hanom werdigh oc hawe ha-

nom kier
this hawe j bade pris och ere
i — T V. och t0cke thz ey aff moget were
hwadh man kan them gi0re til ere
2383—8. D. fattas.
2383 — 4. E. Nu sooe the af husaeth varae

Huoa hafuer seet en riddere so far»
v. 2385—8 fattas.
F. hwo hawcr seet je/* ridder fare
heller saa ki0n j stridh ath were

2386. B. bradelik J

C. bradelig >i st. för rasklika
F. bradeligh J

2387. B. och ke/iner honum a t sompnae swa
C. han ksenrter honum at ssoflua swo
F. och kommer hanom alh sowc saa

2389—90. B. en riddare kom tha faia/»de Ihit
t hrr ieerllen haffde mykil alit

C. en riddara kom tha farande tith
ther iserlea haffde myke/i a lith

D. En riddare kom tha fara/ide ther
ther ierllen hade mykith ker

E. En ridder stark kom snarlige/i tha

v. 2390 fattas.

F. jen ridder kam tha ridinde thidh
ther ierlandh hawde a ath lidh

2392 — 3. B. swa angistlikae han herra iwa/i slo
thz hans skiold gik all j stykke

Digitized by Google

227

C. swo a?ngliga han her ywa/i slo
thz hans skol gjk all i stykka

D. Nästan lika.

E. Soa fastelig ha/t her ywan sloo
thz ha/i I her ey eth sticka? loa
Ha/is skioldh »ik s0nda?r al i sticke

F. sa sare han herre ywa/t sloo

thz hans skioldh gik all j slyckj^
2395. B. CD E.F. huarke/i, huerke*
239f>. B. C. ha/* siaalffua/i j

D. E. hono/zi J * /° r han si «'ff

2398. B. nw takcr ha/i en an//an Ijjst
C sam. läsart.

D. v. 2397-8 /af/«j.

F. nw tager ha/i til ie/i an//en list

2399. C.E.glawe/t for gla?fuio

D. herr* i\va« togh eilh glaui i sin handh
F. glawinde for gla*fuio
2401. B. ther styrte \

C, ther sl0rte I

D. the styrte \ i st. för styrte

E. stirta? I

F, Oeldh d^th )

2403. B. C. F. förra fattas.
2403-4. D. fattas.

2404. B. swa hem för ater

C. F. detsamma (olika staf/ting).
2404f — i C. ok wa?git thz mz tolig wagha

thz ha/i ångra thz ra? t alla daga
F. och wrecked aff hanom t0lligh w mage
ath hanom thz angred alle dawo

Digitized by Google

228

Vers. 2405-08. E. fattas.

2400. B. han bröl iher skapt aen fle/ae
C. Samma läs-art.

i), han bröl h ther skapte/i halfue fleire
F. herre ywan br^dh iher ska (Ti en mere
240b'. B. margh skapt ha/i sxmder redh
C. Samma läs-art.

I), sa ma/ige skapth ha/i synder reidh
F. en alle andre a then hiedh

2410. |). ha/i ku/idc ek k i varde modh

E. ha/i ku/me icke vorde omodh

F. ha/i kwn/ie jcky worde moodh
2410} — i. B. och lok iha lil silh godae swaerdh

iher opte botte fore ha/is faerdh
C. ok lok tha til sith goda swa?rd
offta b0tte for hans ffi&rdh
D. E.F. Nästan lika.

2411. B. hugger tha som ha/i ware modh

C. huger I hem som honum se molh

D. hogger (ha som han war oodh

E. hugger iha som han vorae oodh

F. hwgger iha som ha» war godh

2413. B. all aff ]

C. al aff > för aff

E. alth aff J

2414. B. (hy al marg man bleff aff honum d*dh
2414. F. Ihy mangen mandh bleff ther for d0lh
2414}— i. B. ther man ser Iher j bl ode. sinas

Iher mist haffde badhe liff och limae
C. nästan detsamma som B.

F. mange ther j blodh s0me

som hawde myst bode liff och lymme

Digitized by Google

229

Vers. 2418.

2419.
2420|

2422.
2426.

2429.
2430j

2431.
2432.

B. och haffde skember stand/l t lie str/dh

C. ok haffde stjekker stondit ttie stridh

D. oc halffue kemmer stalh t hen striidh

E. Och raskelig andeth en talet slridh

F. och halwe stecker slande/i j slridh

£. B hwar som maest ma vndan fara

herra iw#n friger effter mz sin skara
C. D. E. F. ungefär detsamma.

B. aff them ha/i faar thz ma them gia?lda?

C. aff them han faar thz moge the gaelda
F. aff them ha/i faar han ma thz gialdc
I). E. v. 2421—2 fattas.

B. thu skalt mik ekke koma i fra

C. thu skalt mik äldre koma i ffra

D. thti scalth megh ekki koma i fra

E. thu skalt mek icke skil lies j fraa

F. thw skalt megh ickj kom/ne fra

B. jeerllen haffde fangil bade anger och sorg

C. D. E. F. ungefär detsamma.

J. B. en branter aas war a hans leedh
t hen wcegh ha/i til husiV redh

C. Nästan lika.

D. En bratler aas war a hans leidh
I hen vegh han I il linset h reidh

E. Eth fult h0gt bcrgh var aa hans ledh
t hen vegh han til htisaM redh

V. fattas.

B. långt för laengre

B. wilde ha/i ey ha/i skuldc Ihok bidha?

Digitized by

Google

230

Vers. 2438. B. Tor gudz skuld lathin mik liff/7 halda
C. D. F. Samma läs-art.
E. j gudz naffn läder mek liffuit holde
2439. Alla Codd. hafva mz för vidh

2444. B. C. nåder för nadhum

24444 — }. B, thz lofluar iach idher a mi/ia tro
thy iach wil gernae g0re svvo
Ii0te all effler he/ine wiliae
swa at os skal enkte at skiliae
C. D. E. F. äro nära bokstafligen lika, utom
att E. har were for bitleiv. 2444J.

2445. B. herra iwan haws waken Iba aff tok
2447. De flesta hskr hafwa sidan för genasf
2448| — J. B. tlion frua redh honum sia?lff igen

mz frur mor och riddare och swen

fordho han in mz myky/i sera?

och hadho ha/i gudhi wsel komin waera?

aff (olik priis iha star hans loff

ee hwar herra sök i a? hioff

C. i. hwar herra ok forslhe sökia hoff

D. J. IWe han in mz mykil eere

i. huar flesle herre söke til hoff

E. j. Och balh ha/inum velkomme/i ihaera?

F. |. thy bade hanom gwdh wel kommen werc
2458. B. I ber idher siaelff wael n0ger a

C. Samma läs-art.

D. sa al b ider vel n0ge ma

E. al elher selffuer nogaer aa

F. llier eder selwe n0wes aa
24584— i. B. at han skal Ihzfa aldr/k bryta

om ha/i ma idher nåder ny (a

Digitized by Google

C. E. Nästan lika.

D. fattas.

F.+. och aldrigh mere modh eder bryde

B. (olik for aemni/ig afT \\onum laka

C. tolig for haming afT honum taka

D. toligh vissa/i aff honom lake

E. lelligh foreffni/igh af ha/#nu//i taghe

F. t0ligb bodh aff hanom ath tagc

B. thz aer then b0n iach idher bider

C. Ihz er then b0n ther iag ider bedher
F. thz er then b0n ther iech nw beder

D. oc alle thesse riddare vider
F. och alle thisse gode ridder

Alla hskr. ha/va thz for t ha

B. iach ma ey lenger dweliees ha?r

for thy at langer w«g for mik staer

C. jag ma ey lenger dwaelgw haere

(Tor thy at lenger waeg stor mik fore
I). Jek ma ey lenger duaelias her

thy ath langer veger fore megh star
K. Nästan lika med D.
F. jech ma ey lenger dwelie

jech wil megh fra eder skilie

thy ath lenger wey megh for star

B. och maelcr hwar til an/ian tha

C. Samma läs-art.

B. maeder mi/i fma haera?

thz magho/n wi sara? ka?ra?

C. mz myn flW/ga haere
thz ma wi sara kaera

I). Nästan lika med C.

Digitized by Google

232

K. maM in)7i Inighc bliffuer haera?
tliz m\v<e vy alle sorae kaere

F. Nästan lika med C.
2472. C. aepther i st. for ater
2477. C. I häger i st. för t ha

2479. Allahskr. hafva 0mkclig, (ankclig m.

for angizslik

2480. B. ha/i wisle ey hwat slikt haffde sa?!ae
C. I). Nästan lika.

E. han viste ey huat thz hadde at sats

F. han wisle ey hwad thz hawde at sedo

2481. B. bereses C. baerias for bard hos

2482. B., och wilde hwart ihera a/mat skada»

C. Samma läs-art.

D. oc wilde huar iherae a/inen skadhe

E. Oc hwar vilde huaer a/iner skade

F. Instämmer med B.

24tf6, B. C. hon fattas. D. F. hajva thz E. ku/mc
2487. B. C. E. huxar for (h«nker
2489—92. E. fattas.
2489. B. C. honum wart til radha swa
2491— 2. B. mz reell) skael ma ma/i ey lata*
j allae stadhae orme/i hatie
C. Samma läsbart.
2493. Jlla hskr. hafva tha framfor aff

2496+ — J.B. ther ha/i ständer j then skog

ma/ilik ha/t sith swaerdh wtdrogh
C. Nästan lika.
249&J - f D.som ha/* ständer i then skogh

maklige ha/i silh swerdh vth dro<?h
E. Ther han slodh i then skow
maglege han siil swerd vldrogh

Digitized by Google

233

F. ther han ständer j then skow
lisleligh ha/i si! swerd wt droff
f B. fore eter och eld och annor meen
ther orme/i skinte/* hon um igen
C. D. E. F. iVärfa/i Ztfa.
5 K). B. herra iwan hiog ormen Iha
j forsla» hugh sunder j twa

C. a t fors te si/ine annars lika.

D. Herra» iwa/t ha/i hogh orme/i tha
Ihz fyrste^. ho»h swnder i thu

E. her ywan slöa han ormen nw
mz forslae hugh alt s0nder i tw

F. ha/i hwgger hanom fyrst synder j loo
i B. och sidan j stykke al swa sma

al engen lot hos an//an laa

C. D. Nästan lika.

E. 25001—2502. fattas.

F. i. Ihz jngen diet hoos an/icn laa
E. at dragen dofaer a marken loa
B. C. rået som för som

8. D. fattas.

E. Och fagner her ywner ihz beste thz moa
rael som thz vilde syae soa

D. herrae iwa/i mu/tde theda/i riide

E. v. 2511—2524 fattas.

B. thz leon sin hals fram fore ha/» raekle

C. then leon sin hala Tram for honum raekte

D. then leo sin hale fram for honom reclhe

F. then l0we sin hale wt for hanom ratte
20. B. tliy haffde han ey skilt he//ne wider then0(i

tha haffde hon genistan bliffuif d0dh

Digitized by Google

234

ihz war aff dygd swa godli
tha he/ra iwan ihz forstodh

C. ty al hnffde. Annars nära lika med B

D. Thcn leo war aff dygdom godh
Annars nästan lika ined B.

E. hawde han ejr skyld hanom wid ihen n*d
tha ware l0wen giensten d0th

ther herre ywan thz for slodh
thcn Uwe war aff dygd sa god
2522. B. widh hona C. wid ha?/ina F. wid he/ine
2523—4. B. tha (Ii0kle honum thz wara wa?l
Ihz han ormc/* haffde slag/V j hael
C. D. Nästan lika med B.
2525. F. sade fur stak

2527. B. hwart C. D. huarl E. huat F. hwort

2528. B. etticr M%er E. f0lger effter

2529. B. wider ha/i i st. f. fra honum
C. E. F. Samma läs-art.

2530. B. lusta /. losl

F. mz sine eyen wilie

253J. B. och swa naer hon honum gik

C. och swo naer honum giik

D. Oc alliidh naer honom gek

E. v. 2531 & 2 fattas.

F. och sa ner hanom gick

2532. B. til thffis /. till. C. D. Samma lås-art-
2534. B. at hon aff diwren hallua will

C. D. F. Samma läs-art.

E. al thz sech nedre och och a?dae will
253ö. B. vndrar /. vndra. C. D, F. Samma läs-art.

E. v. 2536—2544 fattas.

Digitized by Google

235

Vers. 2538. B. C. (il (haes / ther (il

D. (il tes leonith diurren fan

E. (ber han dywren for segh fandh
2539— 40. D. fattas.

2541 — 2 B. wil ha/i och nokor stund dwseliaes her
yttrit diwr hon finder (her
C. yflfren f. yflfiit. Annars lika med B.

F. wille ha/i och noge/i stwndh dwelies Iher
mange dywr hw/i hanom faar

2543—4. B. hon g0r alt hwat he//ne herre bidher
bradelik hon l0p j dalen nider
C. D F. Nästan lika med B.
E. bradel ig l0p Uyen j da len nedaer

(Ii i (hz giorde gerne huat her ywan beder
2550. B. ho/i kastade han gensta/i ^pa sin rygh
C. hon kastadin gensta/i paa sin rygh
I). hon kastade hiorthen uppa sin rygh

2552.

B. och s(rax (

C Ja*>ar ( ' St ' f' V ' an S enast

D. ha/i bar han (iith her iwa/i ver

2553. B. qwreldif C. qwseldin f. kwaelde

2554. B. C. F. wilde for skulde

2555 — 6. B. \vi wardhum j nat her at blifTuae

widh tolka? nadha? gudh wil os gifTua?
C. D. E. F. instämma httf vudsahligcn med B.
2559. B. liffuer och lunghor och hia?r(ae blodh

C. F. Samma läs-art.

D. liffuer oc lu/ige oc hierle rolh

E. v. 2559—00 fattas.

2561 >- B. C. och gaff (hz leon hos honutn slodh
2561. B. C. redde f redher

Digitized by Google

236

2566.
2567—8.

2569.

2571,

2572.
2573 :
2576.

2578.

F. siden ha/z ther ski0deligh aadb

B. en stor stek han aff hiorte/i sker
och siden fram til elden baer
han reff thz a en storan teen

och stekte ther badhe k0t och ben

C. f Ena dyggra stek ha/t aff hiorte/i skar
}. Han rewe/i a en storan ten

Annars lika med B

D. fattas.

E. J. Ha/i ssetta? aa en stören sten

Annars lika med B.

F. Instämmer med B.

B. ha/is leon alt hos honum laa
och wilde ekke thaedcn ga

C. D. E. F. Nästan lika.

B. t ha hen hawer aethif maeden ban wil

C. Samma läs-art.

B. C. alt thz i st. f. huath

B. C. och alt i st. J. alt saman

B. C. D. ha// lagd/j nidher a then mold

B. C. leonÄ haffde honum (C. ha/i) swa k«r

D. tben leo hade honom ka?r

E. L0jen stodh han/tum soa naer

F. Lika med B. C.

B. then nat ovver honom haldon waiv

C. (hen nath iwe honum hult wordh

D. then nalh halde offuer honom wardh

E. F. Ofverensstämma med D.

B. och g0mde ha/i mz sin froma
al eni^en ma honom til skada koma

Digitized by Google

237

C. Nästan lika.

D. E. fattas.

F. och gi0mre ha/jam ther maedh sin fromae
sa alh enktae maaha/wmlil skaddhaekomme

2579. B. C. thz / ther

E. Huat wil iecb merae sige j fra

2580, D. thz fyrste ther ha/i dage sa

B. C. v. 2580— 1 fattas.

2581 - 2. E. (ha redh ha* taede/i i the tidae
oc loffucde gud i then t i me

F. tha redh han dedcn hwad han kundhae
och leflfdae i (hen sa/nmse stundh

2583. ~ B. Widh tolken |

C. With tholig \ f ' Vidher ,he

D. E. Lika med C

2584. B. C. neetter i st. f. dagha.
D. E. F. Samma läs-art.

2586. B. C. tha kom han ridande til then kaelde
2580|— i- B. fher j haffui/i f0rre äff h0rt

hwat vnder widh hona war giort
D.ther i haffuen fyrre savth aff h0rth

huath vnder vidh henne haffuer varith giorth

C E. F. Nästan lika.
2590. F. hwad duser maegh l&ngre liffs fraest
2590}- i. B. then aérae iach her fordham fik

thy at sorgh bradelik mik forfik

C. then lera jagh her fordom fiik
mz sorgh hon mig for gik

D. Then «ere jek her fordom feck
mz sorgh bratlige megh forgek

E. The «rae iech her f0rrae_ fech
mz sorgh him mek forgik

Digitized by Google

F. then »ree jech b®r® f0r® f«k #
mz sorigh han bradel ig m«gh for «ik

2595. B. a hans hals fik han eth sar

E. j hans axel fech eth vapn soar

2596. B. C. D. E. F. och i / a

B. bar f. var

2599. B. tha lot ho/i swa 0mkelik och skalff

C. tha tok ha/i swa 0nkelig oc skalff

D. Tha loth hon 0nkelige oc sare skalff

E. Lika med D„

F. Lika med A.

2600. B. huxade C. huxade alh D. me/ife E. hu-

gede i st. f. Iheenkle
26fXH — i- B. enghen man thz sighi® ma
huru 0mkelikee hon lot tha -

C. F. Instämmande läs-art.

D. E. fattas.

2600$ — }. F. hwn saa sin herr» btad®

tha wildh® hwn heller talls d0lh

B. C. D. E. fattas. %

2601. F. listeligh i st. f. mak lika

2602. B. f0r hon thz matte koma a ledh

D. fyr en ho/» ku/ine thz kom® a leidh

E. f0r «n thz mött® goa thes a ledh

2603. B. thz hon tok

C. thz hon tog

D. Aih thage thz } i st. /. iha tok hon

E. at taghe thz

F. thz hwn togh

2604. D.saloge f. »dhla

2605. C. Och lagdet for honom pa en sten

Digitized by Google

239

Vers. 26G6. B. ther fhz matte g0re honom enkle meen

C. Samma läs-art.

D. ath thz ey ku/me g0ra honom mein
K. ath thz mötte hn/inum ey g0rae men

F. for thz skwldha? han u/n ey gi0rae meen
26'-6j— j. B. och lopp ater och fram thaera
som hon monde gal in waerae
mz iaemmerlik lat och skriade swa
at thz war 0mka? at Ii0rae pa
C!. Instämmande läs-art
l). Hon l0p epler oc fram \hxrc
som hon m un de galen waere

E. fattas.

F. Öfverensstämmer med B.
26 )7— 8. B. C. D. fattas.

E. Then l0y® liadde fonget so megel vo/idae
thz mötte huerken ligge eller stande

F. thz hafTdhae fonghz saa m0gel wandae

1 ath thz malfae hwaerken leghae heldhcr

standae

2608| — }. B. han lagde sik widher eth bflergse liit
och hwilte sik en stu/id ther with

C. Samma läs-art.

D. Han lagdiV vider eilh berge lidh
oc hwildi> en® stu/idh ther widh

E. fattas.

F. han lawdes widh jen bierghe lidhee
och hwiltae saegh jen stundh ther widh

2612. B. C. til hans / til honum

2613. B. lagde sik / lagdhis

D. Oc fore ha/is fot ber ther hon la
2613. E. v. 2613 — 14 fattas.

Digitized by Google

240

Vers. 2615 — 6. B. t ha han war hwit tha stod han opp

hans hiaertae war modhrt j ha/is kropp
C. Samma läs-art
2618. B. ha/i haffde ey haldet wider then (rus
C. ha/» haffde ey haldet tro wid tlicn fru,:*
1). ath han hade brotidh widh sin fruc

E. ha/i haft» ey höidet vet sin frughe

F. han haffdhae ey höidet h thcn frwe
2620. B. iach hawcr thz brulhif rået alt sI«tI

C. Sam/na läs- art,
U. oc hade thz brotith al offsnalh
E. oc hadde lliz brudet rået oc skaill
2624. B. maeden cngcn her seer pa
C. mzda/i hcr ingen seer wpa

E. v. 2621— 8 fal tas.

2627 — 8. B. ee siden iach miste then h0glik a?rae
ther iach haffde mz mi/i hiaerlae kaere
aff godh eempne foor iak i Ilse
thz wlte mik min storae osnilla*

C. digher for stora?. Annars lika.

D. E. fattas.

F. sideen jech myste then hyweligh era?
jech haffdhae mz myt hiertens kiaera?
hwem wil jech haerae for giwce sagh
jech wolde m«g sielff then vmagh
aff godhas effnae tha for jech ildha?
thz woldhae msegh myn eyen vsnillae

2630. B. C. thzta / ther — B. C. D. (mon)/a«oi.

E. At loyen mwn fore mec sorg baere

F. then sorigh the/me l0wae for msegh Iwerae

2636.

Digitized by Google

»41

Ver». 2636. B. .k.ilde ey divffwlrii .iaelin* »rffua*
C. D. E. F. samma läs-art.

2638. B. C. hon sat ther naer och Ii0rde pa

E. htm saeth ther na?r och litlae vppa

F. instämmer med E.

2639. B. thz kappaellae hos kaelden stodh
C. J (hen kappele hoss kaeldin stodh

2641. B. och badh for hoffuisko til sik ga

C. samma läs-art.

D. Oc badh ha/i for hoffuisheith til segh ga
F. och bad hanum giffirnae til saegh gaa

2642+— i. D. En tho her iwan war ey gladh
ha/i gek til henne I ha i stadh

E. F. samma läs-art.
2643—4. B. C. fattas.

D. then iorofru tcnkte mz segh ense
huew scal jek her mz meine

huath duga/ide ma/i mu/i thc/ine wcere
ther segh sa sarlige keere

E. fattas.

F. then jomfrw sawdae wid saegh jenae
hwem skal jech her mz meenae
hwad godhae man mon the/ine varas
ther jech Ii0r saegh saa sarae kierae

2646. B. C. mik fattas.

2648. D. oc wil jek ekki for ider tegiae

2649. D. armeste för vslasta

2650. F. ower för a

2651. B. thu mat wael thigiae oc maelfle ey swa
C. D. samma läs-art,

F. hwn matta» wel tye och talla? ey saa
Sv Fornskr. Såilsk. Sami. 11, a. 16

Digitized by Google

242

Vers. 2652. F. myn sorigh *r &i*rh «n thin* too

2653. B. dandc man j talen ey swa

C. Dugande man i talin ey swa

D. Duga/ide ma/t hui thalen i swa

E. Godcer man hwi talat* i soa

F. edelae man hwi sejre i saa

2654. B. C. tro a i. st. f tro

2656. B. iak aer fångan iach ma her inne bid*

C. Jag er her fongin jag ma her bliffua

D. en jek warder her fangen biide

E. En jech «r fongen her i/inae blifue

F. jech wordher alt ath her jnddae ath bidd«
2657 — 8. B. thy at ey «r baettre wardÄ mit mal

the wilise mik morgho/t bre/ine j bal
C. D. samma läs-art.

E. The ville mech morge/* brenne j ball
Soa nade gudh offaer my/t siaell

F. ey nw bedrae stor myt mool

i morigen skal jech brindh® i bool
2659. D. v. 2659—60 fattas.

E. moa jech iomfrti sp0rie ther till
2661—2. B. hwat haffua the idher at ke/in®

hwi wili8B the idher bre/inae
C. D. E. samma läs-art.

F. hwadh sagh hawe the til thik

hwi skalt thu braendhee sa bradotig
2663. D. skel i st. f maal
2667. B. the sighiae iak skulde m\n frua forrad»

C. D. E. F. samma läs-art.
2670. B. C. kan thöm fattas.
2671—2. B. I hem t rem enae thor besta/id®

och lf>s« swa all» mina wandae

Digitized by Google

C samma läs-art.

D. Tbem tre broder thor bista/ide
och l0se sa mi/i fatige wande

E. Then ena ther tlie tre bcslande
oc l0s« soa ther al myn wandae

F. ther the tre t0rff jene bestandhas
och t0ssas saa myn storas wandhas

2673 —4. E. Jech nw f0rst ther a förständer
tbz my/i sorgh mer oen thin oer
F. then ridder swaredas jech for stoor
myn sorig ower thin gaar

2675. B. th*y at thu mat skiutelig hiselp fånga

C. samma läs-art.

D. thy ath i mogen hielp bradelige fånge

E. fbi tw kant raske! ig hinlpe/i fonghe
2677—8. D. I0se E. hielpe /. ffaslsa

F. jomfrwen swafet jech wed ey til
then i waardhaen maegh fraelsae wil

2679. B. thok F. soo för tho
2683 — 3. B. hwo sik tolk// tordhe takas a hender
at besta/idae tre riddare j sender

D. Ther segh thor tagas thet a hender
atb ein bistå tre i sender

E. Ther sig tordas taghe tolicth a hendaer
bestande tre riddere j sendaer

F. ther saeg tofdhae tagae slikt til handhas
'finne modh tre btydher adh standhas

2687. B. C. D. waliwan /. gawian

2691. C. huat sigher thu thin salaga m0
D: Seger thu thz (hin saloge m*

É. Sigher thu mek thz sasluge m00

2692. E. tw skalt for saghe her ywaens d00

Digitized by Google

244

Vers. 2693. B. iach meen at thz gar mik swa

D. Ja men weith g0r jaek swa
2694. B. tber faar iach sanna r0n pa

C. D. E. samma läs-art.

F. ther fonger jech sanneligh r*n aff

2697. B. C. E. at fattas.

2698. B. C. E. tik / idher

2<)99. C. vm i aerein then mik holpen tba
I), vm i flercen then megh holpe tha

2702. B. tha iach haffde han slagit til d0dh«

C. ¥. samma läs-art.

E. v. 2701 — 4 fattas.

2703. B. full» C. fulla/i /. fulgodh

D. v. 2703 -4 fattas.

2704. B. thz j holpen mik dygdelik waell
C. thz i holpen mik dygdelig oc w«l

F. j halp maegh dygdaeligh och wael
2704+ — i B. thy iach war ther swa komi/i tha

at iach haffde engen at Ii t bas pa

C. thy ath jag war ther swo kornen tha
ath jagh haffde a inge» lith wppa

D. E. fattas.

F, thy jech war ther kornen saa
jech haffd® tha jngen ath lidhae aa

2705. B. C. ther tha F. tha i mod / tha vidber

2706. B. giaeldae f löna.

C. F. ha/va samma läs-art.

2707. B. sigh min kaerae hwat tik «r skedh

C. sigh mik k«re huat tik «r skedh

D. Segen megh huat ider ser sketh

E. Sigh mek iomfru huat tek aer skedlb

Digitized by Google

245

Vers. 2710. B. om idber lyster iher h^ra? pa

C. D. F. instämmande läs-art.
2711 — 12. C. kaennes thz jagh balp idher

(ha i mik torfflen wedher

B. samma läs-art.

I). Jek kennes thz af h jek halp ider
(ha i mykith (örfilen vidcr
2713. B. C. D. E. F. ther fattas.

2718. B. C. om iach nokor lund huedan komma ma

D. vm jek hedan koma ma

E. om jech heeden leffuende kontme mo

F. om jech hindha? wenskab maa faa

2719. D. J fa/igen apter i stakkatte fresth

E. jech fan ather i stacket frest

F. ath j fonger affther i stakedhae fraest

2720. B. C. (hu hawer /. ij hafuin
2721—4. B. (ha thz arä swa for gik

thz hon engen budh a(T idher fik
tha gaff hon mik then sak
at thz wlte engen wta/i jak

C. samma läs-art.

D. Tha thz areth sa forgek

ath ho/i ey bodh aff ider fek

tha kende thz min frne megh

ath jek hade giorlh moth henne swik

oc gaff megh sidan sa hogelige sak

ath thz volthe inge/» vtta/i jek

E. (ha (hz aretb alt förgånget
Ath hu/i ejr budh af ether fick
tha vittee thz myn frnge mek
Jech spalae radwt henne swig

Digitized by Google

24ö

F. t ha ihz aar sa for gick

ath bwn ey bwdh fra edher (ask
tha wittce tbz myn frwe maegh
thz jech haffdhee rad hindhae swigb
och gaff maegh ther for hywelig sag
ath thz wold» jngen vdhen jech
2725. B. C. bedh D. beidh E. belh / beedh
2727. B. och drotzeten thz g0rllae förstod

C». D. E. F. samma läs-art.
2729—30. B. C. D. E. fattas.

F. thy ath han thz gi0rlig fan

hwn trodhae maegh alt bedher aen ham

2731. B. C. D. E. F. tha i st. for tJiy

2732. D. then gamle awndh ha/t hade (il megh
2735. B. C. Badh mik tha tben riddare fa
273(H— i. B. innan fiorton nätta fraest skulde iach

t hen fånga
elle[r] skulde mik thz til d*dhae gänga

C. D. E. instämmande läs-art.

F. j/men fiortan dage skull» jech (hem faa
heller jech skull» til d*daen gaa

2737. F. mark och f mängt eet

2738. B. C. D. E. F. (thz) fattas.
2739—40. B. C. fattas.

2742. C. caridols för karydol

2743 — 4. B. C. och sporde ther at gawian

och hwargeo idher iach ther fan

D. Tha spurde jek aepter ber gaffuan
huarge«t ther® jek ther fan

E. Jech sporde ther effter ber y wan oc her gawian

Och huaerkenter jech ther faan
F. instämmer med B. & C.

Digitized by Google

247

Vers. 2747. B. han war stolt och herra baldh
C. han war stolt och hia?rta baldh
F. han war sa stalt och aff hierthz bold
2747. B. han tok bort dr0tni/igen mz sit wald
C. samma läs-art.

E. ha/i togh en drotni/igh bort mz voldh
2748J — i. B. och skiutlik bort mz henne rende
swa engen man then riddare ke/ide

C. swo at f. swa Annars lika.

D. oc snarlige borth mz henne rende
sa ath inge/i ma/i honom kende

E. Ha/i raskelige bort mz henna* reewdae
Oc enge/i man then ridder kende

F. snarlig f. skiutlik Annars lik B.

2749. B. C. konungen maelte tha til keya?
D. F. instämmande läs-art.

2750. C. badom E. bathwm f. badha

D. h0rer i megh huat jek vi I segia?

2754. B. at i moger henne äter ke/me

C. samma läs-art.

D. thz i mogen apter fånge henne

E. Ati mw atther fongae hennae

F. ath i mowae affter fonge hindhaa

2755. B. C. D. E. F. tha reedh /. recdh
275b. B. C aff henne f. til htenna

D. ath inte hade jek til henne sporth

E. Oc fingae enctet til henne sporth
2757—8. B. C. fattas.

D. Oc ey a/inerstadz ku/ine jek fi/ane
tky ser jek her fange/a inne

E. Och ey en a/inen sladh mötte jcch lynne
thi aer jech fongen her inna?

F. närmast lik E.

Digitized by Google

248

Vers. 2764. C. J mogin ey en ba?rias mot threm
27G8. B. C. D. E. tik /. idber
2770. B. eller iach skal weria ihzla mall

E. eller va?rie tegh for» thz/a moal
2774. B. hwo iak aer eller hwat iak bete

C. samma läs-art.
2776. C. Jagh wil haeldher for bliffua d*dh

F. aen wildse jech helder bliwae d*dh
2788. B. som j bidhin mik om tighia?

C. samma läs-art.

E. Ther i badbe mek om Ihia?

F. om i bad ma?gh thz tbye
2779—80. E. En t ha at the slöa? et ber i biell

Jech vndkommer them ey thz vet iech vell
2780J — B. thz f0rsta? tbc hawa drepji tik
tba gar thz sidan owcr mik

C. E. F. instämmande läs-art.

D. Thz fyrste (be haffue drepilh tegh
t ha gore the oc sa vid!» megh

2782. D. bui i vite talae sliktb

E. goda? iomfru hwi talse i slight
2786. B. C. som för huru

2787—8. B. iach finder at j thaes loffua/ide aerae
at iach komber äter ha? ra?

C. jagh findhcr ath i l«ss iaeflua/ide «r
ath jagh komber ikkc ather h«r

D. Jek h0re ath i «ffne/i aere
tbz jek komer i morgo/i haere

E. Jech finner at i less jaeff eerae

at jech komme icke morge/i haerc

F. skal jech ther ey thwiwel paa bacrae
ath i aflfter koma? herae

Digitized by Google

249

2789. E. Thz vedh vell gudli i himmerige
2790| — J. B. (hy iach hawe/- idher swa wael r0nt
iach faar idher thz aldre Unt

C. (hy at f. thy Annars lika.

I). instämmer med C.

E. Thi iecb haffuer ether so vel r0n(
Jech gider (hz (egh aldregh ful l*nt

F. (hy i hawer ma?gh saa wael r0n(h
jech faar (hz aldrigh edher l0nth

279?. B. pmbu gud giffui idher goda nat

C. samma läs-art.
2792-4. B. ij fattas.

C. (henne mark for jag ath letha

A hwar jag mode mi/i haes( at be(ha

E. J then mark for jech at bedae
Jech jek for my/i hest al ledae

F. i the/ine mark wil jech I ed ha?
hwarae myn haes( faar ath bedd®

2795—0. B. C. E. J åttas.

D. Oc bliiffue (her (il dage/i up gaar
oc sida/i ap(er kome her

F. ther wil jech bliwre (il dagen op gaar
och sidaen affter kome her
279()| — h D. Gudh g0me ider herre huar i fara
bade l0nligh oc opinbara

E. F. instämmande läs-art.
2798. D. kra/ika/i /. (hrangan
2799-800. B. C.Jattas.

280t — 2. B. C. ha/i war /. iher var badhe
D. Tha fek ha/i see i (he/ine mark

eiih kastale (hz var sa stark
t. Eth (orn som f. een kastcel (her

Digitized by Google

250

Vers. 2803— 4. D. fattas.

E. Muran ther om tornet slodh
Han var bod« b0gh oc godh

F. jen mwr om thz kastell» stod
som war bodhee t0k och godh

2806. V. fattas.

2807 — 8. E. Thz var alt soa sorae h*gt
Ath enge/i gat sik tb#r Wh
F. (hz war ther sa sarae 0dhae

ath jngen kwndae saegh ther aff f#da?

2810. B. C. tok i st. /. reedh

2811—12. B. the a husif waro mot honom gingo
mz myky/i »ro the ha/i vntingo

C. samma läs-art

D. The aff huseth moth honom ginge
oc bliidelige the honom vntfenge

E. aff husaet f ther varo Annars lika A.

F. a hwseth f ther Annars lika A.
28l2j — i. B. och loto tha vindbro nidher

herra iwan war tha glador widcr
C (hen winde bro f tha vindbro Annarslika.

D. then vinde bro f vindbro Annars i m. B.

E. F. nästan lika med B.

2812| — {. D. Oc vilde helder herberge tigge
en ha/i vilde vte ligge

F. ther helder /. helder Annars lika.
2813 — 4. B. thz förstas herra iwan gik pa the bro

tha badho the han och ma?lte swo

C. samma läs-art.

D. Tha her iwa/i gek uppa then bro
(ha bade the honom oc sagde swo

E. vp mol f mote

Digitized by Google

251

F. ower f. mote
2815. B. C. leon / leonith — tha?ra / hare

D. iderl leo f. leonith
2817. D. Herrce iwa/i swarade t ha

E. Her ywan swarede burgende/z (ha

F. herrae iwan swaredae them tha
2820. B. C. skulom ekke j. maghom ey

D. samma läs-art.
2820f — J. B. wi skulom antigae badhae in
eller och wt thzta samma sin

C. ath thzta / thzta Annars lika.

D. fat t as.

D. Wy skulle entinge/i bodae indh

eller bodee vth« stoo ath thztae sindh
F. wi skull» antig bodae jnd

eller vd» ath waera i ihzte sindh.
2821 — 4. B. iach loffuar her for os badhee

ther maghi siaelflua? ower radhae

C. samma läs-art.

D. Tha swarade riddere oc swene bade

i skulen herre ther fore rade

E. F. nästan lika med A.

2825. D. Tha han kom uppa thz hus

2826. B. C. ther mötte honum (rur mz stora liws
D. F. samma läs-art.

E. ther m0tia? ha/inum fruger mz maoge liuss
2826j — i. B. badho swenae taka ha/is haest

och g0m« som the ku/ido baest

C. E. F. instämmande läs-art.

D. Riddere oc swenae loge ha/is hesth
ath g0me som the ku/ide bezsth

2829. C. Ok talade til hans sida// swo

Digitized by Google

252

Vers. 2830. B. nnns f. min

2831. C. honum tykke thz wam en gla?de stwnd

D. Thz tykker honom va/ e en glaedi sitindh

E. Ha/inum lickes al weere en glaedelic stu/td

F. ha/mm I0gker ihz waere jen gladaelig stund
28321 — i. B. ihe [ruv och jomTrwr toko ha» iher

och leeddo ha/i thit thera herra aer
C. E. F. samma läs-art.
1). fattas.
2834. B. D. E. F. hoos j. nser

C. oc scettin nidh hoss siaelffue/i sik

2836. B. C. tha war them lil skewpta/i giort

D. honom f. thöm

F. then worlae thcm allae til skiemtaen giord

2837. B. waro C. wore E. sagda? / saalo

2838. C. 0nkeligh F. jamcrlig /. vnderlik
2838| — h B. Badhe karl I och swa qa/nnae

och hwart thz barn iher war inne
C. D. E. F. liknande läs-art.
2839 — 40. B. och graelo swa iemmerlika tha
alh iher war 0mkae al h0rae pa

C. (ha fattas. Annars nästan lika.

D. fattas.

E. inck at see ) m „

. } f. onkelikilh hora

\. 0nk alh see J *

2841 — 2. D. stu//dom g/ele the alle samaw

slu/idom hade the mykilh gamaw

2844. F. thcr Ihe sadda3 och fs3k them mad

2844| — i. B. kaere husbonde sigh thz mik

om iach ma thz sp0riae lik

C. I). E. F. instämmande läs-art.

Digitized by Google

253

Vers. 2845 — 6. D. Hui a?re i stu/zdom kale

oc stimdom sitia? i alle oc grete
F. medaen \vi bawa3 sa mygaen gamen
hwi graedce i stundum allae samen
2847—8. B. C. fattas.

D. E. skemptaw /. (glsedhi)
F. kw/ina? f matte — skiaemtaen f. (glaedbi)
2850: B. C. huxa / thaankia
2850] — j. B. thy wil iach helder ther om tigiae
aen iflher mor ther aff sighiae

C. E. samma läs art.

D. faltas.

F. thy wil jech nw heller tye
aen Ihz for edher ath seye
2851—2. D. fattas.

E. meget for stor lika

2853 — 4. B. C. ower en (ena) f swa gaerna

D. fattas.

E. alt f swa gaerna

F. jech wil maeg ey ther sparc til
ath seye eder hwadh i weddae wil

2£55. B. C. en reese hawer mik giort h0glik skada

D. En riise haflue/* giorth megh mykin skada

E. Een Jaet te g0r mek so högel ig skade

F. jen reessas hawer giordb maegh hywelig

skaddae

2860. B. C. D. E. ther efter dotter

F. och bedw myn datter wdaen myn jaa

2861 — 2. B. iach ate siaex rika3 och kat

och for mik ee wael maedan aat
C. rike ok war (Tu I /. rikee och

Digitized by Google

254

D. Jek atte syner bade riik oc kaath
oc fors megh meda/i fuluel aath

F. jech ottae ses s0naer mz aerae
the wane meeg gantze kiaere
2863—4. B. C fattas.

D. The ware riddare rask oc klok
til tbes then riisi them bortb lok

E. raske F. raskae f. rikasta
2865. B. faelskarper aer ha/is nampnae _

C. D. mono /åttas.

E. Fieldrae the ha/inum neffnde

F. field sk rep per the hanwm neffnae
2867—72. B. C/atlas.

2870. D. the epter liffuae hith ath f0re

E. The effter leffue oc baede/t f*rae

F. the ther ther »ffler leffwer bidh at for»
2871—2. D. Oc drepe them sa wy thz se

slikth g*r megh i mith hierte ve

E. Ha/i draepaer them ath vy thz see
thz g0r mek i mit hiartae vee

F. jech f. vi Annars lika med D.
2874. B. C. sioelfuer fattas.

F. hawae /. laka
2875 —6. B. C. D. F. sina fattas.

E. Vten gifue he/tne stiggere swene
the sn0dest® aerae och vreneae
2876f— f D. Ther ha/i haffuer i sin gardb

them lather ha* henne vare ospardh
E. F. samma läs-art.
2877 — 8. B. C fattas.

D. Ath the skule be/me skende swa
thes nade megh gudh ther alt forma

Digitized by Google

255

E. At the skulde henne skade soa

Ath ha/i forsmor henne side/i al foa

F. lika med A
2879-82. B. C. fattas.

28824 — i. B. han hawer mik takif aff hps och la/id
sompt mz swaerd och sompt mz bra/id

C. samma läs-art.

D. fattas.

E. F. instämmer med B.
2883 — 4. B. the/ine rese fittlskarpcr

han eer mik alt offstarker

C. ffiaelskraper f fi«lska(r)pper

D. offsnarper f offstarker

E. Then ondse fiaeldskraeppere
v. 2884 fattas.

F. field skrepp f. fi»lska(r)pper
2885—8. B. C. (ho/mm) fattas.

thu fo/tne ther ma/iga pa ha/is hws
Annars lika.

D. Herr» iwa/i suarede som i moge/i h0re
hui late/i i ekki thzfe g0re

Ath sende bodh til ko/igen artus
j fi/ine ther vel tippa hans huus

E. bonde/i f. (ho/mm) — j hans f. op a thz

F. fundfle f. finder

2889. B. C. D. F. vil fattas.

E. gaerna fattas.

2890. B. och l0s«e swa allaen then wandae
C. ok l0sa swa alla/i fhin wonda
E. thaenna fattas.

2890f — i- B. hwar ther lata? effter tolik saka
han finder ther w®l sin maka

Digitized by Google

C. tor letha atb /. ther lelae effler

D. fattas.

E. lyder at for let« effler

F. thy ath how (ber I ed der ath f0lligh saag

v. 2890i fattas.
2894% B. C. rået fattas.

D. longe hade varith l0st rai/i quala
2895. B. C. D. waliwan för gawian
2898. D. thz ser sanlh jek seger nw
2901—2. D. fattas.

F. thy ath hwn öer sna lankl komet bort
ath wi fong(B ey til hindae spordh
2904. B. C. ther wi haffwm her j warse borgh

D. so/n vy hafTuum a the/ine borgh
2905 — 6. B. somj C. soi nen för forsniman

D. fattas.

E. v. 2906 fattas.

F. och sine syster s0ner aff n0d
thz thy nw sa «ra» d0d

2907—8. B. C. fattas.

E tha skindae han segh genisten hem
Ath hielpe bodaB mek och tbom

2909. D. E. F. the för thz

2910. B. C. talade F. taledda? för (sagdhe)
D. offuer F. ower för vidher

2911. D. mel te F. swaredae för sagdhe

2912. D. ey sa E. ey soa F. r«t för ey

2916. B. sidan gänga för gänga

C. E. samma läs-art.

D. ae hwru megh kan thz ga

2917. B. thok C. E. tha för iho

2919.

Digitized by Google

257

Vers. 2919. B. C. a Jattas. E. vether för a
2921 — 2. B. en kemp bestå före ena \omtru

Thz fanger iach ey lengcr l0n( nw

C. kamp f. kcempa Annars lika med B.

D. En kamp bisla for ein jo/nfru
ther fangen ligger a liifluelh nw

F. kamp f keempa Annars lika med A.
2923 — 4. B. och före middagx timee ther at komma
hwat thz warder mik lil skada eller froma

C. F. Samma läs-art.
2928. B. C. D. E. at för ij

2929 — 30. D. Sida/* mu/ide ther in ga

the venesle iorafru ma/i vilde se

E. sithen soa ma/i for her ywan i/igao
the venistre iomfru ma/t a soa

F. fi/inse maa för snima/i sa
2931—2. B. skylto C. skiwlto för skyldo

B. fattas.
2933—4. B. C. E. fattas.

D. Then ioinfru/i oc undre qo/nne
haffuse sorgh oc bleake kt/tne

F. then frwae och the slollee qwi/inae
hafTdae all blega? kindhae
2935—6. B. C. D. F. man för nakar

E. the vilde ey openbare (hem

oc skulde them enge/i grade/ide see
293Ö. D. melte för sagdhe
2440. B. och ey swa 0mkelika lata

C. D. F. Samma läs-art.
2942. D. angisth E. angist] för anger

Sv. Forns kr. Sällsk. Sami. Il , *. ^

Digitized by Google

258

Vers. '29421— f B. ha/i wil wider resen str/dha?

och l0S8e idher fran allae/i qtvidluc

C. Samma läs-art.

D. Han vil vith then riise striide
oc l0se sa al idcr quide

E. fattas.

F. han wil mz then res» strid»
och l0ss« ther mz wor qwida?

09441 _j. B. ha/i badh Ihem tha vpstawda allae
j skulen mik ey lil fola falla
C. D. F. Samma läs-art.

E. genisler for tha
2948. B. fallae for standa

C. D. F. Samma läs-art.
2948+— i. B. C. C. D. fattas.

F. ey b0r edher ihz wedh m*gh alh giöre
jech wil eder thz ey see helder h0ra>

2949 — 50. B. jach wil ihz allae radh»
(rur och jomfrar badh®

C. D. Samma läs-art.

F. edlae frwer för frughur
2951. B. gladi C. glade for gladha
2953. B. om gudh wil mik then lykko sendae

C. D. F. Samma läs-art.

E. Om gud vill mek then nade/i sende
2954+— f B. thz skal thok morgbo» arllae waer®

iach ma ekke lenger dweliaes haeree
C. D. E. Samma läs- art.

F. thz skal doo orligh waera?

thy jech duelis ickj laengy her»
2957—8. B. C fattas.

Digitized by Google

259

Vers. 29581 — f D. Han gaff them allom gode Ir0sth
ath theire anger varde l0sth

B. C. E. fattas.

F. han gaff them all» godh tr0st
ath thiere anger skwldee waere 10st
2958i — i B. Och giorde them sidan glcedi och gama/t
then qweeld maedan the waro til sama/i

C. Samma läs-art.

D. The giorde segb sidan gledi oc gama/t
thz queldh tha the sate sama/i

E. fattas.

F. siddaen giord» the them gled» och gamen
then afftsen ther the sadae samen

2960. B. Och swa thz leon hos bonum la

C. E. F. Samma läs-art.

2961. B. C. thz sik r0rde ey eth har

thz laa swa quarth rået som eth far
V. fattas.

E. Vtaen loa all qwaer f thz laa qwart rået

F. ther s&gh tyrdae rået ey jeth hoor
tbz laa saa qwer som jeth faar

2963 — 4. B. skakade C. skagade E. r0rde /. riste

D. fattas.
2965 — 6. E. fattas.

F. ther herr» jwan thzle sa

ath tbz war tidh til sang ath gaa
2967—8. B. C. D. maette för (sagdlie)
E fattas.

29G9 — 70. D. m0r mz för iomfrughur moot
V., fattas.
F. mz för moot

Digitized by Google

260

Vers. 2971—2. B. herra iwan och hans leon badha;

hwilws nw och haffoae nadhe

C. D. Samma läs-art.

E. Her ywan oc l*yen the bodae
huiltif the nat och haffdae nadee

F. herr» ywan och hans l0w« bodd*
hwiltes om nätta* och haw« nodas

2974. B. C. D. E. F. til f5r fore
2975—6. B. C. D. klappade E. Han klappet F.

klappa;d« /. ok klappadhe

D. oc badh E. Oc bath F. och badh / badh
2980. C. klädas D. E. klffidm / sik klasdha tha
2982. B. wemptif för viempnte sik

C. D. F. Samma los-art.
2983—4. B. C. min for mins

D. min gode for mins k«re

F. han kalede hosbwnden tha til seg
myn kiere wasn thz bedher jech Ihik
2985—6. B. thz mz mik for mik (nw)

C. E. F. Samma läs-art.

D. Ath lathen megh nw hedan fara
Jek ma ey lengre duadias hare

2987 —8. B. nw wet thz gudh j bimraerik
iaeh dwaldw her gemas hos tik

C. Samma läs-art.

D. fattas.
2989 — 90. B. C. E. fattas.

D. jek ware her gcrnas i thzle si/me
nw late gudh os hele finne

F. om thz matlee wajra? aff thzte sinda?
nw lada? ma»g gud edhcr hajlbregt 6nda>

Digitized by Google

261

Vers. 2991—2. B. C. E. oi loff for tha orloft'
D. Tha ha/i vilde iheda/i ga

oc iomfru/i htfrde han thala swa
F. han tog orloff och wilda? gaa
tha then jomfrw thzte saa
2996. B. herra wi latbum thz a idhrae nadha

C. herre ywa/i wi latom thz a idher nade
2996J -J. B. the haffdo honum gcrna? fallet Mil fot
hafTde thz honum ey warit j mot

C. F. Samma läs-art.

D. fattas.

E. The hadde ha/inum gerne fallit til föda?
hadde thz her Jwa/* ey varit imodhe

2997—8. B. och budhu honom gotz ther til
at han hos them dweliaes wil

C. Samma läs-art.

I). The bode honom gotz ther til
ath han ner them bliffue vi I

E. hoos F. mz for na?r
2999. B. C. mik thz for thz

31)01— 2. C. Gud lathe thz äldre herre gauia/j frregna
seller ok andra goda teegna
B. Instämmande läs-art.

D. E. fattas.

F. och lada? thz a lire herrae gawian h0rae
heller andra? goda? maendh ath sp0ra?

3003 — 4. B. C. mik swa sielffuer for vil mik swa —
(nw) fattas.

D. fattas.

E. v. 3003 fattas.
3005 - 6. B. C. fattas.

D. I ha (swa) fattas.

Digitized by Google

262

E. harlie sorae F. gansze s«ir» f (swa) sara
3008. B. C. j i stälkt för at
3009 — 10. B. war /. idhan — B. C. waliua/* / gawiao

B. C. aedlce r. for herra r.

b. fattas.

E. fore elbers frende skildh ber gawian
«erlig riddere i tencke aa ham

F. edlöB r. for berra r.
3011—12. D. fattas.

F. ladher maeg thz herre 6n

atb han «r kiaerae moderbrodcr myn
3013—14. B. C. fattas.
3015 — 16. B. C. fattas.

D. luneta for tbcen iomfruo
3018. B. C. E. ordh F. ord för eedh.
3019— 20. C. sant för sat

D. fattas.

E. thz skal »ndelige for at thz skulde ey

3022. D. sorgh F. sorigh för angaer

3023. B. wald för hand

G* D. E. F. Samma läs-art.

3024. D. n«r i der för haer qwar

3027. B. C. komber D. komer F. komoer / kom

3029. B. D. E. stor F. stoor för dygher

3030. B. C. stora för dighra
D. E. F. dighra fattas.

3031—2. B. E. lagde C. lade för laegger

D. Huar han he/tne lade uppa then mark
tha war hon swa tu/*g oc stark

E. aff staale badhe fattas.

F. twng for stoor
3035—6. B. C. fattas.

Digitized by Google

2H3

D. Tho alh tii kowpane eller fleiv
the matte henne ey aff siade// ror<?

E. kemppe for kompano

F. do ath thj mflendli maend haffdas komet

therae

the mal Ia3 (hen ey aff stedli bnera*
3038. D. ther i haffue/i fyrre saklh aff h0rlh

F. liter i aff f0rae hawer sawd hord
3f>41 — 2. B. C. D. V., fattas.

F. hwer a jen haest mz s!a?rk« rem
sa hordaeligh banl han them

3043. B. Hart för thwa?rt

3044. B. folket C. toligt för slikt
3045—6. D. fattas.

3048. B. stora D. F. stor för dighra

E. lista för dighra giist
3050. B. (I hem) fattas.

C. swo aensliga slo ha/i the riddarn tha

D. sa angislelige mu/ide ha/i them sia

E. Soa hardelige mu/idae ha// them slöa

F. sa 0nka?ligh slo han tha

3952. B. F. ma/i matte (mallee) thz /. thz malte

C. E. man för thz
Q. fattas.

3053 —4. B. C. riddara fattas. — B. swa C. swo E.

sa för illa

D. fattas.

E. redae för varo bundne — E. kunne F.

kwnnae för fnatlo
30544— J. B. the waro lr«Me och swa modlie
bak sara? och illae skodhe
C. Samma läs-art.

Digitized by Google

D. fattas.

E. bod» träet t» och for tr0tte och swa

F. trcettce och jll® m0d®

alh gängse han t hem n0dd*e

3055. B. thera for the

C. D. E. F. Samma läsbart.

3056. B. han war halt och illee lam
C. Samma läs-art.

3037—8. B. C. fattas.

E. falsk for fals

F. for vdaen fals for thz var (ey)
30584— i. B. C. D. fattas.

E. Alt thz tidestse ther han moa
alh thz var sorgh at see vppa

F. e thz offlestae ther han for moo

sa ath thz war 0nk ath see ther oo
3059—60. B. C. D. fattas.

E. lislee /. giisl — swa fattas.
3062. B. all» C. D. the for ^era

F. ther the kam for the porttae
3065—6. D. Thu warder nw thine dotter vth gifluae

eller scule the d*de blifluae
F. thin dotter skalt thw nw vd gtwae
heller thu skalt d0d haerae bliw®
3068. D. hon scal tho kom» i mith fante waldh

F. hwn skal een do i myn» wold
3069—70. D. swa sara fattas.
E. fattas.

3071. B. C. D. thz fattas.

3072. B. iach wil aff he/ine almaeni/ig g0rse

C. Jagh wil all haewne almi/ige g0ra

D. instämmer med B.

Digitized by Google

265

E. Jcch vill he/ine lil alm0ssae kone g0re

F. jech wil skam alT liind» gi0r«
3073 -4. E. fattas.

F. the ful est oe swaenae i my/i gordh
skal hwn allas w«re vspardh
3075 -6. B. C D. E. fattas.

F. aen do hwn hawer sloltae ladee
Ihz stor hindffi w»l til mådda?
3077-^8. B. kerde C. D. karde får kcerir

B. gudh gaffue thz iach warc d*dh

C. Samma läs-art.

D. gudh gaffue jek ware helder d0dh

E. fattas.

F. nästan lika med B. C.

30784 — J. B. tha matte mik then tember ey ske *
ther iach hwar dagh före mik see

C. Samma läs-art.

D. E. fattas.

E. n\v dawlig for hwar dagh

3<>82. D. 0h0ffueskelige F. v h0\vskaelig /. oföghclika
3083—4. B. C. fattas.

D. vare for gänga

E. skulde oss ower hefne for skal vald o-

vter ha>nne

F. sa ildce gaa /. gänga swa — makt f vald
3086. B. tingh C. ting F. t0ff for tygh

D. v. 3085—6 fattas.

E. Och alt siit vape/i han aflagdre
3091—2. B. alt thz gotz ther han forma 1

C. alt thz godz ha/i forma W' hu ^ h

F. hwad han for maa 1 °
E. fattas.

Digitized by Google

266

Vers. 3093 — 4. D. E. fattas,

3095. B. klserka? for karl
3097. D. mel le för badho
3100. E. alskaens för ihscn
3101 — 2. B. stora för dighra

D. fattas.

E. slorce pughoe för dighra risa

F. I0kae for sigher — slorae f diglira
3103. C. Ther jselte/t f Risin — ywa?r f iwan
3105. B. sigh aestu kome/i n\v ber til

C. D. F. Samma läs-art.

E. v. 3105—6 fattas.
3107—10. V. fattas.

3109 — 10. F. och war ey ihin waen thz seyer jec

ther thtk wistae hidb (il maegh
3111—12. D. E. fattas.

F. flyaer for skipad lie
3113—14. B. C. fattas.

3116. B. dande C. D. dugande E. Göder F. goda?

för donde

• 3117—18. b. fattas.

E. jech wil ey la?ngre traede mz thik
t hit (ro ackler jnlhz jech

3122. B. C. sporan för sporom

F. sit 0rs han fast mz sporaen hioo

3123. F. red för roende

3125. B. (hcr han for platsen haflVlc pa

C. D. V.. Samma läs art.

E. Ther ha/i forpladae hadde vppa.
3128» F. (hen rese gaff (hz jckj i gi0m
3129—30. B. lagh C. slagit E. saral för (thz) laghit

Digitized by Google

267

F. thz fyrstae l her han blodhz kiendae
han logh I hen storae stäng i haende
3135 — 6. B. thu skall thz/« giaelda»
om iach ma liuet halda

C. thu skall thzta giaelde om jac mo liffue

D. Instämmer med B.

E. ala3 F. bradaelig för sarlika
3137. E. drogh för rykte
3139—40. D. riisens för ha/is

V. fattas.
3141. E. sticke för steek

314?. B. fiael skrap E. faelskraepper F. fleld skrep-

per för fiae I skarpe

3143-4. B. C. fattas.

3146. B. C. wil ekke (ikke) Jör forsmadhe

3147. C. fiaelskrap E. fialskrepper F. (hen resas f

Cael skarpe

3148. E. skraende for öpte

3150. C. ath tik skal äldre longa til mik

E. Ath thu skall aldregh luntae til mek

F. ath thu skall äldre gl0ma? ma?g
3153—4. B. raettelik C. reetlig för raedhelika

D. fattas.

E. Tha hialp gudh her ywan vell
Ath hugget slöa ey hawium i biel I

F. tha halp gud herra3 ywan

ath thz hogh togh ey laettaelig ham
31541 — ±. B. thy al haffde thz skaelligee taki* ham
tha ware d0dh badhe 0rs och man
C. Samma läs- art.

I). Hade gudh ey holpUh her iwa/* v
tha vare d0dh bade 0rs oc man

Digitized by Google

268

E. Hadde lliz starckelige taghz ha/inum
Iha vare d0tb bodae 0rss och man

F. Nästan lika ined E.

3156. i). E. her iwan F. herr» iwan f. haenna hem
3158. B. C. och spra/ig swa raskelik til then ref

D. bade F. bord» for bardhe

E. v. 3157—8 fattas.
3159—60. B. C. fattas.

F. Soa raskel igh sprang t hen l0ya3 fram
Och giorde Jaette/» en h0gelig skam

F. springer for sprang

3161. B.CD.E. raonde hon fattas.

3162. D. kl»der for biörnskin

3164. B. C. a rai/*a tro för maghin ij tro

D. thz gar alth mz a mi/ie tro
3165—6. B. C. D. fattas.

E. ja?merligh l0yen jfletle/i for »ngislika hon

han Iha

F. jamerligi for a?ngislika
3167—8. B. C. D. fattas.

3171. Här fattas ett blad i handskriften A,

och är den tryckta texten v. 3171 —
3254 hemtad ur B. (ss. 290 —292).

3172. C. fi&lskrap E. fielskrepper for Ösel skarp
F. reff ha/f sa?gh then l0wa3 fra

3173. C. härda/* D. hårde E. h0gfue F. mygsel for

härda

3174. C. diger E. tych for stor
3177. C. hugte sik takeri

D. vilde strax [ f or huxade sik strax
F. thinkta» tha thzl

Digitized by Google

269

Vers. 3178. D. snarlh E. geniste/* F. raskel ig / sköt
3179_80. E. fattas.

3181 C. (bz huget kom nedir nuellom (hem bade
ok kom tho bwargom ihtm til skada

D. Thz hogh koin nidh mel I om them bade
oc warth huarge/i thcra til scadae

E. Instämmer med D

F. Instämmer med C
31814—*. D.Vel alle alne i jordene nider

sa b0rde jek sakth sa seyer jek ider
E. F. Samma läs-art.

3182. D.Tha for thz först»

3183. D. E. F. fast för starkelik®

3184 — 5. D.Han tha snarlige til honom hio
sa angistelige han honom slo

E. Tha sprangh ha/* fram oc fast ham sloo
fieelskraepper galt thz a my/*e troo

F. han sprang fram och giordae saa
then resffi sa jamcrlig ha/i sloo

3185j — i. E. Ath arm och axel aff ha/inum gik
Aff the hugh han tha fick
F. Samma läs-art.
3186—7. D. fattas.

E. Eth a/inet |

r . . . > for eth

F. jet a/inet | J

3188 — 9. D.j genom ha/is hals oc i hans brysth
then riisin fek tha fuluel systh
E. G0mme/i hans hoffiiit oc ha/is bristh
then pughe wort tha raskelige tyslh
3190. C. swo ath i hiaerta nam thz stad
D.Samma läs-art.

V. sa ath höget greb i hierlhz stadh

Digitized by Google

270

Vers. 3191. D.her iwa/i varth (ha fuluel gladb

F. tha wortoe herr® iwan mffrgliz glad

3192. E. enctae hannum for ey

3193. C. tager ha/t sa resan falla
E. jflefte/* for resen al

3194 6. D.Tha mii/vde alle aff busith ga
alle thiilh som riisin la

E. fare sin hand vppa the iord so modh
tha lob hw«r (hen a husil stodh
Alle lith som iaette» loa

the tackede alle her ywa/i oc sagde soa

F. for sin hand oppa then hied®
man matt® thz h0rae langa? leed
hwr® bierigh och dalta skald wedlier
ther han feld a jordan nedher

tber resaen war fällan och sam i blod
tha l*be the all® a hwsel stodh
bodae karl® och sa qwin®
hwaert jetli barn ther war indhae
allas tiidb som resaen laa
lh® tacked® herr® iwan och giordae
[? sawd® (sagdé)\ saa
3197. D. E. alla» fattas. F. tbewne f. all®
31984 — \. D. Husbonde/i oc frue/i ®re nw glade
ath te moge nw vare mz nade
Oc l0s(h er nw tbere sone quidh
som tbe haffue hafflh i länge riidh

E. J åttas.

F. stora for sone — tidh for riidh
Annars lika med D.

3201. F. bidhae för in

Digitized by Google

271

Vers. 3202+ — *. D.Oc huile/i ider oc haffue make
i g0ren thz for ware sake
G. E. fattas.

F. alh hwilla? för Oc huile/i
32o2j~J. (ha i thz erinda? hawa? giord
ther wi hawa? aff edher b0rd
herra? iwan swareda? hosbwndcen iha
for saninda? jecli thz ey jetta? maa
thy Ihz alt a lycka? stor
bwre thz ma?g i ha?nda? gaar
3203. C. swarade for swai ar

D. E. Samma läs-art.

F. a?n bad her ywan hosbwndh[a3]n tha
32<J6. E. thil som her gawia/z sp0rie eller Ii0rae
3207 — 8. D.j för och — ider för them
3210. D. huath i biude/i thz fram ath f0re

F. thz han them beder fram ath f0ra?
32101—;. E. Hans loff a3r her och i alla? stadhx»

thi ha/i hialp t hem af alle wadha?

F. \\mum loff och »ra? i all» städa?
thy han l0slaa them aff wodha?
3210j — i. F. och saa for then grima? d0d

som them stod fora? och andra 1 n0d
3215—6. D. fattas.

E. v. 3216 fattas.
3218. D.the/ine/ör al lan
3219—20. C. inge/i för ekke

D. thy ath han ke/iner honom wel
oc g0ren honom ey mere skel

E. fattas.

F. och seyer jech kindher Uanum ful wa?l
och gi0ra?r hanum ther for ey mera? skiel

Digitized by Google

272

Vers. 3220*— i- DJek rsbdis Ihz megh til scad« gar
alh jek sa lenge haffuer varit ber
F. F. Samma läs-art.
3222. D. herre vi vile mz ider fara

F. Samma läs-art.
3223 — 4. jElle for alle

D. Oc vfleriae ider meda/i vi moge/i liffua»
eller oc d0dhe'naer ider bliifTuae

E. mce/i för mz — eller för alle

F. men för mz — heller för alle
3224| — J. F. tha swaredhae ihem herr» iwan

gud takffi edher sawdae han
3225. D. withen för wilin
3227 — 8. D.Gudh g0me ider alle en

fr ur oc m0r oc sa men

E. hielpe för helsse

F. god» för höffuiske
3230. D.keldan för cappelen

3232. C. for »n D. fyr en för för
Kfattas.

3233. Csaluga för salg®

3234. C capellit för capeilen

D. so/n ther var fange/i i kappelleith inne
Erf Samma läs-art som D.

¥. fattas.

3236|— f E. Soa skamelig vppa en flagh»

ihz giorde the henne for wle/i saghe
F. skiendelig för skamelig Annars lika.
3237—8. ther the D. som the / the

E. fattas.

F. ther for och — ther the för the

3239.

Digitized by Google

273

Vers. 3239 C. thagar / I ha E. bolith / elden
3241 — 2. C. ffor hwi jor fore hwat

D. Ha/i Opte faslh oc badh tbem helte
hualh g0re i nw i onde vette

E. Ha/i 0pt® fast och bath them bid®
Huat g0r« j nw thre ond® v®th®

F. och 0pt» fast och badh them bidh®
jech wil t hen ptnfru Uss® aff qwidb

3242|— i. E. Thz veth gud i himmcrigh

ey skal hu/i d00 hre ethers swigh
F. wil Jor veth Annars lika.

3242J — |. D. J haffue/i henne ingen sak ath ke/ine
for ider lygn scal hon ey brenne

E. B. C. fattas.

F. skyld /. sak Aftnars lika med D.
4243-4. D. fattas.

3245—6, D.E. fattas.

F. gud will® ey ath hwn forderwedes ther®
tby han wist® hind® v skyldigh w«r«
3247—8. D. E. fattas.

F. herr® iwan for han
3248| — J. E. Ha/i raskel ig fram til elde/i rend®

Ha/i vilde ey lade Ath hielpe henn®
F. rask®ligh fram til ildaen rand®
och will® ey lad» ath fr®ls« hind®
3249—50. D. E. fattas.

F. wiged® f. rympde
3251—2. C. sagho for sagdo
D. E. fattas.

F. the sow® thz w®l för the sagdo all®
3253—4. D. thaler för k«rer

Sv. Fornskr. Sällsk. Sami. //. a. * 8

Digitized by Google

E. sagde f. öpte — sagde / m*lte -
talae för ka?rer

F. sawda? /. ma?lte — tåler aa / k*rer pa
Anm. Här återvänder texten till hand-

skri/ten A.

3255. B. C. D. E. F. 83 fattas.

31256. B. C. fattas.

1). som megh yt/r mik

K kom nw fram ma?g törff bestaa

3257. E. Ha?r ywan F. herr* iwan för han

3258. B. C. ock för han — jorofmn för hon
3259 — B. naken och giorde sin scriptajmall

och gaff gudhi wald oro liff ok siaell
F. sigh gudh för gudhi ij vald
3261—2. D. fattas

E. Hu/i hadde ther ejr claader (ill
Flerc aen jech nw si« vill

F. aa för lil — maa för vil
3263—4. D. fattas.

3266. B. C. D. v. 3265-6 fattas.

E. Sorl ig fielde fora henne thoree

F, felde allaa for hindae thora?
3267—8. B. C, I). E, fattas.

F. hw*m kan os nw til hielp waere
wort bwdh lil myn frwce ath ba?ra?
3269—70. B. C. D. fattas.

E. Och sagde thz mwae wj sora? kaere
Hu/i a?r forlwen aff sin »r®
3276. B. C. ellér sin ordh äter tak» (laka)

D. the scule sin ordh apter take

E. eller the skulle therc ord til rigge dragé

F. the skwllce therc ordh afller lag»

Digitized by Google

275

Vers. 3277—8. B. C. D. fattas.

E. gud vill at för om

F. heller cfodh for maeg adh bliwa3
sa framt som jech ma lewae

3280. F. hw/* hielsedra hanum ooh sawdae tha
3282. B. C. E. F. seer D. ser för skal see
3283—4. IX. E. fattas.

F. til aendae för aent
3286. B. all min C. afth milh for alldcr min
3288. B. C. wlte E. volde E. hawer wolleth för

valda

3290. D fattas.

F. orsag för saklösa

3291. E. Droseden j

E.The drost/ S ör Herra drozalin
329?. B. C. nw tala för tala
E. ha/tnum för heenne

3294. B. C. torfft D. torfflh F. t0rfll för tbröff
E. tro ey thz him vill sighe

3295. E.0ss F. os for mik

3296. F. vsand för osan

3298: I>. en for he/ine moth tre ath striide

E. En ene for» he/ine thre at stride

F. a?n jenae modh os tre ath strid»

3299. B. C. D. E. F. thcr för hsenne

3300. E. Jech for ether ey fly eth har

F. jech wil ey fly fra edher jen food

3301. B. hwarke/i C. hwa*ta D. huarke for ey
F. thy jech hawer ey h^erae myn freender

3303-4. B. C. D. fattas.

E. ridhae for gaa
*:j<)5-<>. B. C. D. E fatta,.

Digitized by Google

276

Vers. 3307— 8. B. ey wider C. ey wid /or rået cy
D. fattas.

F. thrwgh ey widh för Ihrce rået ey
3309 — 10. B. F. raMtue C. ratta» för visso

D. E. fattas.

F. som jec wil för ij vilin
3311 — 12. B. D. idher C. ider for the

E. fattas.

F. luneta för heenne

33121 — j. B. fore thy jak wet thz sannerlik

hon reedh sinne fru «n äldre swik

C. E. F. Samma läs-art.

b. fattas.
3313—14. B. C! fattas.

E. tester poa för veet at

33141 E. Ther alt rwthuiss och sa/iden *r

men iech for saone/ide at st r ide her

F. ther all» retwishz och sa/tni/td» «r
medhen jech for sa/inind» stridher haer

3315. B. mykÄ högmod for hoghmoodh mykilh

C. D. E. F. Samma läs-art.

3318. B. C. wilom D. wiliom för skulom

3319. B. swarade E. swarede F. swaredaB förm»nx

3322. B. C. kan thz

D. kan thz ok

E. ka/i och thz

E. kan thz doo

3323. B. C. D. E. göra fattas.
R nogot for göra

3324. B. ider rada för radha
C. P. E. Samma läs-art.

F. weri edher thz wil jech radae

► för ok kan thz aen

Digitized by Google

277

3325—6. B. C. gerni/ig for v«rk — ber yo> rået
t), fattas.

E. Huat l0yen g*r vil iech sware
Thz sigher iech haer öppen ba re

F. hindae for haenna veerk
3327—8. B. C. thz for (hit — idher för thik
3330. E. mwai för vilium

3331 — 2. B. C. D. swarade for swarar thöm

B. E. F. o for a — D. a fattas.
3334. F. skull» jeoh tber om bliwae d*0
3336. 'F. fra seg /o> (h«dban
3337—8. b. fattas.

E. sseth yor l«g
3339 —40. B. C. fattas.
3341—2. B. C. han for the

E. fattas.
3343—4. B.skiutlik \

C. skiwtlik \ for rasklika

D. snarlige J

E. fattas.

3345. B. C. sin D. sith E. eth F. sit for ena

3346. B. skiutlik \

C. skiwtlik > for rasklika

F. hordseligh J

D. sa ha» for ok rasklika
3348. B. C. v. 3347—8 fattas.

D. vile nw her iwa/i skade

F. komee nw och wil hanum skadas
3349—50. B. C. r*r« (r*ra) för rördho

D. fattas.

E. Soa hordelige the til her jrwa/i rendae
mz the starcke skaft the hadde j hav*de

Digitized by Google

278

F. vmad^eligb för önkelika — stor» for

starka

3351—2. B. C. stinga för stuago
U. fattas.

F. syndher för slykke — wold Jör mold
3353—4. D. fattas.

E. ey fattas.

F. r*r« för förgöra
3355—6. D. E. fattas.

F. och for drogh ihem thz paa then tidb
thy han wint» saegh aen horder slnd
3357 — 8. B. renner C. rae/ine för raende

D. E. fattas.

3359. D. Herrm iwa/i han togh drotzsete/* ware
3361—2. K. fattas.

F. och raenda? \wnum sa raskal ig aff
thz han kwndae ey lil werte faa
3363. F. drosten för han

3367—8. B. C. D. mondo fattas. C. thera hiaerta Jör
ij hiaertadh D. g#r for giordhe —
there hierte för ij hiaertadh

E. F. fattas.

3369. B. the rykte thera swaerd tha bade sama»

C. Samma läs-art.

D. there swerdh alle

E. there swaerdh

F. thieraa swaerda? alla?
3371—2. B. C fattas.

E. inckeligh F. *nkaelig för angislik
3373—4. D.J åttas.
3375_6. B. C. fattas.
3377—8. B. C. D F. m\ fattas.

► for tha badhe lil

Digitized by Google

279

K. fattas.
338D. B. C. D. E. F. tba fattas.
3381—2. B. C. thik fattas.

D. E. fattas.

F. ath jech for hnath iak thik
3383 — 4. B. C. D. E. fattas.

F. legae thik thz sa naeaer

thz tbu thesse aldrigh bodhae faar
3385 — 6. B. C. alt för nu at

I). Hualh thu haffuer nw borgath mcgh
thz scal jek nw löne tegh

E. fattas.

F. hwad thu hawer f0rae giordh m«g
thz wil jech nw alt gialdae thik

3388. B. C. the för thaesse

I). thesse tre riddare soke honom til hände

3391. D. Then tiidh F. ther för Thz första

3392. B. affstadh för op

C. D. F # Samma läs-art.

3393. D. Tha her iwa/i for thz h;m
3395_6. B. C. E. fattas.

3397. B. sma for sunder

C. D. E. F. Samma läs-art.

3398. E. goa för spriuga

3400. B. C. D. v. 3399—400 fattas.

t. Huat thz var pladae eller pantzer

F. hwadh thz war plada? heller platener

3401 — 2. D. rekker för raatoadhe E. vsla? för salugha

3403—4. B. C. D. fattas.

2405. B. C. E. reet fattas.

D. thz malte synes opinbar t

E. v. 3405-6 fattas.

Digitized by Google

280

3407—8. D. fattas.

8413 — 14. B. C. D. F. signadha och thtenna fattas.

E. verduge for signadha
3415—16. B. C. D. E. fattas.

F. Iad« ham ey herre d*0

men han wil fraels» sagl*s ro##
34151 — j. D. The bade for honom son» i mogen h*rt
the matte honom ey arnien hielp g*re

B. C. E. fattas.

F. the badhte mz ha/mm som i«maa b«M-«
ther ey matte a/inet mz hanum gi#r«
3419. B. C. F. honum fattas.

D. ther och bonum fattas.

E. Hans br0dre two ther effter leffue
3421-2. B. C. D. riidh för liidh

E. fattas.
3423—4. E. fattas.

F. stor» hwg for slagh

3424| — i. D. Thy han war moder aff i i isens slagh

som han hade tben same dagh
3426. B. Thz honum swa n«l® ga

C. thz the honum swo naele gaa

D. ath the honom sa n®r ga

E. F. Instämma med D.
3427—8. B. C. D. fattas.

3429 — 30. B. hon griper tha the riddare twa
och kastar hwar en a/inan j fra

C. Samma läs-art.

D. there för hin

E. v. 2429. fattas.

2432. E. j kroppet eth iaemmerlich w/#dli

F. jet sa jamcrlig dypt wndlwc

Digitized by Google

281

3434. B. C v. 2433—4 fattas.

D. aff thz hoggilh hon tha fck

E. AiT llie hugli iher l*ya?n fik

F. aff lliz hwgh ther hwn fek

3435. B. C. then tiidh j

D. fha / for Thz första

E. Iher \

3438. B. maklik C maklliga för bardlielika
3439 — 4<». B. han t w inger t hem wta// thera wili«
the skulo (hem ther badhee gilVuee

C. Samma täs-art.

D. fattas.

E. Haa twang thcm om the vilde leffue
At the skulde them fånge giffue

F. Öfverenstämmer med E.
3441—2. B. C. D. E. fattas.

F. aen do hans towae hwn «r saar

hwn hielper hanum tha som hwn stoor
3443—4. D. fattas.
3445—6. B. C. thz ater

}for

r m i for siin ordh tha ater

F. thz alt affter

D. ath the matte tage si* ordh apte/* there
thz matte tha ey a/mers ware

E. fattas.

3449 — 50. B. ater lygnae C. eplher lygna för lygna

D. ath te ware bade brende i baal
sa hempner gudh alle lyge mal

E. The vorde bod» brende j bool
v. 2248 fattas.

F. sa ath the braendis pa jet baal

sa hfleflnedhiB gud then jomfrwcs maal
3451 - 2. B. D quidh F. qwid for qwidhe

Digitized by Google

282

E. fattas.
3453. E. her ywa/i för saara
3455—6. E. fattas.
3457. B. kende för k ren na?

D. sin sar ha/* neplige kende

E. tha ey kende F. jcki kiendae Jor aekke

kaenna?

3459. F. fra?lseda3 aer Iwneta nw

3460. E. Siden for hun venscap af sin frw

F. och hawer wenskab aff sin frwe
2461. B. C. v. 2261—2 fattas.

D. Ho/* lolz her iwait inte ke/*ne

E. Him lodh sich som hu/i her ywan icke

kende

F. (hen frw® herrae iwan jcki kiendha?
3406. B. ha/is leon for leonith

C. D. E. F. Samma läs-art.

3467. B. j hwilin E. i hwiles F. i hwilla? for

hwilin

3468. B. til ra?ka? C. til raka D. <il raeke för

redho

E. til thess i vordee til su/idee bodae

F. til i fler wael hielae bodha?

3469. E. I0ne för thakke

F. edher frwa? för idher
347!. B. aldr/k C. äldre för ey
3472. B. hwarkc/t her eller a/inar stadh

C. D. E. Samma läs-art.

F. hwaerken ha?r heller i noger siad
3474. B. C. (min) fattas.

D. som äldre gånger aff mi/i hngh
F. Liknande läs- art.

Digitized by Google

283

3475 — 6. B. Ihz thykker mik illae warae giort
thz j swa bradelik fara borlh

C. E. Samma läs-art.

D. snarlige for bradhlika fara

K. (hz (oker maeg nw wcerae
at i ey laenger dweles h^rae
3477. B. C. thenkte for thaenkcr
3479— 80. B. hwat ha/i haffde he/we giort j mot
Ihz matte hon weel rada bot.

C. Samma läs-art.

D. \L. fattas.

F. hwadh i haw» he/inae giord i modh
ther ma i och w«l radae bodh
3481—2. B. C, D. K. fattas.

F. ower for aepter
3483-4. B. cerlik C. aerlig för vara

B. C. i her för i j

D. mi/i fru thz tykker megh vare vel
huath i her tale mz fulgodh skel

E. ful för vara — raelh oc för raellan

F. myn frwe ther mz n0wes maegh wel
thz ordh i tallae thz «r mz skiel
Anm. Här slutar handskriften D.

3486. B. C. warder for ma

E. Jech hauer brodcth thi mo jech thie

F. hwadh jech br0d thz skal jech thye
3487 —8. B. C. maelto för (sagdhe)

E. iErligh för stolte

F. tha badh hwn hmum sa mynneligh
edlee ridder seger thz maegh

3491—2. B. C. fattas.

Digitized by Google

284

Vers. 3495—6. B. idhaert nampn och huru j hclae
thz aer thz iach efllcr lelbse
C. E. F. Liknande läs-art.

3501—4. B. C. fattas.
3507—8. E. fattas.

3509. B. C. thy wi äldre sakt h*rde

E. mz frn«r > for frugha

F. frwe j

3519 — 20. E. Nejr thz mo ether icke dw»

f0r aen iech sidher veth min frus
F. ney jech thik jcki mowae

f0rae jec aer for liki mz myn frw»

3520| — J. F. och hawer ther wisaae a til red®

thz hwn for läder maeg sine wredba

3522.

F. och lewo? for na lifuin

3523.

B. C. fra for fa

^.fattas.

3526.

E. at iech matt» fa/ige theraff r*n

3527.

B. C. maelte for (sagdhe)

3528.

F. gudh wedh wel hwadh jech mionae

3529.

E. Ath the frwee her boos mek stoor

3530.

B. C. en for hon

E. nylith for nykil

3493.

B. thz wil iach frua sighiae (ik

C. F. Samma läs-art.

3513.
3516.

3512.

B. at ekke aer iach mz fr ur kser

C. Samma läs-art.

E. At iech icke fnicktaer haerae

F. ath k jech jckj fromer aer
E. morge» for nakar

B. C. trugom \

Digitized by Google

285

Vers. 3530i— J. B. och mik haffuer swa sära spent

mik rxdis thz warder ey bradlik (enl
C. Samma täs-art.

E. fattas.

F. och maeg hawer sa sarligh bespent
jech frycther thz worder ey snarligh end

3531-2. E. fattas

3533. B. C. E. j för a

3538. F. ther hindce fra?ls(ee thaero

3539_40. B. C. fattas.

E. siae för lofua — E. F. man fattas.
3542. F. j naar i fonga? iher lime til
3544. C. E. (hus) fattas.

F. ath for lig» maegh mz my/i frwae
3545—6. B. C. fattas.

E. gantzs® för storlika
3547—8. B. C. IL, fattas.

3550. C. F. gaa E. goa för sta.
35501 — i. E. Och gideer [ey] mz ha/inum gänget
fore the soar som hun hauer fanget

F. och ey gider wael mz ha/mm gängen
for the mange saar iher hwn hawer fonge/i

3551—2. B. wardee C. warda för koma

E. fattas.

F. i. ther them matt» waeree til mag»
2254. B. bUten musa hente han

C. bl0tan mwsa tha h«ente ha»

E. thz bl*d& mwss tha htenta? han

F. bludae och moss thz tog han
3555. B. slu/id C. stwnd for saeng
3557 — 8. E. fattas.

3566. B. och wilde n*dugh thseden borth

Digitized by Google

286

C. Samma lås-art.

E. Ha/i vilde ejr ridae taeden borlh
3567—8. B. C. fattas.

3569 — 70. B. then portenaer kom gängande ther
spor hwo aestu ther wthe st«r
C. E. F. \ Liknande läs-art.

F. i. och spordae hwem ther wdhae war

3572. E nw för ij nat

3573. B. C. honom F. hanum for the

E. Tha swarede baomim fhen «*ode ma/i
3575— ti. vo odh för var skiot

F. och l0b tha fram som han mesl gadhae
then porth giensten op for hanum ladlie

3578. B. herra iffwan storlik wael vnfingo

C. E. Samma läs-art,

F. the hanum all» mz aer« vndfing»
3578^ — |. B. sommaa toko ha»s *rs j tomae

och so/nmee toko hans wapen at g0m«

C. Samma läs- art.

E. fattas.

F. mwndae ha/is waben for toko ha/is wa-

pen at

3579—80. B. C. fattas.
3581 — 2. B. Q. fattas.

E. gode för kaera
3573 _4. B. C. a t för om
E. fattas.

3585. F. «r« for bwra

3586. B. sarlik he/me skadhae the kaerae
C. Samma läs-art.

E. Och sorlighe the thess skade vaere

Digitized by Google

287

3586] — i. E. Thz g0r I hem alle sammen vee

the jämmer iher tbe aa l0yen see
F. hind« för l0yen

3587. B. C. maelte F. meltse för (sagdhe)

3588. B. dande C. dogande )

v j ve (f° r donde

E. godaer r. from y

3590. B. radh» C. raeke F. reghe för raeka
E. Soa len^ea j bod ha 4 lil raege aera

3591—2. B. C. fattas.

E. v. 3592 fattas.

3594. B. C. (he badhe fattas.

E. varo the fattas.

F. the beslc legiaar warae bod ha*

3596.. B. hwitae E. hwita/i E. F. hwide/i för sinne

3597. B. swa ma/igalu/id )

r c* ijl i fö r mänga lund

C. so moifg ffoldb ) °

3598. B. skämma// C. stakkotl

E. stacket F. snåren J*^ r 8 ^ amme
3601 — 2. B. et Ii kasta I se för een kastaella

E. Ath en riddere ther lideot j fraa
Siugatr j sin gordh loa

F. ath jen righ ridder therae

i sit hws laa sywgh thiss waerae

3603. B. fromadae F. for weyen för frombcr

E. v. 3603 — 4 fattas.

3604. B. aff swarlaklingrae
C. aff swartalimgra

F. herrae wilom hin rigae hiede hand
3605—6. B. C fattas.

F. mygen för vara
3607. ' B. Effter han liffde ha/»s d0t(er twa
C. E. F. Liknande läs-art.

| för swartaeklimgra

Digitized by Google

288

Vers. 3609—10. B. C. egner E. arf for faedhserno

F. Ihe tog* (ha om thieres gosz at Iralae
hwilke/i thz skwllee holde mz ralt*
3611 — 12. B. then eldre syster maelte tha
thz then *ngre skulde ey fa
C. Lika. — F. saa for tha Annars lika.
E. «lst» for eldre — enclet for ey

3614. B. C. F. ther om fattas.

3615. B. och fånga sik ther en then ma*
C. E. F. Liknande läs-art.

3618. B. hugomodh C. hogamotl ^ . .

E. homolb F. howmod j ^ »>«gha moodh

3619. B. C. huxade for thaenkte — thz samma

for thz

3621. B. C. at fattas.

E. All sin n0th fora ha/inum kicere

F. och sin n*d for ha/min ath kiero

3622. B. C. he/ine E. he/inis F. hind» for the «ldre
3627 — 8. E. Thi for then ynger» kom thaer

The aeldre systaer for» henne «r
3631 — 2. Her gawian hauer then wlstae jaeth

Han vill henne vaerie om han hauer rast
3633. B. C. ther om for tho thz at
3636. F. och foss» edher stor» qwidhee

3638. 8. aff mik skal thz r«t engin h*r»
F. Samma läs-art.

3636| — f B. och iach thz enghom sighiae wil
for sen idher wili aer ther til
C. F. Samma läs-art
E. fattas.

3639. B. C. kom tha för thz kom

Vers.

Digitized by Google

289

Vers. 3641. E. slackel för slu/ilan

F. jen mantel hawd» hwn aa
3643. E. vnder för vae!

F. forelh wel mz hermelin
3645 — 6. B. then tridbiae dagh ther forc war en
kom dr0lni/igen aler igen
C. effther en Annars lika med B.

E. fattas.

F. forae endh Annars lika med B.
3647 — 8. B. waro C. wore för vaara

B. rena/ide j

r , , , > for ridhande

L. kome raenna/ide I v

E. fattas.

3649 — 50. B. F och war Iha (C. swo) för ok var

E. fattas.
3651—2. B. C. aff för förra

E. fattas.
„ 3653—4. K. fattas.

3655—8. B. C. E. fattas.

F. thik /a/f <w.

3660. B. 'syster /or iomfru C. E. Samma läs-art.

3661. E. fieelskraepper F. lieldskrepper för Gael-

skarper

3654. B. aff them ma/i thesse tide/idae la/igu fra

C. Samma läs-art.

E. ma/igse tiaende the sagde i fra

F. aff them mand thesse lidindae fra
36b5 — 6. B. tegnae C. taegna för theeyghna

E. Och helssed» her gawia/i oc a/idre

tiennre

Aff eerligh riddere l0yens viengnae
Sv. Fornskr. Såtlsk. Sami. 11, 2. ^

Digitized by Google

290

F. tlie hielsedha? herra? gawia/i tha i stad
som tawens ridder han (hem badh
3667—8. B. C fattas.

E. The sagde i then same tith
Huar han l0sdoB alla? tbere qwidh

F. och sawed«e them i then same tidh
hwrae han hawde 10st thierae qwid

3670. B. C. herra och ra?t fattas.

3675. B. och idher mänga quaedio se/»de

C. ok ider mo/?ga gode netter sa?nde

E. Ha/i elher megel helsne saendha?

F. mange gode nätter han edher sende

3676. F. fuld wel för g*rla

3678+— i. E. Och [? ey] iech haffuer aff ha/inum Itfrth
for aen nw huat han haffuer giort
F. och aldrig hawer jech til hanum spordh
f0ra3 aen nw hwad han hawer giord

3679. B. iach f0r för ther iak
C. E. F. Samma läs-art.

3680. F. h0rdae ther for lyddo op

3681. E. m00 for qtunna
3684. B. he/me för thaenna
3687. B. g0rin for alla? frur a?rae

C. Samma läs-art.
F. gi0ras thz for all jomfrwer a?ra?
3692. B C. F. (sköt) fattas.

E. ther för (sköt)

3692i— i. E. thy vord® j ther nw ath bydae

. thz sigher iech ether thz skull» i vida?

F. wedh ath lidhae for nw ath byda?
ufnnars lika.

3695. B. C. avius E. F. arius at for (*as) at

\
\

Digitized by Google

Vers. 3697—8. B. C. fattas.

291

E. (hz ma/i skall engen tben fynnee
ther segh t0rff hser vnder vind»
3701—2. B. C. ¥. fattas.

E. Vaerie mit moal men jech hauer ra?(h
msethen vy gyt» ey saelffue saeth
3706. B. C. E. F. b0r för b*r
3707 —8. B. C. V. fatt as.
3709—12. E. fattas.
37l2j — i. B. for wta/i allee traettae

och wilde hon lifTu^e mz raetta?
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. om yi/r och Annars lika med B.
3713 — 14. B. »n thok iach ka/i her enge hielp fa

maeden iach a?r komi/i her swa
C. inga hielpa för enge hielp Annars lika.
3715 — 16. B. jskulin thz h0rce om iak liffuae

iach wil min rcet ey thok opp giflfua?
C. Liknande läs-art.
F. sp0rae for fraeghna
3717. E. Kodning artus swarede the goda? iomfru
3720. E. eere/ide F. ordh för skipilse
3721—2. B. C. fattas.

3724. B. j lalen he/ine haffua thz hon a
C F. Liknande läs-art.

E. Lacjher ethers s0ster thset hun ao

3726. B. thz welh w»l gudh Ihz dugher ey swa
C. Samma läs-art.

F. ney wed mend jech gi0r ey sa

3727. E. thren F. trwsel för thrwgh
3729-30. B. C. fattas.

Digitized by Google

Vers. 3731. B. C. kan fattas.

3732. F. kiemppe för riddara

3734. E. tage för thaenkin

3736. F. i winer ey eder systers r»t

3737 — 8. B. hon hawer a*n sa?xtaen daga til

at leta* effte/- then henne hiaelpae wil
C. Samma läs-art.

E. traetten F. fyri tywax for seextam

Annars lika med B.
8739. E.j engelu/idyor ey

3740. B. ma neth C. mo r«th för skal raettin

E. Om hun moa logh oc r«t nyd»

F. om hwn skal here ret nydbae

3741. B. tbe jorofra war tba brat til swara
C. F. Samma läs-art

E. v. 3741-2 fattas.

3742. F. joo för as
3743—4. B. C. E. fattas.

F. jech ma edher jcki talte a modh
do alb jecb finge dis aldrig bodb

3745_6. B. C. herra F. he/r« för ha?r
E. fattas.

3747—8. B. C. hon F. hw/i thz för hon mik

E.fattas.
3749—50. E. F. fattas.
3751—2. h. C. fattas.

E. The yngras sistaer före ko/ini/igen stodh

Hu/i foor borth taeden j stadh
E. then jomfrw sin syster gierne bad
och foor theden bort istadh

Digitized by Google

293

Vers. 3753. B. then \omtru hux<»de mz allae si /in se
C. Samma läs-art.

E. Hu/i tenctae vppa mz alle synnse

F. hwn tenktae mz segh i allae si/in®
3755. F. til hanum stor all hindher lidb
3756j — J. B. hon redh 0\ver ma/tga herra rikee

och wilde mz enge mot effter wfk»
ower baergh och ower dalae
hon kom ther ower mz myky/i quala
C. inge» mötte ater for enge mot effter

E. fattas.

F. hwn redh til inange herree rigi

hwn wildae tha for jnghen affter wige
h0\ve bierigh oc dybe dallae
hw/i ka/t ther ey ower vdhen qwalee
3759. B. C. septer fattas.

3762- 1— j. F. och aldrig hawer h0rd saffd fra

ath noger riddcr skullae hiedae saa

3763— 4. B. C fattas.

3755 — ti. B. hon war ther aff thok hafa gladh

at hon war k omen j then samrita stadh
C* myk/l for thok hala
F. hwn wortae tha myget blid

ath hwn war kornen i then tidh

3767. B. fore henne eerae }

C for haenne aer > för fore «r
F. forae ser» j

3768. B. kaera F. kieree för kaer
Cfattas.

3768|— i. B. thz mate ma/t wael a he/ttte see
thz henne war j hiaerlaet we
C. F? man fattas. E. thz for ma/i

Digitized by Google

294

Vers. 3769. E. fattas.

F. och lawdes seg i solt« saeng

3770. B. hen/ie Pina war badhae thiwg och lang
C. F. Samma läs-art.

E. fattas.

3771. F. en "m00 lod hwn (il saeg kallae x

3772. B. ther henne tr0st war pa
C. Samma läs- art.

E. Som hu/i (rostedse beslh vppa

F. som hwn trodae baest for all»
3775-6. B. C. J åttas.

E. fare mit aerindae thaette synnae
huar thu mat L^yenss riddere lynnae

F. och farse nw ath thz sin/iae
effter Uwens ridder ai flnwae

3777—8. B. C. E. fattas.

3779—80. B. the jomfra redde sik tha till

och sigher at hon gernae fara will

C. F. Samma läs-art.

E. geniste/» för tha Annars lika med B.
3781—2. B. C. fattas,

E. Jech skal aldrigh komme haer
f0r sen ha/it jech finnee kaan

F. jech skal ey affter komoe her
f0rae »n iech hanum fonden faar

3/824 — j. B. hon tok orloff och bort hon redh
hen/ie war ey kunnog (hen ledh
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. hwn för henne — wel kiend för bunno:
3783 — 4 E. The jomfru swarede vatheligh

Ath hun hadde cngc/i swe/i mz sigh

Digitized by Google

295

3785. E. Tha?l mest® hesten ha« formoa

3786. F. alt til dawen mwwdae for gaa
5786j — ±. E. Ath nathen traedae be/ine ther (ill

i Him veth ey gorlae huort hu/i vill
F. och näten trad hindae til

bwn wed eij gi0rlig liwad hw/i wil
3787 — 8. B. C. F. (en) fattas. F. kornen för stad
K. fattas.

3789 — 90. B. C. giorde för gör — F. mygz för myrkt
kw/inee för matte *
E. fattas.

3790| — i. F. thz war myghz yngelig

then nat war binae pinelig
379 1 — 2. B. sar« s0rgde the iomfru tha

hon war stadh j sorgse/is lugha
C. Sara tha syrge — Annars lika med B«

E. fat t as.

F. sare s0riger then jomfrw

thy hwn aer stånden i wode nw
3793 — 4- B. hon wetfi sik ey til radha

wta/i bidher sik gudh til nadha
C. Samma läs-art.

E. Ath him för bon — enct« för ey
Annars lika med A.

F. bwn wed saeg jnthz til radae
vdhen bedher gud saegh nadhae

3796. B. C. nat got F. nat god för nat

3797. E. fattas. F. vlffwe för vargba

3798. E. fattas.

F. aff ther» h*rde bwn sa mygel bangh

3800. B. qiudh C. qwidhe för qwiidho

3801. E. lidaet F. ey longt för skampt

Digitized by Google

296

Vers. 3802. B. waektare blaeser iher pa

C. waektaren bloeslhe ther wpa

E. Vectaernae bleesdae ther fast vppa

F. (hen wekther qwadb ther b0lll oppa
3803—4. B. C. YL. fattas.

F. hwadh han qwad och han giordhae
then jomfrw thz saa gi0rlig h0rdé
3805. B. hon strax effler hörnit redh'

E. Him geniste/i efftaer bordset rcdh

F. och tha efflher r0sten redh

380(». F. »hen hwn wist» weerae then gienste» ledb
3807 — 8. E. fattas.

3809. C. hopes F. hobes for hopar
E. fattas.

3810. B. jach ma j nath got herberghe fa
C. Samma läs-art.

E. fattas. F. jech skal för jach ma
3811 — 14. E. fattas.

3819. B. C. gröpa E. grafuar F. grawaer fur gropir

3820. B. Ihe wsenislae man wilde mz 0gho« se

E. fattas.

F. Öf verens stämmer med B.
3821—2. B. C. fattas.

E. Ther offuer gik longae spa/ighse
the ware bodhee njr och langoe

F. ther ower gånger l0nlige spangae
the aera bode smale och länge

3823—4. B. the jomfrw gik strax borth

ower them graffu» til thcn port
C. Samma läs-art.

E. gra IT ock F. grawer for gröpa — • E*
spangh for port

Digitized by Google

297 '

Vers. 3825 — 6. B. swa enge/i för thz aengin

E. fattas.

3827. B. C. hon för ok

3829. B. C. wernen E. burge/i for vaerninnc

F. !ha swaredee jen wecthcr a wernen stod

3830. B. C. warin for aerin
3831-2. B.Cfattas.

E. F. aerae kommen för kom in
3333. E. fattas.

3834. B. iach lorff thaes nw full wael widher
C. F. Samma läs-art. E. fattas.

3835. E. fattas. F. han gienste/i för Han

3836. B. och gik henne swa blidelik j mot
C. F. Samma läs-art. E. fattas.

3837. B. C. E. fattas.

F. Nästan lika med A.

3838+ — }. B. ha/i ledde hona j ene warma stuffua
her skulen j iomfru inne soffua
C. E. F. Samma läs-art.

3839. E. magh för nadhe

3840. B. til dryk och swa til aelaen badhae
3842. B. afat C. a faath för faat

3843 — 4. B. thz ser then b0n iach bidhiae wil
j lathon sighiae mik ther til
C. Samma läs-art. — E. Nästan lika.
F. läder maeg thz seye til

thz er then b0n jec bede wil
3845 — 6. F. arligh om m0rigen dawe/i op gik

then jomfrw tha gienste/i kledde segh
3847—8. E fattas.

3849. B. swarade för swarar C. F. Samma läs-art
385 J. B. C. fattas.

Digitized by Google

298

Vers. 3852. B. for hwi wilin j swa arllae farae

C. Samma läs-art. E. ar I (B ridae för br. fara
F. hwi willae i sa bradelig hedben fan»

3853. B. C. fattas.

F. hwn swaredae jecb wil Ihz gierne gi>re

3854. B. C. fattas.

3855. B. (hen riddare ther iach effter letas
C. Samma läs-art.

F. jen for then — ther fattas.
3857. E. swa mykilh fattas.
3859—60. B. C. om fattas. B. C. F. aen fattas.

E. F. til gudh fattas.

3861. E. fattas.

3862. E.fattas.

F. jech sa hanum rået aller endh

3863. B. C. swarade E. swarede F. swared» for

swarar

3864. E. om för al

3866. B. tbz war langho ha/i war heerffi

F. thz aer ey lengy sidben ba/i war ber

3867 — 8. B. iach thz mz mi/i 0gbnin sa

fiaelskarpen resa til dodhen sia
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. och jecb thz mz myn 0gen saa
field sk repper resse han d0dh sloo

3869. B. alla? n0dha C. alla n0dha for roykle nödb

3870. B. C. thz lonae (l0ne) honwn gud all werl-

den b0dh

E. thz l0ne ha/mom gudh ther all verden b0tb

F. thz l0ne hanum gudh som all ting b^d

Digitized by Google

299

Vers. 3870J — i. E. Han slöa her Gelskraeppa i hiell
Meget giordffi han tba veell
F. B. C. fattas.
3874 B. en mere fiaendh iach aldr/k sa
C. Samma läs-art.
- E. fiende för diaefwl

F. je/i leder trold jech äldre saa
3877. B. C. fore fattas.
3879 — 8<>. B. C. fattas.

E. Vide thz gudh jecb ka// thz ey vidhae
(ha fare j effther ba/snum al ledhae

F. gudh wedb jech thz ey seye kand
hwarae i mowe fine ha/mm

3881. B. C. E. F. ledh for hedh
3883 — 4 B. han folgde henne ower I hen windee bro
her skulen j nw ridha? a mi//a tro
C. Samma läs-art.

E Han fulde he/ine offuer the vindebro

J sk u 1 1 a3 ride po/ine (hen skow soa froo
F. ha/i fyliger hindae vde/i (hen port
(hidh skwIUe i ridee bort
3887—8. B. C. E. fattas.

3889. B. hon ridher nw thaeden som hon m«st ma
C. Samma läs-art. E. redh för ridher

3891 —2. B. (ha badh hon gudh aff hiaertse och sinnae
thz hon matte leons riddare (i//nae
C. F. Samma läs-art.
E. fattas.

3893—4. B. C. lithi/i stu/id för stu/id
E. fattas.

3895 — 8. E. Eth «edia3 f«slöe hu/i fore sich fan

t her sporde hu// effter then sedla* ma//

Digitized by Google

300

Huer then henne m0tfle ok Iiu/j soa
Om noger there ha/inum kende moa

3901. B. C. then samma riidb)

. . I for skampraan

E. samme l.th \ ' ^

F. samme ridh '

3902. B. skama/i C.skampa/i E.stacket F. stakedhl.
3905. C. Jag bider ider for gudz a?ra

B. Samma läs-art.

E. Jech bedaer ether gerne fore ethers aera?

F. Samma läs-art *som E.
3909— 10. B. om idher lyster han at fin/ia?

wi wilora idher wisae then qmnn»

C. Samma läs-art.
3911 — 12. B. C. fattas.

E. F. sist for ( VA snimr) snimsl

3914. F. farende Jör gängande

3915. E. nitrae F. naeaer for naela
3917—18. E. fattas.

F. dygd för höfwizko
3923 —24. B. C. fattas.

E. sist F. sisten för snimarst
3925 — 6. E. fattas.

3929—30. E. then hede eldh och store bal I
oc vorde maglig henne mall

F. ther hwn skwlle bre/inae i ieth baal
och hwra? han warda? hen/iae maal

3931. B. C. E. lenge F. lengy for swa

3933. C. then wtegh tha skole i rydha

3934. B. och skulen woel g0rlla taka wara
C. fattas.

E. och taghae ha/inum g0rla? waree
F och tage then fwld wel war«

Digitized by Google

301

Vers. 3937—8. B. C. E. F. fattas.
3939—40. E. fattas.

F. sisten för thaen snimpsta
3940} — i. F. hwad han bawer sidhen giord

ther hawer jech jrtthz aff spord
3941—2. B. C. E. F. thu, thik för ij, idher
39421 — i. E. Och raskelig ba/inum at fynnae
at ethers anger vvorder mynne
F. och^nw bradeligh ath Ihzte sinne
tha worder eder anger myndae
3943. E. Nu far rået myn hiartae kiaera?
3945—6. B. C. fattas.

E. Jomfru läder mek thz fra?/ignae
ath j helse ha/inum a myne vegne
3947 — 8. B. Luneta foor sik ater igen

the jomfru ridher sik ater en
C. Samma läs-art.

E. F. Lika med B i första raden, och
med A i den andra.
3950+ — i. B. ther iwan och ha/is leon warae badhae
hwiltes om nat och haffde nadhae
C. E. F. Samma läs-art.
3950J — {. B. C. och warto (worde) hell af tbera sara
v. 3950J fattas.

E. och worde ther heell aff there soar
for enctae mumlas taeden fare

F. och worlae hielae aff thierae sarae.
f0ra3 the mwndae dedeen farae

3951. B. husbonde// gik he/me siaelff igen
C. E. F. Samma läs-art.

3952. F. han kaledhe snarligh a jen swend
3954. B. ku/ide for ma C. E. F. Samma läs-art.

Digitized by Google

Vers. 3955—6. B. C. E. Y. fattas.

395fy — F. ha/t fwldae ihen jomfrw ap mz sagh
i waer® wel kornen gud och maegh
39531 — ^ B. then pmtru swarade honum iher till
mith aersende iach idber sighiae will

B. F. Samma läs-art.

V*, fattas.

3961.

F. all» för idra

3962.

hon ar Äar tryckfel for nan

3963—4.

B. C. fattas.

F. jaa /Sr thz — E. adlae F. edlae för saraa

3966.

B. tha moghi ha/* j qwaeld aen Gn/ra

E. thu math ha/mum i affthen va?l fynnae

3968.

E. ga/itze yb> ij hisertadh

3968} — i.

B. och kallade honum for sinae gaffua

nw wil iach idheert orloff hawa

C. takkade F. takedae för kallade

E.fattas.

3968J— \. B. och ridbae effter honum hwat iak forma

thz rader iach tik at thu gor swa
C. Samma läs-art.

E. Skint tegh effther huat thu formoa
thz roder jech t ek A t thu g0r soa

F. til for effter — raaa för forma

3969. B. hon stigber strax pa sin baest
C hon stegh tågar a sin haesth

E. v. 3969— 70 fattas.

F. bwn stigdae tha pa sin haest

3970. B. hon renner haeden som hon ma m«st
C. Samma läs-art.

F. och redh deden som mattas mest
3971—2. E.fattas.

Digitized by Google

303

F. for hindae laa för the v. h. a.
3973. 6. A then tim» bon ha/i sea 6k

E. v. 3973—4 fattas.

F. ther hwn hanum ath see faek
3975-8. E. fattas.

3978| F. helder taber jech myn» stwnd®

och mynae m0dae saa mange hondhae
om han meegh sa sar® for smor
3979—80. E. fattas.

F. raskeligh for skiotlika
3981—2. E. fattas.
3983—4. E. fattas.

F. herr® iwan til then jomfrw saa

iak l0ser idher anger och idher qcudh®
C. Samma läs-art.
3989. B. mz honum moghi maest i walda
C. E. Samma läs-art.
F. naest gudh moiv» i thz woldh®
3990|—^. F. ther Ihe redh® samel too

tha sawdh® til hanum then jomfrw godh

3991. B. wil® j hor® ma thz w®r®

3992. E. jech hauer lideth fora ether at kaere

F. myn nodh tha wil jech for edher kier®
3992j— i. B. dagh och nat hawer iak rent

siden iach war eliter idher se/it
C. tha haffuer för hawer

E. F. Instämmande läsbart.
3993-4. B. C. E. fattas.

F. signedh waerae then godh® stwnd

ther maegh sendhae hidh a edher fwndh

Digitized by Google

304

Vers. 3996. B. herra för nu h»r

C E. F. Samma läs-art.

4000. B. baergh och dala och langa ledh

C. Samma läs-art. E. mauge för langa

4001. B. C. E. F. i for a — F. syge for sola
4004. B. ihy wiste hon milt sin eghen fernae
4005—6. B. C. storan J åttas.

^.fattas

F. skiotlika fattas.
4008. F. ther hwn for gudh mz raetUe aa
4010. E. jech troaer thz i haue ey f0ire herth
4012. F. och tager aff gudh i hemerigi l0n
4014. B. for them ther wrankt hawa he/zne trael

C. fifor them ther wronkil hauer a henne lr»t

E. F. v. 4013—14 fattas.
4014j — J. F. och for eder ridderlig aerae

hefluer then last hwn baweer ath kierae
4016. B. nw läten mik thz h0rae
om j wilin swa gorae

C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. herra nw ladher maegh thz h0rae

om i will« thz for gutz skyld gi0rae
4017—8. ^.fattas.
4019—20. B. C. E. fattas.

4022. B. mik dugher ey mz maka wara

F. maegh dwgher ey laengy mz mag ath waer®

4023. B. torff the jomfru mi/i thiaenist widher
C. Samma läs-art.

E. thin F. edher for the
4026. B. ee hem» C. ae hema Jör hema

Digitized by Google

305

\L t ber a v il it4i ydftlige tumme M>we
4028. B. pa C wpa for a
4028}. B. om gudb giffoer mak t ber lykko (il

C F. Sam m a läs-art.

I- fattas.

4028}. F. tbi se) er jech edber na rmia skiel
4030. B. C at bon b#rde ha* tala swo
40301— |. B. och maelte til ha* blidlik tha

Ihz l*ne idher gudb ther all forma

C E. Samma läs-art.

F. best for alt
4034. B. C kallad* I .

F biedha I * st< ^ e * f° r kallatb var

E. Pyne borgh man kaller soa
4034} — \. E. thz vört fram om daxe*s lidas

the vora ey fora? lenger at rida*

F. Ihz war tba långt a dagszens (bida
the ware ey lenger f#r alb ridhae

403a E. fattas.

4038. B. tby diaeffwlen siaelffuer siter naer

C. Tby al dieewlin siaelff ther sitter naer

E. Och deffuelle/i selfluer stor ta na?r

F. fattas.

4039 E. Ha/» sende tek til krancke/s lith
F. then gaff thik jen kränk a lidli
B. C. v. 4039—40 fattas,

4043. B. dr0ffuifce E. ångest for angår

4043. Esk0t haeden för r.

F. ridher för hafuer tik —

4046. F. gud worda edber wredbee all» same/t

4046| — \. B. ma/i roa thz wa?l a idher fin/ta
i». Fornskr. Sälhk. Sami. 11 , a.

Digitized by

i «rin ouise her inne
C. i. J aerin alle o hftuitzske her inne

E. fattas.

F. man ma thz wael a edher ki/idhse
ath i aerae allae vndae here jnde

4047— 8. B. noer br0t iach thz wid nokor idhaer
hwi j swa ill® for mik bidher

C. F. Samma läs-art.
4050. B. thu far ihz witae adhse nat

C. Tbu far thz gelda andra nath
4052. B. C. E. F. ther for har
4055. F fattas.
4057—8. B. fattas.
4060. B. dande C. dwgande 1

E. Göder F. godhe J ^ or
4061—2. B. Slikt for tholikt — wil tik for vil

C. E. Samma läs-art.

F. thz ser stor jamers n0dh

thu wilt sa skynda til ihin d0d
4063—4. B. C. fattas.

E. i. thi matte thu helder vtee vaerc

F. i. Samma läs-art.

406(H — i. B. hwat haffui mik ti) saka giffuae

hwi wilin j mik til laster driflu®
C. Samma läs-art.
E.fattas.

E. j. hwi wil las i aragh bort fra eder driwse
4067 — 8. E. Soa ma/ige lund som iech bauer Ii0rt

Soa vh^uiske folk hauer iec icke seth

F. sa mangee landh» jech faawer ket

sa wh0wskce folk hawer jeeh ef seet
4069—70. B. C. E. fattas.

Digitized by Google

307

Vers. 4072. B. en fru nionde moth honum ga

C. E. F. Samma läs-art.
4074. E. hun hel&ede ba/inuot mz blide synnae

F. och hielsedae ha/mm mz Iwet och sindhae
4078- 80. E. fattas.
4081—2. B. C. fattas.
4( 8 i— 4. B. C. E. /åttas.
4085—6. B. C fattas.
4088. F. raz sligh ordh a Ilse vndh faa

4090. E. a t noger man skulde her skee vee
4090f— i. E. Tbz vidhae vy Uer forebo

oss vetber liiff oc bodeth soa
F. sen wi ber® vdhen forae boo
oss aer vvidh liwz for bodhz saa

4091. A. dondc är tryckfel för donde

C aldreg er tbz swo dogande ma»

E. Al aldrig cer thz soa gode/i noa/i

F. atli aldrigh asr Ibz sa godh jen mandh
4D93—4. B. C. E. fattas.

F. k i en» för vitom
4 5 >S<>. B. hwru tbz a huset siar

C. Samma läs-art,
4097. A. mana är tryckfel for menas. B har me-

Miae och C mena

E. Jecb vi l elher ey mene her in at ridas

F. jech wil eder ey for menas jndh ath ridas

4100. E. thz aer nw noget a( tencke vppa
41004^4. B. om at iach ridher hasden brat

bwar skulde iach Iha liggias i nat
C. E. F. Samma läs-art.

4101. B. C. \omtru Jbr frugba

4104. B. thu (hakke Ihz gud och hanz nadha

Digitized by Google

F. tha maa i gudh tack» bodh®
4105—6. B. C. fattas.

F. gudh ladh® m«gh ®n then lyckas skiee
jech matt® eder lewindis affther see •
4107—8. B. C. K. fattas.

F. gudh l0ne eder then dygd frwe
all® thidhee och sa nw
4109_10. E. fattas.

F. bywdber för sigher
4111 — 12. B. C. samma sin för sin

E. fattas.

41121 — i. B. gudh late tdher herra fara w«I

han swarade henne liff hel och ssell
C. E. F. Samma läs-art.

4113 — 4. F. Nw redh herr® ywan theden bort
och kom for thier® adel porth

4117—18. F. fattas.

41184 — 4- F. han klaped® a porthen mz fingere sin
och badh then porten®r ladb® s®g jndh

41201 — 4. B. tha swarade honum then porten®re
hwat skal iach idher sighi® mere
skynt tik haden om thu wilt
thu far ber enkte wta» ilt
C. E. Samma läs-art.

F. 4- skynth thik hedhen thz snarest® thu

kant

4. heller thu setter ber® thit liff til paoth
41204 — 4. F. herr® ywan swared® hanum ther til

myth liff jech her® wow® wil
4121—2. B. C. fattas.

4123—4. B. C. tber för h®r — thu för ok — si-

dhan fattas.

Digitized by Google

309

£. Msede/i tbu soa meget ettier troa?r
actae thz selffuer buore thz goaer

F. medhen thu sa myghz ther effter trar
och see sidhen hwrae thz thik gaar

4125. A. sel la är tryckfel för alla

4126. E. ha/t vider ef huat the ha/inum kall®
F. och acther ey hwadh the kalla?

4127. B. stort E. F. storth for mykith

4128. E. mit i burge/* huar thz star

F. myth a wolden hwarae thz stor

4129. B. stor F. sloor for digher

E. fora? thz buss tbcr var en slcete

4131. B. hakul C. hagull E. hagel for hakil

F. ther om goor jeth bawel waerk

4132. B. slort E. djrbt F. héwft för dighirt
4134. B. C. stolta fattas.

F. tre twsindh m00r och stoltas qwinnae
4135_6. B. C. fattas.

E. the spunne gull oc volde lath
engeu aff them ther var gladh.

F. the spwndae guldh och weweth ladb
jngen aff tbem war doo gladh

4138. B. aff then harm tbe baffdo thaera?
F. aff then n0dh the hawdha? thera3

4139. E. Pa?ll och kosteligh boldekinae
F. blialdh och bolla? kienae

4140. E. the beste ther man mötte f^nne

4141. E. Alle hadde costeligb tingh
41421— i. E. ther ma/i aff gull oc silk» g0ree

thz muga? i her j boghen h0ra?
F. Samma läs-art.
4144. B. swa omkelik a?r thera laetoe

Digitized by Google

C. Samma täs-art.

E. F. war för ser Annars lika med B.
4147_8 B. C. E. fattas.

F. kindern swangae och halsen smal»
sa mwndhe the ther gongae all*

4149_50. B. C. fattas.
4153— 54. B. hwar kluter hos a/inan sath
herra iwan gatz ther illa ath
C. \. hwar then kluth hoss annat sal

F. hwer klwdh wedh then a/inen sadh
herr» ywan gaws ther jllae alh

4(55_6. B. C. E. fattas.

* F. slikt «r n0dh och stoor v ser*
alh frwoer skal sa twanghen waer»
4157—8. B. C. fattas.

F. i- the frwer begyndhöe allae alh granlb»
4159—60. B. C. E. fattas.
4161 — 2. B. C. E. fattas.

F. ath ther war 0nk ath see ther aa
aff then jaraer the hawdhee thaa
4163—4. B. C. fattas.

E. hörde för swa
4166. B. C. F. tha for ater

4169 — 70. F. thu mätte haer® ey deden far»

thu skall alt nw haeree jn/iaB \vaer«
4 17 1—?. E. fattas.

F. thz wil jech seyc thik a myn sandh
thu giordhae som jen galn mandh

4173. B. tha thu lost tik ther effle/- la/*ga
C. tha thu last tik ther til longa

Digitized by Google

311

E. losth F. lodst J. lost Annars lika med B.
4170. B. tha wilde thu ey lydbee at radhae
C Samma läs-art.

E. thu vilde ey lyda? vor» rade

F. thw wildse ey fora lyd» myn radh®
4176| — l F. tha jech badh thik hedhen ridae

nvv skal thu haerae jn/i® bidhae
4178. C wnderligt F. vnderlikt for a;ngo liikt
4179—80. B. C. E. fattas.

F. wiliae for skulde
4181. E. Kompa/i jech sp0r tegh a/idre saghe

4183. B. C. E. kompna fattas.

F. hwsem cer thessa? selliga? qwtn/ie

4184. B. C. swa for thetta

E. thz ther som gullet spi/ine innae

F. ther her« gi0rce gulleth jndhoe
4185—6. B. C. fattas.

F. thwongetli för pinadha
4187. F. seyer for sweer
4189. F. sp0rse thz aff jen anden mandh
4190| _j b b. mik thykker iach hawer ey annat til
swa frampt om iach thz witae wil

C. Samma läs-art.

E fattas.

F. }ech findher jech hawer ey an/ieth til
sa framth spm jech thz wedhse wil
4193. F. bak fattas.
4196. E. mz dytelighet the hawnum vntfik
4198. E. qwido för thu/iga

F. han l0sse edher anghcr och edhcr thwange
4199-200.F. och skilia? edhcr wedh sorigh och woda?

thz gi0r gudh mz sin nodhee

Digitized by Google

312

Vers. 4203. B. C. kompne fattus.

E. soa kende F. ther for kornen for s. k.
4205—6 B. C. fattas,

F. my/ineligh jör innerlik
4207. E. F slorlika Jattas.
4211 — 12. E. Jattas.

F. \. i sith landh som wi aff er»

4215. E. Effue/itir tha vilde ha/i fynnae
F. effther ewintyr ath fin/i»

4216. B. at en/ta C. ath eno F. jeth for ena

E. Tha kom han fare/id» en synns

4217. E. j thztae sorghae huss tha kom han hm

F. til thewnee borigb farindhae baerae

4218. B. C. sa ma /i E. sammen för saara
4219—20. B. C. fattas.

E. Alt fora hans dorscaps saghae
tolIiB vy pynae oc stoor vmagbe

F. for hans howmodh och hiemskae sagh
iher for lidhte wi myghz vmagh

4221 — 2. F. jech redis Ihz skal aen nw sa gangae

jen diels skal i ther r0n aff fång»
4223 — 4. E. Thu vorder hans dorscap nw at gialde
thi at (hu mottae thz enctet i voldh»
F. i wordher hans howmodh nw at giald*
döo ath i kwndhae ther ey i woldae
4225-6. B. C. fattas.

E. F. stora fattas. — F. thennae for sorgh ok
4227 — 8. B. Ihz warder thok som iach siger idéer
at the komma ber om sidher nidbcr
C. Samma läs-art.
E. fattas.

Digitized by Google

313

F. som jech f0r« sawdhae eder

ath han håra? kom* indb om sidher
* 4229 —30. E. fattas.
4231 — 2. E. \. huoa mo telligh vquaemelig mon®
F. bow ma slikt vnder mynd®

then jene war f0dh aff jen qwin/ie

4234. B. C. E. her for r«t F. r»t fattas.

4235. B. C. ther for h®r

E. Ther then kong hadde ley»t her en nat '

4236. B. C. annars for andra lu/td ther

F. om morigen han ey deden malt®

4237. B. C. stridh® en får stridha

F. fora? han hawdb® jen® slridh i mod

them bod®

4238. B. Ca E. i F. aa for til

4239. B. herra C. herre F. herr» for ha?r

E. Then vnge ko/tni/ig som then herr® var

4241. B. mz C. mot E. F. modh for för at roote

4242. E. (bi skulde ha* sigh fange/i giffue

F. tid® jör ridha ,
4243—4. B. C. om ha* för han (som)

E. och j ther® my/*n« ®ndelig bliffue
Soa fr®mpt som ha/i skulde ther leffue

F. och efflher thier® mynd® atb bliw®
sa framt som han will® lew®

4245. F. fast for h®r

4247—8. F. halff a/ineth tusindh stolt® m00r

tha nogher aflf them borth d00r
4250. B. C. fattas.

E. s0mer for frorre
4252. B. C. them för thenn
4255—6. B. C. fattas.

Digitized by Google

314

F. tha warae wi frelsedh aff the/mas wod*

4258.

oth mall» sidhen lewae mz nodha

B. at then ma/t hittes #y nw tell

C. E. Samma läs-art.

4259—60. B. C. fattas.

E. tel I ig för storan

F. ther jennae kan them bestånd» ba?r*
thy mowe wi os sa sarce kierae

4265 —6. B. C. fattas.

E. j. Vy worde ber bide then borde d0lh

F. {. wi worder here widh nlh tola? rwdh
4267—8. B. C. fattas.

F. j. och ther til wi sa nagen gaa

4269. B. bleenl för tbiasnt — F. fongae for gitum

4270. B. C. E. ey alt för ey — F. hinth för r*nt
4270} ^J. B. hwat wi afflom mere eller mi/inae

thz niwtoro wi ey hinae salgo q/un»
C. E. Samma läs-art.

4264.

4261.

B. hwar huxa wi salgo qwznnae pa

C. huat hugxade wi salage qn/nna . . . .

E. v. 4261—2 fattas.

F. thjr seyer jech se I ligas qwin/zae saa

B. for os kom ber döden til hendae

C. for sen oss kan docjin haenda

E. v. 4263-4.

F. fora? os ma dodaen ha?ndee

F. {. hwadh helder wi gi0r» mierae lieller

mynda?

4271.

B. och aer her thok äldre en

C. Samma läs-art.

E. oc t ho aerae helder aen een

F. blant os aer aldrigh jen

Digitized by Google

315

Vers. 4273 — 4. B. at hon g0r om siw naeller minne an swa
thz liwgu skilli/iga3 gieeldae nia
C. E. Samma läs-art.

F. vgen för siw naeller Annars lika med B.

4276. F. j Jör aff

4277. B. C. ther skulom vvi at litae

F. ther (il skwllee wi alla? lidhae
4279. F. jen koni/igh matt» weel righ aff wa?ree
4282. B. ther os swa 0mkelik forsma

C. E. F. Samma läs-art.
4282^ — f E. The twinge oss och sora? trw®
merae at g0rae aen vy formwa?
F. ihe twinga? os til och sarae trwe
merae alh gitfras aen wi mowe
4282J — i. B. om thz ka/i nokor tiid warda swo
thz wi arma? qwznnae hawa roo
tha heta? the os badhae steka? och siuda
om wi ey g0rae hwét the biuda
C. i. om wi ey g0ra alth huat te binda

E. F. Öf verensstämma med B.
4282|— i. F. thy ka/i wi aldrigh hawee nadhae

medhen thesse dieffwelae ma ower os radhae
4283—4. B. C. E. fattas. ,

F. hwadh hielper thz meegh sa sära? alh kiera?
medhen thz skal joo thz samee wera?

4285—6. B. C. fattas.

E. all vor F. halff then for alle the
4287—8. B. C fattas.

E. i. at wy aerce treelse t alle stuwda?
4289. E. Thz g0r oss mest til men»

F. thz gonger os alla» mest til meenae

Digitized by Google

316

Vers. 4293 — 4. F. for ihesse ledh» diefflee too

sa ath wi ther all» see oppa
4294}— -i. E. jech r«diss thz gor ber ower lek
(hz vedh (hz angaer mek
at thu skalt emod tbem stride
f0r «n thu moth h»den rid»
F. jech redis thz gonger och ower thik
thz wedh w»l gudh thz anger owegh
ath thu skalt modh them stridhs
fora aen thu roat hedhen ridhae
4*295. E. henne F. hindh» för the fru

4297. B. och giffui mik thz til nadhae
C. Samma läs-art.

iak warder nw h«den gänga och tbit
j thz myklae hws her ständer naera
gudh g0me idher frar ee hwar j «rae
C. moestha for b0xte

E. f til gud »r myn h0gist» alith
J. eth stort huss her stånd» n»r»

F. til gudh a;r myn h0west» lidh
nw wil jech giensten gäng» didh
til thz stor» hwss h»r* stor nar
gudh gi0m» edher all» her jn/we ®r

4299-300.B. C. E. fattas.

F. han redh nw deden och giord» saa
til thz hwss jech sawdh» fraa
4301—2. B. C. E. fattas.

F. mendh för man
4303—6. B. C. E. fattas

Digitized by Google

317

F. ther hanum kwndh® noghz gi0r®
(hy redh han dedaen som i ma h0r®
til then gordh som ther n«®r laa
hans l0w® och iomfrw/i giordhae oc saa
4307 — 8. B. C. i ther kommo honum ganga/ide igen
F. tha kam hanum gangind® i gien
hosbwndaen mz rider och swen®
4309—10. B. C. f och lato thz at g0m®

E. tag» hans 0rss mz sadel oc t0roee

oc lade thz ful vell korome til g0me
4311 — 12. F. och wedh then gonger the giord&och saa

ther (hen jomfrw war ridind® aa
4313—4. K fattas.

F. f och sawdh® hwaer til andhen tha
4315 — 8. E.fattas.

F. |. hwr® jen jomfrw fost® sin® tydh®
4319—20. B. \ vnder honom waro bred® baldakin*®
C. Samma läs-art.
E.fattas.

4321 — 2. B. i. en® bok ther man kalla a frans
C. J. ena bok ther man kalla i ffranz

E. fattos.

F. then jomfrw l»si« for hanum romanz
jen bogh som sa hiedher a franz

4323—4. B. C. E.fattas. # #

F. jen frw® then wenest® (ber mand saa
sadh (ber hooss och lyd® ther aa

4325 — 6. E. fattas.

F. f (hen jomfrw som l«s i (hen (id® bogh

4327 — 8. B. C. genowere for g.
E. F. fattas.

Digitized by Google

318

Vers. 4328| — |. F. jen aff the wmesin ther gudh hawer giord
heller noger min/zeskae hawer scet hel-
ler herdh

til iwet och dygd och edlae sin/iae
war hwa for andra? qwin/i«
4329 — 30. B. C badha och vara fattas.
F. fattas.

F. \. een doo ath andra warae riga?
— i. B. til tbokt och htfffuiskae sin//ae
war hon ey for andra q/anna?
C. Samma läs-art.

E. V. /åttas.
4331—2. B. C. E. fattas.

4 U3 — *. B. C. war® för <en

E. fattas.

F. then jorafrw hwn ey eldrae war
som haerae seyess a(T sen femtan aar

4335—^6. B. oen (hok at bon war al kapido
C. {. Samma läs-art.

E. /åttas.

F. een doo waree ath cupidoo
warae (her til hao giordhae saa

4137— 8. B. j. ther man kaller alskona gudh
# C. |. ther man kalla alskone a gudh

E. /aitos.

4339—40. B. C. och for for

E. fattas.

F. \. then all® man meene

Digitized by Google

319

4341—4. B, C. alla fattas.

E. fattas,

F. thentae for thiaena

4345 — 6. B. i. optelik han C. oplelig han F. i. olTtas
han /o> o.
E. fattas.

4346f — |. B. honum thokte glaedi at he/ine waerae
t hy at ha/> haffde hiane keei\B
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. ha/ju/it t0ttae thz stor gledhse waere
ther han hawdha? hindhte kiera?

4347—8. B. C. E. fattas.

F. han ottae ey barn i werilden fleras
thy war hans gledlwe myghz (his merae
4349. F. nw skull© i thz for slandha?
4352. x F. the stodhee all* op ath thz sin/ta?

4354. B. C. ok fattas.

JE. af alle the ther inne varöeae
F. och all» the iher kornen a3ra?

4355. B. ill* C illa för ey

4357—8 B. hwat the her honum giordo til spot
eller the wildo honum all» got
C. allae fattas. Annars samma läs-art.

E. Instämmer med C.

F. Nästan lika med B.

4360. E. Een stolt iomfru til ha/wium gor

F. then stolla? m00 sielfj modfe hmum gaar

4362. B. swa at sielffuo/n honum weel at n*gia3
C. swo at ho*nm mfi siaelflfuom at nogia

E. at hannum selffuer mött» mz nc\ya3

F. saa ath han sielff läder seegh n0\vee

Digitized by Google

320

Vers. 4363 — 4. B. vnweepner C. wmfaeroner för vmfaempntT

B. minaelik C. joner! ig för minirlika

E. fattas.

F. hwn vndh webnaer sielff (hen ridder godh
och h0wskselig for hanum stodh

4365—6. B. C. & fattas.

F. hwn giordhae hanum miene lil aerae

t0wd» hans anledhae therse
4366} — J. B. mz hwitae hender och finger sma

the stolta wmtru giorde swa

C. F. Samma läs-art.
Kfattas.

4367—8. B. C. F. loth för mon
E. fattas

43681— f B. mz hwit skin och skarlakan r0dh

the giordo alt hwat then iomfraa b#db
C. hwita/i för hwit

E. fattas.

F. mz hermelin och skarlogaen r0db

the giordhae alleehwadh then jomfrw b#dh
4368J— f F. then jomfrw bodh® h0ffsk och bold
hinae dygd war saa manghae fold

4369. E. henne tottae alt vligt vaeree

F. thz t0tta3 hinn» alt aff lidhz waera*

4370. B. thz hon matte honum g0ras til aerae
' C. E. F. Öfverensstämmande läs-art

4371. B. C. fattas.

4372. E. Een m0 och the frugae bod» tvfo
4375 — 6. sofnar är tryckfel för sofuar

B. C. F. ther fattas.

E. fattas.

Vers.

Digitized by Google

321

Vers. 4376| — 1 E. hans l0yae veth hans fodae loa

ihi a t him var van atb g0rae soa
F. Instämmande läs-art.
4377 B. f0rstae om morgo/i dager war liws
C Instämmande läs-art.

E. Thz f0rstae dagen vordae liwss

F. thz fyrstae dawaen giordis lyss
4379—80. B. C. F. stolta fattas. — B. C. thz ar för

thaedhan

4331. B. en li t ii C. en lilin E. en lidel för eet I.
4382. E. en prest F.jen praest för ok prestin
4*83. F. han hiolt maessae tha istadh
4387. F. bosbwnden kam tha sielwae ath swarae
4390. F, och bawer vereth jen langh tidh
4391—2. B. C. fattas.

E. Enctae moa iech ther i voldte

at iech skal ha/znum noget vppahalde

4393. E. at huilke/z ma/i her gensle/i for fra

F. och hwilkaen man haerae giaestae maa

4394. B. C. E. F. skal för vardher hcer

4395. B. C. skal F. vil för vardher

E. Jech skal the pugeer lådde her jn

4396. B. C. warder E. vorder F. matt® for skal
4396}— F. hwadh heller the giwae thik raettae sag

heller siar thik a thin bagh
4397 — 8. B. swa frampt om thu wilt liffuae
eller och fånge* for them giffuae
C Samma läs- art.

E. fattas.

F. sa framth som thu wilt lewae

thu skalt thik fonghen for them giwae

Sv. Fornskr. Sällsk. Sami. 11, m. 21

Digitized by Google

322

Vers. 4400. B. ha/t wt*mptes tbok j samma stadh
£. han Vempt® sigh tagen i stadh
4401 — 2. F. tha swaredhae then gamlae mand

ti! herrm yWan sawdhae hand
4405—6. B. C fattas.

E. |. offuer alle t be fruaer thu seer haere

F. i. ower all» the frwer thu sa here
4407. F. bodhae laftdh och borigae skwllae i rada
4413—14. B. iak C. iac för han — F. hoslrw for kono

E. Gud giffue jech kun/ie e huat iek raoa
thin dotter vil iech ey kiobae soa

4416. B. at keysarin aff room ser vtträ rik
C. Samma läs-art.

E. At ke^sere/i af rom cer ower mek

F. ath kieszeren aff rom ser 0wertfa ngh

4417. B. C. F. och for som

E. Som eerfle oc krofte skal ther v«r«
4419—20. B. C. fattas.

E aan F. andh for an
4421—2. B. C. fattas.

F. mz thinoa st«rkhz och frommae

4423. B. thu skall mi/ia dotter endelik fa
C. F. Samma läs-art.

4424. B. gudh lati mik thz se gänga swa
C. E. F. Samma läs-art.

4425- — 6. E. Nu skull» i herre tage ether til vare
the ville nw raskelige komme haer«
F. nw webnaö thik herrae snart mz fler®
the dieffweloB komeer nw farindhae herae

4426f — }. E. thu skalt them eendelige ene besta/ide
Gud giffue tek goa vael til handae

Digitized by Google

323

F. thu skalt them endehgh bestånds
hwr» thz gonger ihik til handha*
4427—8. E. fattas.

4429—30. B. f thu hugger Iben kamp ther mz for ga/iga
C. |. Samma läs-art.

E. /attas.

F. {. thu tenker naar then kamp saegh for

gange

4431—2. B. C. E./attas.

F. j. thu skalt hinnee aendeligh faa
4432j— i. B. thy at then sith aer off gamal her
thz hwilken man her kornen aer
wi sem han antigiee bliffuae d0dh
eller och giffuae sik mz myke/i n0d
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. nw hawer then sedh veret i langh tidh
ath hwilkaen man som komeer hidh
bliwer anthen for them dodh

heller giwse saegh fonghen mz stor n0dh
4435—6 B. C. fattas.

F. i. maegh t0cker ath thz halp ey

4437. B. ower enae C. yffuer ena E. tendelige i

stället for thz sama
F. mz thz skal ey ower jene weeree

4438. B. C. tha fattas.

4439. B. C. the för Twa
4441—2. B. C. fattas.

E. ondae F. vndhae for illae

F. i. then farae s0n war myghz vredh
4444. B. aff appell trse stor och langh

E. af abeldae tree bad® starck oc langh

Digitized by Google

F. Öfverensstämmer med B.

4445. B. kaelffuae E. k0lw«
F. slor ki0inse

4446. B. pil» C. spika for pigga
4446}— 1 E. Af sloll giort effter theris sedb
ther mottee enctet stande vetb
F. stedis for stande
4449_50. B. C. fattas.
4451—52. B. C. fattas.

E. (v. 4451 jattas).

Till slride/i vare ihe vseen

F. f siddae (il myt aa thier» bien

4453. E. blodh for bart

4454. E. ginge F. kamee för traddo

4455. F. a arme fattas.

4456. B. och siden ey til waknoe mer®
C. F. Samma läs-art.

E. engne for aldrigh
4457 — 8. B. the waro starke mz ilsko full
krinlolter nidhen som eth hiwll

E. /ältas.

F. the ware bodhae staerkse och ful
kringh IwcktsB som jet hywel

4460. F. han grinedh» alh och lawdhee saeg neder
4461—2. B. i. iher thz la tba pa en pall
C. i. Instämmande läs-art.

E. {.fattas.

F. och krtfmpoedhae ssegh sa men som \*n bo\i
iher hwn laa pa then vold

4463-4. E. fattas.

F. som jeth pind swin pleyer ath gi^rae
fyrst han seer thz han wil ey h0r#

Digitized by Google

325

4465— 6. B. C fattas.

' E. l0ff för bladh

4467. F. och slo jordben mz sin hallie

4468. B. C. tha for for for — E. her ywans for s. b.
4468| — }. F. och sa thz vel atb the bodhae

vildas herre ywan skadhae
4469 — 70. B. tha nruelte och the diaefflae twa
j skulen thz leon frän os sia
C. Lika med B. F. Nästan samma läs-art.
4471—2. B. C. fattas.

E. i. eller sig at thu esth fonge/i haere
4472^ — 1. B. thz skal tik ekke dugha

at thit leon skal os druga
C. }. alh tith leon oss trwga

E. fattas.

F. }. ath then l0we wil os trwa?
4472}. B. lath hona bindae swa fastelik

C. F. Samma läs-art

E. I lath bindae then l0yae so fasteligh
4572}. E. At hun mo oss ey g0rae swigh

F. kan for mo

4472}. E. Oc nw til hielpe komme tek

F. ejr for nw
4472}. B. lyster tik siden hiit til mik

C. Samma läs-art.

E. Il0ster tek siden komme til mek

F. lyster thik sidhen tha kom til rmeg

4473. B. tha kom tik skyt a thc/ine wall
C. Samma läs-art.

E. (ha kom vppa then woll

F. nw hidh aa thewi» woldh

4474. F. fattas.

Digitized by Google

326

Vers. 4476. E. mceden thu leffuer i verden haer

4478. E. thu trweer roek fastelig god kompan

F. thu trwser maegh fast sawdae han
4484. B. tha bradlik C. tha bradelig 1 for swa

E. soa bradeligh F. tha brad J bradher
4486. B. C. longo E. leriga* F. laengj sidhen for

genast

4486|— k E. thi hu/i mo ick« varae na?r

aa thenne mark ejr strida? her

F. thz maa jcki werae nw her naeaer

i the/mae mark men wi stridhae her
4486}— i. B. thy at mate thu hielp aff henne fa
hwru thil mall kunde siden ga
C. Samma läs-art.

E. thi thu mot hielp af loyen foa
huore tek mo/i siden goa

F. thu mattee ey hielp aff hi/m& faa
hwree thit maal mwn sidhen gaa

4486}. B. tha ware tu a mot os twa

C. tha wore i tbu a moth oss twa

E. F. Instämma med C.
4486}. E. och thz mo ick® vaerae soa

F. thz jckj nw sa wa?r® maa

4487. E. tha Ujren F. hinae jndh for nu hona

4488. B. ware idher C. wore ider for m. i. v.

F. Nästan lika med E.

4489. E. st«dh for kofwa

4490. B. lat be/ine ther in at soffua
C. Samma läs-art.

Digitized by Google

327

Vers. 4490| B. och las siden d*ren *ler igen

swa ai bon os ekke ma g0ra men
thz skal iaob g0r© « mi/ia tro
gudb ma mik een hieelpae tho
C. ^. swo at bon g#r oss inte meen
F. i. saa ath tbz os jckj gi0r mien
4491—2. B. C. fattas.

E. ha/t togh thcn j sa/inne sjn
oc ledde he/ine geniste/i j kawe/t in

F. ban togh sin l0w» ath thz sindh
och leddas hinnas i kowen jndh

4493. B. C. han för ok

E. oc laesdae kawen tbz bestee ha/* kan

F. löeser d0rten som ban baest kan

4494. E. togh siden l0gelle* oc kast» t hem

4495. E. frondee for fiaenda — • F. vndh® for andra

4496. E. g0m ha/inum nw tbz gud tak skeende
F. nw gi0m hmum sielff tbin ledhae skiendh®

4498. B. C. tbz skapt war för sadblatb var thz
E. v® 1 1 for alt

4499. F. ban sprang a tbz 0rs for ban war wredh

4500. B. strax a mot for thaghar mote

4501. B. strax for thaghar -~ F. jenee for annan

4502. B gremaed® C. grennade for stu/tde

4503. B. skakade C skagade E. resde för riste

4504. E. kompant baeriet F. h®r« borget for k. b.

4505. B C. h*r fattas.

E. thz vill iecb lek sorae giseldhae

F. thz skalt thu nw sarae gialdhee

4506. B. C. halda F. hoidhee för nu behalda
4507—8. B. C. fattas.

E. seero Jör s»n

Digitized by Google

F. the slowae herred jwan bodhse nw
the vndhae dieffke too

4509. B. C. nw för tha — F. hafldhee för fik tha

4510. E. segh for steek

4511 — 12. E. i. Soa fastelige mu/idoe the han/ium slöa

F. t hen jenae til och t hen armen fra
saa 0nckeligh the hanum slaa
4513—14. B. C fattas.

F. i. och skioldhen brast h0fft ap i thz vedher
4515 — 16. B. i. thz dugher tha ey for liflW tinga

C. i Lika med B. F. |. Nästan samma läs-art.

Kfattas.

4517 — 18. B. C. aer for var — F. tha slandben for n. s.

4519. B. th0kte E. tictse F. t0tlae for thotte

4520. B. for the slagh ther han fik tbaer»
C. E. F. Samma läs-art.

4521—2. B. C. fattas.

F. men för huath

4523 — 4. B. herra iwan hugger fast a badae hender
then fara son fore sin* tender
C. |. then fara som honom fore stondher
E. |. then foras Som fora her ywan sta/idaer

4525. E. her ywan galt han/ium then vmaghe

4526. E. hadde toldh F. haffdae for tholde
4527—8. B. swa C. swo för badhe — B. fioll pa

för faelde op a

E. mz hug bodse stor® oc starckae
thz ha/t Sal I nedaer a the märke

F. mz jeth hwgh sa iwngt och sterk
ath han feldb nedher aa then mark

4529-30. B. C. fattas.

E. f ha/i enctae siden til arme kende

Digitized by Google

329

F. mz then kiolnae han haffdhee i heendhfle
saa ath han (il sin arm jnlhz kiendbae
4531. B. hielp C. hiaelpe for liiaelper
45324 — i. B. iach sigher ihz sannerlik idher

(hz torffte herra iwan nw w»l wider
C. E. Instämmande läs-art.
F. 4. sani/idh» vil jech sefe edher
4533. B. Il hwat iak for iak

E. fatt as.

4535 — 6. B. thz huxar pa ma/iga lu/ida

hwru herra iwa/i balp benne tbe slu/ida
C. F. Instämmande läs-art.
4538. E. veign» F. vegn© for vana
4539 — 40. E. om ther var noget mwae vppa
ther l0yen mötte i ge/itmen goa

F. hool for smugha
4541—4. E.fattas.

F. h0raer för hördhe
4543—4. B. C. E. fattas.

F. tidh for riidh
4544f — \. B. hon wilde honum gernae äter giselda
om hon matte ther i walda
tbz ha/i baffde henne hulpet wael
tha orme/i wilde henne sia j hael
Cl. F. Samma läs- art.

E. fattas.
4545—6. E. fattas.

4548. F. jet lidhz boor for een litin bora
4549 — 50. E. vnder silwen bar» loa

ll0yen grawer side/i huat him moa

F. 4. vndher syldhen som hwn laa
4552. E. at l0yen strax ther gemmen for

Digitized by Google

F. ath hwn ther wcl i gi#men gaar

4553. E. sy«r för sidher

4554} — j. B. ha» skermer wael a badh» hender

hwars thera skiolder war fulwael ke/ider
tby at ha/i war stärker som nokot stal
thz war elh myki* vnderlikt mall
the stora bug herra iwan siar
thz beet a them rået ey elh har

G. Samma läs-art.

E. h skirmede för skermer

i. thz var cth mcgcl 0nckelict moll
thz skadde the defflae ey eth har

E. f skiermedhae for skermer

J. the war» hordher ®n noget stol
45544. — i E. fore ielligh offuervaetiss n0th

her Jwan reddis foree sin d0th

F. Samma läs-art.

4554J— tV.B. thy at hwarge/i tbera haffde fangit sar
wta/i a/inars thera arm han lamber war
C. E. Samma läs-art.
F. f wdhen then jenae lam war
4555 — 6. B. berra iwan haffde myky/i vnda
och b)0dde fast j all® stunda
C. herre yua/i haffde mo/iga wnde
ok blod ran ther alla stwnda

E. Haer ywan hadde maoghe vnder
the bl0dse fast j samme stu«daw

F. LikamedC. it;araden,ochmedB.idenU
4557 — 8. B. C. at han för han

E. Thz gik ha/inum soa m0deligh
Ath han hadde ful ueer gifuit segh

F. hordelig för m0deligh Atmars lika m. E.

Digitized by Google

331

Vers. 4559. E. sama fattas. — F. tidh för riidh

4560. B. aff hans quidh )

, , {för a(T alle hans qviidbe

L. al hans qwida y n

4560}— h B. tha lopp haos leon rasklik fram

och grepp then ther ey war lam

C. E. Samma läs-art.

F. |. och greb tbeu dieffi® ther ejr war lam

4561. B. kastade strax aider til jord a

C. lagar E. ha/inum F. hanum tha for strax
Annars lika med B.

4562. E. sik fattas. — E. r0rde F. r0rd® for röra
4562| — {. F. ma han ej bradeligh hielp fongae

• tha ka/t han aldrigh bort gong®
4563 —6. B. hwart thz barn ther konul «r
tbakkado leon all» ther
C. Samma läs-art.

E. i. badee my/ine oc soa mer®
J. ther the so® defuelle/i fall®

F. hwaert jeth barn ther kornen war tba
bodbse stor® och sa smaa
lackedh® l0wen all®

ther the saa diefflen fall®

4567. E. onde for annar

4568. F. stalbrodher for kompans

4569. B. thit ha/i 0mkeJik fallen la
C. Samma läs-art.

E. thi ha/i a jorde/i fall®n loa
4572. E. v. 4571—2 fattas.

F. men jech myn stalbrodher hawer mist
4573 — 4. B. thz forsl® herra iwan thz/a sa

thz di®ffwlen wendir henne i fra
C. Samma läs-art.

Digitized by Google

332

E. ha/inum i F. hanwn for henne i Annars

lika med B.
4574{ — J. B. ha/t rasklik efter ho/mm rende

mz thz swaerd ha/i haffde j bende
C. E. Samma läs-art.

F. til för effter

4575. B. och hugger a halsen som ba/i war stark
C. Samma läs-art.

E. ha/i hiog a bals som ha/i var stark

F. och hio pa hans hals som han war sterk

4576. F. thz hans howz fU>w a then mark
4576} — }. E. Oc bughen stirt» for» ha/inum neder

Her £wan sigh a(f glaede vetbser
F. och guben st0rte for h&num nedtar
herr» ywan stegh aff sin haest och gle-
dis wedher

4577—8. E.fattas.

F. f (ha sawdhae the ther warae naeaer

4580. B. C. eth skaelligare)

r . lL , , ( för skaelikare

F. jeth beder» J

E. fattas.

4580} — i. F. som the/ine diefllae han f»k nw

thz l0n» eder gudh och sa wor frw
4581 — 2. B. renner C. ränne for löper

E. fattas.

F. i. som l0wen och then a/tnen laa
4583 — 4. B. f och wilde henne hielpae om thz ma ske

C. -f. ok wilde honum hiaelpa huat ha/i roa

E. fattas.

E. \. och willae hi/inae tha hielpae aff vee
4585—6. E. fattas.

F. {. hwn sledh bort axelen aff hans liff

Digitized by Google

333

Vers. 4587 — 8. B. han tok at wis® til momppaler

och biuder ther silff och gul I o k«r
C. E. fattas.

F. thz han Tärer til mampeler

bywdher ther guld och sylff och ®r®

4589—90. E. fattas.

F. i. ther hsnum thisse saar hiel® maa

4591—2. B. di»ffl® son 1 ^ p ,

n j- m ? for dioefwls son

C. diaefila som J J

E. fattas.

F. 4. then di»ffl® han badh tba nodaeligh
4593—4. B. C. h«r och aff thik fattas.

E. fattas.

F. ther maegh hawer sa sar» skiendh

doo ath jech war ey mz edber kiendh
4594+ — ±, B. iach ke/inis herra ther gerna widher
at iach hawer mykit brutit mot idher
C. v. 2594i fattas.

E. v. 2594| fattas.

F. jech kiendis doo herr® gi0rlig weder
thz jech hawer myghz brot i modh edher

4594J — J. E. Och modh andree fler®

thi ®r myn sorgh nw halfue mere
F. och sa vidh andr® fler®

thy ®r myn sorigh nw tbiss mier®

4595. B. C. E. nw fattas. F. aff fattas.

4596. F. ladher m®gh ey fa mier® skad®
4597 — 8. B. werdugb nadhe for v. n.

C. Samma läs-art.
E. fattas.
4599- 600. E. fattas.

Digitized by Google

334

4600} — B. maeden iach mik sielff ey weria ma
jacb mon thok aldrik haeden ga
C. Samma läs-art.

E. ey fattas.

F. kan för mon

4603. B. thu sigh mik thz her oppe/ibar®
C. Samma läs-art.

E. Tha sigher iech thz oppenbare

F. thw sey tbz fyrst obenbarae

4604. F. mykla fattas.

4606. F. ath thw nw jckj mera for moo
4607—8. E. fattas.

F. i. sidhen wil jech tag® l0wen til m*g
4609 — 10. B. \. mat thu siden liffu® ocb aest thu swa ssl

C. \. Samma läs-art.

E. fattas.

F. matt® thu sid hen lewae och wordhae hiel
thz andh jech tbik aff hierthz wel

4610^—1. F. skalt tha d*0 och «r® thz saa

tha wordh® thz ther om hwrae thzmaa
4611—12. B. C. fattas.
4613—14. B. b thakkade för thakkar

C. f takkade honum thz baestha han raolle

E. }, tackede her ywan huat han mötte

46141 — 4. B. och kyste han swa innerlik

tbz wil iach loffaa gudhi och tik

C. E. Samma läs-art.

F. mywieligh jör innerlik
4615. B. at thu skalt her min dotter fa

C. E. F. Liknande läs-art.

Digitized by Google

335

Vers. 4616. B. och alt tbz gotz ther jach a
C. Samma läs-art.
4616{— tV B. och wara her berra ower borgh och la/id
thz wil iach idher fånga j bandh
Herra iwan iha aff hi®rt®t lo
och ro® I te til honum och sagde swo
mate iach henne til husfru haffua
thz toke iach fore rik» gaffu®
thy ma iach mik sära k®r®
at thz ma ekke nw swa w®r®
for then skyld talar iach nw swa
jach wil henne ey forsma
C. Samma läs-art.

E. +. Var her en herr® ofuer borgh ok landh
}. Jecb vil foa etfaer alt i handh

i. taghe for haffua

\. tagber för toke

i. ath tbz moa engelund® v®r®

tV. at jecb vilde henne her forsmoa

i. for then sagh tåler jech jckj saa
T V- thz jecb wil hi/in® ther mz for smaa
4617—18. B. C. fattas.

E. i. At hu/i mot t® ejr v®r<e hans ligh

F. thier® ligh® for honum liik

4619. B. C. E. her efter iak

F. jen b*n wil jech edher bedh®

4620. B. C. fattas.

F. om i wil l« m®g then wedh®
4624. B. C. E. F. til thz for ij thz

Digitized by Google

336

Vers. 4625 — 6. B. tby j thz wilhin sannerlik

jach hafTue/ them fraelssat for wtan svik
C. E. F. Samma läs-art.
4627. B. C. E. m«lte F. swaredha* för ( A m.) (s.)
4629 — 30. B. C. fattas.

E. i. som there vedermodh stodh vppoa

F. i. som allae thierae Iwangh stod appa
4630} — |. B. thz siger iach a mina san

thu bawer them fraelsaet som en ma/i
C. E. F. Samma läs-art.
4633. B. C. g*r tik Jör gaar thz
46341 — i. B. thykker tik ey henne wara 0ffrif riik
jak skal thz huxa mz si*lffwro mik
leggiae ther swa mykif til
som meest thu sielffuer haffua wil
C. Samma läs-art.

E. /attas.

F. {. t0cker edber hwn ®r ey 0\vert sigh
i, jech skal «n taenk® mz sielw® m«g
\. maest /åttas.

4635—6. E. fattas.

F. i. thw wedst ey hwar® thu bedber faar
4637—8. B. C. E. fattas.

F. ther twckt och si/inae kan sa gi#m»
och sin eerae ejr for gl0mae
4640. F. i wedb ey hwrae thz mz raceg «r
4641—2. B. thy C thi för ij

F. och t0rff jech edher thz ey seye
thjr ladher maegh nw far® mjr weye
46421— f B thy at iach ma ey j thzfa sinn»
he/me fa eller och andra quinnm

Digitized by Google

337

C. E. F. Instämmande läs-art.
4644 E. h0gisfse lidh F. mesta lidh /Jrbögxsta aliit
4645—6. B. C fattas.
4447 — 8 E.fattas.

4649—50. B. f jach skal tik fa he«ne he\der til fånga
C. i~ Samma läs-art.

E. }. Jech vil (eg mjr/t dol I er f0r f*r fånga»

F. ney thz skal ey sa gong»

jech vil thik holdhoe for mjrn fonge
4651 — 2. F. emen (bit howmodh »r saa

ath (hu wilth m^n datter for smaa
4656. E. At iech vilde helder henne gern® soa
4657 — 8. E. i. toa at i tage mek forae fånge her inn©
F. ejr maa (liz wer« ath (hzfe sinne

do ath i moegh fongse ber jndhat
4659—60. B. C./attas.

E. (ess for thy — herr® for h«r for

F. berra fattas — nw for baer

4662. B. freelss» C. (Traelssa F. alh frälsa för for

E. forae (be iomf/ w skuld her filger mek
4662{ — i. E. Jech vil ellier loffue a u\%ne troo

A t iech vill aendeligh g0r« soa

F. Samma läs-art.

4664. B. ihi iach faar henne angist 10st
C. angist fattas

E. at iech gither he/tnis aagest l0s(h
4666. F. om (hz edher (il viliae aer
4668. B. (ha wil iach gladelik bos ider bliuee

C. Samma läs-art.

E. Jech hoos e(her gerne bleffue

F. t ha- wil jeech hos edher bliwie

Sv. Fornskr. SälUk. Samt. 11. 22

Digitized by (

338

Vers. 4669—70. B. C th«n för t hörn

E. fattas.

F. gud giw® thein v magha?
vsa/inee wil aff tbik tag»

4671 — 2. B. C. ekke för nu ey

E. fat tas.

F. ihu skalt maegb jckj swigce
far nw hworlh thik Iigh«

46724— J. B. min dotter ®r mik ey swa o ka?r
thz skalt thu wael forstamla hcr
C. F. Samma läs-art.

E. fattas.

nej sanneligh jech gi0r ey swa
4674. B. thok at thu komber ber aldrik igen

C. E. F. Satnma läs-art
4675—6. B. C. fattas.

4677—8. B. {. the fatig (rur honom war i«t

C. +. the fntig ffrwr her yuai» wart i*t
i. bort för braat

F. hcrra? ywan far nw dedhen borlh

the fattuge frwer som hanum war jelk

4679. E. t ha alle samme/i mod ha/inunt goa

4680. B. C. « fattas — E. j för «
F. j proces to och lo

4681—2. E. fattas.

F. tha t0ckis a I Isa weree righae

hwarac man fi/tner slighse
4682+ - h E. sa mango» frwer samen fara?

thz ma wcel werce jen Ii0welig skar»
4683 — 4. B. the maesl gingo honom a mot

riddar och swenee och b0gdi> til fot

Digitized by Google

339

C. biidos för budbus honum

E. J. riddere oc swene negede hannum til

fodb

F. sidhen ginghae ha/mm i modh
ridder och swenae feeldh (il fodh

4688. EL at the soa illeae talede til ham
4689—90. B. C. E. /åttas.
4691—2. B. C. fattas.

E. the fulde ba/inum vi i ha/is veigh
tidh som her ywa/t forae redh

F. i. Ibid som han selwc forae redh
4694. B. herra C. herre efter hafnin
4696. B. bliffue för lifua

E. alle hel® for bela

F. och badhae gudb hanum wel bewarae
4700. B. C. ok fattas. E tagc för ok toko

F. och log» allae orloff i (hz sinn»
4703—4 B. Q. fattas.

E. at ha/t bafde freiset them ar vondee
at fare side/i hiem til landhee

F. thy han haffdhfe them frclsedh aff wandha?
och sid tu? n foorae the hiem til landha?

47i)5. B. taede/i för h<edhan

C. E. F. Samma läs-art.
4707. E. gangne var E. for gongen aer for I. ®.
4709 — 10. B. C fattas.

E. |. ther the ingrae sister inne loa
47101 — i. E. Och daglige efter ba/inu/n lenger
ther til hun ha/is talen fongaar

Digitized by Google

340

F. och dawligh efflher hnnum mon länge
thz hwn matt» hans tal» fonghae.
4711 — 12. B. strax för tha B. C. war för «r F.tba

/åttas.

4713. E. bradel ig för swa brat

47144 — i. B. j sitb hi«rt® swa roa/tga lunda

th0k(e henne j then samma stunda
som hon ware stånden opp aff d#d«
och l*st fran all® sinse n*db®
C. Samma läs-art

E. J åttas.

F. f och l0st fra all® hindh® m*dh®
4715—16. B. C. fattas.

E. thi hun veni® sig nw hielp al foa
ath hennis syster skulde henne ey forsrao

F. maa for h«nne forma
4717—18. B. C. fattas.

4719—20. B. C. F. swa fattas. — B. C. man for v«l
— F. the w»l för v»l

E. fattas.

4721. B. C. fhz fattas — tung och hard for hardb

E. hennis sorg var bode tung oc hordh

F. fattas.

4722. B. C. vara fattas.

4723. 6. mot gik C. gik moth E. gonger vt

modh för gängar mot

4724. B. thz b® st® bon for som hon b®st
C. E. F. Samma läs-art.

4724f —f B. mik thykker wara off lankt a[t] sigliia lik
huru liwfflik hon honom vntik
C. wara fattas.
E. fattas.

Digitized by Google

341

F. off fattas.

4725. B. stolla latha for stolt ( A o) vmlala

C. F. Samma läs-art.

E. talae for vmlata
4727—8. C. riida for ridhu

E. han loa för the lagho- red han/or ridhu the

4729. E. stolt» jomfru for io/nfru

4730. B. thit the finnae konu/ig arla* nw
C. E. F. Samma läs-art.

4731 — 2. B. C. ther han tha jor som han — wactat

för v«nt
E Aa karildoss huss ha/» inne» aer
xl. dagae ha ner voctcet thaer

F. i karidols hws ther han tha ser

han hawer neer fyritywae dawe veret ther

4733. E. om noger then riddere komme skall
E. wocther for vaktath

4734. B. Ther weri» torde the jomfra mall
C. Samma läs- art.

E. vill the F. skal then för thör thera

4735. B. C. alt fattas.

E. andre för aeldre — alt fattas.

4736. B. a/itzswar for swar
C. E. Samma läs-art.

4737. B. ower för op
C. skade for sak

E. J mwge thztae moll vtgiffue
•4738. C. fi/ina för fa

F. fa fattas.

4739. B. C fattas.

4740. E. ther mjrn riddere t0rf besta/ule
4742. B. som hon tha huxade hpn nwelte swa

Digitized by Google

C. som bon kan buia kon maelte swo

E. Som hugde Ihz melt» soa
4743. F. afltb«i för qw»ld
4745—6. E.fottos.

F. f aff t ben tidb Ihz mowe i Iroo
4747_8. B. C tha han for han nu

E. fattas.

F. }. «n jen dagh naar han tor gaa»
4749 — 50. fins är tryckfel for sins

B. C. war for aer

E. /or/Äf.

F. ^. sin (åders arIT som hin«e haerdae til
4751—2. B. C E. F. fattas.

4753. B. C. nw for han — E. F. togh nw pr lok

4754. E. boos F. n«r för n®la
47544—4. E. for vten porte* ibe grorde soa

Jomfrue/i oc ber ywan badhae two

F. borigh for porte/i
4756. E. til morgeÄne* iba kom dage/i brolh
4757—8. B. C. fattas.

E. J. huerken ve/iner eller noger Frende
4760. B. om aptone/i maeden daghen war liws
-C. Samma läs-art.

E, fattas.

4761 — 2. B. bradlik C bradlig for genast

E. fattas.

F. j. (ha haffdhre han werelh bradel tgh kiendh

t ber»

4765—6 B. ridho f ör ridha

E. oc red h t«nede/i länge I fa t\v
ber ywan oc (lie stolle Jomfru

Digitized by Google

343

F. och redha? thedhen tonligh too

I hen ridder och jomfrw
4707 — 8. B. swa naer tidher for them stan-

orh bidh« ther til solen opp gaer
C. Samma läs-art.

E. Soa na?r thz hoss ther forae bannwn stodb
. .the huiUis ther lil solen gor vpp

F. {. saa iraaer then stadh Iher foor tliem sloor
47fi9. F. redhen för farin

4770. E. til ha/inum att» ^/or hafdlie til hans

4771. B. C. thz och ht fattas.

E. oc viste enge/i vten han een

4772. B. C. fattas.

E. al een för een
4775 — 6. B. C fattas.

E. f som han hauer taget sik til hände

F. Samma läs-art.

4777—8. E. her gawia/i soa Unlig kom th«r

at enge« ku/tne ron» hwo ha/i cer
4779 — 80. B. Thz vndra alle the ther före «r«
hwat riddare ha/i momle w«r«
C. Samma läs- art.

E. Och yor Ihz — Sporde huat för huat

hända

F. aff för thz — l>and« /flftto*.
478UJ i. B t hy at ha/# hällde ey the wapen pa

som ha/i war förre wan inna/i ga
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. thy han haffde ey thjr waben thcr<B
ther han war forrce waan ath beer»

4781—2. B. C. maelte och for (m.) (s.) om

Digitized by Google

344

F. (ka »afäb» (hen jomfrw rena?
I hrr sm syster willae ill» r#w
4782J — i. E. och heme vilde tagbe ) fra

thz godx som him mz ra?U« aa
F. Samma läs-art.
4783. B. tik garna? C. lik geraa F. edher grernar

/or idher

4785. B. (rrrae C. tima for iidha

4786. B. C. hor ey for ey nu
Y. fattas.

4787—8. B. kom i/» wara C. kornen wara for vara
E. seneslae F. sist» for sidbersta

4789. E. sagde F. sawdhae for rosadlie

4790. E. riddere for ka?mpa
4791—2. B. C fattas.

E. thz my/t 80slcr a*r kommen hidfe

F. ath myn syster komer ej hidh

4795 — 6. B. cfomin roik thz gotz och läten mik far»
thy thz skal thok thz samma wara
C. E. F. Instämmande läs-art.
4796| — f E. ther jecb ether gånger soa

thz lower jech ether a mfne troo
F. jech seyer thz/e edher thz gonger alt saa
thz lower jech edher a myrwe tro
4797—8. R C. E. herrs fattas — At for tbz — B-
C. nw her E. haere for nu
F. thy ath i wedb» thz sa/zneligh

ath jech. hawer hasr» wfieret vdhen swigb
4798|— i. E. fra then forste dagh lil thenne tith
Siden i bade mek ber bidhe
F. Instämmande läs-art.

Digitized by Google

345

4799—80). B. went mi/*n® syster funda

och tappar ber mina ma/tga stu/ida
C. Samma läs-art.
KJattas.

F. och tabeth sa mjw® stwndh®

och myn» modh® sa mang® Iwnde
4801—2. B. C. fattas.

E. ihi Urffue vjr ejr vndr® vppa
aih iech vill haere g*r® soa

F. i. herred atb jech wil gi0r® saa
4803. B. nw wil iaoh hem och baffua maka

C Samma läs-art
4808. F. blidh för gladh

48084 — E. Thi at thz mek Ihz bor til lag» raeth
jech skal thz haue ene alt al«lb
F. Ibjr ath m«gh til b*r mz r®th
ath jech faar then arfif al sleth

4811. E. vrflBt F. wreth for vrango

4812. B. ha/i he/ine för han
C. E. F. Samma läs-art.

4813. B. thu skalt ®n bidb® \omtru ena stu/id
C. F. F. Instämmande läs-art.

4814. E. at och ma fattas.

4815. E. af ko/igelig nafn han gud gaf mik
4817. % B. all® dande Calla dogandej för mange

E. alle gode F. all® godb® j godhe
4819 — 20. B. C. fattas.

E. ther mo meget for queld skee
ther vy ful lideth til see

F. h®r® raaa ®n myghz for® skie
thz wi nw lidbz til see

4822. B. the jomfr/* och iwa/i badh® twa

Digitized by Google

346

C. E. F. Instämmande läs-art.
4823 —4. B. kom/no mak lik släppande ther

swa al engen wisse hwar thz a3r
C. komo maklig farande ther

swo at ingen wisthe hwar (bz er

E. {. komme maglige gonne (ha?r

F. koma?r raskeligh ridhinda? ther-

saa ath jnghen wedhae how han «r
48*2 r >. B. ha/is leon honom ater la
C. Samma läs-art.

4828. E. Then ingra? jomf/w t her kommen var
F. ath then ynghr® jomfrw war kornen iher

4829. B. strax C. tågar E. genisten för tha
4330. B. C. F. tha for thaes E. thaes fattas.
43304— i. E thi ath hu/i vilde m>dig traette

oc giffuer seg h^gelig j raette
F. thjr ath hwn wildae nodhaeghse trett»
om hwn matta? lewe mz ratta?
4831—2. B. talade C. tala for talar

F. han talel til hin/ia? sa blideligb

j waeraer wael kornen gudh och miegh
4833—4. B. Q. fattas.

4836. B. at konct/igen henne swa wa?l vnfe
C. Samma läs-art.

E. ko/ini/#g arius henne sawell vnfoa
4837 — 8. B. och hon haffde f0rt then ridder thit
ther bon haffde a saet sina? alit
C. Samma läs-art.

E. oc hafde f0rt then ridder tith
ther hu/i motta? hafue alith

F. och hwn haffdhae fordh then ridder tbidh
ther hwn hawdha? a(T myghz lidh

Digitized by Google

347

4839—40. B. C och slodh för hon slodh

E. Tha vort hu/i sort sow noger jordh
oc gal forae sorgh ey tal il elh ord

F. i. och slodh och talet ejr jeth ordh

4842. B. henne för the iontfrw

E. Soa houeslig hun til ordee fik

F. sa h0\vskeligh hwn til ordz fok

4843. B. C. hter fattas F. hidb för ha?r
48444— i. B. gudh thakke honom for sinas ser»

thz ha/i wilde ko/uma ha?rce
C. Samma läs-art.

E. löna yo> thakke

F. Lika med B.

484-ii— i. E. ath hielpe mek thz ha/i formoa
til thz godz iech raelelige aa
F. |. och hielpee maegh hwadh han for maa
4845—6. B. C fattas.

E. i. the hadde han sigh gat en a/inen stadh

F. f dogh haffdhce han jaetli sa?gh jet anet stad
4847—8. B. C. fattas.

E. ibcr han hadde 0(Trit at gone
som i foa hcr eliter ath ledhtt

F. thidh han haflfdhee nogh ath gi0r«
thz faa i wael haaree ceffter alh sp#re

4849. B. C sin fattas.
E. F. af /är ij

4850. E. ha/i fulde mik hit mek falige quinnc
4853 — 4. F. myn herres jech beder myn syster thcr til

om hwn thz nw gitfne wil
4855. C. for hawne digt mz idra rade
B. E. F. Samma läs-art.

Digitized by Google

Vers. 4857 — 8. F. jech bedis jntbz aff (hz hwn aa
om hw/i wil ma?gh ejr for sma
4859. B. swarade E. swarede for swarar

4860. B. C. E. F. thz efter jale

4861. B. C. hafoa fattas.

E. enctet vil iech haue af tegh

4862. B. stort E. dert F. myghz for digbert
4864. E. ta/*th F. snak for qwant

4867—8. B. C. t ha och thz fattas. — B. C. E. F. tb

4869 — 70. B. thz tolka riddare for wara saka

skulo stridh® for os och hawa omaka

C. E. Samma läs-art.

F. f atb t0lligh to ridder for wor« sagha
4871 —2 B. C. \\xl fattas. — B. C. Tore — F. for/or oro
48724— f B. mik thykker thz wara 0mkelik ti/iga

4873. B. C. E. at fattas. F. saa for at
4ö74. ' B C. E. nu fattas. B. C. thina E. thine Jor

idhra

F. for thinae swegh och klogae lista?
4875—6. B. C. fattas.

E. f Soa fraempt myn riddere moa leffue
4877 — 8. B. mz sielffwm for mz — full wa»l Jor v»l

C. E. F. Samma läs-art.

C. (be andra hfleana swarar nw ther tiill
F. ihen elder» syster swared ther til

for na

E. swarede for swarar

F. then ytigerae syster swarmda? tfwer»

at wilae mik ther til twinga
C. Samma läs-art.

•i., t för at wilae
wilth J J

Digitized by

Google

349

Vera. 4879-82. B. C. fattas.

C. j. och ejr mz vrii/igae a my/i (roa
F. f och ejr mz vrot fra maegh faa
4883—4. B. andra för aeldre

E. swaredae för swarar — mykla fattas.

F. t hen eld ro syster swaredhae aff wredhae
(hz skal thik fora gaa til ledhae

4885 — 6. B. C. E. F. a bale och a mik /åttas.

4888. B. C. E. F. godho fattas.

4889— 90. B. G. E. F. (baeggias) och (nw) fattas.

E. i. huat mek b0r aff rotte

4890| — f E. och ladae mek aldrig siden leffue

sen iech vilde tek vte/i strid vpgiTue

F. gudh ladhee maegh aldrigh lewae

om jech wil thewiae stridh ap giwae

4891. B. tha maelte och the yngre iomfrw
C. Samma läs- art.

F. swaredhae för ( A maelte) (sagdhe)

4892. E. o herra gudh (ek beder jech nw
F. o herro gud tbz bedher jech nw

4893. B. mith hopp star til thina nadha
C. E. F. Samma läs-art.

4894. B. thu fraelssae nw m\n riddare aff skada
C. Samma läs-art.

E. Ath thu frelsser my« riddere af vodae

F. Samma som E.
4895 — 6. B. C. fattas.

E. f ther foro rofae sage strcdae skall

F. ther for raeltae sagh stridhoe skal
och weriae wil sa myt maal

48964 — h E. thogh hauer jech thz ey af tek fortiaent
ha/i for vael l0n at (hz aer saent

Digitized by

350

F. doo hawer jecb thz ey aiT banum thenl
thy joch er lidhz mz hanum kiendh
4898. F. (ha gingfe fram (he riddcr loo
4899-900. B C. fhz fattas:

E. soriB for nu — man fattas.

F. folket trandis iher lil

och ollae thz giernae sce wil

4901. B. C. E. Ihtr fattas.

F. huilksen aff ihem som mest for maa

4902. B. och a/tnan ma ther nidcr sia
C. E. Samma läs-art.

F. och bin an nen moo neder slaa
4905—6, B. the ffrrre godha kompana warae
wardee nw at berias badha sara
C. Samma läs-art.

E. The som ferrae godae venner war»
the nw sloss ocb stingiss sorae

F. Ihe f0ra godhte waerwer war»
skullae sameen stridae sara

4907. B. thera androm C. androm thera for h. a.

E. (forne vnlae hwaer a/inen vcell

4908. B. hin a/tnan C. androm for annan
4908| — .f E. mz stor bad vten god villie

soa at engen mo \\\cm at skillic

F. B.C fattas.

4908}— i. B. mogha badbe j en* brysle bo

thz ihykker mik wara vnder a mina tro
C. hirerta för brysle — wara fattas.

E. the f0rra> mötte vel sammen boo
thz ticker mek vnder a' myne troo

F. fattas.

Digitized by Google

351

Vers. 4909 — 10. F. hwaer thierae lenker aa

ath han an/ien skadhm maa

4911. B. C. thera fattas.

4912. B. androm för hin annan

C. hwar thera wil androm bida
4913—4. B. C. fattas.

E. Vmagelig ihe sammen k0rdse
mz the starcke skaft the fordae

F. saa onkel igh the sammen kiordhae
mz the store skaflft the fordhae

4916. B. at thera glauiae j slykke brast
C. Samma läs-art.

E. the all för thz alt

F. ath thierae skafft i syndher brast

4917. B. C. E. hin framför annan
4919_20. B. C. E. V. fattas.

4921. B. the ryklea thera swaerd ok fara til sama/i
C rykke för rykt»

E. The ryctae therae swaerd oc förde samme/i

F. the rottae thierae swaerdhae och foorae same/i

4922. E. thz gik tha (hem bode vten gammen
4924. F. hwerken för aengin

4924| — i. B. ey swa brel rået som en fot
thz wlte thera hugamot

C. Samma läs-art.

E. F. rået fattas.
4926. B. the thrykto wt then rodhae swel

C. E. F. Samma läs-art.
4928. B. swa mon thera blod wt springa

C. E. Samma läs-art.

4930. B. Irutna tha för thrutnadho

4931. B. thera swaerd waro slio och mate ey bita

Digitized by Google

352

E. ku/ine F. will» för mate

4933. E. The ruct» hwer fram there plade kniff

F. plato fattas.

4935. F. och siar hwaer a/inen önkkeligh
4936| — f B. ma/i huxade at the skuldo bren/ia
tbz mate enge/i thén annan ken/ia
C. (he me?/i hugde ai (be skulde brae/ina
the ma bwarke/i annan kanna

E. ma/i tencta? at the skulde brann»
tha molte enge/i I hem a/ine/i kende

F. man tenklh» thier» hielm skuld» bre/tne
the kwndh» hw»rk»n bin a/men kierw»

4937—8. B. CJattas.

4942. B. strax E snart F. snarth för thaghar

4944. B. mz them mate the sik enkle hegnae
C. Samma läs-art.

E. the mötte them ey lenger gaffne

F. ath the malt» them ef gaffne

4945. C. Thera lymma haffde fongA swo mo/tga sar
E. haffde för hafua

494H. B. mik thykker at thz them til dodben gar
494öj — J. B. wtan gudh ihz f0gher swa

at nokor ma/i them skilia ma
»n thok tbe waro helada godha
the warto thok badh» sama/i modha
och male thz enge/i liffua/ide 6n/ia
hwilke/i thera thcr mate mi/ina
C. J. Tho ath the ha?lede wore gode

J. wi/ina ySr mi/ina
E. f Vnder gud t hen sigher soa
i. vinn» for minna

K. i.

Digitized by Google

353

F. £. thz kwrtnae jnghen lewindis kiena?
hwilkeen aff lliem skwIlaB win/ire
4947—8. B. the wilae ihok badhae prisen baerae
aff ihen lek (he haffde thaerae
C. haffua for haffdhae Annars lika med B.
E. f aff (he stridh the haffdoe thaerae
F och mowe wael pris bodhae baerae
for ihen slridli (he haffdae thaerc
4949 — 50. B. (he traedae badhae j sendcr til baka
the (orffuae wael ense hwilo taka
C. Samma läs-art.

4951. F. satlae them for saMos

4952. B. och engen Jör liwarkin

4953. B. C. E. F. (lilin) fattas.

4954} — i. B. och beriaes swa angistlik (h<?r

swa at hwarl thz barn som thcr war naer
C. Samma läs-art

E. j. och bardess soa faslelige thaer

F. f och slowis (ha sa onkaeligh iher

4955. B. och allae (he (her sagho pa
C. E. F. Samma läs-art.

4956. F. taledh lil an/ien och sawdhae swa
4958. B. badhae B. bade efter thaessa

4960. B. C. E. F. forc fattas. — B. C. nw för haer

4961. B. C. eet fattas.

E. oc aer thz eth 0nckeiict moll

F. och aer jeth myget 0nkelig maal

4962. B. C. at för (hz — a fattas.

4964. B. for hwar a/inars thera saka

F. och hwaerken for (hiene egen sagae

4965. B. och hwar haffucr annan kaer

Sv. Fornskr. Sätlsk. Sami. Il, é. 23

Digitized by Google

C. ok hwar \hera haffuer an na/i k«r
F. (hen jena? hawer then a/men saa kiene

4966. F. alh hafWae han wist how han man waer»

4967—8. B. C. hos för na?r

E. han wildha? ther antigh d0d bliw»
heller saegh fongen for ha /mm giwa?

4969. B. her beria?s C. ba?rias F. bfier byries pr

ther bardhos

4971_2. K. C. fattas.

F. f alh folketh ther stödas vden wedher

4974. B. C. thera för ihöm

4975. B. a?n thok thz a?r cy mz thera wilia?

4977. C. the yngre syster swarar tha ,
F. then yngera? jomfrw swaredha? tha ti!

4978. B. sannerlik ther n0gher mik w»l pa
C. ther n0ger mik sannelig wel wpa
F. ther mz n0wis maegh galze wa?l

4979. B. C. swarade E. sagda? F. sawdha? yorswarar

4980. E fattas.

4981. F. jech wil ey mj^n rået ap giwa3
4983. E. for my/i skuldh j mek thz h0ra?
4985. E. The ingrae motta? en fa?gra?/ide foa
4986} — f B. v. 4986 \ fattas.

och läten them ther mz wara sal
C. Ok latbin them ther mz skilias alh
Ok lathin them ther mz wara saath

E. och lada? them ther mz vare sath
oo siden the riddere skillies ath

F. och ladher them ther mz wa?ra? sath
ath thissa? ridder matta? skilies alh

4987—8. B. C. fattas.

E. \. mek ticker thz och illa? vaera?

Digitized by Google

355 ♦

F. maegh t0ker thz fuld illa? wa?ra?
ath anle/i them skal dodli Iiaeroö
4989 -90. B. C. fattas.

F. aff thz gosz he//nae mon aefflher langc

4991. B. C. swarade E. swarede F. swaredha? for s.

4992. B. j haffui/i thz wael for thzta hws

C. j haffue/i Ihz wel f0r h0rt a ibzta husa
F. j li0rdhae thz w«l i thzfe hws

4993. F. alh then eldrae syster a?r sa illaeligh
4995 — 6. F. medhen hwn wil joo hawae thz saa

tha skidtae sa?gh sielff thz baesta? hw/i maa
4997 — 8. E. alt thz folk som kommet ser

vndreda? huoa tbe mu/tdae va?re
F. kornen för kommilh
4999-5000. B. C. fattas.

E. aldreg F. aff them thz för thera
5001 — 2. B. tby han äldre swa satte fram sith ben
hin an/iar slo ater igen
C. thi at äldre satte ha/t sa from si t been
hin annar slo thz tager igen

E. i. hin a/znen slo ha/i ätter igen

F t hy alh hwilkaan ther satlae fram sith bien
hin a/inen sloo hanum strax i gien
5003—4. B. C. fattas.

F. tha sawdha? bodha? arma? och riga?
man finder jckj thissa? ridders liga?

5004} — i. B. wi wisle thz gerna? hwat the aerae
the swa frammalik stridlia? ha?ra?
C. hwo jör hwat — swa fattas.

E. i. soa fromme I ig g0ra? haerae

F. wist® wi hwa?m the mwndha? waeraa
ther sa man/ieligh stridher hoeree

Digitized by Google

• 356

Vers. 5ih>G. B at llic ku/ma ekke warda modha
C. Samma läs-art.
E. alh Ihe ku/ine icke vidse mod»

E. aldrigh för »kke

5uiO. B. opp laH* C. oplyple E. oplael» F.ap

l*ttae for at letla

501C4 f B. ower thera hoffwd mz thera swaerd

thy waro thera slagh li t£t waerdh
C. E. F. Samma läsbart.
5011- 12. B. C. fattas.

F. J. sloor /o> mykle

5013. B. blodet welder j thera sar

C. Samma läs-art.

E. v«l F. veldh för val
5015 — 16. B. C. fattas.

E. slagh för skadha — magh for nadha

F. jen för thera — giernee yt?r h*ldr<?
5017— 18. E. \. mek licker thz vaerc ey vnderligt

F. maegh t0ckcr thz ey wndher wa»r®
alh them loslae alh hwillis ihaerae

5019. B. for thessae hända tweeggi® saka
C. Samma läs-art.

E. forae tessae twe/inse saghae

F. for thessae thwin/iae handhae saghaB

5020. E. haffde F. bawdha? för giordho thöm

5021. B. skildos C. skildas F. skyldis för skilias

5022. B. warlo C. worde för varo

E. fattas.

F. tba worlhte the bodhae i hierthz glad

5023. B. C. tha för thajha

E. Thi at ywa/i effter ledaer

F. herr» ywan mwndhae tha aeffther ledhae

Digitized by Google

357 m

5024. C. mo// hel ha för hel er

E. same fattas. — F. an/ten for same
5026. E. huat heda?r /or hwa cest
5027—8. B. C. (ey) fattas.

E. i. thz licker mek vaert? vndcrlig lysth

F. hcrrae gawian kiendhae hans r0st ey thaerae
thz t0cker maegh jelh wnder wa?r®

5029. v B. (hy al han hwiskade sakle ok mate ey tala

E. vilde for matte

F. thy han hwiskedha? och kwndhee ey tala?
5t)30j — i. B. ther honom ran aff til myky/j tu/iga

ha/t mate ey wrel r0r» sinae tu/igo
E. twi/ige F. twangae för tu/iga
5031. B. tha ma?lte och herra gawia?n
C. Samma läs-art.

E. thz meltae her ^wan

F. Samma läs-art
5033. B. C. skyldh för skuld

F. os kan ther jngen skyldh Tor giwae
5035. B C. nw fattas.
503b. B. C. E. g0r F. gi0r for valder

5037. B. tik för thz

5038. B. fromaste för fraempste
C. E. F. Samma läs-art.

5040. B. swa aedlee riddare t hora? Iiffu£ waga
C. Samma läs-art.

E. fattas.

F. oc sa ridderligh t0rff liweth wowee

5041. E. Jech fech aldregh a m^/ie troo
F. noger för minnae

5042. B. j»m hardelik en lithin stridd
C. Samma läs-art.

Digitized by Google

F. jon saa hordh jen lidaen stridh
5044. B. at afT tlie slagh iach Gk aff (ik

C. Samma läs-art.
5C>45 — G. F. jech wa?nlher maegh naeppa?ligh ath fon-

g® b0dher

hwaerke// aff hindher heller f0dber
5047. B. C. fattas.

E. neppolige för nödhelika

F. jech ka// ma?gh n\v n0w« i-0rae
5049_50. B. C. nu fattas.. — v. 5050 fattas.

E. i. tim ka/it thine slag vel heffuee
5050{ — i. F. jech seyer thz aa mynae tro
aih i kwn/ia? edher rorre saa

5052. B. thcr for thin slag skal sik wakta
C. Samma läs-art.

E. tegh F. edher för thöm

5053. B. iach huxade äldre a?n fin/ia (hen
C. Samma läs-art.

E. hugtess fur tha?nkte

5055. B. stod C. stodh E. slotess F. striddis pr

stodhe

5056. B. slo C. sia E. slogh F. slowae for slogbe
,5059 — 60. B. C fattas.

E. giorde mek for göra mik swa

F. ath jech kan för (hz iak ma

5061. F. herrae i meegh va?l tro raaa

5062. B. j mi/ia dagha iach siger swa
C. E. F. Samma läs-art.

5^63—4. E. i. (ber veter mit swerd stride kan
F. nogber iidh sa from ien mandh
Uier sith swasrdh saa r0rae kandh

Digitized by Google

359

Vers. 5064+ — J. B. och sik swa frammalik wisa
Th«s wil iach idher Prisa
C. E. Samma läs-art.
F. f och sa?gh sa man/ieligh bewisae

5066. B. C. thz F. then tingh för the bön

5067. E. ska?l för sliekt

5068. F. och hwadb fraendher ihik 03r neest
5069 — 70. B. C. fattas.

E. i. tha hadde iech vel stant myn n0de

F. f tha hoffdae jech wael stedh mynae mtfdoe

5071. B. C. swarade E. swarede F. swaredhae for s.

5072. F. jech wedh thz for sanai/tdhffi wel
5076. B. C. eth slagh för eet

5076| — h F. thz aer then tingh jech aeffther ledher

eders nafn och hwadh i hiedher
5082. B. C. F. wael E. vell för thaen
5084. B. mik her C. her för mik
5085—6. B. at iach giter ey widh werre liffuif
C. i. Samma läs-art.

E. fattas.

F. och skrewz them aa myn hielm saa
ath jech thz aldrigh gl0mee maa

5088. F. och wil jech thz ejr laengher tjre

5090. F. kaleth för naempder

5091. B. C. Ihz forslae E. forstce F. thz fyrstae för

Tha

5093 — 4. F. han kasta3 fra saegh bodha? swaerdh

och skiold
langh wey bortb pa sorten mold

5095. B. armelikae C. armelig E. harmelig E. harm-

meligh för haermelika.

5096. B. Awi oglaedi wil mik swik®

Digitized by Google

3ttO

C. Samma läs- art.

E. awy vlicke vill mech swige

F. Samma läs-art.

5097 — 8. B. omko för önka — B. C. at Jor ibz

E. oncken Jor önka — Ath Jor tia

F. hwadh vndhae stwndh mon wa?r« theiwwe
ath jecb skuldhae tbik ej for» kic/ina?

5098{— i. B. haffde iach witaet hwo j warae
tha wilde jach strax oppe/ibarse

C. tager for s\rax

E. geniste/i F. giensthen för strax
5H99. B mik for idher at giffu»

C. E Samma läs-art.

F ma?gh giensten for thik giwae
5106. B. at swa maelte then riddar godb

C. Samma läs-art.

E. tha melta? soa then ridere godh

F. tha sawdhee han til then ridder godh
5113 — 4 F. thw hawer ra»gb bewisl dygdh lil bow«

thy a?r jech skyldugh thik ath low»
5115—6. B C J åttas.

E. \. ther j aller stadh aerade mek

F. thu i alla? stadba3 wredhae maegb
yder mera an [aen] selwer thik

5117—8. B. C mi/i E. mjn JSr idhan
F. fattas.

5H&J — j. F. hwad jecb hawer giordh modh tbik

thz wedh wael gudh thz angerer m«gl»
5119. B. C idher her för idher

- F. jecb bywdher thik ther for bodh
5122. B. fore alt thz folk kom// a?r her
C. E. Samma läs-art.

Digitized by Google

361

E. Tor al (b thz folk som nw ser her
5123. F. mz tweth swaredbae herrae gawian
5125 — 6. F. ath jech skal noger iidh for l0lligh sage

pasni/igb heller bodh ther for tagce
5127 —8. B. C. görla fattas — »ger for agher

E. anger for aghcr

F. thj jech kienis ther wedher

maegb a/iger thz jech giordhae ed ber
5129—30. B C. fattas.

F. Ihz i bywdhae maegh til aerae
san/ieligh thz skal ey waerae

5131. B. C. swarade E. swarede F. swaredhae for

5132. E. F. rået fattas. swarar

5133. F. thy jech aer traetb och kan ey standh»
5135. E. thi jech skildig mek opgiffue

5137. B. herra gauian maelte och swor om gud

C. E. F. Samma läs-art.
5139— 40. E. omgiorth för omgör

F. som jech kam aldrigh widh t0ligh wandhae
aff nogher lewindis niansz bandhra
5141—2. B. C. fattas. -

F. som thu hawer nw giord maegh
Ihz seyer jech for sa/inindlue thik
5143—4. B. C. fattas.

E. jech siaer thz ey for telligh sagh
thz iech roser a thin bagh

F. Samma läs-art.
5145—6. B. C. E. fattas.

F. aen doo ath thu maegh w kwni/igh waroe
jech sawdee ihz doo obenbar»
5147—8. B. C. E. fattas.
5151. E. F. annen om for tbera om annars

Digitized by Google

5153—4. B. C. fattas.
5163—4. B. C. fattas.

5166. B. ihe «ro nw wardne full wael sate
C. Samma läs-art.

F. Lika med E.

5168. B. iach wil idher «n sporiae mera
C E. F. Instämmande läs-art.

5170} — j. E. och soa bradelige voraa offuer enee
thz vndrede riddere ok swenee
F. f och sa skiodseligh wordhen ower jen*

5171. B. swarade honom for swarar tha
C. E. F. Samma läs-art.

5172. B. gerna C. gerne E. thz gerne F. edhcr

gierne för idber

5173. E. megel v I icke tha var thenne
F. Samma läs-art.

5174. B. at enge/i waraa 1

C. Ath hwarge/i wore> Jör thz hwarghin vara
F. alh hwterkaen os )
5174J — i. B. (hok wil iach g0r« som i raik rada
och sighifle hwo wi aer® badbae
C. Samma läs-art.

E. F. mik fattas.
5175 _6. B. C. E. thaenne fattas.

F. ihzte eer m^n freendh® herr® ywan
ocb jech edher fraendhae gawian

5177_80. B. C. fattas.
5183 — 4. B. C. fattas.

E. oc sagdee huser vor andrum fra
huat meen vy vare bod» twoo

Digitized by Google

363

F. Samma läs-art.
5185. C. J then sama/i stwnd wi skilda wilh

E. j then same rilh Iha ke/inis vy

F. tidh for riidh

5180. E. hafde tha lengae sta/idit then stridh

F. Samma läs-art.
5187. C. d*dh för dö

5189. E. Ihi vilde jech mik helder vpgiffue
F. thy wil jech ma?gli heller giwae

5190. B. C. vara fattas.

E. yuir kommen ma/» aen iech mo leue

F. wo/inen man aen d0dh bliwae

5191. B. C. om mi/i E. An my/i F. och myn i

stället jör ( A mz) (maedhan) min
5193—4. B, C. talade for ( A ma?lte) (sagdhe)

E. leed for leet

F. ther wedh wreddes he/T« ywan tha
han h0rdha3 herr® gavvian tale swa

5196. F. han legher meeg til thz han hawer giord

5199. B. herra gauian swarade honom tha
C. E. F. Samma läs-art.

5200. B. C. wara ma for ma vara swa
5203 — 4. B. C. fattas.

F. ^. aff al then twkt ma/i tber saa
5204} — i. F. och hwcer aff them hin anen b0dh

vdhen twangh och vdhen nod
5208. B. swa at hwarke/i skal then annan swika
C.'swa at hwarge/i skall hin annan skilia
E. F. Lika med B.
5208| — J. E. Jech eer thess j mit hiarta? gladh
thz iech seer j thenne stadh

Digitized by Google

Ther liwende b®®th®
ffor vthen I i Åsens skade
F. i. eder lewindis bodhae
J. for vdhcn I i fikens wodh®

5209. B. m«lte C. maelihe E. melt® F. sawdh»

för ( A m«lte) (sagdbe ®n)

5210. E. Ilataer komme folkit fora

5211. B. C. wisa E. v i is® F. vis» för beoisa

5212. B. aff tbenne riddare prisa
C. these for ihenne

E. ocb tesse riddere priisse

F. hwra jech wil thiss® ridder prisa
5213—4. B. C fattas.

5215 — 6. B. hwat tbesse riddare mo/tdo g*r®
thz Ialer iach idher nw at hi>r®
C. ber for nw at — Annars lika.

E. hord® for höra — giorde for monde göra
5218. B. wil® C. wilia för vildo

F. the vild» tbem do giw® i royth voldhe
5219—20. B. Q. fattas.

E. raodb for ower
5222. E. wis® for visasta
5224. B. C. E. F. nu fattas.
5225—6. B. C. fattas.

F. k ladher bin/t® kom® nw til swar»

5228. F. om ihz gosz the baw» i tr®th

5229. E. The andre swarede ther huA stor
F. then eldr® jomfrw swaredh® ther

5231. B. strax F. giensten för tbaghar
5235—6 B. C. fattas.

E. ther at ath thu holder tek snelle
Jech lodh tik icke kall®

Digitized by Google

365

F. dog at thu holder thik klog for allee
jecb lodh thik jckj jndh kallfe
5238. B. raetto C. reella for raetfin
52384— J. E. och enctaet aff thz haldae

soa fraempt at iccb mo wolde
F. som for at

5241. E. tale/i i lenger sliclh

5242. B. vnderlikt C. wnderligt I

E. angerlicht F. vnderlikth y° r Än ^ 0
5243—4. B. C. fattas.

E. i. aen halffue sider ath g0rae

Efter v. 5244 äro v. 5197—5203, genom
af skrif vårens fel, uti E åter Upprepade.
5244|— J. E. tho at iech fnek forgl^me

Soa at iech mi/ie ordh ey g0me

F. for gl0mdhaö for forgl0me — gi0mde

för g0me

5245. C. thz star ider (ha wel tiil mötte
5247—8. B. C. fattas.

5249. B. C. b0r for boer

E. Thz h0r ther aff ko/igelig aeree

F. edher h00r thz til aff koni/zghligh icrae

5250. B. thcm sik wilae \
C. thcra som wil (

E. them til [ f 6r lhöm SOm Vil sik

F. the ther J
5253—4. B. C. fattas.

E. Thi vill iech he/me skillie
rået omodb thin villiee

F. thy wil jech edher ath skilliae
reth twerth i modh thin willi®

Digitized by Google

Vers. 52544— i. B.

5255.
5256.
5257.

5258.

C.
B.
B.
E.
F.
B.
E.

5259—60. B.

52öi — 2. F.

5262+—}. B.

C.
E.
F.

5263—4. B.

E.
F.

5265—6. B.

C.
E.

5267—8. B.

E.
F.

5269—70. B.

thy at iacb liawcr (hz före gudhi iaet

tliz iach skal allam g0re r«t

E. F. Samma läs-art.

saghen C. sa?gin E. sighae F. sa för sagbio

thz ellers C. tbz lellas for thz

ath hennis riddere oc soa thin

henne ridder och saa thin

i sender C. saendher (

v } for har

sammen r. same/i I 7

C. fattas.

etber for thera — E. hiarlet F. hiertb*
for hugha

jech maa ey gi0raa som thu wilth
hwadh thz gi0r thik goth heller ilth
thy at wi witae thz allae slaet
thz thu til taker thz cer oraet
Samma läs-art.

i. thz thu tåler thz a?r ey ra?th
f Lika med E.
C. fattas.

Thi for nu — ther om fattas.
skal jech mellom edher d0mme
tha ladher edher bod ha? ther til s^me
+. hwar skal uw annan lata
i. hwar skal nw annan ia?tthe
huar ether skal then a/ine/i rcet»
ath blifltie venner och va?re sotas
C.fattas.

veet och »r fattas.
j. thz jech wedh waerae for gudh sath
min syster son ower komin mon \v#r*
for tbina wranga keprae

Digitized by Google

367

C. Samma läs-art.

E. +. myn s0ster son mek kommen no* re

F. myn syster s0n for wo/znen aerae
for thin sagh och wrangse kierae

5271. F. for liges i ey ath thz/e sin/we
5273—4. B Q» fattas.

F. han giordhae thz aff dygdh och ey aff

bradhffi

och will» then jomfrw ther mz radhae
5275 — 6. E. swaredae F. swaredhae för swarar — E.

gerne för gaar

5277 B. C. om for ower

E. ther ower fattas.

F. j skull® myn herr» (her for radhaj
5278. B. alt saman C. altb sainmen för alt

E. F. alt fattas.
5279—82. B. C. v. 5279—80 fattas.

E. huat i g0r« mz r®t oc skaell
thz skal oss bode n0css vell
thz skulle vy gerne atlidhae
soa ath thz skal aldregh slidee

F. hwadh i giflr mz reth och skiel
ther skal os bodhae mz n0wes wel
och ther skull® vi ath lidhae

sa ath thz skal jnghen syndher slidhae
52824 — {. B. j moghen wael fore mik lofTua

for sen iach ridher frän hoffua

at hwat j g0rin haerse

thz skal alt stadukt weerae
C. E. Samma läs-art.
F. i. f0rrae jech ridher her fra howe

J. hwadh i gi0r® herrae kieer»

Digitized by Google

368

528'~M - J. F. {insatt af en något yngre hand)
[konni/igen] melte ok sade tha

de til tben yngere jomfrv

5285-6. B. C. fattas.
5287—8. B.C.Jattas.

F. sa gierne for gaerna
5289—90. B. C. fattas.

F. {. til alla» madha? och gi0rae saa
52901 — ±. B. han skipade swa mella/i »he iomfriir twa
thz them sielffym wael n#ger pa
C. Samma läs-art.

E. i. thz them n0gaedae vppao

F. kon/ii/ighen skyffte mellom them saa
ath them bodhae n0wes tha

5291—2. B. thakkee for thakkadho — ridhaj for ridhu
5293. B. koni/igen maelte til gauian

C. E. F. Samma läs-art.
5295. B. late/i herra iwa/is wapen aff taka

C. E. F. Samma läs-art.
5297—8. B. C. fattas.

F. i skulla? nw vaerae blidha*
effther t0llig jen hordb stridhe

5299. B. g0r® C. g0ra for giordho

5300. B. och C. oc för the — B. C. thera form

E. och bu/idae ther aff tagen j stadh

F. och togh tiere waben aff j stadh
5301—2. B. C. fattas.

F. the ginge taeden bodae sammen
mz glaede oc soa mz gammen
F. them for teeden Annars lika med t

53021 -f

Digitized by Google

369

Vers. 53024 — \. B. engbin mate finna t hare

thz en wilde baelre sen annan waerae
C E. Samma läs-art.
F. f thz jen wildhae pris for anen boer»

5304. B. C. fingo L finghe F. fingh» för fango

5305. F. ath jen Uwe kam ga/igindhe thaeree
5307 — 8. B. C. E. Jattas.

F. hwn let te nu fowe listas

efflh^r sin kiera» htf/rae thcr hwn hofT-

de mysl

5309—10. B. C. /åttas.

E. F. WVJSr alt
5311 — 12. B. folk// reedhis for then wada

at leon skulde tbem nokot skada
C Samma läs-art.
E. F. alle och göra fattas.
5315 — 16. B. C th«s jor tha — B. fegneer C. feegnar

/t>> faghnadhe

E. fattas.

F. och worte saa glad ath ha/mm fandh
hwn fogner lianum thz baeste hwn kandh

5317—18. F. herr» ywan badh thy folk bidhae

j t0rff ey for l0wen qwidhre
5318j — b E. Thi thz haiier e£ mz henne at saelfle

hun g0r ethcr icke v«l«
5319—20. B. C. idhcr fattas — thz hon for hon
5321—2. B. C. fattas.
53224 — |. F. Vy aer» wenne bodhee

oc lyder huert vors a/iners rodh
F. wi »rce to godhee vener bodhae

och vi lyde gierne bwer aners rad»
Sv. Fornskr. Säilsk. Sami. 11 s ». 2*

Digitized by

370

Vers. 5325—8. B. C. fattas.

E. |. for v (en I ben atoJtae ber ywan

F. i. for vdben herm jwan

5329. B. herra gaotan rofeJte til iwan tba
C. E. Instämmande lås-art.

F. herr» gawian sawdhae til jwan (ka

5330. F. vel for thawi
5333—4. B. C fattas.

E. drig F. stor» for digra
5335. B. C. mi/ia E. mit for minna

53364 — ;. E. (ha halp tbem land oc [at] bygg»
oo freisto (hem aff sorghe

F. (hw halp them ath holdhae landh oc borige
och frelsedb» (hem aff h*welig sorige

5337. B. jach baffuer opta huxat a
C. E. Samma läs-art.

5341. B. (ha war E. eer F. var for mowdc vara
Omfattas.

5342. B. C. E. F. (ful) val fattas.

5343. F. jech kw/inee (hik do ejr fin/t»

5344. B. E at C. F. a(h för ij

5345. E. Efter tesse samme ordh
F. Samma läs-art.

5346. B. ga C. gar F. gik for gingo
53464 — i- E. ma» skibedc (hem alle nadhe

(il dricb oo ced« bodbae
F. edindhae for ®d»
5347—8. B. s(rax C. (haghar för (ha — B. C thera
E. Ihere F. thiere for sina
F. the all» för (be
5349. B. C. E. F. sidhan fattas.
5352 C. E. a fattas.

Digitized by Google

3ti

F. jen mester tian haffdhre a myghz lidh
535?4 — i E. Hier priselh var (her alle mesth
oc fen var «f ihem laegher baeslh
F. och prissedhae war ther al ler mcesl
han wal- aff Ihy legtaer baest
5353—4. B. C. É. ok fattas. — B. C. E. F. alt fattas.

5355. B. swa lengte C. swb Isenge för Isengae

E. soa lehgö F. sa Iseng^ for sidhan tange

5356. B. C. Iher til får till

E. stirtdae for teka

F. nlh the tvel hielae »ne

5357. B. C. (ha for Thz förslå
5359—60. B. C. E. sin j åttas.

F. (ha katn ha/tam afflhtr i howe
kierltghz (il sin hosfrwe

5361. B. C. skamman E. skammen F. s(akkel för s,

5362. B. havrer C. haffuer för hafdhe
5363—4. B. C. fattas.

E. f ha/i mötte tenger mz (ellig m0t»

F. \. Samma läs-art.
5365—6. B. C. fattas.

E ■}. ha/i huxede (her soa s(akki( aa
F. |. haft tfertkt» ther sa stadelig aa

5367. B. och swa th&dcft fara
C. Samma läs-art

E. ha/i mött® soa taeden faree

F. atb han kW/me sa hedhen fara

5368. B. male C. *ore for vordhe

F. Ihz jnghen skvllee Ihz wordhae war«

5369. F. (il then kiddae ha/iiim logh.ath langc

5370. E. och ha/i daglig soor for Iwa/ige

F. som han toldbee for sa mygel twang»

Digitized by Google

372

Vors. 5371 B. C han för ok

5372. B. swa mykyn för my kla
C. E. F. Samma läs-art.

5373. B. Ihz hon skal honom for giffu»
C. E. F. Samma läs-art.

5374. E. bliffue F. bliwc för lifua

5375. B. C. E. F. han for iak

5376. E. oc F. och för iak
5377_8. B. C. E. han for iak

F. wil hwn ejr sin wredh» for ladhc
tha vill» han hinn» sa sarlig hadh*
53781 — J. E. huat han forma rået alle synne
for wfen mwr oc innen tbynne
F. i. wdhen mwr och vdhen (hinns -
5380. B. och g0rfle hwat han henne bidher
C. Samma läs-art.

E. han F. han hinna for iak
5380} — i E. Ther han haffde huxael aa

thz han vilde andel ige g*r« soa

F. ther han haffdhae ther tenkl aa
alh willae aendeligh giérae saa

5380$— f B. han- gal iba badhae ridluf och gangii
aff the sar han haffde f*r fangit
C. Samma läs-ari.

E. f*r fattas.

F. ther for f*r

5381—2 B. tha for han arlla aff thz hws

en morghon stund tha dager war lius

C. Samma läsbart.

E. tha for han snart af th2 huss

en morgon stund f0r dagen var liuss

Digitized by Google

373

F. [th]a redh han jen» aff \hz hws

[jen] morigen stwndb for® dagen war

lyws

5383—4. K C. fattas.

F. f [och rasjkeligh han «ha thedhren redh

5386. B. C. ey for aldrigh

5387. E. ok och tha al fattas.

F. hw/t gik mz hanurn jene
5389 90. E. alle the vnder the haue farve hört

F. i. ther i aff förr® hawer sawd hordh
5391 — 2. B. mz frust hagill och iisa
for wta/i allan lisa

C. Samma läs-art.

E. frosth hagel oc megel ys®
forwien all® tys®

F. Samma som B.
5393 -4. B. C. fattas.

E. f ty wnet och tordon

F. logne jeldh hagel och torden
hörde man ther for vdben ski*n

5395—6. B. C. fattas.

V. i. mow® (hem jaro®rligh ki®r»
5396] — f E. före then slor® grwrame n0lh
oc hafde angist före sin doth
F. Tor then onkeligi n*dh

the hawe ångest for thier® dod
5397. B. C. thy at fattas.
5399-400. E. hwert thz barn ther var n®r
var helder vl« at th«Ue synne
F. all® the som ther war jn/i®
war® heller vdh® alh thz sin/»®
5401 — 2. B. C. fattas.

Digitized by Google

374

5403. B. the sannad La? badhae wentr och U&nåer

C. Samma läs-art.
5405—6. B. C. fattas.

E. f Jnne/i en aea tknlik stak

F. 4. som t be sa offt» skull» w«r« vglad
5407—8. B. C. fattas.

E. och for® then na#daB ibe lagde tha?rc
tby al en man mo veH g*r« soa

F. och the? mod bad lawda? aa

th^ ath jea man ma thz wel gi0r« saa
5409—10. B. them all» thcr til tinga

ock mot tbera wiliae twinga
C. Samma läs-art.
F. egen wilia? ySr vilia
5411 — 12. B. C. famas.

F. 4. ingen for thiene egen sage
5413. E. Lvtieta mell» til the fruee
5414 B. ber C. ha?r for böra

F. jeeb becfter edher ath i hérer maeg nw
5415, B. C. sigber for vil sighia
54t7_8. B. C them för than

E. en roa» mott» t hen fyonee
tker sigh torde vnderwinna*

F. om i kun*® then fifuwe

ther ssegh tordha? (hz v/idher viiwwc
5419. E. J haffue icke riddere eller swen
5421—2. B. C. fattas

F. jech redis do th*n tunnes jckj til
ther thz for e&r skyldh giérse vil
54*3— 4. B. t. fattas.

E. ey för aengia — thz fattas.

Digitized by Google

375

F. 4. thy aih h«r« ®r jngen i eders landli

5426. B. C. baer waöl för v»l bör

E. Som elher «r« sémee

F. Samma läs-art.

5427. E. Swiger för swidhcr

F. thj s0rigcr jech i hierlhz sarie

5429. F. men han os gi*r sa mygel wandhse

5430. B. C. ha?r fattas.
5431_2. K C. fattas.

E. }. soa stadelig inne/* ethm hughe

F. i, och hawer thz sladelig i edher howe
5433—4. B. C. fattas.

E. vad» for skadha
5435—6. B. C. fattas.

E. i. ther mawge vinter bauer vaarit hme
5437—8. B. C. ®r for har

K. fattas.

F. nw sej thz meBgh myn hiertens kierae
hwadh thik t*ker thz bflestee ath weerae

5439—40. B. C. fattas.

E. thz vy skalle til rade taghe
modh telltg h0gelig skadee

F. sage for skadee Annars nästan lika.
5443 — 4. B. C. fattas.

E. F. them för thik
5446. E. fattas.

F. jech kiennes jech ser thz skyldig ath

gi0ra?

5449. E. ve» F wel /6> thz

5450. E.j haffue alt vist rodelh mik
5453—4. B. thola C. tola E. lolee for lata

Digitized by Google

376

F. jecb wi! en hel Ut tota her
t0ligb n0dh som ower os goor
5459—60. C. wor for idban

F. ey fattas — skadh® for skuld
5462. E. e} för aldrigh

F. kwn/ie (hz allre for win/i®
5463—4. B. C fattas.

E. thi var them j (her eBler voclhae
oc el her gorlse om aclae

F. f thf skwll» i (her sefflher vocte

5465. B. nw kan her komma nokor I hen man
C. Samma läs-art.

F. ath her kun*e kome noger (ben man

5466. F. iher edher ångest l0se kan

5467. E. F. (hamna fattas.
5470. B. fleru nw fattas.

F. hos for mz
5471—2. B. (il (hem (or (bu enk(e (ala

the f0s« engelu/idb min qwala
C. Samma läs-art.

E. om them (bu ey (aler
(be l0s« e^ myne qualee

F. om (hem t*rfft (bu jnthz (ale
(be kw/me e£ l0sae myne qwal»

5475 — 6. B. C. fattas.

E. i. (be skulle roek frelssae af vade

F. i. (bu skalth maegh freke aff wodbe
5477 — 8. B. wiin for vinum

C. gambla for fornui*

E. J. Aa (orffl skal ma/t vinne (roa

F. wise mendb (he seye saa

i trongh skal man wener (ro

Digitized by Google

377

Vers. 5479 — 80. B. \. ther ware min (ru nw n0d sin a
C. j. Samma läs-art.

E. v. 5479 fattas.

F. my/i frwe matte thz sa gaa
ath vi kw/me then ridder faa

5481. B. C. thc för thre
5484. E. digre jör stora
548Ö. F. hierte for hugher
5489. B. C. thz for «n meer
5491—2. B. C. fattas.

5494. B. C. hos henne E. hoos ha/inuw F. hos ha-

num for naer honum
5495 — 6. E. f f0r ha/* venter sather vidh ha/is frtid?

^/i/n. Jlferf versen 5964 j/afar Hand-
skriften E.
F. f0rr® han for liges mz sin frwe
ther aldrigh gonger aff hans bowe
5497 — 8. B. wtan thz warder honom iaet

ma/i skal them badh® g0r® sat
- C badhae fattas.
F. Lika med B.

5499. B. C. F. skal för skulde

5500. F. hawer for hafdhe

5501. F. loneta for hcenne

5503 — 4. F. bedh hanum gi0r« thz for sin «r«

ath han bradelig komer berae
5505. B. C. har fattas. F. sa för hasr

5507. B. badh» mz C. bade mz för mz

5508. F. for lige hanum och sin frwe

5509. B. Jak wil tik wisa? g0r® heer®
C. Samma läs-art.

F. och wil jech wisse gi0ree her«

Digitized by Google

378

Vers. 5511—12. B. C fMas.

5517. B. ekke C ikke for ey ther F ey fMas.

5518. B. edhin F. tkz for han
5520. F sawdh» frwen til sia terne
5522. B. C. idher fattas.

F. rojrn frwe i gi0rer som jech beder
5527—8. B. C fattas.

F. \. frwen gierdh® som Iwneta badb

5529. F. tkz wil jeeh vndher skiliae

5530. B. idbrom C. idrom for idhan
F. nakath fattas.

5532. B. fonitgtt pa min bak

C. F. Samma läsbart.
553k*. B. ee hwru Ibz kan warae

C. Samma läs-art.

F. hwadU tbz belst km wero
5535 —6. B. C*, fattas.
5540. B. ther om C. ther i for lifuitb

F. sa (rami som jeck maa woldhs
5541—2. B. C. wil for skal

F. jech vil gudh oc tbik thz jette
ath jech skal giéra* them bode satte
4545 — 6. B. strax hon kaffde sworz* swo
Ivneta ther al hemmelik loo

C. tbagar for strax

F. ther tben frwe haffda? soredh saa
loaeta hiemeljgh ath hinwae loo
5547—8. B. C fattas.

F. ath then frwe skuldhfe worde tlu warff
5550. C. fbngil the wisse hae/tne ath n^ghe

F. TongetB the visse ther hi/ine vel a n **

wcr

Digitized by Google

379

5552. B. ridher (il kaeldaen som hon ma mffiht

C. Samm<A läs-art
5553—4. B. C. fattas.

F. sa raskeligh tben frwe fra

then gtensten vey til kieldbcn laa
5556. B. hos C. boss for wer

F. ai l+wen hoss (hen kielde gik
5557-8. B. C/mas.

F. hwa wofte. i sith hiert? glad
o$h stodh aff hesten tha i stad x
5559. B. C. bon för ok
5561. B. C. hon inskjutet frwnfor lofuadbe

F. hwn takedhao gud ath thz same si/inae
5563 -t4. B. C. fattas.

F. hwn acthz saegh al l b lengher at farc
form bwn woifte then ridder ware

5565. a slr*** C. tagher /or Tha

5566. F. gienste* /ör görla
5567—8. B. strax för thaghar

F. baa gik aff siadb som han stodh jene
s^ gladtwelig then jomfrw i gien

5571. B. ynfingos C, wnfiagos F. tndh finges for o.

5572. - B. tha mplte pch thcn jomfra

C. Samma läs-art.

F. tha taleth til kaj»«m thci jomfrw
5573*— 4, F. thissi täcker jech gud giernce

ath jech fandh edher sellige terne

5576. F. bwar for lidber i effier m«gh

5577. B. C. F. tha fattas. — B. C thz her for thz

5579. F. jaa wed men sa/ineligh

5580. B. C. herra fattas.

F. aldrigh for hcrra aekke

Digitized by Google

380

Vers. 5581 — 2. B. C.Jattas.

5586. B. swa bala C. swo hala F. ath hadba? for

hata

5587. F. hin/i« nadhee skulls i nydh«

F. wil hwn sin jedh ej affther brydhas
5591—2. B. C. wilde for skulde

F. han worthe sa gladh ower madba?
for hwn wildh® sin wredhae for ladh«
5593—4. B. C. fattas.

F. t0lligh för sliik

5595. B. strax för tha

5596. B. kyste henne sin kaereste win
C. Samma läs-art.

F. vedh i th2 nw kierae mjrn
55961 — i. B. ee masden iach ma j werlden liffua
innan idbr» (biaenist wil iak bliffuae
C. Samma läs-art.
F. om jech i werdhen lewe

i edber tieniste skal jech bliwe
5597 — 8. B. w«l Ihok C. wa3l tho för thz v«l
F.jech wedb togh wel ath thz aer saa
ath jech sa laengi ejr lewe maa
5699-600. B. C. fattas.

F. h thz jech fongher edher thz fullelig

l*nt

5601. B. lawgh C. iawg för iaeffuigh

F. myn herra i t0rff thcr ey thwiwel pa

b*rae

5602. B. C. fangith fattas.

Digitized by Google

381

Vers. 5603 — 4. B. j moghen mik wa?l tanae
(hz hopis mik at röna?
F. }. maegh Iiobes jech skal (hz r0ne
5605—6. B. C. fattas.

F. thz jech hawer tenklh afT edher nade
heller nogheth giordh thz i maegh badhe
5607 — 8. F. san/ieligh jech thz seye maa
jech redes do thz aer ey saa

5609. B. C. maedhan fattas

5610. B. full ibiaenae C. ful tiaena for forlhiaena
F. kan jech thz for skylla? mz eder

5611—12. B. C. thz for tha — tba för thaer
F. for then hielp jech fa?k afT thik
ther the villa? braenne maegh
5613 — 14. B. tha war mik l0nt thusa/id si/ma?

thz thakke idber gudh bin stolta quinna?
C. Samma läs-art.

F. thz aer maegh l0nth merae aen M sin/iae
thz täcke eder gud stalte qwin/ie
5615. F. swaredhaB för ( A ma?lte) (sagdhe)
5617—18. B. C. fattas.

F. wi willae nw ey lenger bidhae
wi willae nw til hwsset ridhae

5619. B. C. tha fattas.

F. Iwneta jech thz sp0ra? aff eder

5620. B. C. hete F. hiedher för mon hela

5621. F. jnge/i afT them i hwsseth a?ra?

5622. B. kewner idher min herra ka3r
C. F. Samma läs- art.

5623 — 4. F. the aa hwsseth aerae alla?

l0wens ridder the edher kalla?

Digitized by Google

382

Vers. 56241 — }. F. Ihe taledhae manth och giorde tlicm

gamen

iher the redhce til hwssfeth same*
5625—6. B. ee C. ae för öp — B. ekke C. ikke

for ejr

F. hans léWe gik alt hoss hans side
och vills ther jckj a [fiber bidhae
5626^ — }. F. bwn willaö segh altar wed hanum skilt*»
om thz g&af effther hinn» vilite

5627. B. C. a för ij

5628. B. ridhie C. ridh* /Sr ridhu

F. Iher the redhfe a Ihe slradhce
56284 — 4. E. thz se^er boghen edher for sandb

the taledhae I il jngert lewind/> mandb
5629 — 30. C. kasreeste for k*fa

F. tha the käm i hwseth jndh
jomfrwen taledhfe til sin wen

5631. B. C. F. nw for for fore

5632. Cfattas.

F. tage then riadhae sorti wi ma fånge
5634. C. swo jnnerlig hon han w/iflflk

F. sa lewelig hw/i ha/mm vndh fek
5635—6. B. C fattas.

F. han sa howskeligh hielsedee hin/we
hwn kwnde hanum ejr for vaben kien/i*

5637. B. C. thz fattas

5638. B. thz han war herra iwan
C. Samma läs-art

F. ath thz hawdhae weredh her jwa/t
5640. B. swa C. swo F. sä framfor vael

5643. B. C. F. tber fattas.

5644. F. thz wil for tiene then edl« mandh

Digitized by Google

383

Vers. 5646. F. seller hanutn boos edhet* nedhci
5650. F. rojrn frwe tencker ther appa
5651—2. B. f for wlan min frw j enae

C. ey ffr* och swena ingen wta/i i ena

F. ejr frwer ey jotnfrwfer ey ridder eller

swene

for vdhen i all jene
5655. B. then tru bädh then riddare tha

G. Samma las-drt.

F. then frwe sawdhcfe til then ridder (ha

5657. B. Tha maelte och the jomfm sk0nae
C. tha meelle ok then iomffru rena

F. tha sawdhtt tow then jomfrw ski0ne

5658. F. hwil skal jech thz nw lenger l0ne
5658j — f B. iacb wil thz her oppe/ibara *

thz skal thok thz samma wara
C. Samma täs-art.
F jech wil thz nw obenbaree

men thz skal jo thz same ver»

5659. F. och hawer ejr an/ren frwe sen eder

5660. B. nw g0rin weel hwat bide/' iach ider
5665. F. hwadh han broth thz skulls i for giwe

5671. E. thw wilt m«gh jo ther twinge til

5672. B. thz iach engae Itwdh g0rce wil
C. Samma läsbart.

F. thz jech aldrigh gionfe wil
5673 —4. B. C. fattas.

F. ath jech skal »Isk» then mandh
ther mflegh ey wel aff hierthz andh
5675 — 6. B. ha/t halTuer mik aHa städa forsmat
och driffui* mik for spot och hat
C: Samma läs-art.

Digitized by Google

384

F. {. och giordh aff nuegh bodhae spot och

liaadh

5678. B. thu haffuer ater svikit mik

C. Ihu haffuer ather giorlh swek
F. thw hawer rosegh afftber giordh swig
5679 — 80. F. thw matt» allh heller hieme werae

aen tfllligh jen giest fordh m«gh haer»
5681. B. C. wil för wilde

F. all» myn for alla
5684. B. for hedrin C for eedin F. for jedhae for

fore edha

5685—6. B. C. fattas.

F. \. tha wil jech Ihen jngen Iwnd brjrdhac
5689—90. B. C. fattas.

F. aff for a

5690*— f B. thy al iach haffde thz swa stadlik iset
thz wi skuldom aldrek war» sat
C. F. Samma läs-art.

5691. B. C. F. Tho fattas.

5692. F. hanum skal reth jnthz wordhae aih

skadh®

5694. B. g0NB alt C. g*ra alth för al göra
5695 — 6. B. mz hicerteB reel och godh wiliae
och ma nw engen at skilia
F. mz reth hiertens godhae wiliae
os maa jnghen vdhen d*dhen sk i I is
5699-700. B. i. ther fore haffuer iach standrt cth badh
C. i. Samma läs-art.
F. br0db jech noghz i the/inae stadh

ther hawer jech standhz for manth jeth

badh

5701—2.

Digitized by Google

385

Vers. 5701— 2. B. C. fattas.

F. f och aldrigh flera t^lligh faa
5704. B. idber for mik
5705 — 6. B. i. tik skal ekke eth wcetta? saka
C. f [ey] (ik skall wetla skada
V. fattas.

5706|_f f. frwen swaredh sith hiertens kierae

jech wil tage edher i gien mz ser»
5707—8. B. gudh g0me os fran allee n*db
os ma ey skili® wtan d0dh
C. Samma läs-art.
V. gudh gi0m« os fra allae r>0dh

os ma jnghen skiliae adb vdhen d0d
5709. B. tba gingo the saman j then slu/id

C. Nästan lika.
3710. F. tha for lioflaka
5711—12. B. C. fattas.

F. hw«r togh bin an/ien om sin hals
och myntes leweligb vdhen falsk
5713 — 14. B. tha m«lte och berra iwan

en eedl» riddar tha war ha/i
C. om for och

F. herred iwan sawdhce som han stodh
then edlöe ridder stalth och godh
5715—16. F. aller wil jech modb edher brydh»

medhen jech ma liwedh nydhe
5717—18. B. C/attas.

F. nw ma herr» iwan were gladh och blid
och lewe for vden angesl oc qwid
5719—20. B. herra iwans sorg «r nw cendh

och honom til glaedi och cero saendh

*>5

Sv. Fornskr. SäUsk. Sami. IL

Digitized by Google

386

C. Samma läs-art.

F. f och hanum til gledhe och skiemte« wend

5721. F. Iwneta bad sa jnderlig

5722. B. at C. alh F. o för a
5723—4. B. Q,, fattas.

5725. B. late idher her liffuae swa

C. Samma läs-art.

F. och ladhe edher herrae lewe sa
5728. E. ther för tha

5730. B. ther ho/* hawer lenge effler stand/f
C. Samma läs-art.

5731—2. B baden C. bade för v*l

F. forlikt then herr» och sin frwe
sa ath ihe aer® we/ine n\v

5733—54. B. nw haffuer iach skriffuif a(T herra iwan
all hwat iach a(f honom skr/TTuat fan
och enkte weettae lakl ther til
late hwo ihz ey tro wil
och laet (her enkle ater sta
(bz iach (her skr/ffuat for mik sa
(ha (husand vinter (hry hu/idrat ar
fran gudz IWzlaö liden war
och ther til thry j (hen samma tima
war (henne bok giordh (il rima
Lufemiae dr0lni/tg (hz moghi tro
lot (hessa bok wendae swo
a(T walsko (ungo a warl mall
gudb nadhe (hen aedlae f/ua sicel I
ther dr0(ni/#g owcr norgie war
mz gudz misku/id XXX ar
nw «r the/ine bok til enda?
gudh os sinae nadhre senda»

Digitized by Google

387

gudh giflfui honom ther bokenc gioide
och allom (hem henne hfkrde
hiranterikit for sinae m0dha>
och frcelssae os fra hclucl/V dodac Amc/i

C. Samma läs-art.

F. nw hawer jech sawdh aff iwan

allh hwadh jech aff hanum skrewz fand
och aldiels jnthz lawdh iher lil
ladhe verae how thz ey tro wil
jnthz lodh jech ther efflher slaa
aiT (liz jech skrewz for maegh saa
tha twsindh vinther try hwndrelh aar
sidhen gusz f0dszels timae war
och thry aar til the/ine timae
war the/ine bogh giordh til rimae
Ewfemia droni/igh thz mowe i (ro
lodh the/ine bogh omswindha? saa
aff wälskue twnge och pa wort mall
gud nade then edlae frwes siel
som dro/ini/*gh ower norigae wara?
medh gusz nadae i xiij aar
nw aer the/ine bogh til aendhae
gudh han os sin nodhae sende
och giome hantun ther hin/zae giordc
och allae the ther bogen hordliae
hemerigis gledhae for ihierae mtfdha?
och froelsa? os allas fra fra hilwidis n*do
Amen

5754| — Vt- B. Then gud iher all ting forma
g0me then fru ther boken a
fru maereta mz gudz misku/id
late henne liffuae mz aenglae fu/id

Digitized by Google

j himnte/ike for wtan endae
och j werlden henne glaedi send«
ee maeden hon wil ber byggiee och bo
hon ser dygdelik (hz raoghi tro
gudh giffui henne heder aeuinneiiik
thy at hon baffoer sik mykif hoffuisklik
och allom them henne an waell
och fraelsse them aff »uerdelikae haell

Amen

C. J. ffrw elin mz gudz misku/idh
Vir- thy ath bon haffuer h0uitzlig
Vt* ok allom hanne cen wcel

V. fattas.

— —

Digitized by Google

Digitized by

Google

Digitized by Google

Digitized by

Google

Digitized by Google

Digitized by

Google

Digitized by Google

APR 2 - 1943

Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Texts

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Herr Ivan Lejon-Riddaren, en svensk rimmad dikt från 1300-talet, tillhörande sago-kretsen om konung Arthur och hans Runda Bord. Efter gamla handskrifter af J. W. Liffman, och George Stephens"

See other formats